vasa åra NT IPS TARAS Ve KAHOLMS TIDNING : —= LT. Liberala jordbrukspolitiker "Jordbrukets förnyade undere stödskrav bör avvisas”, har. Sve- riges Liberala Etudentförbund ut-, | talat, Bakgrunden till' den kars- ka attityden är givetvis den dis- kussion am förts sedan det kon- staterats, att den målsättning för .- jordbrukspolitiken riksdagen va- rit enig om, inte kunnat realise- ras via det sexåriga jordbruks- avtalet. I den situationen är de liberala studenterna -'så liberala att de tycker jordbrukarna bör ta av den misslyc- kade jordbrukspolitiken och nöja sig med de inkomster den ger. "För cirka fen.on år sedan be- ' slöt riksdagen om riktlinjerna för den framtida svenska jordbruks- politiken," I. stora drag innebar - den att jordbrukarna skulle få, inkomstlikställighet med industri-. arbetarna, Den målsättningen in- friades emellertid aldrig, Då jord-" brukets sexårsavtal slöts 1959 räk- nade man med att jordbrukarna låg cirka 3.600 kr efter de jäm-' DEN 23 JANUARI 182. FT = brukarna skulle få uppbära ratio- naliseringsvinsten. I höstas! förelåg en expertut- redning från den statliga: jord- bruksnämnden samt jordbrukets - organisationer vilken visade att på grundval av den jordbruksekono- -miska undersökningen för år 1960 har inkomstklyftan mellan indu- striarbetarna ” och jordbrukarna ökat till 7.150 kr pr år. . Det kan alltså fastelås, att samt- liga rikedagspartier år 1947 var överens om att jordbrukspoliti- ken skulle utformas så att jord- brukarnas ekonomiska standard skulle . följa ' industriarbetarnas. Tyvärr lyckades man. inte un- der hela' 1950-talet förverkliga denna målsättning. När sexårsav- talet utformades ansågs det emel- lertid självklart, att den efter- släpning som uppstått då skulle utjämnas och att inkomstlikstäl= lighet mellan dessa grupper allt- jämt skulle eftersträvas. När nu. gott och väl halva 'avtalstiden är till ända visar det sig att jord- brukarna inte alls' fått en sådan k utveckling att eftersläp- . förbara industriarbetarna i in= komsthänseende, Men man reso- nerade emellertid inte som så, att - denna inkomsteftersläpning skulle. bestå, Tvärtom, de avtalsslutan- ” de parterna var eniga om att av= talet skulle sikta till att utjämna . den ink klyfta som mellan jordbrukarna och indu- . striarbefarna; Man var till och: med överens sm att en omedel- bar förstärkning av gränsskyddet skulle ske i avsikt att tillföra jordbrukarna en medelinkomst-' lyftning av 1.200 kr pr år. Den kterstående klyftan” på 2.400 kr ekulle :sedan utjämnas under lö- pande avtalstid genora att jord--- Lega: UR ning PRESSEN FÖRBUNDSKANSLER ADEN- AUER har plötsligt fått en nyckel- roll i EEC-dramat, men ingen vet på vilket” sätt han: kommer att kreera den, Kommer han att stödja de Gaulle i dennes vägran att släp- pa in England eller skall han för-| söka intala generalen att inta en resonligare . hållning, spörjer "Stöck- holms-Tidningen '(s) "med anled- ning av förbundskanslerns besök il Frankrike: . - Adeuauers tystnad har väckt en del oro och tolkas nog i, ande för] (Öl ningen från femtiotalet kunnat . inhämtas, Klyftan har i stället vidgats synnerligen kraftigt. Det: är i denna för jordbrukarna be- kymmersamma situation de s k li- berala studenterna föraktfullt ta-" ” lar om-att ”jordbrukets' förnyade understödskrav bör avvisas”. = > . I dag är det ”remissdebatt i den svenska riksdagen och förmodli- gen kommer även jordbrukarnas inkomstproblem på tal. Dessbätt- re kan man nog förutskicka att "inte ens folkpartiets riksdagsle- damöter vill förfäkta den mening i denna fråga som dess student- förbund så energiskt hävdar. ve område. Den gången sade Frank- rike nej, och mot slutet av! 1958 var Europås ekonomiska splittring . ett faktum. Det. kan se ut som en av dessa. infamiteter,' som 'är : så betecknande för” Charles de Gaulle, att fransmännen nu