”. CAHOLMS TIDNING LU | Tisdagen den 41 degember 1962 - JULBLOMMOR Med en "enkel tulipan upp- : ». vaktar vi så gärna, inte "bara på ”födelsedan; utan kanske" .fram- förallt "tll jul och nyår. Lilla röda ”Brilliant Star” har blivit något 'åv helgens egen signatur- melodi och är självfallet. väl-ji kommen på- våra bord, ensam'i - eöt miniatyrkruka; "eller i grupp fned :hyacinter soch" konvaljer. Förresten ' passar ' hela : raden lökblömmor” allra bäst just då! Finns det egentligen något man kan bli så glad åt som en bloms-] '. terhyllning i decembermörkret? "Synd bara, att den alltför sällan planeras I tid” . ”Blomsterhandlarna skälle föko | ” tiskt' bli 'så förtjusta, "om kun- derna -.ville,' våra vänliga” att . lämna in sina ”julbeställningar i ” förväg och inte "komma instör- tande, när: alla: ide" svackräste blommorna börjat” da slut, Det [a skulle » ; kunna ' underlätta ; ser cen, fantastiskt, ' säger. man; Hm] folk ville beställa : : särskilt. sina . blomsterpresenter ett' par: vec-1 kor innan,. gärna redan i början av december: Så kunde handlar- na slippa” all! sistaminutenpanik, och "få "hem de önskade blom- morna just den dag. de skall . devereras:- 7” Vilka blommor kan" vi då ”kongentrera 085 på Hill jul? Först och", främst” sjultulpanen, 3som, en elgen till, lilla: pig- | ? ga” v ”staren”, " fackkretsär, "Alltid lika” tacksam, |: att "dekorera med. i hemnet, att få öch att ge bort: sg "Gula tulpaner tycker jag per ” sönligen” mycket orm, Det. ger mig alltid en sån speciell helg-] frafame; vid fönstret... a tadb” 'så. gott av ' näsan för att lukta. Är i "dag i blir: jag ”gläd åt gula tulpaner. ” "Mon "Trésår”. "éllef 2”, gärha i grupp 'med sälg till eller med vårligt: grönt "gräs kring Numera : har. ju ödlarna: trol- Jat "med drivningen, '' så att: vi kan 'köpa alla. möjliga '. lång- NN stjälkiga tulpaner" redan till jul; vilket förr var otänkbart eller i varje fall sällsynt. En tulpan. "bukett är. väl bland det”vack- - raste som" finns! Tänk er' bara många I vas av gamla säkra ”Couleur Cardinal”, : odlad "sen "1815, men alltjämt lika" fräsch och skön — rör så att baksidan rentav skiftar i blåsvart. : Snittulpanerna" gör "sig F ö alltid bäst i: sällskap, tycker inte ni det. också? Däremot ber "höver eller bör. de inte. få för > mycket vatten. Då växer de och "blir "långrandiga och böjda: i stjälkarna, Särskilt papegojorria har en sådan tendens. Om man ' skär en frisk, sned snittyta med | en' vass kniv under, vattnet, slipper man luftbubblor : + stjäl" karnas hårkärl, Tulpanerna fu. ger då lättare upp valtze ig håller sig längre, Ingenting kan väl dotia "jul : som en :'hyacint . — helst flera. ” Det känns redan rär :man öpp- nar tamburdörren.: föredrar jaz fö derliga,. ås gamla he- rosafärgad? . ”Moteno”, knoppigt grönaktig i toppen, imen ” = det "har: kommit fram många" nyare "skära sörter,' som också: ” är bedårandg, ck? lax och mauve. För alt inte tala” Nn dm den högtidliga, rena känsla > | 'som "vita ' hyacinter "inger just . till helgen! Och de blå, > ljjusare pör sslifisblå varianter till | de mättat purpurblå, har altid > > trofasta arhhängarel. . > Lustigt förresten "här många” "år de flesta välkända hyacint . "sorter har på nacken! Blå ”Bisz marck” är född 1875, vita ”TIns 1 | de” | nar hade d on ock saffran och il Yr > Personligen REKA en -d ra föiftsgården i i. Båstad ä är .. | NN anlitad konferensplats "= Det är det visst inte, fast” slår med bestämdhet ' Stiftsgår- dens föreståndare sedan snart tre år, pastor Ingemar Simons- son : för. SDS." Det existerar inte några” ”spänvar — det. är den öppna ' linjens inställning. Vem tlsom helst skäll .få ”känna+t sig [3 nocence 7”. 