ENE gkereseneneees ” Inget raffinaderi? 3.000 ton: — | semt metall och Iump . är "applöpen. 1 hösta, dagrprin sa | Klas, plåt ca. m. : NYHETER rs | Pagan a E, bälfek. a oe 0 I finner NLå SE . NS SKROT TN och dem finner NL4 7 ST Perhe ONTel Laholm 1099 | > LAHOLMS TIDNING | . ANNONSER sn hh ae FOND | (AND [ND I (re | fana | nm | äte | sne fann "LÖRDAGEN DEN. 26 JANUARI 1963 SKROT: som togs på förmiddagen visar . . [RI LTTTTTTTTATTTTTTITYT] Fredagen blev en svår dag för sjöfarten i Öresund och Katte- gatt. Överallt låg fartygen och väntade på isbrytarkjälp. Vinden" "som gått över till sydvästlig hårdnade och började skruva ihop ” isen, Isbrytarna hann inte ta'loss fartygen i den takt de hopa-= : 'de sig, En del mindre fartyg, s.m sökt forcera isen” återvände . "till avgångshamnarna och det var: endast fartyg i. 1.000-tons- >" klassen och uppåt som vågade. sig' på: att fortsätta. resorna, Is- sörjan "var svår och kylvattens opp förörsakade varmgång i ma- skinerna, Kort sagt det var en dramatisk: dag för sjöfarten på södra västkusten fredagen den 25 januari isvintern 1963. Vår bild SN N SR NN N SN | WN NIER ES SN SS nvoj utanför hallandskusten, v vo ': Kode kommuns intresse för ett oljeraffinaderi på Vallby m fl... .kemman inom kommunen måste vika' för det allmänna fritidsin-. . - ' tresset, framhåller länsstyrelsen, Vissa kuststräckor måste reser- : 'veras för fritidsvistelse och det är även från naturskyddssynpunkt ”' . angeläget att skydda dem. Dessa synpunkter gör sig ännu starl gällande i fråga om Tjolöholm' vid Kungsbackafjorden.- : nr Länsstyrelsen: meddelade i' bör- åre rn a ÅA geo Sjöförklaring i Halmstad: vid olyckan. Vestanhav fullt. sjövär dig ansåg kapten >: Sjöförklaringen "angående Vestanhavs förlisning utanför Gdynia - ' blev . en -Jångdrage historia iför Halmstad rådhusrätt på freda- . > gen; Förhandlingarna pågick hela dagen : men " någon klarhet i orsaken till förlisningen fick man inte trots att massor av olika .- > problem ventilerades. +. > + I '-samband. med : sjöförhöret ' tillbakavisade Thunrederiernas 2 "representanter :- med skärpa de uppgifter som förekommit från : Sjöfolksförbundet "och Befäls-... . föreningen att svenska fartyg i :- "östersjöfart skulle vara under- ' bemannade. Man hänvisade till” ; gällande sjölag. Uppgifterna om "jan av december BP oljeaktiebo- lag att länsstyrelsen för sin del anser sig kunna godkänna att den- na typ av industriföretag anläggs på avsedd plats i Kode kommun. Genom den alltmer ökade. efter- rågan på sådana kustområden i Bohuslän o, Halland, .som är lämp- liga för fritidsvistelse, har skapats ett betydande. tryck, som framför .allt kommer från de' större tät- "+ ortsbildningarna i västra. Sverige ” men Även från andra delar av lan- det, Frågan att till. detta kustom” råde. förlägga ett oljeraffinaderi -måste därför, bedömas i betydligt vidare sammanhang än. från syn- punkter av de lokala intressen,'som kan föreligga" inom de berörda kommunerna, « oovcct go is En ' omsorgsfull översiktlig pla- nering måste sålunda: föregå be- stämmandet av vilka kuststräckor, som helt skall reserveras för fri- tidsvistelse och fritidsbebyggelse och vilka kuststräckor, :'som kan Jagersmör realiseras . STOCKHOLM (TT) ." - .