Le =L1 DEN 17 DECEMBER” 1962 LT = = ' Regeringens Det t blev överenskommelse mellan partierna om att prin-' cipbeslut skall fattas nästa. år om - högertrafikreform. Men bakom detta ligger ett synner-' ligen anmärkningsvärt beteen- de från regeringens sida. Man kan väl förstå och: acceptera, - att regeringen på förhand ville ha besked från partierna i fråga om partierna ville med- verka till en högertrafikreform och om de ville göra det utan" krav på ny folkomröstning. Men ' det finns inget.försvar för regeringens : krav på att partierna på förhand skulle binda sig för att högertrafik-: reformen skall finansieras helt génom en extra bilskatt, När centerns riksdagsgrupp diskuterade frågan, uttalade sig majoriteten för en höger- trafikreform utan krav på ny folkomröstning. — Det tredje » kravet från” regeringen, 'dvs förhandsbindningen vid en ex- tra bilskatt, ansåg centergrup- pen vara oriktigt. Den fram- höll, att den givetvis var be- redd att medverka till trafik-; reformens ' finansiering men s ultimatum anmärkningsvärd position från "regeringen — inte minst där- för att:en folkomröstning gi- vetvis inte kan gälla finansie- 'ringsfrågan, Högern och folkpartiet hade redan lämnat regeringen det löfte": som den ville ha och bundit sig för den extra bil- skåtten. . Centerns - riksdags-. grupp beslöt då att diskutera frågan på nytt vid samman=-|": träde på onsdagen. Resultatet sig böra godta -regeringskra- vet. Det var alltså en efter- gift i enighetens intresse för att möjliggöra, att frågan om tra- fikreformen kan ta upp vid nästa års riksdag. ” : Regeringen har alltså tvingat oppositionspartierna att på för- hand binda sig för den ex- tra bilskatten. För det första måste det då konstateras, att det är' oriktigt att låta bilis- ” men bära hela kostnaden för högertrafikretormen. Det är en reform' som angår inte en- bat bilisterna. ' Direktör . Nils Ahlgren i Motormännens riks-b> > "förbund har i "ett uttalande framhållit, att: en del av re- formen borde betalas med all: -- Far. för närvarande 750 : gerere” i Sverige, "Det är ju ett .. Finga antal, men trots detta ut- . gör de ett problem för värt folk- . hem. 1.sista numret av ”Arbets- i marknaden” lämnar fil, dr Carl ” On 'Tillhagen, vår förnäms- ka -expert på zigenarfrågan, en äntressant redogörelse för 'stats- 20 . makternas - ansträngningar ' och " försök att inlemma detta säreg- na inslag 1 vår befolkning: un- -.der ordnade förhållanden. ; än: man vågat hoppats på. Tidi- ” gare försök 'i samma riktning ,.> har just inte inbjudit till -opti-|3 mism,.'I de fall: man längre till -> baka' skaffat. detta noniadfolk - fasta bostäder har det inte upp- skattats.” De inflyttade har cfta : rumsterat . om . I : lägenheterna som 1 vildmarken och efter nå- tid flytt-ut från de trånga gränserna, som fyra väggar ut- gör, till Guds fria natur. Då se- naste försöken" visar emellertid >, på bättre” resultat; som .vi, skall --hoppas kommer att bli beståen- cirka ' två. är "sedan ' var: ca 250 . stycken bofasta, Man räknadelt "1 då:vid en försiktig kalkyl med att töDr' Tilhagen är ”angelägen|; Aramhålla-att de gjorda :försök-|” " en” har varit : framgångsrikarej? de... När man startade "dessa för|: dan ungdomen intresserat. sig för zigenarna är Ivar Lo-Johans- son; Som första svensk skrev han 1929 en bök om detta” folk, Zigenare”, som