1836, "skära ”Gertru- de”: 1850 och röda ”La Victoire” 1875... > så : Visste > ni. att det” första på 1700- -talet blev. "riktigt modernt att. driva" hyacinter på glas och kruka? . Kanske "tack , vare Madame; Pompadour; som! "ut> näninde den. till favoritblomma. Ursprungligen kom... hyacinten från: Mindre Asien till Europa. Den växer , vild>bl," a. i Palesti- där" backsluttningarka', om vårärna kan i vara täckta med nare: skrev, 1752: ””.' blörnsterälskal bry',sig om :sex. sorter: hyacint, tulpan, aurikel; nejlika, > ranun>- kel 'och anemon.”. i i ON x Apropå: de: senare, franska .Coro- spreds ' utom "Frankrikes grän- ser, Se.det var så, att-en odlare i Paris på 1600- talet” var vida Då grep borgmästaren - till list! När den lämpliga tiden kom, då ånemonerna "borde ha” gått i som den” "kallas i be Ö kappa” — söm” hans "tjänare tog upp. och bar ini :vagnen, : med massd. av. dunaktiga frön fästa- vid "fodret ; det är: både" ane- onvaljer omtyckta blommor,.till "annan ort. Stänk hur -mycket enklare vi” har. det nu, bara Jatt. gå till blomster- handlaren a mogram till: faster. Johanna "i i Lycksele" Her," farbror Egon i Chicago. > Blommografera ; tigt vad det är hariden' på hjärtat? : Jo, bakom '; detta "allt mer spridda begrepp döljer -sig alltså ett enkelt, billigt och be- kvämt sätt att. sända blommor till. annan. ort' i Sverige eller och fräscha- från en blomster handel på plåtsen. Man vänder sig bara till när- bifogar en :skriven hälsning, an- 3er. vem som ska ka blommor- na, när de: bör” levereras, helst tande i både» + doftande: vilda "sådana, blå tilll färgen, I. Holland : började od-/ » las på: 1700-talet "och" en” 'kän-' änemoner "och många försökte” na "stärks" mani: i övertygel lura av honom” År ön. bl. a. borg-. | mästaren - av. v'Åntwerpen; i men varken lock eller. pock hjälpte.: . Och" nästa 'som- | en filige borgniästa- | 7” ] rött välkommen . oavsett åsikter och | soctal' ställning. . Vi , vill. nämli- gen” tabt > alla skall” känna sig hemmia”- och, trivas här, Stifts- gårdens främsta” "syfte är att vä- Ira en ikonferensplats där vi förs utom kurser, "som är ' lagda på Idet direkta: . utbildningsplanet, anordnar - «:,» kontalkitkonferenser lämpar” några. som : helst + reste riktioner: ” were sa sind ; verksarhhet - till. en .viss grupp människor, Detta skulle svära- mot ' dess 'idé. Den: vill söka wvara ett redskap åt: kyr- kan:i hennes strävan att nå ut med : sitt budskap ' till: nuets människor, ”- tvärs > över, alla åsiktsgränser 'och sociala skran- 'kor« , Stiftsgården ” har ' lyckligt-- i också fått spela den. rollen, "| fortsätter pastor Simonsson. Det ger i den: rika : provkartan av namn i vår liggare och den se- naste tidens .. utåtriktade kon- taktverksamheten belägg : för. Statskyckliga och ' érikyrkliga, romerskar katoliker, ttvivlare' och e ateister” har” kommit samman och vädrat sina åsikter i skilda frågor i en andra av trivsel och förståelse. för : varandras. stånd- ] punkter; Har man fått vara med om dessa .samtal över' gränser- om” nödvändighaten av” en "Öp- ». behöver lära känna "varandra, lysa för, danröja : de” hinder, som : 4 "1; mitten "av. mars tänker vi artordna 'en. sexualdebatt och tll denna har redan Elise Ottesen: | Jensen, ””rektor ; Torsten Wick- bom: ioch docent. Olof Sundby : utlovat. sin "medverkan. gel med "företrädare för. olika, me-]; ningsriktningar.:. Därför: är det | oerhört viktigt att vi inte till-[ Stiftsgården kan inte begrän= sö att förstå varandra och söka un- 5 "En konferens kring frågan om | ora ' « a i Sedan 