| Kungälvs då as för: lokalisering av in- dustri- eller hamnanläggningar:. :. « Länsarkitekten har framhållit, att en förläggning av oljeraffinaderier med tillhörande hamnanläggningar till den avsedda kuststräckan. skul- le medföra mycket störa och oöver- skådliga ' olägenheter . inte endast |. inom ett närliggande: område utan även för hela kusten äv Hakefjor- den med dess stränder Dessa” mås- te betraktas ”.som . ett' av de för fritidsvistelsen mest' värdefulla om- rådena inom göteborgsregionen.. 4 |. ..De..enda som. tillstyrkt bolagets framställning 'är kommunalnämn- den, byggnadsnämnden: och” hälso- Som skäl härför: har åberopats il huvudsak kommunens" intresse att skapa arbetstillfällen åt kommu- | nens medlemmar för att därigenom - hindra. den "pågående avfolkningen 7. Enligt länsarbetsnämnden "visar dock befolkningsminskningen :i Kor” de. kommun en avstannande takt' - Förklarigen härtill torde varä, atf. utnyttjas av arbetskraft bosatt i. Kode. kommun. Länsstyrelsen till: lägger, att ett stigande antal ”per-” soner i Kode kommun kan väntas .. få' arbete inom det expanderande |. Stenungsund som ligger inom rim- ligt reseavstånd från Kode, I -lik- het med länsarbetsnämnden finner länsstyrelsen således, att. någon så svårartad befolkningsminskning är att vänta inom Kode > "3.000 ton fryst rat smör . kommer senare i vår att säljas - 50 kg och skall tinas upp samt att. den behöver avvärjas genom arbetsmarknad . kunnat - under ing har förekom- "mit efter sjöförhöret kring Ös- : tanhavs förlisning. Det har ock- . Så påståtts att Thunrederierna skulle ”driva på” sina befälha- "vare RA St I mitt fall har. inga som” ; helst påtryckningar förekommit. L ' Besättningen från vänster: het " Jag avgör själv när jag skall av- : gå och ingen kan mot min vilja :.tvinga mig ut i hårt väder, för- klaräde kapten Melanoz," "17 > "Inspektör .. Olofsson sökte med kalla -: siffror bevisa att Vestanhav måste ha haft överlast. Detta i före- ning. med en förskjutning i lasten och nedisningen skulle i så fall ha kunnat leda till fartygets under- gång, Pie Kapten Melanoz tillbakavisade emellertid med bestämdhet att far- tyget haft 'större last än som var tillåtet. Snarare hade man kunnat ta några ton tillv >. . I : (Forts på se sidan) Matros Joseph Pyra, styrman Bernt Bergman, kapten Martin Melanoz, Josef Ki "lett par. sjömil utanför ' Falkenberg. II: sörjan fick hön 'problem med ] tyg, som begär assistans och kont | Isen skruvar mot kuster Esbrytarma tvangs rädda - överdristiga småfartyg = Möt vid boj sju i led 48, Där tar Thule hand om er för konvojering söderöver. Det var ett av beskeden, som fartygen ute i Kattegatt fick under fredagen, allt medan: issituat'onen . blev besvärligare, Boj sju ligger västnordväst Nidingen och dit kunde fare, tygen i går gå på egen hand. Men inte längre. Vinden hade vänt över på sydväst i ost-sydostlig, pressande packis och sörja mot svenska kusten, Åtskilliga fartyg vänta ep | konvojering cch många satt fast. — Sveriges största statsisbrytare Oden gick på freda- : gen mot Öresund för att till Östersjön konvojera några väntade stora oljetankers, "Från åita på morgonen till nio på kvällen låg ”Thuntank 1 ute i isen kylvattnet och maskinkrångel, blev fast därute och reparerade, Falken- bergs lotsbåt' var ute flera gånger under dagen och sista gången kun- de den bryta loss.isen runt tankern, som då givit upp -beslutet att söka nå ut till'en konvoj. Hon återvän- de till harmnen i ' Falkenberg, där Thun-rederiet också har 'THuntank V.och Sunnanhav avvaktande islä- gets utveckling. = .