framförallt skild- rade zigenarna i' Ungern, men som också gav mycket av hela folkets historia och dess kultur. I början av 1954 tog han en när- mare titt på de "svenska zigenar- na, följde dem. i spären så att säga. Under ”ett "års, samvaro med dem blev det en bok: med text och bilder, de senare av -foto- graf Anna Riwkin. Genom den- na bok, utmärkt.i siit slag, fäs- tes uppmärksamheten, på” deras problem, - "Enligt ”tvar-Lo Johänsson' så uppgick hela : världens zigenar- stam vid sekelskiftet till en mil: jon varav åttahundratusen i Eu [ropa Av.dessa fanns. det i. Un- gern 275.000, i Rumänien 200.000, i Turkiet nästan lika mänga, i Bulgarien :100.000, Serbien 50.000 och Ryssland 60.000. Författaren håller dock för troligt. att siff- ran en miljon för samtliga' värk dens ' zigenare är" för: läg. "Den ldubbla siffran : har. nämnts - av dem som sysslat med den. svåra räkningen. av. deras antal; Genom sina ' studier oc] samvaro ' med.” zigenarna, haren : för: främmande” få rit absolut. Barnbegränsning. bee ansetts - som... ett: brott.. sGröv kriminalitet. bland 2igenarna” Jar varit så gott som "okändsä. ss Till sin natur är zigenarna . landfolk, framhåller - Ivar-LDb C hansson. I. deras legender” går berättelser : om -översvämningar "” : som orsak till att-'de” måst bryta upp -från sprungliga” hemort: Rädslan. vatten sträcker sig'från” -skräck-' en för .sjöresor' till: olusten : att tvätta sig. Det har- knappast fun nits en äkta zigenare som. kunnat som" bodde ' i: närheten, av? ett vattentorn. : invid + Stockholm, drömde ideligen. om. nätterna: att cisternen " skulle>. springa? i och vattnet dränka dem, H a Den: så kallade nationald ten”; som ' vi /ser"”zige bär, är "egentligen" inge naldräkt.". De > har””anlag il dräkt för att verka exotisk: att' de” gärna” vill Ararhstå så:ro-; mantiska som' vi: begär av. dem”. Den länga kjolen: bär de ”dock: . av-prydhet, "därför att en vuxen vid” den första” het i äktenskapet har isaså: vas simma. Några svenska: zigénare, 2 att ställning till formerna "för Ivarto Johanson fått ex finansieringen borde tas först sedan grunderna för reformen' preciserats. Det beskedet fick regeringen från centerpartiet på tisdagskvällen 4 i förra vec- kan, ic Svaret. från "regeringen "blev. ett "rent "ultimatum, Om ' inte” centerpartiet. på förhand ville, binda sig för den extra bil”. skatten, ' så skulle regeringen. inte' lägga fram någon höger- trafikproposition till. nästa år , utan.i stället låta frågan gå till. ny folkomröstning, Det var en männa medel .— såsom man ansett "inom" centern.- , Men framförallt måste man reagera mot förhandsbindningen' som "sådan. Det är, såsom centerns "riksdagsgrupp -' understrukit, : parlamentariskt betänkligt att på förhänd binda. riksdagen 'i en finansieringsfråga, där riks- dagen enligt. grundlagen skall "vara 'allenarådande. ; Den" so- |. cialdemokratiska regeringen är tydligen inte så' noga med det : "par lamentariska, Da (Forts, från. föreg. sida)... - a tid var lokförare på sträckan mellan Halmstad och : Hälsing- borg, Arvid Andersson var se- dan, han 'slutat vid: SJ anställd under en kon tare tid vid: August Hanssons gjuteri ä Halmstad. År 1911 kom han till Tureby, där han: köpte. en utsöndring av svirföräldrarnas gård. Han lät där . uppföra . alla. . behövliga byggnader och all åker, som..nu hör till den. bortgångnes