19535 har Stiftsgården i Båstad. funnits till.. Det "Vär inte någon lång tid men! ändå: här. man fått en fast för- ankring i stiftet. Många kanske ' tror 'att den Vackra :an= > "+ läggningen - enbart skulle vara "reserverad för, präster och : folk med direkt religiös pafjenytaing; deres till vilken vi skall inbjudå präs- ter, 'producenter, kritiker. m,. m. har vi också planer -på. Upp- skattade har de kyrkorådskon- ferenser, som” ingår i en” del serie,: blivit, Poängen kring des. sa konferenser är tatt. vi inbju- der: kyrkoråd som” grupp, som sedan i grupparbete och plenum får 'syssla med kyrkorådets an- svan, för -: ungdomsverksamhet, söndagsskolans "arbete, :. tjänstlivet .ete, = Något nytt” är den” retreat- "| verksamhet, som på senaste året byggts upp i Båstad. Aretreat är. ett uppbrott från vardags- miljön — man drar sig tillbaka/ för att vila både till kropp och själ och hämta nya' krafter. Detta är ;en verksamhetsforin | som visat sig motsvara "ett, myc- I ket" stort behov. Till dessa re- tveater: söker. sig ofta människor som "man. inte brukar ; finna: 14 andra kyrkligå sammanhang. - | Stiftsgården skall byggas till] Ankitektens ' ritningsförslag som | innebär en ny ”såmlingssal med! utsikt över bukten, nya perso- nalbostäder - och - husmorslägen- het m: m, 'har, redan godkänts, För de många som haft ion- takt med Stiftsgården finns det sålunda: goda möjligheter att förverkliga målet, 'Till slut ' kan = tilläggas att gästhemmet är öp- pet året runt och vem gom helst är "alltid välkommen. "I karos död "Ar. 1953 utgav "Ake Hodell dikt samlingen Flyende poftit, som hand- lade om en fältflygares upplevel- ser. Hans: andra diktbok IKAROS DÖD (Rabén & Sjögren, 9,50). till- drar sig också i luften och rym- den med krigets och förintelsens hot närvarande på nästan varje uppslag, Där är även -en erinran om , Hiroshima . : då. allt + 5 ändras och världen , fick en ny, tidräkning, i E est är tillbakablickarna mest minnen av. idyller, trygghet och kärlek. I nuet' och framtiden finns bara « CL a Men OR OR - ' M oa t en matt då hjorden av bombplan i:våg efter wåg >=: jagade -fram över spårljusen mot Harmagedon; : el ; En” gång : hade dlygaren-Ikaros- människan kunnat "skriva med sir- liga svängar ” (över. hela himlen:) Vägrar”, men det wvar' innan man tunnat > ut "hans blod, innan" man isade. ner: hans hjärta, innan man fick Kontroll över hans hjärna. Nu måste ondern' lydas, t oo. m; den fnteiltiga. . ; Olof Ländström. v sex VÅRA BARN I OLIKA ÅLD- RAR ;av' Åse Grunda Skard. Natur och Kältur, Pris, 6: 75. + os inib. 10:00, En ovanligt. vettig I bok frarii för allt för bitiösa - föräldrar : men a "sorter" ni. vil nå vilket belopp. Utlands- :till julen "skall; sändas 'i mycket god, tid: Fråga på posten om : sista? avsändningsdag + för | brev: till den" plats det gäller. | Ahnars'skan ” sena”. blommogram sändas per telefon” eller" tele? gram. Men se till att ni ger en fullständig och exakt adress; > 4 Förtjusande ” till buketter är också. blå iris, uppkallad efter självaste regnbågsgudinnan, och tazetter '. samt; - poetaznarcisser; både” enkla ”Gragförd”, vit 'med | - öga, . dubbla -. ”Cheerfulnéss”, : vita > triandrus: | utlandet, där de levereras friska” maste" blomsterförmedlingsaffär, |. hybriden Thalia”, : vars : vild- växande släkting i Spanien bru- kar kallas för ”änglatårar” 'och den - kända - vita” tazetten 'Totus Albus, grandiflorus. Alla doftar de guddomliga "eller. som ,redah Homerus' sade om narcissen: > ”Vid dess vällukt ler himmel och jord” och + havets? salta' böl- ; jor:” Mi "får : nte heller glömma småkrukorna . meds