-= Mr Utanför Varberg fick. ett par mindre fartyg av samma typ svår righeter och 'de fann det. klokast återvända in i hamn, fr Konvojisbrytare är . som , förut Thule och Göta Lejon. Den senare hade bunkrat i Hälsingborg och var på fredagen på väg' norröver. De har svårt hinna med alla far- vojering, särskilt när issituationen efter vindomslaget så hastigt för- sämras som skedde under fredagen och natten till lördagen. Vid nio- tiden på fredagskvällen mätte fal- kenbergslotsarna . vinden:i 5 meter per sekund. 0 oj ans Varken Träslövsläges eller Glom- mens fiskare kunde gå ut på fre- dagen. Från Bua gick man till fiske men hade problem. ee . FÖR SMÅ GÄR UT! i Stämningen har varit irriterad i Öresund, visas av beslutet att di- rigera ner Oden. Hon gick från Gävlebukten på . fredagsmiddagen. Avsikten är i första hand att hon skall assistera stora oljetankers ge- nom Öresund på deras väg till ös- tersjöhamnar. Men förvärras läget, kan hon förmodligen sättas in även på andra uppgifter. SS De övriga isbrytarna har bland annat få ägna sig åt direkta bärg- ningar och fört till öppet vatten eiler till närliggande hamn ett 15- tal mindre fartyg, som gett sig i väg utan att först begära assistans. Vindändringen gjorde, att isen packade 'sig i flak och. hård sörja mot svenska kusten, samtidigt som förhållandena ändras från timma | till timma, På annan plats rappor= terar vi om ett isfisketillbud utan= ” för Falkenberg, då två män gick ner sig. Isfiske just nu är ren dår- skap... . oo Tidigare har isen varit svårbe- mästrad i stort sett från Morups Tånge och söderut till Öresund. Nu visar rapport: att svårigheterna sig längre norrut: Stopp : övsläges-fiskarna, besvär ligt utanför Varberg och isbrytar= konvojering .startande i höjd unge- "fär med Nidingen, Vid Vinga, Tist- larna och: Pater Noster, Skagerack västeröver och norrut mot Udde= valla var 'det isfritt på fredagen. : "GÖTEBORG (TT) Sverige tycks nu befinna sig » på tröskeln till en kyrkobygg- nadsperiod av stora mått. En inventering av behovet av nya kyrkor visade att över 300 kyr- kor projeateras inom Svenska . kyrkan, sade generalsekretera- re Lars Ridderstedt i Svenska kyrkans :, byggnadsbyrå inför Tekniska samfundet i Göteborg ' På fredagskvällen. fö : inom: isbrytarledningen de ti dygnen, : oh k « TT-telegram på fredage att isbrytarledningen" dagli, der ut uppmaning om att.endast fartyg över 500 dw-ton och byggda för gång i is kan påräkna assistans i isfartygen har de senaste dygnen en mängd mindre fartyg — många av dem långt under 500 dw-ton — gett sig ut i havsisen i Öresund oc) vid västkusten”, ce. oh Isbrytarna har fått ägna stor tid åt dem i stället för åt konvojering. Hur allvarligt isbrytarledningen ser på läget längs västkusten och nere samt motorman Yngve Jacobsson ' Redarföreningen 7 skall utreda INDIEN flygskydd Indiska regeringen tillkänna- "gav ”officielit på fredagen att USA, Storbritannien, Kanada och Australien har samtyckt till att ge Indien flygskydd i hän- . delse av ett nytt kinesiskt an- fall, : t En talesman för indiska utrikes- departementet omtalade att Indien hade inbjudit de fyra länderna att sända representanter för att skaffa sig "en uppfattning av det indiska luftförsvaret och om vilket flygstöd som erfordras om fientligheterna blossar upp igen, - . De utländska planen skall skyd- da Indien men inte flyga över. ki- -| nesiskt. område. => + cc Ledare" för delegationen från USA, Storbritannien