vill trösta engelsmännen med detta . samma projekt. Och nu är det England som avböjer, ” . or 1. DEN” ' ALLTMER | HETSIGA trafiken med alla möjligheter -: till olyckor är det särskilt trist att no- tera en "siffra, som bara ökar och, ökar, nämligen : smitarnas, d v:sB trafikanter .som lämnar en 'olycks-: plats utan att. ge. sig, tillkänna, skriver Helsingborgs Dagblad äh): I fjol 'uppgick' deras antal till | 12.672 - och det betyder . en sju- . dubbling på tio år under vilken ” tidsrymd antalet fordon ”endast” tredubblat: Proportionerna talar" i; het som ett ställni r de Gaulle. Redan i en förbunds- dagsdebatt 1 höstas avslöjade Adenauer: i 'en' spontan dekl tion att .han: helst” skulle" England lämnades utanfö; Hans egentliga ärende .är att träffa ett avtal, enligt vil- ket det redan mycket långtgåen= de fransktyska samarbetet skall ytterligare utvidgas och . fördju-| pas, En av huvudförutsättriingar- | na för detta samarbete är att Eng- . land och indirekt USA inte har något inflytande på Västeuropas angelägenheter, Om Adenaur vägrar att sluta upp på de Gaulles sida, så rase- ras hela grunden för det speciel- la tysk-franska samarbetet, Det förefaller inte troligt att Aden- auer vill vara med och omintet- göra ett verk, vilket han per- sonligen gjort en energisk insats för att bygga upp. VAD SKALL NU SKE? undrar 'Handelstidningen (fp): Enligt ett förljudande från Paris umgås man där med tankar på att föreslå England ett — frihandels- område! Detta uppslag är som be- kant från början brittiskt. När den . Gemensamma marknaden började ta form och engelsmän- nen placerat sig själva utanför framkastade de idén att yttermak- terna 1 Europa skulle anslutas till De sex i form av ett frihandels- ” ett tydligt språk. + >: « "Man kan. av. siffrorna åra den »'slutsatsen, att inte .endast en i » 'och: för sig. ökad trafik och steg- rat 'antal 'fordon orsakar att'an- > talet olyckor blir 'större: vägmo- | ”ralen blir allt sämre och har sin ” dryga andel i den stegrade olycks- fallsfrekvensen, Att en förare lärs "hantera sitt fordon är nödvändigt, "men minst lika viktigt är att det präntas 'i' honom 'att man av en ; trafikant har rätt att fordra an- svarskänsla också. Många olyckor är oundvikliga, men sådana där bristande ansvarskänsla hos bilis- ten är orsaken borde kunna und= vikas. Indier överläkare” 1 Göteborg, Den ' förste "indier som fått e en svensk överläkartjänst är: enligt uppgift dr Asoke K Sen vid Sahl- grenska sjukhuset i Göteborg. Dr Sen kom till Göteborg från Los Angeles i februari förra året och knöts till Sahlgrenska sjukhu-, set, omtalar Göteborgs-Posten, Dr Sen är född i Calcutta där han också tagit medicine doktorsgraden, Sedan for han till Amerika och stu=- derade bl a vid University of Cali- fornia och Medical Centre i Kan-. sas City, : 119 elföreningar | i Malmökus län - oo eV slås ihop till 41 Ett mycket revolutionerande förslag om en nyindelning av Malmöhus län i eldistributions- områden har framlagts av ci- . viling, Charles W, Betts. Civil- lag. Betts har av länsstyrelsen utsetts till utredningsman. För. slaget innebär att de nuvaran- de 119 elföreningarna i linet sammanslås: till 41 större för- eningar. ” Utredningens mål har varit att framlägga förslag till områ- den, som kan utgöre lämpliga driftsonheter. I ' utredningen IT dag- " EMILIA Solen går upp kl. 8.35 och ned kl. 16:13. I morgon ERIKA ” Solen går upp kl. 8.34 och ned framhålles bl. a. det värdefulla i att elföretagen är större och har minst två "leveranskällor så att ortsnätet kan matas från två åll. Större företag medverkar också till en rationellare distri- bution och mindre omkostnader. Vidare kan förhållandena vid driftsavbrott förbättras och sä- kenbetsföreskrifternas - bestäm- melser lättare uppfyllas. En nackdel med reformen är emellentid om de bortrationali- serade