Lu j KAN INTE KLANDRA hr Sträng för att han frångått total- balanseringen av ekonomiska överbalanserad . budget, Skånska Dagbladet (cp) budgetkommentarer: ” övervikt för negativa tendenser . ej dåliga tider, ” budgetåret, OY RAIS DEN 15 JANUARI 1962. Op ss -=E0LT — --t. | LT = : På stället . Alltsedan semesteravbrottet i augusti 1962 har förhandlingarna . mellan "Storbritannien "och EEC i stort sett stått och stampat på samma fläck, sÄnnu. under för- . en var man åtmins på brittisk” sida, fylld av' optimism och räknade med att somma- rens intensiva "förhandlingsom- gång skulle leda till någon slags principuppgörelse vid måndds- skiftet juli-augusti. Man hade i alla händélser hoppats att då ha' hunnit diskutera igenom de svå- raste problemen, så att riktlinjer för att. lösa dessa. skulle kunna, . skönjas, i ” Så blev” emellertid inte fallet. - . Ehuru betydande framsteg på en: « rad enskilda punkter "onekligen ' . gjorts, var. dock" vid semesterav-' brottet alla de stora frågorna allt- jämt långt ifrån sin lösning och - de båda - sidornas” ståndpunkter vitt skilda” åt. Dessutom" lämna=-'" de man. förhandlingsbordet i -allt annat än god stämning," eftersom ' i förhandlingsomgångens slutf: ningar uppstått "mellan fransmä och britter beträffande, den' ge=. jo fdbruk politikens”. finansiering. Sommarens bar, att. MäcMillan kom jämfö- . relsevis " tomhänt, till .samväldes- konferehsen i London i septem- ber, vilken sammankallats "just | för att diskutera de" dittills upp- .nådda = resultaten” av 'EEC-för- handlingarna. Där fick han' ockeå . "uppleva: hur de framsteg, vilka faktiskt gjorts, utsattes för en mycket frän" kritik från så gott ' som alla håll. Man var från de olika samväldesländernas sida alls inte nöjd med vad Storbritannien' lyckats utverka och krävde 'be-" tydligt bättre villkor. . För att öka MacMillans bekym- mer blev också labourpartiets in- ställning till. EEC-frågan under " hösten alltmera negativ, och även där förklarade man, att de hit- tills "nådda resultaten inte "var tillfredsställande ur brittisk syn- punkt, Samtidigt ser den. brittis- ” import,: något "som hårt? skulle ' - medan :Frankrike > skulle slippa ” britterna" en - skälig övergångstid "port av vissa råvaror från sam- marsch: / brukspolitiken, : samväldesländer- nas ställning och EFTA. Av. des- sa, har den | sistnämnda frågan "knappast. diskuterats, "Från . »brit-" tisk sida har dock principen om solidaritet" med "alla - EFTA-län- der upprepade gånger. faxtslagits. Det' är: jordbrukspolitiken” och den därmed nära sämmanhängan- de samväldesfrågan, , som alltjämt ' utgör de verkliga ' stötest för överenskommel "brukssidan är det" främst fördel. ningen av "bidragen. till den' ge- jordbruksfond i samt tiden "för avvecklingen: ”av "de brittiska” 'jordbrukssubventioner- na, som vållar svårigheter." Frans- " männen "hävdar" sålunda, att bi- drag 'till fönden skall utgå i för-: > hållande till ländernas jordbruks- komma att drabba Storbritannien” med dess stora livsmedelsimport; lindrigt undan. ' Vidare kräver ; för att'avveckla” sina jordbruks= subventioner, : under: det "att. ”de” . sex” med Frankrike i spetsen vill, att dessa” skall upphöra” omedel" bart. ' far "har EEC: onekligen gjort 'en ”del betydelsefulla .medgivanden,' ” särskilt för de mindre utveckla- "de bland. dessa: Bland annat har man erbjudit sig att avveckla tul=' "len. på te; Ett annat'stridsäpple är de' brittiska : försöken att'bi- behålla ' möjlighet "till tullfri im-' : väldet, ' såsom '- aluminium, zink, nickel, koppar, ävensom tidnings- papper samt för en del viktiga” livsmedels= och. industrivaror ' från Canada, Australien och Nya. Zeeland. - : >Då MacMillan träffade de Gaul-” ” le, lär han ha hävdat; att det he- la vore en politisk fråga, som en- dast fordrade ett politiskt. beslut” av EEC — och närmast då Frank- "rike — för att finna- sin lösning.” De Gaulle "däremot lär"ha före- trätt uppfattningen, . att :det ' här vore fråga "om- rent tekniska” örsmål, som endast kan" lösas” ka regeringen d -. ten för nyval till underhuset allt- mer närma sig, eta Storbritanniens utgångsläge i ide s k maratonförhandlingar,; som nu börjar i Bryssel och beräknas på= . gå i flera veckors tid, är. sålunda inte det allra bästa, Under hös-"" tens förhandlingstillfällen har nå- gon uppmjukning ' av de' olika ståndpunkterna : inte 'kunnat för=. märkas. De personliga kontakter ' MacMillan haft med de' Gaulle och Kennedy förefaller inte hel” . ler ha fört förhandlingsfrågan framåt. Vad är det då för prö- »blem, som i främsta rummet står i vägen för en lösning? ” Förhandlingens tre kardinalfrå< gor har ju hela tiden: varit jord-' ovock UR. PRESSEN - : "nadens skapare och främste till- ' . med är förhållandevis beskedlig. genom 'förhåndlingar” på - expert-, planet. Detta ger en antydan om, ' hur olika man ser på dessa: saker " på båda sidor. om förhandlings- bordet. Det.återstår nu, att: se, huruvida det. brittiska försöket öd i ”och Italien — skall visa sig ha nå "gon effekt, ”eller. om tf Vad somväldesländerna "béträf- TS - någon konsolidring av enigheten in- "te. motarbetas med största : beslut- "dess, aktuella ideologiska konflikt «+ fart spelade. på kort” ti re6vy BERLIN (IT-Reuter) 2 Se Det är mycket olyckligt att våra kinesiska bröder tar «de albanska ”dogmatikerna och sekteristerna i försvar, skriver östtyska" kommunistpartiets of- ficiella ' organ Neues Deutsch": 2 land på söndagen. -, 2 "Det: är inte ägnat att bidra till om den internationella kommunist- rörelsen. ; Den albanska: partiled- ningen -har visat sig ur stånd ' att göra en' djupgående analys av vår tids karakteristiska - drag och dra rätta slutsatser därav. De 'al | Östtyskt. kommunist torgan . klandrar Albanien o Kina få. draprocentig - | BRITT-KOMMUNISTER Strejken som började natten till : FÖRSÖKER MÄKLA FRED . söndagen berör dock inte Oslo. . Brittiska I istpartiet. väd- Ecklesiastikminist 5.000 bussförare strejkar. i Oslo OSLO. (TT-NTB) AE ;, Busstrejken i-Norge 'ser ut att 1 Helge Si- jade på' söndagen: till Sovjetunio- nen och Kina att upphöra" med sin offentliga polemik och” istället försöka utjämna sina. ideologiska motsättningar på en konferens. . Partiledningen ställer sig på Sov- jetunionens sida och beskyller Kina för att ha grovt underskattat följ- derna av ett kärnvapenkrig, " ÖSTTYSKT CHEFSBYTE BERLIN (TT-ADN) : Dr Eric Apel” har utnämnts till ny. ordförande i den östtyska stat- ledarna och'deras anhängare ägnar "sig åt ettifarligt spel 'och de.mås- samhet. fö a. Detta är : den försfa direkta öst- tyska anspelningen på Kinas roll i med Sovjetunionen, framhåller, man "å västkretsar, 2.0” . liga "planer och också har entledigats från sin post H - förrädisk: Tag Inga onödiga risker, som medlem av ministerrådet, Beslutet härom fattades på lörda-|: vertsen har vädjat om att skolbus- | - sarna inte skall omfattas av strej- ken. ; - od Statsrådet erinrar om, att, om- kring '200.000 norska skölbarn är beroende av bussarna då de skall ta