och de' båda samväldesländerna blir den ameri- ”] kanske flyggeneralen James Pipton. av motioner STOCKHOLM (TT) Bland de drygt 200 motioner : - som ' på fredagen lämnades i ” eilrod. = det 1. d. ; " antalet är nu 395 i första och 471 i andra kammaren — fanns flera stora partimotioner. Barn- ' ” Ira iseri i ; i N AVE a ' oa T-. ve försa familjerna, pensionärernas bo- ; Tämligen milda s dvä li | ut till nedsatt” pris, meddelar |!okalisering av oljeraffinaderiet dit, T frn KE .c ” . ” 2 for een n kora ocg. INNGA, . sydvästliga os . TEdGeN a ' å - - städer och familjepolitiken togs eller västliga vindar råder & Svenska ' Mejeriernas Riksför- Oo : -É t - f I stader och famil sen fc Tr i åder över | enig (SMED: Ellersom sret l i bun-far 'BCNS TOLIISNIN SAR | mi vetmoioner trån påde || Svörige.. It läoryck hade vå + fon är djupfryst I drittlar om MLA tet ee db tids ve all CR SA mean ee sne so Bern, Yp Eskvällen sitt centrum över + partiet. Centern behandlade dit en arkitekt och en teolog att inleda en diskussion över ämnet ”att bygga" kyrkor”. Arkitektens synpunkter framfördes av arkitekt Rolf Bergh, Stockholms . volt Inbjudna . till sammanträdet va bl a kyrkofullmäktige i Göteborg, representanter för Göteborgs: små kyrkostiftelse . ” samt '-- arkitekter i Västsverige; - - : — Klockorna 'kallar "till "guds= tjänst, men det gör även tornspi= tider på dygnet, utan ständigt, fram» höll arkitekt Bergh: FE sewe Under 1930- och 1940-talen var kyrkobyggena i: Sverige ytterligt fåtaliga. Efter 1950 har en" om- svängning ägt rum. Det är särskilt småkyrkobyggandet som ökat, .. . I Stockholm investeras fin över 6 milj kr årligen i nya kyrkor. Rent funktionellt sett bör en mitt- gång vara onödig i en kyrka, ef tersom, detta är den bästa 'delen för kyrkobesökare av kyrkorum- met. Det är 'dock onekligen arki- kert, denna kungslinje från' väster till öster. Men samtidigt har .sitt- platserna fått maka åt sig och skju=- tits åt sidörna, varvid stora -delar av kyrkobesökarna varken ser al- taret eller predikstolen, sade arki- tekt Bergh vidare. foo Klockorna skall. :placeras i en klockkammare för att ge rätt: valör åt klockklangen, Det visar sig att mycket bra fungerår som' klock- kammare. Direkt "olämpligt tycks kobyggnadens vägg. an Det är tråkigt att våra torn och klockstaplar -har fått benämningen klockbärare. Det visar vilken enorm nedvärdering tornét och spiran fått i dagens av skyskrapor och punkt- hus dominerande sämhällsbild. . ! Många nya kyrkor | präglas av” i riksdagen |v någon form: av haturdyrkan. ' När (Forts "på . sidan) : äderbiten” NN Ishavet och norra tektoniskt oerhört starkt och vac- -- en öppen klockstapel .i viss mån >< - det vara att hänga klockor på kyr= , i i 4 Kyrkobyggnadsperiod av stora mått på väg: ” Tekniska "samfundet hade inbju= | ran, fast inte bara på lagstadgade M "ve -Thuntanks öde: BEKRÄFTAT : "ROTTERDAM (TT- Reuter) Dykare konstaterade på fre- dagen med bestämdhet att det uppochnedvända vrak som bog- serats in i Rotterdams hamn är efter oljetankern Thuntank VII av' Lidköping. Bärgningspersonalen upplyste att vraket inte/torde vändas på rätt köl igen förr. än tidigast på lördagen. Något hopp om" att finna någon av de elva besätt- är ännen vid liv 'har man inte. : '"- GÖTEBORG (TT) Sveriges redareförening skall göra en utredning av de förlisningar som inträffat ' gelar av Nor- H den senaste tiden. På fredagen hade föreni en