Intressant riksdagsinitiativ- Riksdagens motionsflod väller i dessa dagar fram bred och strid och det är alldeles omöjligt för tidningarna och andra massme= - dia att förmedla alla de initiativ flitiga riksdagsledamöter för fram. Ännu omöjligare är det att kom- alla KE LA a Därmed är dock inte sagt att det- ta skulle vara omotiverat, -Tvärt- om finns massor av intressanta frågor som aktualiseras. För da- gen ägnar vi en motion, som syss- lar med ödetorpens och ödegår- darnas " återanpassning till sam- hällslivet, uppmärksamhet. För en tid sedan lanserade cen- , terriksdagsmannen . och redaktö- ren Torsten Andersson i Bräm- DEN 18 JANUARI 1962 LT = att det finns stort intresse bland allmänheten för avkoppling i så- dan miljö är ofta omvittnat. Det gäller” emellertid att göra dem. kända och tillgängliga. ET Även glesbygden kan fillföras fördelar genom att den gamla be- byggelsen åter utnyttjas även om det endast i stort sett k da professor Ingvar Granhall, |: efydelsen av energiska åt- "gärder! "mot kulturväxternas |-. "skadedjur, sjukdomar och ogräs uppmärksammas allt mera i[f- samma mån som världsbehovet | : "av: växtprodukter stiger och 1 ” att gälla ,sommartiden. Lanthan- del, . serviceanläggningar och lik- nande för bygden omistliga till- gångar kan få ökad omsättning ”produkti na följer . de: ökade" arbetslönerna uppåt. Man -har på många håll för- sökt att: beräkna de förluster kadegörarna orsakar och rän- samtidigt som gästen eller- turisten personligen medför något nytt och efterlängtat i vardagsbil- "den. Motionärerna .' ramhåller "även, att en sådan inventering i samhällets regi :kan motverka osunda. spekulati d in-" hult denna idé inför en " $ournalistkoll Vid t om fritidshemsförmedlingen. För- hallandsdistrikts höststämma i La= holm var agronom Erik Grebäck, . Knutby, även han riksdagsman, inne på samma tema, Och nu har dessa båda herrar i en riksdags- motion utvecklat sina idéer om att ödetorpen och ödegårdarna - bör kunna inlemmas i fritidsverk- samheten, Som en första åtgärd 1 detta syfte föreslår motionärer=- « na en riksomfattande inventering " just av detta gamla byggnadsbe- stånd. Lämpligt forum för en så- dan inventering anses fritidsut- redningen vara. , Förmodligen skulle en sådan het A r g ge bety re- sultat, Det finns nämligen massor med gamla torp och gårdar, som numera tjänat ut som bostäder åt ortsbefolkningen. Åtskilliga har .väl redan gått så långt mot för- fallet att de inte längre kan be- varas och utnyttjas för bostads- ändamål utan allt för dryga kost- | nader. Andra åter befinner sig i mycket gott skick och utgör out- nyttjade tillgångar av betydande värde, Man har sålunda konsta= terat att det i Jönköpings län finns hela byar, som är praktiskt " taget outnyttjade för bostadsända- mål, I Hallands skogsbygder finns modligen kan också motionärerna räkna med ett betydande intresse i riksdagen och inom fritidsverk- samheten för det initiativ de tagit. i Tjuvjakt i pyjamas - > CT12 graders kyla : i I MALMÖ (TT) . a i I bara pyjamasen tog en köpman - R ett samhälle i mellersta Skåne ef- jer en vild jagt i 12 graders kyl:' fast en flyende, tjuv och. fana till sin häpnad att det. var. familjens I bästa vän, en grannfru. Kvinnan har ” erkänt ett 20-tal snatterier hos hand- laren, Hennes familj, som har god ekonomi, har varit ovetande om stöl- derna. a ST Kvinnan tog sig in i affären med en nyckel som hon fått av förre in- " tabiliteten av '. ett ' intensivt En nyligen. publicerad