snödroppar, vintergäck, . scilla; pärlhyacinter "och ; andra - tidiga . vårblommor, Äpna "att. ge bort och dubbelt :'välkomna så här tidigt på året. : Kan ni dra av. värmen natte- tid och -hålla relativt svalt inne, trivs lökblommorna: bättre -och håller sig längre, "Påskliljor och "+ andra: narcisser . samt krokus älskar frisk luft — "dock inte - drag. "Använd alltid tempererat ;. vatten, inte iskallt, till snitt- blommor. Och ställ dem inte di- -rekt, vid” värmeelement - eller "brasa! - Akta - också blommorna " för frukt, som. avger. etylengas, något 'som får särskilt nejlikor " men': också andra” "sorter. att » vissna i förtid. "Till sist snälla blomsterarran.- görer, 'spar på - sidenrosetter, försilvrat "tallris, kulörta lNjus, " plasttomtar, kottar . och. andra - ”försköningar”. Blommorna är| - > allra snyggast i sig själva, tack,; . tack. : . Ua Beyron: --eremevita | .: som. Pi Men barn är olika inte begära för my av dem och ej heller för lite. Den 'kärida norska bainpedagogen. ger här klara be- sked. om när: "barnet ' skall börja äta själv, mär det kan 'gå ensamt till affären: o. sv. Fram för allt vill hon inpränta hur: farligt det för liten för det eller det eller att Du är stor för att hitta på sådant. ] NA av Göte Klingberg.: Na- - ur och kultur. Pris 9:50, : '””Barnboken genom tiderna” vän. lärare och ; biblioteksfolk: men kan i Spritfangarna «1 Göteborg är. ”oförbätterliga | , Debatten om langningslag- stiftningen har: fått nytt, stoff genom: ingripanden som 'sprit- Polisen i Göteborg gjort under veckoskiftet, En 50-årig major- , nafru, ' som "för några dagar sedan dömdes till fem" månar ders fängelse, åkte på lörda- gen fast för fortsatt yrkesmäs- sig ”langning. , "Denna : kvinna tillhör samma ”Langardrottvingent?, vars bro- der: nyligen "dömts till frihets- straff ' för -langning. Brodern överklagade 'straffet, förhandling utsattes i hovrätten, men man- nen infann sig inte där, I stäl- let fidk' man rapport om att han "samma dag gjort spritin- | köp i en utminuteringsaffär. Spritpolisen ' grep' 17. sprit- langare: under helgen. Av dem var en /64-årig man, som fast- nat i ett av. svepen, På. krimi- nalstationen nekade han till att ha: langat sprit, frigavs därefter och gick tillbaka till sitt för- " VAD VI KAN VÄNTA oss Av : också för dem, : som: ängslas" över |: v att deras barn. "inte ' är lika: för- | . unge. I; och man 'skall |: Det är en bok, som alla mammor |: och” pappor borde läsa innan' de |. väntar något: särskilt av sitt bam | I " BARNBOKEN GENOM TIDER- | i der sig kanske i första hand till |:: |. lättgjorda julgotter, krets. som "den "omdebatterade |” I säljningsställe i Haga och fort) satte sin: ;hantering 17 med stor behållning läsas även av "|många föräldrar då den ger goda råd om val äv böcker för olika åld- rar "och olika smakriktningar, De ckika Ikategoråerniar passerar revy och det är mycket - intressant att däsa .om hur barnbokslitteraturen växt fram i vårt land, . se --ARET RUNT I TRÄDGÅRDEN 1963 av. Gunnel Nyblom— Holmberg. Ahlén: & Åker- lunds förlag. Pris 5:25. ' "Året runt... är en utmärkt li- ten handbok för alla intresserade trädgårdsvänner, Den ger goda råd för warje vecka och har en alma- nack där man själv. kan anteckta vad. man gjort i trädgården : just den dagen. Mot slutet finns en hel del intressanta artiklar om olika trädgårdsproblem s samt tjusiga blom- mor i fär, SKILSMÄSSA; några råd äl äk- ta män av Edward Dogrosse, " Lundaförlaget, Pris 10:00. 