AINA MATE PÄR SA i N0 Nas SIE tem oe i "sjöng? Och trallade med då i res” ” "frängen: ”Men jag har den' enda! — . Brainsen, tidigare..chef för. Politi+ - "> gjorde han den goda affären-att . köpa Grimbergs :världshistoria' för |" ",25.000 kr:och sedan omsättå den för 16 miljoner. tå "aktuell, 1 un nn | iden att: två smeder träffades. -. r roar — God fortsättning - i — På vad då; :om". :man får frå- jga På "vad — man bru- > kär säga så. På året, vet jag! Det ” nya 'oskärade "året som ' ligger . "framför oss. som” ett skrivet blad, vitt som... :.— Som .en ågensnöad E4 kan / god, fortsättning på? Sjuhundra" , personer i fem sängar på. motel- ” Jet Röda hästen. - -- Men det är väl art, Finns et hjärterum så finns det också stjärterim. Tänk vilken julgrans- plundring, Har du dansat ut gra- ” ne förresten? - , DN Tack, Den var utdansad när Djupfryst gran med « barren. "separat, det tycks vara ” modellen numera. "= - id . oo Nå ja, men "dansa - kan man . Fäl,: om : och kring kala granar. .Skära, skära hävre och sånt. '— Nej, vet du vad! Det ivar "verkligen det asocialiste jag hört. Vet du. "inte att barnen blir ” miljöskadade av att utpekas som ""”ydden” .som ingen ”ville ha'na "och dra'na', det är farliga saker, ” Såna barn blir udda för hela li- "vet, det har jag hört i radio, "dom knyter sig inom sig, själva "och blir misantroper som den där Sträng... .:. : — I iga fula ord nu, förresten ” heter han Keve Hjelm, misantro- : - pen i år, Men det finns väl andra "lekar att kasta sig uti, tänk ba=>- ra: Jungfrun hon går i dansen. "> med röda gullband, + ' 2 — Jo, det där har jag nog läst ” . om hos Kristina Ahlmark. Lycke "lig du som ar. din jungfrutro 4 behåll.” UC Nå, ta "inte "allting så bol stavligt, Hemma sjöng wi "Tjuv : och tjuv det ska du heta”. ss .;= Verkligen en intressant he: interiör, Så det gjorde ni? Sjöng ' ” och lekte kring ett av våra störs- ta och allvarligaste sojlala pro-" blem, egendomsförbrytarna! Eller i - "ske. Är det någonting att önska - ligen uppfostrande för don ung- ”'domliga omgivningen att höra hur - / lätt en bestulen tar på sin för- lust, jag skulle vilja påstå en förr! " täckt uppmaning att; ” jäl på ni bara, så får jag "mig någofiting . nytt och fint i stället. ” ” je Idag är du omöjlig. Kan än då aldrig vara riktigt glad; ' a Riktigt :glad, va! Vara vem det vara vill; den som jag räcker "handen . till, hjärta... Ser u, det låt -— Det gör, det ja, och, det' är ju inte underligt att det ser ut i " världen som det gör när folk re- dan : från” barnsben får ' lära 'sig ” Jättfärdighet i valet av levnads- kamrat; Sen är det bara att kvit- tera ut Barnbidrag och ta bosätt- > ningslån 'och. öppna .kreditkonto ,.och skuldsätta se: upp. över: öror nen, — Men gjorde ni i ingenting 5 hemma hos dig i helgen? >... — Naturligtvis. Vi inledde. med + domaredansen, och så tog vi "som vanligt den sedelärande ”Ni ska . vi skörda linet idag 5; Vävstolen slår, spolen den går, dunk, dunk, " dunk, dunk, dunk, dunk? ;e-= 7 Inte vidare omväxlande . må "jag säga. . ” n. föl NÄ Men uppfostrande. : Ia, och .så föreställde vi statyer. "Estetiskt utvecklande. . > — Och du var Sclsångiren, ståg? Ke a — Nej, men... -— Stopp; låt. mig. 