sig till och från skolorna: Flera skolor på landsbygden måste troli- gen stängas, om denna trafik ock- så drabbas av strejken, . - . . ” Arbetsnedläggelsen berör. om- kring 5.000 bussförare 'och kon- duktörer inom 150 bussbolag: ” Isen över strömt "vatten alltid : Svenska Livräddni ngssällskapet gens plenarmöte med östty kom- munistpartiets centralk itte, + > omor inom, östtyska in- I politiska kretsar anser man, en- ligt Reuter, att åtgärden förmodli- dustrin och jordbruket med tanke på den ekonomiska kris som just gen utgör, ppptakten till en. radikal nu hemsöker er Östtyskland; "Willy Brandt | : är beredd:resa. till Östberlin: BERLIN (TT-DPA) - Västberlins regerande borg- "mästare Willy Brandt är beredd - att bege sig till Östberlin för att träffa Chrusjtjov, om - denne . skulle. avvisa uppmaningen att bege sig till Västberlin. . Brandt säger i ett uttalande. "för: tidningen BZ i Västberlin att det kunde vara nyttigt att ' låta Chrusjtjov se, hur det ser . ut i Berlin och höra vad berli- > narna verkligen tänker, "7. > — Alla möjligheter måste ut- nyttjas när det gäller att åtsad- komma = Jättnader "för män-' > > niskorna, säger han; det falla sig svårt att resa just till Östberlin, men en eventuell inbju- dans. form och innehåll måste ändå studeras : noga, liksom tidpunkten, sade" Brandt vidare och tillade att han år 1959 "inte kunnat acceptera Chrusitjovs inbjudan "till Östberlin på grund av, både form. ånnehåll och tidpunkt, » — Efter allt som vi upplevt skulle |; - Farligt möte”: : med: lastbil: ss - BODEN: (ETY 1 - En yngre kvinna "från Klöver- träsk utanför Boden var på sön- "I dagskvällen endast några centime- ter från döden. En ;krok. på last- kranen på en mötande lastbil skar upp sidan på den personbil i vil- ken hon åkte och strök -tätt förbi hennes ' huvud. Hon slapp: undan . från det kusliga äventyret med någ- a Ta skärsår, orsakade av glassplitter. . - Troligen .hade de vingmuttrar, = : som normalt spärrar lastbilens | kran, inte dragits åt ordentligt med påföljd att kranen svängt ut 70 em , åt höger. Vid mötet mellan de bå= -.- da fordonen slet kroken av person= | bilens vindrutestolpe och rev: sedan upp hela sidan. .. än... kan då aldrig bli tal om förhand- lingar, betonar. Brandt, som-hänvi- sar till att förhandlingar bara kan föras av regetingen i Bonn och de tre skyddsmakterna. 'I detta sam- manhang understryker han att han med . uppmaningen till! Chrusjtjov ”- att komma och titta på muren även - Vid: eV : samtal i med Chrusjtjov västerifrån inte utfärdat någon in= + >. bjudan,. «sl nu | : NAURI Ch Mainice: ; :Ravet I på nyåret 1928: "stod 4: Jegrepp';.art göra” en resa "till. USA, i bad:;-dänsösen? Ida v Rubenstein honom att. instrumente- Fa. nägra” smärre”, stycken »av- den H I impressiomstiske.. ar spariske tonsätta-, + gen Isaac Ibeniz Ravel - åtog ng "bppdraget. men rmare efter: . tanke. :tann: han. "sina ramfördes : iden” vockså lev. er ör! "alla" . ämm sån de. festa schla- IS Ave og ke RK + os -gers ” brukar”göra > Rachon vrålade mn den 'orm- : bl Iswing. del "på . kpeli Jes” pä vårj "nen även i- fortsättningen är be- : --redda ”att' agera” den ”ståndaktige ” tennsoldaten”. Att Sexstatsmark- " skyndare, den belgiske" utrikes- : "ministern - Paul ' Henri ' Spaak, ” kommer att göra allt för att en överenskommelse skall nås, . det "het framför allt för senare ten av. detsåmma, och den pro” ” duktionsökning hr 'Sträng räknar ' Han visar också hur på kort sikt "den dämpade aktiviteten inom