rep vid Vestank sjöförklaring & Halm- - "stad. Utredningsmaterialet är: ännu ofullständigt, framhåller redareföreningen. Det är i ett sådant lä ge lätt att dra förhastade slutsatser, - FR | ” ROP KN ens ” . '. Många gissningar — f ö ä oli= | "ka fiktningar — har också gjorts " och ; även publicerats, Det är ” emellertid viktigt att man nog-. grant och sakligt utreder vad ' som förekommit, Endast på så säft kan man av det inträffade "dra erfarenheter 'som i framti- den kan minska riskerna för liv och egendom till 'sjöss, betonar ' Redareföreningen. ' MM . på förhastad i I 1 framhåller föreningen bitförpackas, kan det finnas till- d gängligt I detaljhandeln först "Om någon månad. + oc! även den enskilda handelns kre-. - ditmöjligheter och högern ex- ' - portfrågorna, . NS Folkpartiet hade ytterligare par- timotioner' om de handikappades skå havet, Det rör sig österut och efterföljes över :norra och Å mellersta Skandinavien tillfälligt av en kallare nord: tlig luft- Den nu aktuella smörkvantite- ten har ursprungligen varit avsedd för export, På grund av import- kvotering i England och i övrigt 2 begränsade exportmarknader har H smöret måst fryshuslagras. Det är tillverkat under förexående som- mar och höst, - Smöret kommer att vara av god kvalitet och skall saluföras i sär- skilt emballage, varför det inte . kan förväxlas med smör av run- märkt kvalitet Priset k san- nolikt att ligga 1—50—2:— kr un- . der priset på runmärkt smör. att man på grundval av det in- träffade , dragit 'ogynnsamma slutsatser beträffande de s k pa- . ragrafbåtarna. Av de tre fartyg - som förlist är i varje fall två ' icke ”paragrafbåtar”. — Den som ev skulle kunna kallas paragrafbåt är Thun- tank VII säger verkställande : direktören i Sveriges redare- förening, jur dr Nils Grenander för TT på fredagskvällen, , — Med paragrafbåtar menar man Illmänhet de torrlastfartyg som har ett bruttatonnage omedelbart under 500 ton och ett dödviktston- nage som ligger upp emot 1.200 ton ställning, om läkarutbildningen och eller i varje fall över, 1.000 ton. - om .. U-landshjälpen. Centerpartiet + Thuntank VII är en tankbåt. Den | motionerade vidare om vägansla- har ett bruttotontal som är det van. gen, lastbilstrafiken och trafiksva. liga för en ”paragrafbåt” men den| ga busslinjer. Några socialdemokra. har ett dödviktstonnage på 725 ton. | ter hade en stor motion om skol- — Det är så i allmänhet att tank- | gången för barn till Ötlandssvens- båtarna som är under 500 bruttoton | kar och inflyttade minoriteter, inte får. så högt dödviktstonnage. | I övrigt rörde motionerna en rad Om det är en s k paragrafbåt är väl | vitt skilda ämnen, bl a en professur inte säkert — jag har hört erfarna | i kriminologi, en utreduing om FN:s sjöfartsmän säga att inget av de tre | aktioner i Katanga, skatten på va- förlista fartygen är någon paragraf-| ror från U-länder och kontroll av båt, säger dir Grenander. «| charkuterivaror, : " Utsikter: Frisk: usten till | > .' en början hård västlig vind, Un- | . der" dagen delvis uppklarnande |. . ” men någon enstaka by av regn eller snö, ' Ännu något mildare, Kattegatt: Styv, lokalt. hård ku- ling omkring väst, senare nord- väst, under eftermiddagen av- tagande, Mestadels god sikt, + Allmänna utsikter för sönda« |, gen: Västlig vind. Mest>uppe- hållsväder. I allmänhet mildare än under fredagen, ” = Som |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.