'gissa! Folke Filbyter. som rider génom” Lin: köping med sju ton'sorger på ryg- gen? "Eller: Grubblaren” av” Rho- , din? Nej; Jag. - Jones! Spiral ir rätt. Men, vet du vad, vi 'måste pröva” en lek vi gjorde" till tjui göndän; Er av deltagarna”, går ut, "sätter" "hatten för ansiktet 'och 1ä- kanske det var om biltjuvarnä ni i”ger alfabetet baklänges” och" "får trösten att jag får en ann igen”? s—— Viset, "Inget ont i det va? :—' Nej då, bara en lätt antydan "m försäkringsbedrägeri, "Litterär 'välgärning > Som ny: chefredaktör för danska Politiken tillträdde. på nyåret Bo 'kens Bokförlag I den egenskapen "Så 'Bramsen kan ju med en viss stolthet sägar "= 4 + '-— Jag har gjort "litteraturen : ovärderliga tjänster génom" att' ge |: "ut böcker i stället för "att skriva | I böcker." - . iv . Det begav. sig under "den gamla Samtalet kom in på elström, ity . och eriedan sådan modernitet var Anders sa till Johan: ee Hör du Johan, "skall du ha högspänning eller lågspänning hemma hos dej? "Efter en stunds djup begrundan kom svaret: — Ja du, Anders, jag ska nog ha högspänning, så en slip= per snava på trådarna? Na Läraren: — Vet du något om korståg, Per? - Per: — Nej, jag har bara åkt med snälltåg till Älmhult, - | vi missunna dem vår hjälp? Lullebelle och Jag var vi ”komma.' ih "först när man ropar [mäkta makar”, Tro i inte” annat äl att jäg tycker. «synd om er. : meni ändå kan jag, inte ge er rätt på alla punkter, -Ja, den summa ni nämner är inte mycket att-leva” på för två sjuka" och gamla; mänräskor och jag Önskar. av hela hjärtat att ni fick någon hjälp till jäuL.: "Men hår ni en aning. om” hur många miljoner världen 'runt som skulle anse er pension för riklig? | Människor som, inte, har en" matbit som. .bor. i jordkulor, :som.v aldrig kan få släkarhjälp, som. hotas av krig, . : farsoter, , '> naturkatastrofer mest varje dag?" "Jag har sett nö- "| den i Spanien :och, Syd-Italien, jag ' | har sett barn som är som srnå ske- lett, sjuka. människor som stapplar fram i skor.som inte hänger ihop, som aldrig har. vetat vad ett lakan, kanske en filt är för något, Skulle - Visst är det- -orättvist "att det i många länder är så stor skillnad mellan rika och fattiga — men de förslag till ändring som ni rekom- menderar för i de flesta fall till grymma ' inbördeskrig med ännu : | oändligt ökat lidande. Lyckligast är det givetvis om demokratisering och förmögenhetsutjämning kan ske .|så småningom och utan blodsut- gjutelse. . Däremot berör ni inte en "punkt, där jag tycker vi svenskar brister fruktansvärt, ' Nämligen i familje- känsla, "Tror ni någonsin t ex en italiensk son bara skulle lämna sina gamla föräldrar att leva på en otill- räcklig pension? Nej, - antingen skulle han ta dem med kig när han änse det helt naturligt) eller ockeå anse det helt naturligt) eller skulle han se till att de inte sak- nade någonting, Även om han själv "| fick försaka, Och i en familj med flera barn utbryter ofta en direkt tävlan" om vem som skulle få = hand om de gamla, Det är att ”ha kärleken” som Paulus talar om, Och hade vi litet mer av den varan litet var, skulle nog pensionerna räcka och dess- utom skulle vi ha råd se hjälpa andra också. På er egenliga kan. jag endast svara att inte jag heller känner: till andra "lämpliga Organisationer än dem :ni närner, ” Lullubelle iktigt ovänner, men vi blev'i alla fall vänner till sist Med I hjärtlig hälsning. > Isle o of Man blir Europas, Las: 'Vegas] U-. : get åskmoln heller,; om jag minns II skor som bli sjuka på någon av fråga | tyrdöden år 250 e Kr. Den 21 jan LONDON (AEP) Om lyckan bistår barlamentet på ön Man,.30 kilometer utanför den skotska kusten i Irländska" sjön, så blir den lilla" Isle of Man snart lika berömd 'som Monte Carlo och Las: Vegas. Där skall nämligen Eu- ropas största nöjescentrum -upprät- tas, har ”legislative council” beslu- tat, Ön har:'bara omkring 50.000 invånare och också nu är turist- trafiken” under: sommarmånaderna ett av. öbornas viktigaste närings- och skotcar, och ett fåtal utlännin- gar," brukar” årligen besöka! öns stränder, Enligt de föreliggande pla- nerna skall Isle of Man med effek- tiv. publicity och med hjälp av ut- ländska företagare i nöjesbranschen öka turisttrafiken till 600.000 kanske fler turister, och inte bara från Eng- land, utan från hela världen, främst