nä- ringslivet skall kompenseras med ökad aktivitet främst för det all- männas byggnads- och anlägg- ningsverksamhet "och han är på längre. sikt tydligt oroad av ut- Det ingen skriver i sina läget: kräver . Läget är ytterst osäkert med och ingen kan i dag säga vilket upplåningsbelopp som. kan vara det absolut rätta, Av finanspla- nen att döma. förefaller det som om finansministern blivit lömsk på konjunkturväxlingarna. Huvuddraget i den nu framlag- da budgeten är att de offentliga — statliga och kommunala inve- steringarna ökar och att de pri- vata minskar eller stagnerar. Budgeten är ett talande bevis för att högkonjunkturen är slut. Vi går förmodligen mot sämre men OM KONJUNKTURERNA under]: de närmaste månaderna inte visar någon uppryckning kan en ytterli- gare ”påspäd: av d skottet aktualiseras i komplette- ringsbudgeten, som läggs fram i slutet på äpril, anser Stockholms- Tidningen (s): Ökningen i statsupplåningen har troligen något överdrivits av hr Sträng. Skulle behovet påkalla det, kan finansministern utan tvekan föra en mer expansiv politik, Genom en fast finanspolitik och en god valutareserv har vårt land fått en betydande rörelsefrihet i kampen mot en konjunkturförsämring. VARKEN NATIONELLT eller in- ternationellt förutses någon ”dålig” ekonomisk konjunktur för det nya framhåller Svenska veckli na på de inter- nationella marknaderna; klimatet för vår export är inte lika fördel . aktigt som det har varit, och hr Sträng vet om det. för BUDGETSITUATIONEN är rela- tivt enkel, tycker Dagens: Nyheter | (fp): : . Utgifterna under nästa budget- år väntas visserligen öka betyd- ligt mer än inkomsterna, men den ' reducering av budgetöverskottet som därmed uppkommer motsva- rar väl det ändrade konjunktur- läget. Hr Sträng redovisar ett pre- ' liminärt överskott på 95 milj på driftbudgeten, men med annan bokföring av kommunpengarna och beräkning av reservationsan- slagen kan det lika gärna hävdas att. överskottet är 350 milj högre. Hr Sträng har sannolikt befarat i ögonen alltför 'mycket och in- bjuda till Hans brittiska kollega har för sin ' del funnit att det kan vara nyttigt att sänka en del varuskatter för att stimulera den ekonomiska ak- , tiviteten. Men sådana tankar hem- "söker aldrig den svenske finans- ministern — inte i något läge... Polen hade i fjol besök av om- 90.000 från väststater, Av de sena- re kom 15.000 från USA, 10.000 från Frankrike, 9.000 från England och 7.000 från "Västtyskland; (TT-DPA) nd AN "En kraftig meteor sbgs i fredags kväll i Lappland, omtalar Hufvud- stadsbladet, Hela himlen lyste upF och blev eldröd, ett dovt muller Dagbladet (h): , Men prognosen präglas a av oviss- hördes varefter meteoren försvanr i västlig riktning. (TT-FNB 2) er ” att en sådan kalkyl skulle, sticka . skattesänkningskrav. : kring 120.000 turister, däribland / Belöning för gripande av Örnärna är sedan många år örndråpare kan därför hoppas matt få behålla 7 likväl, att örn ”akjuts i Skåne. De svenska stammarna av havs- örn och kungsörn är svaga och 'hotade : av många faror; Man örnarna, "endast 'om fridlysningen sk vor, rt irevymakarna. : "byggde på den, mäktig.” illa” franska Montort .PAumary,'. belägen. några mill. utanför Paris, tyssnade man . fascinerat ; till "Bolero, ;”Monsteur de," . byborna. +”Men” 7 tillade isst "kan den "mannen göra musik”, . , invånarna I Montort PAumary hade onekligen vissa skäl för stt tyckande och tänkande, ty de hade s år varit » kompositörens” grännar. ' De "hade, sett honom vandra omkring