öster- rikisk' undersökning har en hel del av intresse att komma med. Som underlag, tjänade inkomna svar på ett omfattande fråge- formulär, : som 1955 utsänts till alla” Österrikes ca. 4.000 kom- muner : med begäran om upp- gifter från represantativa jord- bruk och fruktodlingar av olika storleksklasser. Antalet bruk- ningsdelar, som- omfattades av svaren, var ca. 5.200. cc . De allmännast förekommande skadegörarna inom jordbruket var 1955. småsorkar (72 I; av krukningsdelarna), ogräs i strå- säd (71 0), ollonbonrlarver (66 2), : vautensork (66 96), knäp- parlarver (63 96), coloradoskal- bagge (61 90), jordloppor (51 96) vetets och kornets flygsot (43 90) Potatisbladmögel (41 :26), ogräs i vallar och beten (41 90)... »- Inom .fruktodlingarna angavs äppel sk (77 96), äppel- och nehavaren då hon var t kt för' hans son för tio år sedan, ; . a Störande älgar avlivas ; Länsstyrelsen i Östergötlands län har ålagt markägaren, Boxholms AB, att före februari månads utgång av- liva tre älgar som under ett par års tid ä örande på 'h Ad. i Boxhol åtskilliga gårdar som in= te är bebodda. I södra Norrland går just nu de'gamla fäbodval- larna mot en renässans sedan man fått upp ögonen för deras stora värde som 'fritids« och rekrea- tionsplatser, Olta ligger dessa gam- fa. torp och gårdar 1 natursköna och väl skyddade traktår, fjärran från den moderna tidens jäkt, Och BRITTERNA HAR vid det här laget otallga gånger försäkrat att de helt ansluter sig till EEC:s po- litiska syften och de avvisar helt den assocleringslinje som de Gaul- Je plötsligt körde fram med på ånd. åpekar Svenska Dag- bladet (h); - SN Älgarna, en ko och två tjurkalvar, har gått in i- trädgårdarna, där de anställt en hel del skadegörelse. När man försökt mota bort dem har de blivit. aggressiva. Länsstyrelsens be-. slut har föregåtts av en polisutred-. ning, vid vilken framkommit att djus rens aggressiva vypträdande : varit synnerligen , besvärande ' för en rad . villaägare. = 000 Utskottsval:: 1' riksdagen: Endast ett mindre antal nya'or-' dinarie utskottsledamöter utsågs av riksdagen vid onsdagens val. En-. dast i allmänna beredningsutskot- tet blev det en förändring i parti- fördelningen, Centerpartiet tog en plats från folkpartiet.s..' FED Hr: Undén (s) valdes in utrikes- utskottet, Ny ordinarie ledamot i konstitutionsutskottet" blev hr Isac« I Italien och Bencluxländerna växer: kritiken mot den franska hållningen. Den utväg de Gaulle tänker sig för att uppväga Isole- ringen från de nämnda staterna och från USA och Storbritannien är tydligen att föra samarbetet med Västtyskland till något slags son" (h), i stat; tet hr. Virgin (h) och.fru Wallenthim (s), be. villningsutskottet hrr Wärnberg (s), Lundström (fp) och : 4sp ..(s), i' bankoutskottet hrr Larsson i Karl= skoga (s) och Berglund. (fp), i för- sta lagutskottet hr Hilding : (fp), 1 union — även på kärnvap område — en politik som givetvis är I hög grad ägnad att öka den ryska 'misstänksamheten. Men i Bonn blir: förbundskanslern allt- mer isolerad I sin strävan att så- vitt möjligt följa de franska parol= lerna, Efter auktorisation av ut- andra lagutskottet hr Kaijser (h),- I tredje lagutskottet hrr:-Alexan- dersson (fp) och Wachtmeister (h),' 1 jordbruksutskottet ' hir Berg "i Karlskrona (s), Pettersson i Kung=-' älv (fp), Ringaby (h) och Johanson 1 Västervik (s) samt i allmänna be- r Schröder li fen förklarade också den tyska delegationen i Bryssel på tisd t hrr- Schött (h), Jonasson (cp), Peterson i Linkö- att Storbritanniens medlemskap i FEC är nödvändigt av ekonomi- ska och politiska skäl samt att assockering inte är till fyllest för ett så viktigt land, PÅ HEMMAPLAN är det kons- tigt att så många människor tagit Englands framtida medlemskap i EEC för givet och grundat hela sitt resonemang om Sveriges håll- ning på denna förutsättning, fram- håller Ny Tid (5): Framför allt har de mest be- skäftiga EEC-anhängarna på den borgerl!ga kanten lättsinnigt bort- sett från möjligheten att det blir nannkaka av Englands förhand- ngar. Men inte heller regerin- gen kan fritagas från underlåten. het att emellanåt göra nödiga re- servationer om de olika alterna- tiven. Hand>Isminister Lange ut- tryckte nyligen en optimism orm EEC-förhandlingarna, som inte verkade riktigt välgrundad, Ännu kan under ske. Men du Ping (fp), Er (h) och Olsson i Leråkra (cp). MR Nya statsrevisorer blev från and- ra kammaren hrr Lundberg (s), och Svensson I Stenkyrka (cp), och från första kammaren hr Elmgren (5) och fru Gärda Svenson (cp). Hrr Ahlkvist (5), Gustafsson i Kårby' (cp) och Lassinantti (s) utsågs till ordinarie medlemmar I Nordiska rådet, SOLGAVAN TILL BLINDA Fosn krävs ett under för att EEC $IRO 900326 arna skall fogas samman allv nen bomben I Paris. man oe M > - ; ENVIST, PASSANDE. ”Bostadebristen” i Fioland skyls ler on 63-årig finkindsk målare på då han varje höst flyttar till Sve- rige trots att han inte har lov till "dot, Varje gång får han kast och logi på svenska statens bekostnad genom att överträda förvisniniesbes slutet, Han har nu fått sin fjor- tonde vinterlom, sonast i maj släpp- tos han från ett svenskt fängelse. UELLRE. — Nä, hellre häst än bil! Skic- kar man en häst till smeden för att få den skodd, &å hittar han inte en massa andra saker som nödvän- digtvis måste göras med djuret, — Herr konstnär, sade hr Pauls- son, jag skulle önska en målni av min fru och mig. — Jag är mycket ledsen, sva- rade konstnären, jag är bataljmå tare! — Det passar alldoles utmärkt vi har varit gifta I 17 år. ” ÖPPNA DÖRRAR. En ung bilkvinna, som med för- tvivlans mod kände varv på varv runt operabuset i Paris utan att hitta en "P-plats ställde slutligen i rena paniken bilen mitt över ett övergå älle. En ung poli kämpning, i medeltal något över "| kostnaderna uppgår till omkring : ” |steg emellertid lugnt fram till bi- päronskorv (64 96), plommon- stekel: (41" 95) och San José- sköldlus' (37. 4) som de vanli- gaster ll so ot » Av de angrepp, som konsta- terades,. blev en mycket växlan- de, andel föremål för direkt be- 40. 90 av fallen, För två para- siter, nämligen coloradoskalbag- gen på potatis och San José- sköldlusen på frukt, som båda inramas av. särskilda. bekämp- ringsförordningar, var. procent- talet utförda bekämpningar 'så högt som 85, Av intresse är att notera, - hur mycket vanligare bekämpningsåtgärdlerna "var "i stönre är i mindre" bruknin; delar.” För jordbruk under: 5 Ha utfördes bekämpning i 38 Jo av ahgreppsfallen, mellan .5 och 20 ha i 39-96 och över 20 ha i 49 9... Motsvarande” siffror för fruktodlingarna' var: mindre än 59 träd i 36 2, 50—500 träd i 47 Fo-och över 500 träd i 68 90 av. angreppsfallen. Ne Beräkningen av bekämpnings- bara " skördeförluster 'undersök- ningsåret gav. följande resultat: potatis. 