gård, är ctt. verk av honom, då han lät uppodla stora arealer.. Den I bortgångne var alltså, en mycket. driftig och framstående jordbrus kare. Men det blev tid. även för annat, Han och hans. hustru har sålunda under hela den: tid som telestationen i Tureby fanns dill, från 1930 och fram till 1960, tkölt densamma, Den bortgång- ne var en av initiativtagarna till stationen, 'och det började med att fem abonnenter tecknade sig. Efter tre år hade dock antalet utökats till 35, då televerket tog hand om avlöningar och inkas- sceringar. Dessförinnan hade. fö- Teståndaren som enda ersätt- ning 5 kr per abonnent och år, Den bortgångne gamle mannen var under sin. aktiva tid med om att starta Hulcbäcks energi förening och var dess ordföran- de och kassör under många år, Han har varit ledamot i kom- munalfullmäktige I flera år och varit styrelsemedlem i den då- varande bondeför rbundsavdelnin- gen 1 kommunen, Arvid Andersson slutade med sitt lantbruk' 1942, då äldste so- nen övertog 'det , och | barn soch 'barnbainsba släkt - och många vän BEGRAVNING ” — En gripande och ; stäm- ningsfull; begravning ägde på fredagen" rum i. 'Hishults kyrka, |" då stoftet efter” lantbrukaren Arthur” : Johansson, Kornhult, Hishult, vigdes till” gravens 10. vid” ”båren, som” i förväg :var placerad ” i , koret, -prestaverade | förre överlärare Wickitor Pehrs- son och lantbrukare Håkan Ja- | cobssönt; + båda! från - Komhult. Som inledning spelade ' fanier 'Ekeledt ”Kyrie” av! EF, . > Menigheten +, sjöng : 7 86: 1—2 ”Så skön går morgonetjärnan. . fram”, varpå komminister. Frank Arögård höll griftetal och förrättade jordfäst- ävefter sjöngs psalmen | 35: 4-5 ”Sälla äro de som höra Vad den evigt Gode län”, Offi-|' cianten utförde så begravnings- mässan med antifonier, och ak- ten avslutades med psalmen 50: 3—5 ”O Kvriste; oss benåda”, Då kistan bars ut ur kyrkan spelade kantor Ekstedt: på or- geln ”Largo”'av J K F Fisch- er, När kistan sänkts i graven |' tog de: närmast sörjande - ett sista farväl. Officianiten läste en a psalm och lyste frid över grif- ten samt framförde de anhöri- gas tack för hedersbevisningen. Till sist sjöngs psalmen 396: 5 "När jag slutar mina dagar”. En vik " och vacker blomstergärd ägnades den börtgångnes minne. — Stoftet efter lantbrukare Arthur Johansson, Kornhult, vigdes på fredagen till den eviga vilan i Hishults kyrka, Presta- verande var f överlärare Wictor Pehrsson och lantbrukare Håkan byggde en villa i närheten, Dock blev det så att han och makan kom att bo kvar på Färden, Den bortgångne, som var en gladlynt, trevlig och tillmötes- gående person, sörjes närmast av hustrun Gerda samt fem barn, Valborg, gift med lantbr. Bernth — Böngtsson, Hulebäck, Greta, affärsföreståndare hos Kapp-Ahl i Stockholm, Gunnar, som innehar. föräldragården. Linnéa, gift med tantbr, Åke Pettersson, By, Älstorp, samt Anders med makan Gunborg, åkeriägare, Tjärby. Dessutom står som nära sörjande. barn- Jacob , båda från Kornhult. Som inledning spelade kantor Maja Ekstedt ”Kyrie” av Cou- Nos :' gare'1/3;. Denna siffra är emel- ” lertid "redan nu ' överskriden, i . det- att: "sedan :'1/7:-1960" inte " mindre"än 67. familjer .om till: "höpa "255 individer fått 'sin bo- ' 'stadsfråga: ordnad; ”En'' genom- , gäng av de" familjer 'som ännu "nomadiserar visar, ”att” tillhopa |: "56 familjer om 252 "individer åt ti gt att fälla het och; återgått” Ms sitt. tidigare. " kommer: Aatt' återvända till: den böstad; som fortfarande står öpp: . en:för dem: I övriga. "all: har:di TS ”genomr personliga besök, ge- RE om; zigenarnas : gläd ; tacksa et över att ha fått, kom: . en sydsvensk, stad besökte 'är Tillhagen: en familj i . en elt". "modern ” trerumrmare, som” dens nu på' andra året be- bodde: "efter ' att "tidigare. i hela sitt Hiv ha bott i i tält och trasiga husvagnar. T. fann i ett trevligt möblerat, rent och propert hemji en familj, som sjöng det bofasta " divets lov! Mannens. syster hade wid: "tidigare besök” 1: familjens ”Mäger avvisat varje tanke på att Hämrna sin gamla Vagn, "trots att "> Ikon vär" vid dålig' hälsa och av draget” 'och "kylan "i: den gistna "vagnen fått svår. reumatism. Nu - Bade hon: ”Hur kunde jag vara så. dum”? kära du! Se'nu här! mitta! .Vi har badrum! 'Jag var 50 år, innan Jag fick se ett bad- rum; Och nu har jag ett själv! Be kär! Elektrisk spis! Bakugn! Sopnedkast! Tavlor på väggar- nat Parkett!" Ja;: du. "ser själv. tFror du nu att jag vill. flytta tillbaka” till Annuschkas' gamla " wagn,' där vattnet 'rann. ner ge- nom taket och fyllde väggarna, ” Bom sedan frös: sönder, så att jag. "bodde i ett isskåp? :Anej! ' Nu' har jag blivit människa och det vill jag förbli.” Nästan" undantagslöst har de ; lägenheter; som: anförtrotts zi genarna skötts väl. Endast i ett par fall har skadegörelse föra. .inom.sfem år'ha bosatt ytterli-|" Sofia B ginska, i Sverige gift, Taikon. Hon föddes 1931 av' polska vandratzigenare.: Hennes far var hästhandlare.. Vid ' tyskarnas ån: trängande: i landet fördes hor tillsammans med sin familj och andra ”gigenare av: Gestapo först till ett arbetsläger... Snart” lastades . hon, föräldrarna och hennes tre syskon $-'. järnvägsvagnar och". fördes till C 'åtionslägret Ausch Hon: tatuerades imed: sitt” gigenar- ö tanke om deras livsföring; Deras stränga rasmoral. har: under "tu: senärsvandringen, bland . fråm: and, mande folk hållit” dem samman, Deras å 2 har under 'nornadlivet: varit- den |, mad " familjesammanhällning vr det fanns iserad detta. fall tast” inte: "läsa: elle : | kommit, 0 desså hår. det gällt familjer. som redan under sitt der zig inte: värd: att,satsa på Länsar. betsnämnderna”, ar endast 36 g t Mm "mer ”beståen de "resulta Ö bland de” lägr En! zigenare. ä på "arbe ”Zigenarbarnens”. skolnihg ” är också ett svårt problém;” Gläd: intresse för” att hålla” sina barn i skola. Det är: nu vanligt, att ' zi- genarna "vid 'ankomsten till en ört.; genast” sätter «sin skola: -Bland de bofasta regel;. Na Var. Kom. -zige rna Ursprung: ligen ifrån och "när kom de hit? Efter noggranna undersökningar har man kommit till att dé stam- mar från ett vandrarfolk i nord- västra Indiens: bergstrakter 'och att.'de flockvis sprider sig till så gott ' som. jordens alla. länder, där "befolkningen höjt sig till en möter man dem inte. "De första säkra "uppgifterna om zigenare I Sverige är från 1512; När 'de' börjat . visat sin rätta: natur ville även myndig- dem, Det lyckades emellertid in- te. trots” stränga åtgärder, 1 en stadga -av' .1637 stadgade man därför att.om zigenarna inte ha- de: lämnat rikti inom en viss 45157 som' med en elektrisk tryckpenna” etsades — som : å hennes vänstra uinderarm.": utan vidare' hängas, En ' utrot- 5 