'Skilsmässor ” är tyvärr något ofrånkomligt 'och många gånger en betydligt mer genomgripande fö- rändring i en människas liv — kan- ske allra främst ekonomiskt — än de flesta andra händelser. Därför är det konstigt att det inte skri- vits mer om saken. Men i. den här lilla boken ger författaren i lätt och lite raljerande stil en hel del djupt allvarliga råd, som främst vänder sig . till männen men: som också ger hustrun en tankeställare. kr Han, kommer in på, orsakerna till ” | skilsmässa, -ger anvisningar på Hur en sådan kan undvikas men om det 3.000 h hålla förskämni Stömö d ålen av "Kristine Stuvning natförgifade elever och. lärare n shamns omkring 3500 s skolelever, ' . drabbades på fredagskvällen. och natten till lördagen av . matförgiftning. Vid skolbespisningarna gen” : serverat djupfryst leverstuvning som vid pro hade man. på freda- Vv visade iller. Flertalet 'av eleverna hä- "sig "de haft skolorna på lördagen måste vid ”Järbverket gick "det så långt att: man -: iniställde ' sista lektionen och skickade hem ele- verna. Matförgiftningen' drabba de eleverna olika. Ett par -flic- kor: svimnvade och måste fors- las hem i taxi. Även en det lä- rare och lärarinnor blev sjuka. När man på lördagsmongonen besvär på natten och många av dem som "kom till: skickas hem." ' förstod . att” det var något sär- skilt på. färde lanmades såväl skolläkare som: hälsovårdsnämnd och. gengm . stadsveterinärens försorg togs prov på de lever- portioner som ännu fanns kvar . och proven visade att stuvning-". an innehöll” förskämningsbacil- Ler, . 4 idé. för "' ningar föreligg 17 juni "nästa år, ' "De ressugna hembygdsföre- vingarna ligger i Älmhult, Dos- hult, Virestad, Stenbrohult, Gö- teryd, Lönsboda, Pjätteryd och sammans bildar. ebt- gammalt emigrantområde,, där Virestad ståtar med distinktionen att ha sett den" bekante Chicagobygg- mästaren och släktmecenaten Raghar. Bensen födas. Dt Benson, eller "Bengtsson som han hette på Virestadstiden, får följaktligen: bereda sig på nytt storfrämmande ' från -, hemtrak- terna, Långasjöcirkelns -resenä- rer tog han emot med 'dunder och brak vid deras ankomst till fläskpackarstaden vid Michigan, så han har vanan inne. Den tekniska sidan av arran- gemanget för 1963 års utvand- rarresa har anförtrotts chefen för Älmhults resebyrå, Helmer Pettersson. | Något detaljprogram för resan | finns inite - ännu, berättar han, men allting tyder på att mönst- ret från långasjöbornas utflykt kommer 'att upprepas, d.'v. s. med "ankomst till New York och sen spridning ut. på olika håll för släktmöten och sightseeing- inte går så talar han om vad man Hallaryd . — socknar som till-|' Långasjöbornas USA-resa ny emigranttripp - En ny resa i utvändrarnas spår är i-faggorna, Inspire- rade av Långasjö emigrantcirkels omskrivna ”busseglats i " Amerika i somras har ett antal småländska och skånska "hembygdsföreningar gått samman för att arrangera en lik: .7 nande tripp. Intresset är mycket stort, ett 150-tal anmäls = er redan och avresedatum" är satt till "den > nada, bort till Illinois. och Min- ; nesota 4 Mellanvästern. Tre” veckor berälmas det hela a Och priset? er BILLIG RESA. a — Jay,' vi' har inte hunnit så. värst långt än på den punkten, . Men resan blir billig, så mycket. är klart. En tfeturbiljett Sveri- ' geNew York tyckt inte be- höva' kosta mer än 1.200 kr, Ifråga om själva flygfärden har vi haft kontakt både med SAS och det isländska Hygbolaget : Liftleider. För närvarande”hitar det mest åt Loftleider. Stannar vi för deras anbud innebär det att vi åker propellerflyg," och eftersom vi ser ut att bli många blir det säkert stal som två ma- I dag DANIEL Solen går upp kl. 8.47 och ned kl. 15.23. "Solen går upp kl. 8.49 och ned . kl. 15.233, har att jakttaga. en kan