företagens styrelser icke bibehåles, som tt, ex. distrikts- styrelser; då kan möjligen den direkta kontakten mellan före- tag och konsument bortfalla. ' Beträffende tidpunkten sammanslagningen framhålles at; företagen har rätt att, med vissa inskränkningar, disbribuera el- kraft till koncessionstidens ut- gång, En relativt snar samman- slagning torde emellertid vara till fördel, dels ekonomiskt och dels tekniskt. Detta är i stort sett samma väg som Södra Hal- lands Kraftförening redan är in. ne på och som hela tiden varit Verner Anderssons i Köpinge a Kota teater och kristendom ej helt förenas? Frågeställningen kan- ske'av många anses ”förlegad” och därför inte längre värd att disku- tera, Då och då dyker den emel- lertid upp igen och bör naturligt- vis också uppmärksammas i kul- turdebatten. Den här gången är det visserligen inte" teatern direkt som kommit i skottgluggen, , men frå- gan är, om inte teatern ändå på sätt och vis spelar den största rol- leni sammanhanget... . Annandag jul kunde man I en Un iv "Av läroverksadjunkt "Carl-Gustav Pettersson Detta sammanhängde ju med dyr- kan av de gamla gudarna och bor- |.de därför utrotas. Detta skedde bl a genom hätska angrepp i kyrkofä- dernas och apologeternas skrifter. Tertullianus -kallade teatern ”djä- vulens ” kyrka "och" sade 'vidare: ”All 'sannings fader" hatar hyckle- ri, och' varje fiktion gäller för ho- nom som en förfalskning”. Och han tillfogade varnarnde: till. publiken: "De som inte kan undvara 'skåde- spel bör vänta till. det största och mest ” skakande av alla skådespel rna kom- av huvudstadstidni na läsa, att TV-reportern Per 'Grevér; som ti- digare varit anställd av pingstvän- nerna, frivilligt lämnar pingstkyr-|" kan för att kunna referera sport i TV. I artikeln. nämns också det som så många gånger hävdats från pingstkyrkohåll: Film och teater är synd, När TV blir ett medium för dessa företeelser, blir «också Tv synd. - I vårt kulturliv måste såväl kris- tendomen som ' teatern ” betraktas som två betydelsefulla faktorer. Är då dessä oförenliga? Måste det va- ra ett ”antingen — eller”? Går det inte med ”både — och?” 1 vissa fri- religiösa läger anser man ett ”både och” ' uteslutet,” och man "möter där ofta uttalanden som ”Jag går varken på teater eller bio — det är synd och för-oss förbjudet”. Märkligt .nog . kommer 'dessa ut- talanden oftast från religiösa sam- manslutningar, vars stora väckelse- möten ofta ges en nog så, show betonad karaktär,» 2:07. - Den inställning, som ligger bak- -J om dylika" uttalanden, kan natur- ligtvis i' de flesta fall vara" per- sonliga och äkta, men jag kan in- te komma ifrån den tanken, att den kan .vara' påtvingad. av de reli- giösa ledarna — eller intagen av lojalitet; mer eller mindre frivillig. Det ovan, nämnda. aktuella fallet är ytterligare ett belägg för "denna min tanke, +:v 0 i Man får ofta erfara, att det. är ganska svårt att få i gång ett me- ningsutbyte . på saklig grund med personer, som kommer från en mil- jö, där man. stämplar teatern som djävulens bländverk, - Denna . mer eller" mindre” påtvingade : uppfatt- ning om teatern biter sig allt star- kare fast "hos vederbörande, som alltmer intar attityden av 'en' per- son, som anser det vara under son värdighet ' att.:ha' någon "som helst kontakt med -teatern;:Så var också fallet. med den allvarlige filosofen 'Timokrates..Men då: denne en gång | kom :att' bevista en teaterföreställ- ning, --utropade ', han: :”Ack, "huru mycken njutning har jag ej" hit- tills gått! miste om blott därför, att jag hållit för mycket på” min värdighet som filosof ' och : undvikit teatern!” | . Retas eller avle; des & atfekterna? Timokrates talar . om njutni Med : detta menar. han naturligt- vis den känsla av konstupplevel- | se, som alltid förnummits och som alltid. kommer att förnimmas . av den lyhörde vid stora teaterföre- ställningar. : Denna 'konstupplevelse stämplas nu också som synd av den stämplas nu också av synd av den kategori av teaterns belackare det hår är fråga om, I detta samman- hang kan ju nämnas, att Platon i sina ålderdomsverk Lagarna och Staten varnat för teaterföreställnin- gar. ”Publiken lär genom dem”, säger han, ”att ge sig hän åt in- billade lidelser. Hur skall det då lyckas dem som det anstår greker behärska de , verkliga lidelserna?”