a un- "décliga "storrutiga” kostymer, 'hög- söda badrockar, brandgula . tofflor "osv, "alltid. gnolande . och småpra- | a han "två gånger. "avböjt "ant ta "emot Hederslegionen. :; - : Under . första världskriget hade ” Råvel st tre. år "tiänstgjor'. som am- bulansschautför. och fått sin hälsa be- tänkligt undergrävd. Sommaren '1920 kom : han” "till Monttort” PAumary och ' köpte" en "villa med en stor vacker trädgård omkring Hans en- da” sällskap "där under långa tider nåde närmast en icke helt förstklas- sig antikvitetsaffär. E- del av före- målen vittnade nog om kultiverad smak; men det mesta var neg bara vär. tt han hellre ville : egna” nr varliga '. ,omdömen,.- | ull växten . -Ravet / är. förstås lite -kouvstig”; sade i! den "berömde "Maurice R ve vd pianot. , : RAVEL och - delöst kram, Det tanns "knappast en bar. fläck på en enda; vägg.” Där det ute 'bängde' tavlor! eller fotogräfier hade :Ravel själv. målar "skisser ” eller fitat karikatyrer. direkt - på , väggen. Der: var. för. övrigt: just: dessa, han fi st. visade varje » besökande,? Han var: fullt, och helt” t övertygad om. att sjutton äl, a men först" fra år. se- nare. åstadkom jag. pigor, som var värt "att "tala om sr Just” vid "den ddpunkten då Ra- vel kom till Päris,' gjorde en ay och revolutionär: rörelse sig. gällan: de "inom "alla ' konstarter.-. Man ta- gjorde" den" berömd' under ett tan- tastiskt ' bejublat ” framträdande” Un- der, hela - den, — närmare et år. — "som det Lwv0g art. "fullborda Daphne och Chloe; bodde” Ravel i eo ytterst” primitiv. stuga” i närhe- ten av” Fontainebleau. Han arbetade ibiand så hårt, att han knappt gav sig. tid att. vare sg. sova eller ära. Men så gjorde också baletten, när lade om impressionismen, & ett "begrepp LISKA: ”URHANGEN ETT AV ALLA. "TIDERS EPTERHANGSNASTE 'MUSIKA-" BOLERO, AR: ANNU I DAG- ETT .. "| lare, -och” han" brukade säga, art" det inte "fanns; något , som ...hette'. konst- arter,” bara. konst," inga, olika: slags' sä, "teorier, ; men. undantagslöst” -Han:Xvat ch i Paris kallade” man honom - gärna Lill Voltaire? «eller Voltaire d.y. främst. beroende på att ban", liksom : den rätte . Voltaire hade smala läppar, som nästan -all- ud krusades av, ett ironiskt. leende. Dessutom / var: hans ' ansikte mäger "ragt ” och "Nn " ytterlighet blekt - också det typiskt Voltaireska kän- Hans smala, ” förfinade händer" vilade” praktiskt taget aldrig, de rörde ' sig ständigt. i snabba, likz Hans silver” från nemärken. "avbrutna; gester; hår” låg tillbakastruket den höga pannan, den. lill unna gestalten var "rak "och spänd, och uttrycket i hans ansikte kunde" var ra ' överväldigande ' satiriskt och 8 erlå ägset. Det avspeglade' flertalet som" gråa ' av de cgenskaper, som höll honom på . avstånd .' från människor och begränsade . bans umgängeskrets. till ett litet fåtal uvalda, vo Maurice Ravel 'var endast: tolv år gammal, när hans föräldrar, 'som bodde + den tilla baskiska staden Giboure, | sände 'bonom till Paris var. en” hushållerska och ett dus- för att: studera musik. Han' hade sin stamesiska” katter. S : "| mycket "tidigt visat stor talang för Villans många rum fyllde "han piano, nen han gjorde dessvärre "med allehanda märkliga ting. Un: linga: större ansträngningar, .i > för- derliga. , småbord, . predestaler, krusi- | kovrande syfte. "Jag .var "mycket ulliga , hyllor och ' omaka . stolar | lat och slö”, berättar han . själv fanns t ex, i' massor Det hela tik--] och det var min mor, vilken som alla basker. var mycket