23. millioner kr. (blad--: mögel och wviroser hälften var- dera), rotfrukter '7 mill. kr. raps 0,7 mill. kr., stråsäd ca 100 /' mill.” kr., fruktodlingen ca 20 mill. kr; d. v.'s.'tillhopa 'om- kring 150 mill. kr: Denna siffra innefattar "alltså endast de för- luster, som 'med nuvarande tek-- nik- och kostnader skulle utan ' svårigheter kunnat räddats, om ytterligare ansträngningar hänför gjoits — totala skördeförluster- na genom alla skadegörare upp- skattades till ett minst tre gån- ger så högt belopp, >" . De under ett normalt år i Österrike ' insatta växtskydds- ! 40 mill, kr. Storleken av det' skördevärde, som” därigenom '! räddats, kan svårligen exakt bedömas, men räntabiliteten an- | ges som utomordentligt — hög! Ytterligare insatser betecknas, som av det föregående framgår, som nödvändiga och utan vidare "Träntabla, vilket särskilt gäller utsädesbetning och kemisk o- gräsbekämpning för stråsäden samt användandet :av virusfritt utsäde och effektivare bladmö- gelbekämpning hos potatisen, som lade märke till trafiksynden len, gjorde galant honnör och bad hövligt: — . — Madame! Vill ni vara vänlig och öppna bildörrarna så att fot- gängarna kan gå igenom! ÄLSKVÄRDHETER, Den som bekant ganska välnär- de "regissören Alfred Hitchoock mötte häromdagen sin, för att säga det hänsynsfullt, betydligt slan- kare kollega René Clair: - — Du blir bestämt bara mag- rare och magrare, sa Hitchcock. När man ser dej skulle man kun- na tro att det var hungersnöd i Frankrike! — När man ser dej, svarade Re- nå Clair, skulle man kunna tro att det var du som vållade den, SMÅBILEN. — Hur kunde ni slå två volter med er småbil på gatan? — Det var en fotgängare som -fattande ” verksamhet Eår år det 30 år sedan Sionförsamlingen i Bus, Väröbacka, bil- dades, och detta skedde under medverkan av pingstvänner från ' Mölndal, vilka också medverkade till att den nybildade församlin- gen fick en egen lokal. Denna uppfördes för övrigt något innan Å " församlingen bildades och har sedan varit i bruk. Vid ett par oli- "” : ka tillfällen bar den blivit tillbyggd och inrymmer nu en rymlig” --- + församlingslokal, serveringsrum och pastorsbostad m m. -. .: Den nuvarande :församlingsföre- ståndaren, Tore Johansson, 47 år, kom till Bua år 1961. Han var tidi- gare yrkesman - inom värmeled- ningsbranschen, men kom för ett 25-tal . år sedan 'i:'kontakt . med pingströrelsen. Är 1939 började han som evangelist inom väckelserörel- sen och utbildades senare vid bi- Pbelskolor 1 Göteborg och Stock- holm." Som evangelist tjänstgjorde han i: Nyhem, Mullsjö, Åsarp och Floby m fl platser utanför Falkö- ping. Under en tid var han resan- depredikant och blev därefter för- samlingsföreståndare i Lekeryd och senare i Svartorp i Jönköpings län. Från den sistnämnda församlingen som hade ' 150-talet : medlemmar, kom han till Sion i Bua, där han sedan "varit : verksam.” Till Sion i Bua är anslutna ett' 90-tal. med- lemmar fördelade på Bua, Åsklos- ter, Skällåkra, Frillesås och Åsa, I Väröbacka har församlingen : tre predikolokaler,. nämligen i Bua, Skällåkra och Oliveberg. I Frilles- ås har församlingen tillgång till 1o- kal i Signe Svenssons fastighet, där även telestationen är inrymd och i Åsa håller man till i Skogshyddan, där det även finns två evangelister verksamma, nämligen Anna .Gus- tavsson och Svea Johansson. | ”— Jag trivs utmärkt. med fiskar- befolkningen, säger hr Johansson vid ett samtal med HN:s medarbe- tare, : Fiskarbefolkningen - är." ett skötsamt släkte, 'som också visar stort intresse för den - religiösa verksamheten. Under | förra året ökade vår församling med 9 med- lemmar och våra möten och sam- |- mankomster