. Det var som” svar på Platons an- grepp och fördömande utifrån ett socialt. betraktelsesätt, som Aristo- teles några år senare summerade argumenten för teatern i sin Poe- tik. . Denne formulerade som för- svar sin lära om ”katarsis” för att kunna visa, att teatern gjorde nyt- ta och inte kunde undvaras, Någ- ra århundraden senare intog Ci- cero samma ståndpunkt som Platon, när han sade, att teaterföreställ- ningarna snarare retade affekterna än verkade avledande på dem, allt- så mera tjänade lidelserna än se- derna. Detta Ciceros betraktelse- sätt har sedan upptagits av: vissa kristna moralister, Skall man försöka nå kärnan i problemet kristendom kontra tea- ter måste man faktiskt göra en li- ten återblick på teaterns utsprung och utveckling. Teatern och dramat anses nume- ra allmänt ha uppkommit inom ra- men av "den religiösa kulten, och de första spåren av scenisk konst- utövning synes föreligga i vissa "te utveckling följer man lättast vid atudiet av de gamla grekernas sätt att fira sina gudar, särskilt då i Dionysoskulten, gär vi ser, hur tea- ken vi nu är vana att se den. När kristendomen så gjorde sitt segerrika intåg i Medelhavsområ- det, blev en av dess första uppgif- ter ait bekämra det antika dramat. rituella ceremonier, Teaterns vida- |: .tern allt mer intar den form, i vil-| -- d dag, då skåd 1 mer att skrika högre, ä än n de' nu i någon tragedi.” ” "Man kunde inom "kyrkan do: ej komma "ifrån, att just teatern och dramat. hade en speciell för- måga att fängsla den stora massan. Dessutom nådde det budskap,' som dramats författare ville förmedla, mycket lätt fram till och in i den enskilde individen, Då beslöt kyr- kan att själv ta teatern i sin tjänst och ingjuta sin förkunnelse i olika dramatiska verk. Den kristna' kyr- kans : gudstjänster hade 'ju : redan genom de ' olika - mässornas upp- komst fått en viss dramatisk prä- ör av de olika "evangeliernas särstoff upptecknat i dialogform. Mässorna utbyggdes nu till verkliga dramer och ' på detta - sätt lades grunden till de s k mysteriespelen, som med sina ' religiösa: . grundmotiv : också framledes lämnade oplats för rent världsliga inslag. : Var skall man | sätta en gräns, ?- : Även mot det jag nu sist "här framfört kanske den, som anser tea- ter och 'kristeridom 'oförenliga, vill komma med invändningar, Teatern har jä sprungit fram ur lägre re- ligioner. och även om den' under en viss epok begagnades direkt av kyrkan för att förkunna Kristi lä- ra, bör: vi nu ha kommit :så pass långt i vår religionsutveckling, att alla dylika intryck :från "lägre reli- gioner: bör vara utrensade, Men re- sonerar man så, blir det nog svårt att veta var man, skall sätta en gräns. - Mycket, . av det,” som "vi kristna har upptagit” genom juden- domen, låt vara 'att-en del endast kan betraktas som myter, har 3 näm- ligen sitt ursprung i tidigare re- ligioner, Jag tänker, nu närmast på berättelserna' ” om skapelsen, syndafallet ONE Me samt på för- Bundsboken . och Mosé lag, vilket allt har kunnat”. spåras till de 'gamla |! "ligioner, Vi fördömer inte"dessa be rättelser” på” "grund av deras ur- sprung. Som” sant "troende kristna, dvs troende ' på: en enda Gud, "som vi sätter: all tro och Hit. till: mås te vi instämma "med Nathan . Sö- derblom i hans. uppfattning av de [olika religionerna. Att det finns olika religioner beror på att denne 'en- .