då från "USA. ' För detta ändamål öppnas ' inom kort 'ett spelkasino, som skall utarrenderas till en ame- rikan "med. pengar och framåtanda, Han skäll till öns myndigheter be- tala ;5.000 pund pr-år och 15 pro- cent av de. egna vinterna vid spel- borden. Parlamentet i Douglas, öns huvudstad, har uträknat. att kasi- not "kan årligen avkasta ' 200.000 pund, 3 miljoner kronor. De fan- täsirika planerna av ett europeiskt Las Vegas har också uträknat 'att om öns' myndigheter under 10 års tid investerar dessa inkomster på omkring 30 miljoner i hotellbygg- nader: och andra - nöjesetablisse- mang, .så får öns 50.000 invånare under 1970-talet inkomster och väl- stånd. för alla, Kasinot öppnas re dån i maj, Drottning izabeth skall enligt planerna besöka Isle of Man den'5 juli; Drottningen skall stå vid spelbördet; " hoppas! öborna, .. Om Elisabeth låter fotografera sig och bilderna .kan publiceras i de stora amerikanska tidningarna, blir - alla öbor" rika inom ett fåtal år, , har de folkvalda förklarat, ' / ; Margaretha, 4 år,” var i kyrkan |]; för första gången, Hon hörde stor- ögt på prästen och ögonen spelade inför prakten. Med: liv och Just deltög "hor i' psalmsången och ”an- vände psalmboken ' flitigt. ; nd "Så; när det var dödstyst i kyrkan efter -psalmsången, sade hon högt fång... Omkring ' 200.000 engelsmän |” är numera en alldaglig företeelse. I : allmänhet ' tror. man att dessa kontorsmaskiner är sentida uppfin- ningar, men det är fel,-- Äldst är dock - 'räknemaskinen;"' "som ”upp- fanns av den franske mätematikern och filosofen 'Blaise Pascal redan i mitten av: 1600-talet, Den första räknemaskinen tillägnade. han för övrigt drottning Kristina av Sveri- Be.. Pascal konstruerade. denna nyt- tiga maskin för att! underlätta ar- betet för sin fader, som vär "strängt sysselsatt med siffror, si: 7 2 A Skrivmaskinen har alltså också åtskilliga. år på nacken 'av detlen- gelska parlamentets” arkiv att: dö- ma; ” År . 1714 : tog - en "Henry "Mill ut "engelskt. :patent: på .en av '”ho- nom uppfunnen maskin ”för fram- ställandet ::av> 'konstgjord > skrift”. Uppfinningen tycks emellertid ald- rig ha blivit konstruerad, [- + Först” 100 år -senare inko man Bain. & Ibright i Londo ens liknande ' "ansökan, . På : grund- val'av denna” ansökän korstruera- de”en ”herr 'Thurber” en efter då- tida"' mått: : mycket skrivmaskin,' Grundtanken var att på detta sätt” "underlätta skrivandet för blinda, . Å " Sedan "dess här många” nya typer av 'skrivmaskiner kommit till:och det skulle bli för omständigt att här redogöra för "dem. Låt oss i stället ta en titt på maskinens förstlingsår i vårt eget land. "Den förste" som I” Sverige' såldé modernare - skrivmaskiner var; en länge 'nedlaågd "firma : I G . Stockholm; ” Hammar, , . Förr i tiden häde man särskilda olycksdagar. eller Tycko-Braheda- gar, att lägga märke till i januari, | | Dagarna var, underligt nog, 32 till j | antalet, men man räknade då från jul. Upphovsmannen till dessa" da- gar (fick. den bekante danske ve- och . astr ”snällt” "och mycket fromt helgon; spanjor till börden,-mycket, lärd. Han var kristen vilket inte ansågs opportunt i". början av 300-talet: Han kastades därför i fängelse och torterades: till. döds. Det sägs att man ' band. hang kropp vid en kv och sänkte den i havets Tycko Brahe vara. Det heter” å- ledes i .Bonde-Praktikan: För "35 dagar på året skall människorna väl'akta sig, ty de äro ganska fars liga. . Det; lärde oss hedningarnå men inte de kristna, . De männi- dessa. dagar, få antingen en snar bot eller- aldrig; De människor som är födda på -dessa olycksdagar le- va inte: länge,- men..om så ändå sker så leva 'de i”stort armod, De som gifta 'sig på någon av dessa dagar få inga barn i äktensk djup, men' både sten och