är alltid väl besökta både av medlemmarna och utom- gtående, Alla är också varmt väl- komna. Vid sidan av: den' egentli- ga församlingsverksamheten "ägnas söndagsskolan ' stort intresse, - Be- tydligt över 100-talet barn deltar i göndagsskolan och för denna verk- samhet har vi bortåt ett 15-tal lä- rare, som ägnar en stor del av sin lediga tid åt kristendomsundervis- ning. Glädjande är också att tilll söndagsskolan kommer inte blott medlemmars barn utdn även utom- ståendes, Ja, man kan t om kon- statera, att antalet barn från icke medlemmår är det största, Och jag vill också försäkra att dessa barn är lika välkomna. Vi är glada över att'alla barn kommer till oss och trivs med vår verksamhet, Huvud- saken är ju för oss att vi med vårt budskap når ut till alla; et "Även ekonomiskt. har vår ' för- samling klarat sig 'utmärkt, Offer- villigheten är stor bland medlem- marna, vilket naturligtvis gör det möjligt för oss att beoriva en om- både" inom dess församlingen "och : utanför verksamhetsområde. > Får pingstvänner se TV? . - : Under samtalets gång berörs en hel del frågor, och bl a passar vi på att fråga pastor Johansson om han hade tillfälle: att se ech lyssna till den religiösa debatten härom- kvällen från Oslo i TV. I denna framhöll domprost Danell i Växjö bl a att de religiösa riktningar, som har framgång ' är pingstvännerna och katolikerna, främst därför att de har fasta normer att hålla -:sig till, se : "Nej, jag äger ingen TV, säger Pastor ' Johansson. Inom pingströ- relsen avstår man ju från att se ilm och många vill inte heller se TV. För egen del har jag emellertid ingenting emot TV, men det gäller ju att kunna välja på. programmen, och det kanske många gånger är svårt. Som fö li förestån- | man i besvärande grad försummat och predika inom pingstförsam+ lingarna," men ' däremot ' kan. kvinna ej väljas till försam-'' lingsföreståndare, . Detta beror "visst icke på att de manliga . . ” skulle umgås med den uppfatt- "ningen att icke kvinna skulle kunna sköta den uppgiften, utan helt på bibelns ord i Pau- lus 1: 11—12, troligen detsamma som Kyrklig samling stöder sig på: Därmed vill jag icke ha sagt att. vi skulle acceptera : den . synpunkter på andra frågor. I -;Paulus 11—12 står det: ”Kvin- nan bör i stillhet låta sig un«" dervisas och därvid helt un-' -derordna sig. : - . .Däremot kan jag icke till- ” städja en kvinna att själv upp- . träda såsom lärare, ej heller att -råda över sin man; fastmer må hon leva i stillhet”. . ” — Jag beundrar pastor Petrus för hans förmåga att väcka och vägleda. Han är utan tvivel en stor man inom den kristna verksamhe- ten, ar pastor Joh Kvinnan: inom: pingströrelsen :kan > icke bli-församlings föreståndare SÅ SÅN kasvor Tore Johansson, Sion, Bud. som också berör tidningen Dagen. Även inom Sion i Bua har man lämnat stöd till tidningen och mån- ga är också prenumeranter på den vid sidan av Hallands Nyheter, till- lägger pastor Johansson, som : till slut också meddelar att jubiléet kommer att hållas i maj månad. Till detta skall inbjudas bl a'för- utvarande pastorer samt närliggan- de församlingar, == == rd : Fullmo Vårt försvar måste satsa mer på bioklimatologisk forskning Det är en banal, ehuru oer- hört viktig sanning, att de mo- dernasté och mest fruktansvär- da vapen är värdelösa om det : inte finns människor som kan betjäna dem. Denna realitet gör , - att en av de militära inten- .'denturorganisationernas vikti- gaste uppgifter är att omhulda förbandens