| de, som vi” kallar Gud, av någon | - anledning; som "vi "människor . ej känner till, uppenbarat sig på oli- ka sätt, Skillnaden mellan de olika icke. mellan gudar. utan mellan gudsbilder, ” - Man bör nog inte utån vidare slå sig för bröstet och säga,-att tea- ter är synd och att de människor, som . söker kontakt .med teatern oavsett på vilken sida om rampen de "befinner sig, är syndare.. Detta är ju att stå kvar på Tertullianus” ståndpunkt. I. detta sammanhang kan jag inte underlåta. att citera några ' rader - av ' Ronald Fangen: ”Korset är strängt och oböjligt: det känner inte den högmodige och hämnlystne, det dömer var och en, som upphöjer sig "och tackar Gud för att han inte är som andra” - | kanske till att bli glöd till: en ny gel och för övrigt var ju mycket ' babyloniernas ' och' .assyriernas 're- |: religionerna är alltså” en skillnad|” förstå och erkänna, att ' teatern många gånger har framburit en förkunnelse, som varit den kristna kyrkan till ovärderlig nytta. Jag vill här bara nämna Pär Lager- kvists' Mannen utan själ. I denna pjäs tror Lagerkvist på teaterns mission och väldiga kallelse i män- niskosamfundet., Mannen är en de- sertör, både från kriget och kanske framför allt. från livet. Slutscenen utspelas i fängelset: före arkebu- seringen. Prästen talar till mannen om Gud,. som kanske fäst sig vid honom och kanske utvalt just ho- nom, liksom 'alla "dem; som” lider som han, till ett. bestämt ändamål, eld. Gud kanske har bruk. för hans ängslan och "ångest, Just 'detta är kanske, meningen . med hans ' liv, ”Gud kanske behöver dig, min son. Är du beredd?” Han svarar: ”Ja, ja.” Fängelseporten, slås upp och med upplyft huvud går han ut met det, som väntar honom, Den reli- giösa' förklaringen i pjäsen kom- mer 'inte oförberedd. Av: modern och frälsningssoldaten har mannen fått höra om Gud och orden: ”Är du beredd?” Mannen var utan själ, dvs ' gudstro; ' genom : vidrigheter, som livet. lät honom genomgå, fick han slutligen. den gudomliga oron i sitt bröst. Då blev han för- Jorad för livet men räddad för Gud. > Slutligen ' vill jag anföra några rader av professor Ragnar Josephs- son, vilka 'skrivits just om Mannen utan själ, Men dessa rader kan ock- så stå om teatern som helhet, den teater, som har en förkunnelse att komma med, 'ett budskap om för- tröstan - och rättfärdighet åt män- niskorna: ' ”Den -. paradoxala, - re- ligiösa förtröstan. går som en ren, gripande klagan .genom hela ' den stora dikten." Det måste vara så, att de lidanden; som uppfylla jor- den,' av Gud behövs för hans, av oss okända avsikter! Det måste va- ra” en. mening med. det :tröstlösa meningslösa! Så sjunger det ur den enkla konstlösa stilla lagerkvistska prosan : ”en sökande, stamman- de, . innerlig psalmton, : som . stiger ur gråt 'och'-blod.. Det : vär alltså till sist' inte ”en tillvaro : utan en melodi; ur djupet 'av mänsklig för- nedring 'förvillelse och nöd lösgör sig en bävande' orgelton”. att gamla.metoder i vissa fall.över-. träffar. mera Jnoderna?., a "Det kunde « man I konstatera i i flera länder under den regniga somma- ren ' 1962, då skördemaskiner och traktorer körde fast i leran, medan hästarna relativt lätt kunde ta sig fram med sina lass; :Likaledes mås- te kinerna på många håll ersättas med hackor, då jorden ' frusit till. Det krävdes stor arbetsinsats, men stora värden räd- dades. ” : En sjö fryser till I etapper. Efter den första frostnatten kan det bära närmast stranden, men några meter ut brister det. :- ” Inom alla läger bör man söka|. Den ryskbyggda paradgatan i Östberlin — ' tidigare kallad Stalina döpt till Marx-Engels Allé: Bygmaderna, de oc putsen är nedfallen på stora ytor; och bakom husen utbreder sig . Svenska Livräddningssällskapet fält, tanke — att skapa lagom stora, kl. 16.15... > > bärkräftiga enheter, sr LAHOLMS TIDNING. som inte är stort mer än tio = 2 det effektiva: moa fee en resa på knaggliga vägar genom det folktomma" Meck- lenburg och Brandent | En blick FR Så Ulbrichtmuren Av Inga Smitb man förgäves efter der forna kej- : serliga palatset — en gång ett av - värld största. Det. är fullstän= g, man så fram till. Västberlin, Det känns med detsamma en aning me- ra hemtamt, men' också betydligt mera, opersonligt. Västberlin av i dag är nämligen en fullt modern digt utplånat. Ruinerriå ; sopades snabbt bort av de verksamma öst- berlinska stadsplanerarnå, då tom dessa skulle påminna 'öm' en lyx och en ståt, som är den kommu=" i?éol så förhatlig. På ' storstad, som uppvisar ; ungefär samma kännetecken,. som övriga kontinentala städer av 'motsvaran- de storlek, Neonljus och: dollar- grin finns där som vanligt, männi- skor är välklädda ' och 'skyltfönst- ren tycks innehålla . ungefär det man är van att återfinna och pri- serna är också hemtamt höga, Rui- ner ser man inte heller så mycket till; de har skickligt dolts bakom nybyggen. Det enda som vittnar om bombernas fruktansvärda förstö- relsekraft, är det stympade tornet och de urblåsta resterna av Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche, som be- varats i detta tillstånd för att vara ett slags krigets memento. På kväl- len fasadbelyses det, och skiljer sig i sin bistra dysterhet bjärt mot det den plats, där slottet stod, utbre- der sig nu ett väldigt, naket torg — Marx Engels Platz, vars enda” blickfång är en jättestor :tribun, prydd "med: koloszalfotografier av bl a Chrusjtjov sina stora tal sist” han var i i Östberlin, ligt! i Östzonen, speciellt om man drygar. ut kassan genom: att växla fördelaktigt. i Västberlin.: Banker= . na lämnar. nämligen där tre-fyra ÖM för/en DM, trots att den offi-” ciella kursen är .1:1, Det ses natur= ligtvis inte med blida ögon i Öst-. tyskland, och myndigheterna kan handl mondäna livet på Kurfärstend där nattklubbar och restauranger av kontinentalt snitt trängs om ut- rymmet. Skiljer sig sålunda Västberlin in- te så mycket från andra europeis- ka storstäder av i dag, så blir in- trycket av Östberlin så mycket me- ra : anmärkningsvärt. Närmar man sig den sovjetdirigerade delen” av staden längs den breda och. pam- piga Strasse des 17. Juni, som för genom det 'totalramponerade Tier- garten,' kommer man fram till ett ryskt minnesmärke, 'som faktiskt står på västsidan, Monumentet är rest till den "ryske soldatens ära, och framför den:pompösa stenko- lossen står den första. stridsvagnen och de första kanonerna, som för- des fram till Berlin under krigets slutskede, Det hela bevakas: av två karbinförsedda -/ sovjetiska soldater — två, har någon sagt, för säker- hets skull, så att' den ene kontrol- lerar den andra för att ingen skall frestas av Västberlins lockelser och avvika, -. Annars går scktorsgränsen som bekant strax framför Brandenbur- ger Tor, Man passerar enligt strängt iakttagna fi litet man eller: utbetalar något.” . Köpkraften är ringa, dessutom får man ta med i beräkningen; att 'det inte, är så mycket i man. kan köpa 1: öst, : De få” réstaurange m finns i Östberlin, har i allmänhet god mat” att bjuda på. Innah man blir 'ser= verad får man visa sitt påss' och. nat fall måste man "visa upp ett; sk medborgarkort," som också mås- te företes varje gång man handlar i en butik, Det verkar litet besvä- rande på en "utlänning," men 'öst- berlinarna har väl vant sig vid det. tan i Östberlin.” Den kantas.av .en rad. vita sju-åtta "våningshus av sovjetisk. typ, som-: ett. tungt ' och imposant intryc! husraden vidtar ruinfälten 'på nytt. " Nu kallas den Marx-Engels-AHée, manhänger : kanske. också," att hy= . modern tvårummare behöver man : 2 burger Tor-undgick inte. heller. en datt naggas av kriget, och -kvadriz "| gan, som tidigare Prydde porten förstördes totalt. -Men de östberlin- ska myndigheterna har haft pietet nog, att