kropp flöt opp, varefter Vincent begrav- des i vigd jord. Han har blivit sjö- männens skyddshelgon, men, Vin- cent kan .också med framgång an- ropas av de som drabbas av mag= ont, sägs det, Anropet skall då ske i någon av de Samt Vincent-kyr- kor som finns i de katolska län- derna, .., i ' Den 23 jan 1710 valdes Ulrika Eleonora till Sveriges drottning ef- ter. sin: broder Karl XI Sveriges första — riksd stadfästes d Att verkställa flyttning är inte hel- ler lyckligt, särskilt inte för nygif- ta. Det är inte tillrådigt: att före: ta någon resa på dessa. dagar för den brukar inte sluta lyckligt, Ej heller. skall man gå till rätta med någon. Då de första av dem re- dan är överståndna vågar. vi: här ange dem, Den 11 januari ansågs vara den värsta, De övriga är den 1, 2, 4, 6, 12, och 20. Om den 26 ja- nuari hette det, att bärande träd i trädgården denna dag skulle skär ras och i varje fall inte senare än der 10 februari. : . För senare delen av januari må nad kan följande märkesdagar an- tecknas; Den 36 jan 1703 dog fält- herren .-och "landshövding Erik den 24 jan 1617, och den 25. jan biskop Tomas frihetssång). Samma datum -1569' avsattes ' Erik XIV. Tåget över Lilla Bält skedde-den 30 jan 1658 och verkställdes av Karl X Gustaf som . vid ' tillfället som rådgivare hade Erik Dahl berg, Det' var tydligen en mycket sträng vinter också då. Nämnas kan vidare att den svenska psalmbo- ken stadfästes. den 29 jan :1819. Samma datum år 89 e Kr dog ock- så en av. Jesu Järjungar, Vale- I rius, söm var den 72:e i ordningen. Han dog f ö som biskop i Trier. Slutligen kan nämnas att den Ber- dotteska ättens huvudman Karl Dahlberg, Han var vid sin bort- gång 78 år gammal, Det var han som . skrev det bekanta verket |” ”Suecia Antiqva et Hodierna”, Den 18 jan har gått till historien som dagen för freden i Knäred 1613. Då träffades "Gustaf I Adolf och Christian IV och 'slöt fred mellan Sverige och Danmark. Den 19 jan 1520 stod slaget vid Bogesund (nuv Ulricehamn). Där "sårades Sten Sture d y och under transporten till Stockholm avled han senare på Mä- larens is. Det var en sträng vinter också det året. Den 20 jan: ljöt Fabianos Roms 21:e biskop, mar- 1504 blev Svante Nilsson-Sture vald tll riksföreståndare i Sverige. XIV Johan föddes den 26 jan 1763, alltså för jämt 200 år sedan, '. ">. Peder Haspe förtj änstfull 7 1443 avled biskop Tomas Simons-|' | son i. Strängnäs (han som. skrev som under två års vistelse i Ameri- ka skaffat sig ingående kännedom om amerikanska metoder lät natur- ligtvis trycka reklambroschyrer. Så här lät det år 1882 om skrivmaski- nen?” ””Dessa skrivmaskiner finns numera å nästan alla större affärs- kontor i'Amerika och är av samma betydelse för affärsmannen "som symaskinen för sömmerskan. Över 30.000 är redan sålda i utlandet. Efter en å två veckors övning kan man med dessa maskiner skriva be- tydligt: fortare än med, penna,” och efter längre tids övning kan man uppnå en hastighet av ända till 80 nedslag i minuten, eller tre gånger | så fort som med penna. Man er- far ingen trötthet: vid maskinens manipulation, 'varigenom s k skriv- sjuka . förekommes, ' utom det att skriften blir: vackrare och, »tydli- gare” : " »- Vad säger förresten ' dagens: -ma- . skinskriverska om det? I dag anses Doktorn svarar. i” "Under denna rubrik besvarar en svensk ' legitimerad läkare ' kostnadsfritt medicinska, frågor : från läsekretsen. ' : Förse frågorna med lämplig "signatur och uppgiv helst ålder och kön: Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevuras. Märk breven DOKTORN SVA- RAR och 'sänd dem till redak- tionen. föra od — ! ER dam som vill ha svar”. Ty- värr är det omöjligt att utan per- sonlig "kännedom avgöra vad som är orsaken till ert illamående, Det förefaller ej