individer som: bio- "logiska 'organismer, framhöll avdelningsdirektören ' vid För-" 'svarets forskningsapstalt docent Bertil. Wedin vid Stockholms luftvärnsförenings rekryte- ' ringsmöte på tisdagen. "2: I " Vinterkrigets beklädnads-, mat-, förläggnings-, sömn- och vilopro- blem--gäller - exempelvis - inte. en- dast hur individerna skall överleva extremt kalla förhålland utan tional Pesearch Council tillsatte en liten kommitté av. civila medlem- mar som vardera var expert på något område som hade med kläder eller beklädnadsfysiologi att:göra. De hade vetenskaplig utbildning på resp områden och förfogade över laboratorier,' där de kunde ägna hela sin tid åt att lösa de biometeo- rologiska uppgifterna. Laboratorie- försöken följdes av fältförsök, där de 'civila forskarna fortfarande .var starkt engagerade, När. USA kom- mit med i kriget skapades en mot- svarande kommitté i. detta land, varefter kommittåernas verksamhet samordnadesi vu ov flotte ft YA Under 'de senaste" tio åren har forskningen rörande . inverkan” av väder och klimat på de levande or- i: a utvecklats >. mycket också hur de skall kunna" upprätt- hålla högsta. möjliga stridsduglig- het och: effektivitet. Dessa senare problem kan inte lösas utan en om- fattande forskning, som väsentligen inordnas under den moderna s k bioklimatologien eller biometeoro- logien. . Da tortera - Redan Hippokrates hävdade att envar som ville noggrant studera den medicinska vetenskapen" först och främst skulle observera vilka effekter: som . årstiderna har - på människorna, Under: antiken fatta- de man inga beslut av större vikt — varken politiska ' eller ' militära — förrän man hade rådfrågat vä- dergudarna. Dessa gudar har visser- ligen förändrat gestalt men rådfrå- gas fortfarande. De återfinns t ex i försvarsmaktens rullor i form av stabsmeteorologer 'o d och konsul- teras inför de flesta viktiga militära företag, Medan således de grekiska och romerska vädergudarna levat kvar — ehuru starkt förändrade starkt;' särskilt i Canada,' USA och England, Den humana biometeoro- login, som: sysslar: med inverkan av väder och klimat på människan, omfattar fysiologiska, psykologiska, sociala : och patologiska aspekter ävensom . inflytande . av bostäder, bebyggelse, : stadsplanering, . stads- klimat och liknande faktorer i om- givningen. . Luftföroreningarna fal- ler inom samma område, 5 eve Avvägning inom svenskt försvar I en tid då den tekniska fördy- ringen starkt försvårar våra möj- ligheter att upprätthålla ett till- räckligt ' omfattande svenskt för- svar,' blir det mer och mer nöd- vändigt att finna den anpassning mellan materiel och människor som ger största effekt och funktionssä- kerhet och att med ledning härav göra erforderlig avvägning av de ekonomiska resursernas fördelning. En sådan avvägning kan inte und- gå att ta stor hänsyn till den bio- klimatologsisk ingen, De — och idag spelar en väsentlig roll i vårt civila och militära liv, har Hippokrates kloka maning. ' Enklare förr i tiden Men även om vädergudarna är kvar har deras makt inte förblivit obeskuren ' under århundradena. Från att ha varit helt avgörande faktorer har de reducerats till k licerade faktorer. I tidigare dare vill jag visa att man kan und- vara TV, men ändock hålla sig in-' formerad om vad som händer och sker. Men denna min inställning in- nebär inte att församlingsmedlem- marna i gemen skall avstå från att hålla sig med detta moderna pro- gramförmedlingsorgan. Många av församlingsmedlemmarna