försöka återställa konst- verket i sitt ursprungliga skick. Man lyckades leta upp de” gamla formarna,' och göra en ny ryttar- figur. Helt naturligt ersatte man dock + hitlertidens "hakkorsprydnad med den ursprungliga . segerkran- sen. Pon na Framför Toren ligger så den på sin tid vittberömda paradgatan Un- ter den Linden — ett världsstråk, där allt vad det gamla' kejsardömet och den övriga delen av 'världen hade av spetsar och färgstarka per- sonligheter drog fram i blärkande limosiner eller flanerade i glänsan- de cylindrar och promenadkäppar. På båda sidor omgavs. den. av praktbyggnader och palatser, Allt det där är nu ett minne blott. Så gott som alla byggnaderna är to- talförstörda och ger med sina svartbrända, urblåsta fasader ett beklämmande ' intryck,;' Allvarligt skadat är universitetet, där en gång bröderna ' Humbolt verkade, borta är . operan, "Zeughaus och Kron- prinzenpalais, som på sin tid inne- slöt — nationalgalleriets — oersättliga samlingar av modern konst.. Går man sedan över Slottsbron, tittar Antenna le, men efter Lille-Fars fall om=- år gamla, är redan skamfili- fortia.onde vidsträckta 7 ruin. . enter ers "I bli det så småni Organet R past. löna : sig. för, en. privat.hyres= värd. Däremot är. bostadsköerna lika långa och besvärande som -hä hemma. Man kan dock gå en gen= väg' till. den hägrande "lägenheten genom att arbeta frivilligt och gra= på, något kommunalt eller statligt många” - idrottsanläggningar - samlingslokaler iordningställts, Förstatligad' är ' också. huvudpar= och ' flesta butiker tillhör” handelssam= manslutningen .;: HO. x Sortimentet, som : butikerna har att erbjuda en märihet synnerligen blygsamt. Bok= ' verk, som.:strider "mot den”? kom=- munistiska idéologien finns att kö- pa. De säges vara slut på förlaget. Men man kan däremot komma över . talrika bildverk' — :konistböcker och ' många östtyskar 'och tjecker rest, Man kan vidare "köpa grammofon- skivor och artiklar av det berömda Meissen-porslinet, na Östberlin och Östtyskland i öv- rigt dystert i jämförelse med väst. larna trängs På gatorna. Folk är : Skyltfönstren lockar med .visserli- frestelser, . Passerar man -sektors- några bilar, De tunga ryska Zim- bilarna. fraktar någon - ambassad- bamp genom stan" kanske, och nå- fram på de knaggliga atorn. de privatägda bilarna är minst jorn Ho sälda. Affärerna är få, ctatdi. rigerade, och inn digheteotd ehåller nödvän- ta fattigt kläd, hjälpas att m klämd! da, ja, det kan inte an ”blir en aning bes » att det kommer att Det det land bakom järnridån, om a ge närmast till, och med god vilj rk myndigheternas sida le det kunna göras lite effektivare re. klam för alla di intressanta turisten äl aaheter och finns, fen är alltld förrädisk, Tag Ingä "on ödiga ritker, Isen över strömf : vatt ga | Må Svenska Nivräddningisällskapaj ; Syr. Man Jever som sagt ganska bil" ' begära att få se 'växlingsnotan, när styrka, att man är utlänning. I an= ' Ett par av restaurangerna ligger - vid den. av ryssarna byggda Sta=. . linallée, som är den modernaste ga= rorna är så låga. För ' en relativt . bara betala fyra eller" fem tior i ' och det skulle ju knap«= > tis ett visst antal timmar om året | byggnadsprojekt: På det viset har ' ten av affärsverksamheten, 'och : de - bortskämd, :svensk, är. dock i alle; handlarna > här. t ex. gallrat hårt . ibland de böcker de saluför. Inga : Västberlin flödar av ljus, och bi- ' välklädda, och tycks Vara nöjda, ' gen dyra,' men. ändå överkomliga gränsen, tittar man förgäves efter - gon taxi av rysk modell skranglar S Människorna & är ofs ' skulle. Marx, Engels och Lenin. Här höll, NS "Innanför : «All byggnadsverksamhet : är an=. ' nars förstatligad, och: därmed sam=. Fara É reseböcker t ex ifrån Tibet, där" / Man kan 'knåppast undgå, att fin= . 5 Aro
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.