vara att säga till barnet: Du är |: Att göra julgotter har både bar n och vuxna glädje av och det är inte svårare än att baka, Bil ligare blir det också och godare än köpta godsaker. Här nedan får ni några recept på goda och + SÖTMANDEL ELLER NÖTTER Torka mandeln eller nötterna torra och fria från fnas. Gör ev. små kulor eller ovaler av man- delmassa.och tryck ner en nöt eller. mandel i varje kula: och 'kandera i karamellmassan. Man- delmassan kän färgas svagt gul, grön. eller- rosa innan den & an- vänds till konfekt, SÖCKRADE NÖTTER . 2 hg. nötkärnor 2 msk. smör ”- I 2 äggvitor ' » 2 dlsocker no cs 1/4itskösalt > rivet skal av 1 citron” eller 1/4 tsk kanel, yr Smält 2 tsk matfett I ien "stek. panna "och lägg i nötterna, Rosta dem tills de fått litet färg. Smält resten av fettet i en liten lång. panna eller eldfast form, Vispa äggvitorna till hårt skum, blanda i. socker, salt, kanel eller. rivet citronskal - och nötterna, :-Bred ; denna n massa i formen med' det 3 smälta fettet, . Tröring - tills Tnassan vid: prov. I i Ed turer från öststaterna och Ka- "Grädda i svag ugnsvärme omkring 30 minuter. Låt kallna och bryt kakan i biz tar. Ät dessa lättlagade Bitar helst samma dag. fee "NEGEBKYSSAR 4 dl (200 g) florsocker 1 dl vatten Na cNN 1 tsk ättiksprit ” före 15 droppar peppårmyntsolja Garnering: Smält. blockehok- lad. " Blanda socker, vatten och ät- 1 tiksprit i en kastrull och koka .. lagen till trådprov (se tbell). . Häll upp söckérlagen i en skål, sätt till pepparmyntsoljan - och rör massan med. en gaffel tills den blir ganska fast. Ställ 'skå- len över vattenbad och låt mas- san bli tjockflytande, under om- iröring. Klicka med tesked ' ut små runda 'pastiller. på' smör- papper och låt dem: stelna, Sätt ' en klick smält blockehoklad på varje paötill. APRIKOSBOLLAR 24 torkade aprikoser 2 dl kokosflingor St 1 msk apelsinsaft . - - 12 msk pudersocker: : . 4 msk pärlsocker . r " Tvätta éch torka aprikoserna och mal dem genom köttkvar- nen ' tillsammans. med kokos-"-. flingorna.' Blanda massan med apelsinsaft o. pudersocker, For. ' ma bollar (2 cm diam.) o, rulla dem i Pärlsocker, Godis. vatten är hård och seg. Slå upp den när den svalnat i jämna '” fyrkantiga bitar med en oljad”. kniv, Linda in kolan i vaxat papper, MARMELADBITAR 1 paket Jello (grön el. röd) ' :- 134 dl äppelmos oo - I dl grovt hackade nötter SN -kokosflingor. Te "Lös upp gelépulvret enligt be- : skrivning på paketet, men an-” vänd hälften så mycket vatten. Blanda ned grovt hackade nöt- ter och äppelmos” och häll mas- san i smord (174 cm: tjockt, la- ger. Variera utseendet på bitar- na. Doppa dem i kokosflingor. "Vi kan också Skära lite lagom stora marmeladbitar av färdig massa, som kan "köpas i större ' specialaffärer, Doppa "bitarna i socker "eller: kokosflingor: GRÄDDKOLA a "3 då tjock grädde. >' - 300 g strösocker. "XY msk sirap -- il msk smör . 1 msk vaniljsocker, or Blanda" sockår: "och räd en tjockbottnad. nl adde I det koka tills det börjar tjockna, Sätt till de övriga ingredienser-' na "och låt det koka: "under" om- t : enn DAGENS GODA RAD . För att få bort den otäcka fisklukten ur "kastruller eller andra kärl, kan: man: slå i kaffesump: ' Då: försvinner lukten alldeles, '- : Ställ skålen i varmt vatten "När. Di: vispar, sockersmet. Vispningenh går mycket forta- re och: smeten blir lätt och |. Porösj Ner ” H SATT NTA RI RR IA RA SAMAR es änn MM ANA FRA PA DAN DYNA PANSAR Se Ry RAAA SMA ANA AA a tA AR AN AA ANAR ETTER EF ET EFESENE an! FRÖN VAKANT RASAR FANAN TARA AR ARS SKR SKA Må ” 4 FOYYvvbe hrnetosk ta
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.