musikalisk, som uppmanade mig att ägna mu- sikén "litet mera tid och intresse. Jag böriade komponera när jag var alla gränser. användbart och - : popus Tärt slagord. -Målarna” Monet, . Dia casso . och. .Manet gjorde för måle- Trier. ' vad ” Frat + Debussy och Chausson' försökte för «mus; ken.” Ravel; £om 'snal bt under deras | inflytande ch tog framför allt. De- bussy som.” förebild. ” Liksom , mäs- taren” "studerade han vid Paris kon- servatorium," och " liksom '. ”Debussy ken 7 utan "fråmgång hans” inoderna tendensé: liska ”. radikalismen, ” och” dessutom hade man i alltför ' färskt minne hur det gått. med den musiker, som senast : tilldelats : i priser —- Debussy alltså." Med uppriktig” beundran .och tillit" bade; sades hedrat” honom' med utmärkelsen, och så: chockerade" han ' kort" tid efteråt hela; det > förnäma sällskapet ' med det lilla — som man behagade kal-' la det > ”pornografiska struntver: ket” . En : fauns "eftermiddag; sortens”. musikskapare + skulle sann : inte ' bjälpas' fram" mera, Ra- vel var "tydligen av : samma « skrot och :.korn,.. och i därför tilldelades min- han .. redan skapät "stor sensation med . sin Shehérazadeouvertyr. . Fyra år senare sökte. Ravel sin lycka 'på nytt, men. denna gång fick han inte ens tillåtelse att delta 1. tävlingen. Domarkommittén hade helt enkelt ratat honom såsom, va- rande .allför revolutionär, ++ ' > Detta blev" dock litet för mycket för "Paris musikvärld, ;Ravel, «erkänd "som skaparen av ett stort an förnämliga kompositioner, bl. . Pavane för' död infantinna och E-major- -Kvartetten. ' Skandall . ropa- des” det från. alla håll. Massprotes- ter "regnade över konservatoriets -"dning,' som snart såg sig. tyingade art träda tillbaka, NN . Ravels rykte... som kompositör växte långsamt . fram vill” 1907, då en ny storm bröt ut. över honom. Denna gäng beskylldes han för att ha: plagierat Debussy;”och ov hade musikvärlden" starkt delade" ; me- ningar, : ++ "stället för: att "som tidi gare helt ha tagit Ravels parti. Kampen blev läng och hård Den lilla grund äv” "sanning, som fanns i . beskyllningarna, . uppförstorades till” det orimliga, och det tog bort åt eu halvt årtionde. innan Ravels orginaliter och självständighet — på nytt till fullo. erkändes , : Under dessa ade Ravel Rhapsodi Espagnole, den lilla operan L'Heure Espagnole och den underbara baletten Daphne och Chloe . Den" sistnämnda skrev han' 1911 åt Sergej Diaghilev, och 2 "som snart förvandlades! all ett. över. " deltog: ban, d,-Prix- de-Rointävlingen : ; | med en : konventionell ' kantat, : ”Konservatorier, : och ; framför ' allt . Priz-de-Romkommittén, började vid > denna tid tröttna på 'den musika-, det, ' kommittén” Den ' han' också: bara "andra pris, trots att | "Hands och endast kunde tala frans- hårda stridsår ska- |" den äntligen" uppfördes i Paris; störmande succé,';. + N ! från me Så. utbröt första" världskriget och - Rävel änmälde sig genast som : fri- den - oförliknelige "dänsören Ni inkl) | var | sammanträffändet med" Georie : Gershwin. En' vän 'arrangetade en liten fest för Ravel' på hans fem- tiotvåårsdag och Gershwin inbjöds som ' hedersgäst. ' Gershwin” spelade : '' sin” egen musik” hela - kvällen : och långt in" på natten och Ravel lyste ' nade full. av "hänförelse. och: bes undran. och bad upprepade gånger : att få. höra: Rhapsody. i in Blue och 4 The man I love, ” så ” Gershwin sade: sig” vil ja. studera ee för Ravel, : men denne" skakade ' på huvudet och sade: ”Med en talang som. er skulle