osannolikt att ett visst samband kan föreligga mellan detta och det höga blodtrycket, men sä- kerligen spelar som ni själv anta- git,-er nervositét - en betydande. roll i detta. H fo tet ”60- -årig mormor”, ” Eftersom re- dan 'tidigare en gallvä Sage och i skrivet Man 'önskar se en bok innan man beställer den, man 'vill rent allmänt få en orientering. Nyligen gjorde jag energiska försök att i huvudstadens stora bokaffärer få , titta på utstyrseln av en ny upp= laga av en känd grannlandsför=" fattare.' Den fanns inte att bese. Samma var förhållandet med en känd norsk litteraturtidskrift — vänliga bokhandelsmedhjälpare” , skakade på huvudet och beklaga= "de: Vi för. den inte. Ingen gång "får man en så stark känsla av bes fästa gränser mellan våra land i | Norden som när det gäller distri= butionen av det: skrivna ordet. .. (Fru Maj Larsson i Perspektiv) När man tänker på sin barn- ” doms skridskor, så undrar man, ” om det verkligen var sant att man åkte skridskor utan vare sig , helrör, klampor, ishockeystrum= , ' por, knäskydd, : benskydd, ishoc= keyhandskar, bandykrökar och is- hockeyklubbor och puckar och ” bollar ,..; | överlevt. (Ingrid) ” Man påstår o om OSS, som | bekäm= blivit konstaterad, kan det med stor sannolikhet vara denna som med- verkar till era övriga tarmbesvär: Inte : sällan finner ' man att den krampbenägenhet som uppstår' vid gallvägsåkommor, . fortsätter ut i tarmen. - Lämplig kramplösande medicin ' finns' emellertid : och sä- kerligen kan er doktor ge anvisning på detta. Ytterligare skäl för er att tala med "doktorn är den. envisa fe- bern, vilken även den naturligtvis kan komma från en 'infekterad gal- 300 nedslag ; minuten ”acceptabelt”, sbör: utredas till sin natur, då ” För -att klara! vinterkylan : måste; fåglarna äta mycket. De - |. :- flesta fåglar är därför livligt" ; verksamma hela den ljusa de-' len av dygnet med att söka fö-. + da; Utan mat dör t ex en grå- . sparv'inom' ett dygn .om' tem- +. 3 peraturen är under noll grader. Ju kallare: det. är, desto mer ? 2 mat måste fåglarna ha. Den stränga kölden går hårt fram med "fåglarna" Närten under” natten går ned till —20 gra- der eller" mer, har många fåglar mycket svårt att klara. sig ;—, de fryser. helt enkelt ihjäl. Efter de kalla vintrarna. i början av sista kriget, då .man kunde fotera lik- nande , temperaturer. som nu, var det många fåglar som ' minskade starkt i antal, Det: tog i vissa. fall flera år innan stammen hade kom- mit upp till sin forna storlek. : . Kungsfiskaren ser man nu i vin- ter på många platser, där vattnet går : öppet: i -åar : och. forsar, I fjol såg man den'inte så ofta. Anled- ningen var den milda -vintern; kungsfiskarens ' ordinarie :'vatten-. drag. frös inte igen så fågeln be- hövde inte ge'sig ut på vandringar föratt finna öppet vatten, .” >. . Denna" vinter har : emellertid ' så många - vattendrag frusit att man hittat döda" kungsfiskäre på många håll i landet, Förmodligen: kommer stammen att vara starkt decimerad till våren, Visserligen flyttar en del kungsfiskare ” söderut på . hösten, men en stor idel av stammen stan- nar:dock kyar. : Som en allmän regel gäller att mindre fåglar klarar sig sämst un- der kalla vintrar, Stjärtmesen är en av våra minsta fåglar och ser myc- ket näpen ut; en luden tennisboll med långt skaft, tecknad i svart och vitt. Stjärtmesarna "håller nu -un- der ' vinterhalvåret ihop i flockar och stryker omkring i björkhagar- na. Natten tillbringar de på sitt eget sätt: Två stjärtmesar sätter sig först på en gren. De andra tränger sig emellan, och slutligen sitter hela flocken” uppradad på grenen som Pärlor på ett halsband, Rent teo- retiskt har de två fåglarna som sit- ter: ytterst på var. sin flank minst chanser att överleva natten om | temperaturen 