har näm- ligen TV och trivs säkerligen också krig planerade generalerna sina fö- retag. till lämpliga årstider. Men under andra världskriget pågick striderna året runt, oberoende av kyla, is och snö, tjällossning, brän- nande ökenso] eller tropisk fuktig- het. För första gången i mänsk- lighetens ' historia ' konfronterades flygarna med de högre luftlagrens med den. Men jag hoppas också att de brukar kommunikations- medlets möjligheter på rätt sätt, till- Vägger pastor Johansson. la Kvinnor blir ej : församlingsföreståndare Den svenska folkkyrkan har gom bekant problem att brottas med i anledning av att kvinnorna fått rätt att prästvigas och blir i det fallet jämnställda med de manliga kam- raterna. En del inom folkkyrkan är kvinnovänliga, andra är motstån- dare till kvinnopräster De senare samlas i Kyrklig samling. "Inom pingströrelsen är man fullständigt fri från detta pro- blem, säger pastor Inh==cson, Kvinnur bar rätt att både tala ktiska "kyla och riskerade att efter nedskjutning få kämpa för sina liv i arktiskt kall? vatten, De marina enheterna hade inte plats för livbåtar utan en besättning som hamnade i vattnet hade på sin höjd flottar som sitt sista hopp. En sådan kan i arktiska vatten rädda från drunkningsdöden men inte från frysdöden. Andra världskriget var det första krig i vilket armé- soldaten av rörlighetsskäl ofta mås- te bära hela sin utrustning på sig. Det betyder att han inte hade plats för tält, sovsäckar och torknings- anordningar. ; Canada går i täten 2 Canada var föregångslandet inom den del' av biometeorologin, som vi kallar Eeklädnadsforsknirg. Na- stone i Europa. skärpta kraven på rörlighet och ut- spridning i syfte att minska verkan av kärnvapenanfall, upptäckt från luften etc, har ytterligare un- derstrukit detta; Att sträng kyla såväl som stark hetta pressar människan är allmänt känt ehuru många detaljer i sam- manhanget är okända. . Lika all- mänt bekant är att den långa vin- tern på Skandinaviska halvön gör oss trötta ,glåmiga och inte sällan deprimerade, De lyckliga männi- skor som får resa till Alperna el- ler fjällen återvänder i de flesta fall med sprudlande vitalitet, Även mekanismerna härför är emellertid mycket dåligt kända. ” Förnämlig klimatkammare hos FOA . För den experimentella bio- meteorologin har klimatkamrarna stor betydelse, För studier av vär- me, köld och beklädnadsteknik är de absolut nödvändiga, ” En klimatkammare är i Princip ett utrymme i vilket samtliga kli. matiska faktorer kan framkallas få och kontrolleras, . Det betyder att lz inte bara luftens temperatur skall I ä, kunna regleras : utan även fuk. tighetshalten, . "vindförhållanden, värmestrålning, jonisering, luft- tryck m m, Försvarets forsknings- anstalt har nu fått en modern så- dan anläggning. Det har av kost- nadsskäl inte varit möjligt att byg. ga den så komplicerad att alla önskemål kunnat tillgodoses men anläggningen torde ändå vara en av. de främsta i sitt slag, åtmin- Dixon satte krokben för den! LAHOLMS TIDNING — tidningen för sydhall >> predageri MA främsta: mot:fredsb STOCKHOLM (TT- € ti tvecklar ett 2 starkt försvar, säge ren Karl Frithiofso! . S kustarr tjunda för det faktum ärliga tvistefrågor står olös- att De kan rent av svårligen ge Hå MP näraliggande lösning på dem, Uppenba rt är också att rustningar« UP Ttsätter. Vi måste därför göra allt för att efter måttet av vår för- r statssekretera=- n i Tidskrift för måga med bibel ka stå utanför flikt, Detta föru het ;h starkt försvar. 