ningsplan alltså. Dét ställde 'sig Jemellertid : inte lätt för: de' lag- fasta svenskarna” att utan rann: aren » Ära åns dålig varbotare: 3 viss kultur. Bland naturfolken 2 heterna i vårt land bli av medl: inte om den. nya stadgan. starkaste som funnits, Deras Sex. + |ualmoral . har: varit.” oblidkelig. Blandäktenskäpen ' har "nästan alltid visat sig bära "dåliga. fruk- |, ter. Bland de äkta vandrarzige- narna har en. flicka utstötts från stammen” om hon. gift” sig. med en man utom sin ras,-Bland dem et fasttagas "och En ty ysk fl ka vlir spådd av en Zigenarkvinna, vars familj: - slagit : - upp silt läger på Titneburgerneden i norra Tyskland, sakan och dor befordra folk tilllsjälva har sederna' varit strän. galgen: Man låstades helt enkelt ga. Ett villkor har varit att flic- nd svensk ' förtära, som se-lsexuellt orörd. Zigenerskans tro- kan vid bröllopet skulle varal. zigenarstamme komlingar eller” insläktade "med Äktenskap mellan zigenare kar "har" förekt 2 - 3 it genarna ' ofta, att :”en' svenska . kan ju ingenting", och de menar a ärmed att:hon ingenting kan? av i zigenarnas liv: Blandäktenskapen I Nn har sällan blivit lyckliga: Parter= ' na har utsatts av förakt av både zigenarna själva och av svensk na, Det är” möjligt ”att det kan bli annorlunda när zigenarna Ö- 7 verlag. blivit bofasta och lärt sig ' svenska ordentligt, Men det mås. och man kan ställa sig frågande till "glädjen + och : nyttan: av en nare.: Skillnaden mellan de .bå. da raserna är för. stor f Ivar-Lo Johansson har der vpp- fattningen att invandringsförbu- Därigenom tvingades de till en eIpå tid och längd rasförsämran- de inavel. son, Anna Riwkin-Brick:' Zi- genarväg, Rabén & -Sjögren n svenska följa lägret säger” vi RN avkomman .skall kunna. bli: god. : 2 det för zigenarna. var. I olyckligt. . Litteratur, Ivar-Lo Johans- - te bli en utveckling på ång sikt >. rasblandning : svenskar! = zige= i perin, Komminister Frank Arö- gård höll ett griftetal, förrättade jordfästningen samt utförde be- gravningsmässan med antifonier. Vid uttåget spelades ”Largo” av Fischer. De närmast anhöriga tog vid graven ett sista farväl av den bortgångne, officianten läste en psalm, lyste frid över griften samt frambar de sör- jandes tack för hedersbetygel- serna. Unisont sjöngs ”När jag slutar mina dagar” En rik blomstergärd hade ägnats den bortzångnes minne, : "RIKSDAG Så blev det då äntligen en intressant riksdagsvecka — i själva slutspurten, Intressant i både kamrar och korridorer, I korridorsnacket har höger- trafikfrågan varit det domine- rande ämnet. Och i kammar- debatterna — ja, där tar utan sor rä ra KRÖNIKA tvekan den miljöpolitiska di kussionen Priset. t un + . [var beskedklara inom tvåda- | vältra över ansvaret för vän- Världens Bästa regering” — | garsfristen.. Regeringen 'ficklans kostnadsfördyring. på cen- enligt Myrdal (s) — som ilvänta. Xx tern. Eller också förmå artiet remissdebatten var så duktig i so - ; och stark — enligt Erlander (s) — har" alltså blivit svag och anna bräcklig — enligt. Skoglund &. För. inte. kan väl én. regering som begär" sådana bindandé be- sked Yrån' oppositionen som skett i högertrafikfrågan 3 vara stark? riksdagsgrupperna, för högertra- | fik, Det borde ha räckt för en stark, regering. Men vill man ha en bekräftelse — så låt gå för det. Vill. man därtill ha. handsbesked om finansieringen — inom två dagar — avslöjar man den svaghet som heter vill. rådighet. -"7 -> : två -Uagar.