'blir låg, de andra fåglarna värms ju av sina kamrater Fimbulvintern decimerar | kraftigt fågelstammarna -I sammankrupna : flera ' Aillsamman: såvitt man /kälner till är stjärt övernattni tod uni i fågelvärlden, men det hindrar in- h te att de hårt beskattas under hår- : garna, som man även -har funnit under kallä nätter. De uppsöker då, någon hålighet, exempelvis” ett. gammalt fågelbo, .: =. > Minstf'vår fågelvä la kungs fågeln som väger så lite” att man kan sända fyra. stycken per post för ett 35 öres frimärke utan at! lura postverket, Enligt finska un- dersökningar reduceras, det över- vintrande beståndet av kungsfåg-:! lar normalt med 9.96, och efter si- ra i veckor. på våren utan att hör: fågelns gräshoppsliknande musik, varje" "höst från landet, och -efter några år kan därför beståndet åter komma upp till sitt forna antal. ” NT «På kvällen måste fåglarna- söka , upp en plats som är väl. skyddad | mot "blåst och gärna mot kylan. Talgoxarna hittar man förmodligen i någon holk eller annan ihålighet under de mörka "timmarna... Ofta. sover de på samma plats natt efter natt. ' Blåmesar; ' nötväckor, hack-' spettar och andra fåglar övernat-"' tar på liknande ställen. Fågelhol-. karna” används alltså även under' vintern — tänk på det och sätt inte upp plåtholkar, vilka blir' veritab- la kylskåp på - vintern och 'out- härdliga värmeugnar på sommaren, I fjällen gräver riporna ned' sig i snön, som är en underbar värme-' isolering. Nere i snön blir det ald- rig kallare .än. några minusgrader. I en sådan övernattningshåla ligger ripan med huvudet mot vinden, Un- der : svåra " snöstormar kan ripan stanna kvar nere i snön upptill: en vecka, Orren sover gärna i en om- bonad ” snögrotta, "medan tjädern föredrar att sova i talltopparna. För. sjöfåglarna innebär isvintern ofta en katastrof. Fåglarnas vakar blir allt mindre bch mindre och fryser kanske slutligen helt igen. Sjöfågeln tvingas långt ut till havs, där den inte längre kan dyka till botten för att finna föda, eller ock- så trängs de ihop i hamnarna, där från bägge sidor. - vattnet fortfarande går öppet. I Andreason-Blockh. la, men som under alla förhållanden: : upprörd: |, — Här måste ni ha begått ett... fruktansvärt "misstag, . dr Erhard, Det säger: alla mina ekonomiska : rådgivare. i biriskå vintrar kan man 'skogsvand-'" : svarade Erhard. Det” säger mina : rådgivare också! En 'del kungsfåglar flyttar: dock | + med dej. Men j Jag lovar” syster för dej. va . par plå ”djurförsök,. att vi är fanatiker, att vi är osakliga och att vi hänger oss åt känslotänkari.. . . de, Detta får väl tolkas så, att de o h: jatt man ändå" har, : "som ” "försvarar dessa experiment "menar 'sig använda enbart logik . . och saklighet, Till dem vill-jag då ir. Ä "ställa frågan om man — enbart" I med hjälp av lokig — kan bevisa, - t ' att. vi har rätt att plåga djur, om” "så erfordras utan gräns, blott det "gagnar vetenskapen, ” | (Johan Börtz) : Ekonomiskt dd , dramatiska gärning som .”mannen da vintrar. Likaså går vinterkylan, , bakom det tyska undret”. Det var ” mycket hårt fram med gärdsmy- ' när han efter D-markens införande be — Ta det lugnt, general: Clay, — Nej, | jag kan”. inte tta. mej b — Fint, Hur” "mycket tror” äv va ärver efter din ' Pappa? Z>Eran. Vincent-dagen den 22 jan är en märklig dag. Vincent var ett I Eftersom västtyske ekonomimi= nistern dr Ludwig Erhard (utpe- kad som Adenauers efterträdare i . höst) kommer på besök i Sverige denna vecka, kan det. vara Justigt. "att erinra om en "episod ur 'hans 1948 plötsligt upphävde alla ranso-" ; neringar och gåv marknaden fritt "spelrum. Amerikanska militärrege- "ringens chef, general Lucius. Clay, ". Onsdagen den 23 januari 1903
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.