ni under sådana för - hållanden förlora er stora ' melo= : ar villig." På tyra”år komponerade. han diska 'spontanitet” och ” koiponert . ”Ravel tyckte även i mycket om ” att' måla: och ” teckna, Så ' bär ” 3er " "ett av hans självporträtt ut. Han Hätit skögget växa. Dessutom är. - trättet härrör Från inte en räd, men sedan ban” dragit sig tillbaka >till Montfort PAumary började han arbeta som”: en besatt igen, trots, att hans hälsa inte var den bästa. ' N - De närmaste följande åren skar påde han bl; a. den bittra men: mycket "vackra La Valse, flera ba- letter och några 'pianosviter, Så började han plötsligt på allvar intressera sig för'jazzen. Han blev alltmer fascinerad av dess rytmiska möjligheter, "och bestämde sig till sist för att resa' till dess hemland USA och studera" den där, nn Detta i var ent mycket betydelse- fullt steg för den lille skygge man- nen, som tidigare aldrig varit utom- ka. Förberedelserna för resan be- stod ; huvudsakligast i apskaffandet av en mängd nya tläder (jämsides med musiken var sådana hans stora intresse). Man kunde ju, aldrig veta, resonerade han, vad slags kläder man hade i det underliga, främman- de landet over there. ' De brandgula handskar : han alltid "använde och själv brukade tvätta fanns med. sä- kerhet att få endast i Frankrike. - Efter ' många” om" och men steg hån emellertid i land i New' York. Den amerikanska kritiken - lovorda- de hans musik men var mindre en- iastisk över hans pianospel. ”Ut- märkt”, sade Ravel: morgonen ef- ter den första konserten", då” spelar jag inte mer här”, Å ee Vilket han inte heller. gjorde, - ” N har som syxer vänsterbena och har «.: han” klädd i randig pyjamas. Pora, omkring 1914-1915, dålig Ravel i shwin.” Ravel var hemma i Monfort FAus , oo. mary, när Toscanini introducerade hans Bolero i - Amerika. - Han "var topp. tunnor rasande över att hans "obetydligaste” verk skulle göra ho= nom världsberömd, Han rasade över att nödgas höra” "Bolero överallt och ” tillade 'med en viss bitterhet: ”Ingex ' kan ändå spela den förbaskade mus siken' riktigt.” Senare kritiserade , han: Toscanini för an denne spelat. den : för fort, : z Till sist var hån fullkomligt 0 satt av tanken på Boleros. värdelös- . het, "Han började arbeta på ea pi: anokonsert, som skulle : bh hans. främsta verk och" som -skulte koms«, ma varenda. människa ' att, för : sid: och evighet glömma Bolero. «| : « Pianokonserten fullbordades ock! ” gjorde viss lycka, men" Bolero glöms, des ingalunda, Ravel insjuknade och man konstaterade att han led" a”; en hjärntumör, En operation Blora; des; men denna misslyckades KC den 27 december 1937 dog avel tt Han blev 62 år os SR f Villan "i Monfort YÅ0mary + mä NS tom under tätt. lång - tid efter ägares frånfälle. Byborna passerade den, stannade till och erinrade "gj. rysande hur de under de sista mås, = s naderna Ravel levde hade hört hes; | nom natt och” dag ständigt sjongl ör , samma melodi = Bolere NS NN Hans . 'största - upplevelse 'i' USA oa ig Mäki än spokteras. Då” örn + skjuts, går ogärningsmannen "ibland fri från straff. För att söka ge ökad kraft åt fridlysningen har Skånes Or- nitologiska.« Förening utfäst en fridlysta men tyvärr händer det verkligt” hundraprocentigt. re- helöning på femhundra kronor ( 7 | Tr. till envar, som i fall då örn ska- |. dag eller dödas, lämnar sådana |. upplysningar, att den eller de, som är ansvariga för illdådet; fälleg un ansvar av domstol." , N , ve a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.