- nämligen till ordinarie grupp- sammanträdesdag. inte att högern och folkpartiet Högern och folkpartiet godtog : regeringens bud om finansiering via "bilisemen. . Kotnaderna ska täckas, men finansieringsmeto- derna tar vi ställning till: när kostnaderna" är ordentligt redo- visade i en proposition, sa cen- tern. Men si, den gubben gick inte. Den starka. regeringen, nu bi- trädd av högern och folkpartiet, vill ha förhandsbesked ' också i finansieringsfrågan. Annars blir det ingen proposition uta fört- satt väntan och ökade kostna- der för reformen. Aterremiss till centerns riksdagsgrupp alltså. -— Ni måtte" vara rädda för Oss, 'sa en centerpartist i korri- dorsnacket. . Kanske hade han rätt — in- direkt. Avsikten var väl: att "Numera är majoriteten i alla Y- Det : blev inte besked inom Centern F-väntade Det hjälpte att skriva på ett recept som i vår skulle tvinga det att svälja politiska 'piller inom h bilbeskatt- ningen. : Men den” gubben: gick inte heller. Centerpartiet kan också ställa "villkor — med centerpro- fil. Slut på extrabeskattningen när : reformkostnaden . täckts, ingen överbelastning på nytto- trafik eller ökning av avstånds- kostnader 'och ingen höjning av drivmedelsskatterna, var cen- terns slutbesked, - Därmed var saken klar. ” + "— Behöver vi ett miljöpoli- tiskt handlingsprogram = eller räcker det med några sporadi- ska. och spridda insatser för att komma till rätta med. stress, vantrivsel . och .. rotlöshet och andra problem på det psykiska planet?. Så inledde hr Larsson i Borrby den miljöpolitiska de- batten i andra kammaren och gav, prov på-en övertygande beska” och allt annat än center- a argumentering” i - ett.” angeläget tionen om man är utskottsord- | och förande och har huvudansvaret för en hafsig utskottsbehand- ling som utmynnat i ett nega- tivt och blankt avslagsyrkande? Beredningsutskottets ordfö- rande, fru Eriksson i "Stockholm (5) brukar ofta vara klok och förnuftig. Den här gången var hon det inte, 'Hon. valde att söka förlöjliga både: motionen och centerpartiet och kom med förvrängningar o. halvsanningar, som inte borde - anstå en ut- skottsordförande. " Ena stunden innehöll motionen inga center- partifrågor. Andra stunden var det” ett helt - livsåskådningsre- ' sonemang = centermotionärerna hade presterat, Fru Eriksson var kort sagt nonchalant och oförskämd, + "Där satt man på läktaren och undrade, Om man är partiledare Vad säger man i' den situa- |ä | gärna.” öch' skall ha "ordet rax efteråt, vad "säger man” då föratt ber möta ett sådant Allvilligt ” an- grepp? AN ena: sidan har man | sin egen, övertygelse. och partis ledarförpliktelsen att hålla rent hus för oförskämdheter mot det egna partiet och dess motioner, Å andra "sidan var angriparen ” kvinna varför bemötandet kräv- | de "takt och ridderlighet ' och ” inte den avbasning' som i och för” sig. kunde' våra befogad. .. Kammaren är ; känslig för ina, damer.” "De "orden "a hamnade + rätt.” De” "spred - ett . varmt och soligt leende. både i ' kammaren och på läktaren; Fru Eriksson dog, och 'rodnade' om vartannat. under de. :silvertona- de lockarna, Det. var:shennes bästa stund den dage - Den "stunden unnar vi henng . centerledaren ms
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.