2 : SL ångsiktiga försvarsbeslut måste baseras på långsiktig bedömning av den utrikespolitiska utvecklingen, krigshotet/ för . vårt erligen kri et Sie vidkoramande, poängterar hr ithi etta beaktades inte Frithlofson.. TO försvarspolitiska. diskussion. När Kubakrisen snabbt | gick mot kulmen ansågs att för! svarskommittén ej "borde knussla med ett eller annat 100-tal miljo= ner. Ett sådant syhsätt är föga reas listiskt, Kommittén har bestämt sig för kostnadsramar och försvarets utveckling 1963—1967. Det som sker under denna fyraårsperiod blir in- te så mycket avgörande för för- svarseffekten under just denna tid som fastmer för åren närmast efter n sådan storkon= ksätter alliansfrihet hur mycket som skall /satsas på försvarets utveckling under de när- maste' fyra åren framöver innebär; att den'av statsmakterna angivna allmänna och operativa målsättnin=" gen kan bibehållas, . ” vin När: det gäller den försvarspoli-" tiska bedö pekar I strävanden i, betydlig grad numera" går 'ut på att nå mera ungefärlig: huvudtaget måste man räkna med: olika - krigsnivåerna, . inklusive det: to större "sannolikhet. för att fre-: balans våra möjligheter ;att kunna: oss från någondera" sidan påverkas riktning" av en tilltagande: relativ knapphet stormaktsblocken ' emel- lan på sådana stridsmedel som är kunna betvingas och besättas, - - "Avi" avgörande betydelse för ambition på : försvarsområdet självfallet" frågan om ett storkrig på våra breddgrader är mer sannö- hr Frithiofson; Han varnar för allt- för ' ivriga - teckentydare, vare sig de tenderar spå i der ena eller and= ra riktningen, Det ligger förvisso nära till hands" att erinra om det merendels alltid lett till framkastar han, lever vi råder i detta syns detta vara den stark. ste krigs= avhållande faktorn, - - Krig SEE a visar stora. luckor" STOCKHOLM (TT-Spec) medfört att kvalite ser det då Vv. utsäde. Hur den? . — Den störst ligga på ärter, ligt litet av i När det gäller fröer visserligen dålig, men räckligt även örn det finns till importerat i öd-' klöver. Li t något litet röd- alsikefrör ar 25å än er knapphet på tidigare år, Ett råd ånfö den rödklöv, den alsike så att vi slipper importera, Vi kan Jordbrukaren dra in på re vern och i stället föra in grå vallarna, t ex gel och I er som vi inte har med - t ängssvingel södra Sverige engelskt rag och R| änningar - Spec). >. a oo starka ekäl för att'vi: "Det finns er vidmakthåller och på sätt 50 för "dess uppgifter hållen integritet sö= 1967. . Partiöverenskommelsen om - reteraren ” på ”att.. Västs: allmänna" att. ju mer av 'maktbalans på de: ' oinskränkta. kärnvapenkrigets, des= stå utanför. Frågan om "insats mot. kalkylmässigt i. för:"oss" gynnsam” ofrånkomliga, : om : vårt land skall. 2 likt: — eller kanske. rättare mer - osannolikt :— än tidigare, fortsätter historiska faktum att -kapprustning krig. Men, .. f ändå inte". i en tid då någonting alldeles ex. : ceptionellt skett, nämligen den tek. niska "möjligheten av ' oinskränkt ” kärnvapenkrig och att maktbalans - hänseende? Paradoxalt ” . Det dåliga jordbruksåret 1962 har :. ut på uUutsädesmarkna.. är timotejen . . för 1963 är att ersätta ...” som vi dock har i lager ' Utsädesmarknaden be st a bristen tycks före- es som det finng ytter. en här finns lager från - . balans på olika krigsnivåer. Över- - " den ' bevaras. , Om 'den” trots detta” - bryts, ' ökar. denna ' differentierade". -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.