And H d hemnamenad bered oeemad År ut Anse Äng ko Ån vil Ämnen; Jätten dun = såg det en aning annorlunda ut vid "Norrmalmstorg och trakten därom- " ”Berris salong hade just bör- iska na festplatsen för hundratusentals tockhol Visst har även här fat spela sin k roll i Stockholmslivet, i det att '1en tog döden på det osunda” café-chantantlivet, vilket. un= der en period av sextiotalet flo- rerade eller grasserade: i hu- , vudstaden : och därifrån spred sig över hela landet”. =” " Riktigt! Det är August Strind- "berg som skriver det i Röda rum- met, och på så vis ännu en gång bevisar den eviga kretsgången och ”att allt går igen”. Nu är Berns antagligen Nordens största ' café- - chantant, och i år fyller det gamla . historiska nöjestemplet hundra år, För litet mer än hundra år sedan kring. Torget hette för övrigt Pac- kartorget, ett namn som i mer än ett avseende passade utmärkt. Den " gamla pölen som "utgjorde en för- längning av Nybroviken, och som! ” gick under det också ganska. be-" -' tecknande namnet Katthavet spred , "en underbar stank, en förtätad doft av det :som dåtidens urstockhol-' - mare kallade för ”den underbara ! rennstenstukten”. Men i mitten på femtiotalet böra jäde andarnä i huvudstaden att rö= 3 ra på sig. Katthavets och .Fatbur= / sjöns. vatten, ansågs inte längre rik. tigt lämpat som disk- och. bad= - vatten. De sanitära kraven åstad= kom på sextiotalet att Stockholm fick sitt första vattenverk. "Några år tidigare hade det gamla Kattha- -vet dränerats och på dess. plats hade staden börjat anlägga en av sina mycket fåtaliga parker — Ber- " zelii park, Och där China nu'lig- ger hade en av stadens mera före: -tagsamma = konditorer ; sitt Hilla schweizeri — HR Berns. 2: Berns insåg ganska snart att. dén nya parken erbjöd "oanade möjlig: heter; då det'gällde att skapa något helt nytt i förlustelseväg åt Stock holm "och landsorten på visit. Un- der arkitekt Johan Fredrik Aboms'- . förfarna: händer växte det fram en " lokal, som då saknade motstycke i: Europa, och: som "fortfarande & är ett av de ”magnifikaste.' nöjestempel " som går att' uppvisa 'ÖBems sa-". ", long. Och 1863 stod byggnaden klar -. för "invigning, Och från den dagen. till den' dag som'i dag:är här "Berns: " salonger. (som företaget. efter "byggnad" 1885 kom' att. heta)". varit" en vallfartsort för landsörten". och ' utlänningar på besök? och den give! skuggor: och dagrar växlat, Ibland har: restaurangen stått på toppen, ibland har' den sjunkit ner i en vågdal, men det gamla nöjestemp- let har i alla fall alltid utövat sin dragningskraft på hög o och lå ; ung]. och gammal, -Symfonikonsert ter och Nu . ekumeniskt möte = Ganska snart började man med uppträdanden, o. som ett kuriosum kan nämnas. att symfonikonserter- na: praktiskt taget introducerades i Berns. salonger "på "1890-talet. Berns orkestrar: hade under. hela adertonhundratalet ord om ' sig att vara något. av det förnämsta som kunde uppvisas på : det området. Man ' behöver bara nämna namn som! von Schant", Sjöberg och "Aug Meissner och under: vårt 'århund- radé herrar som Hjalmar Meissner och Erik” Högberg :för att' gatnla känt från Striidbergs' foman. med samma namn, be N öjostempel med traditioner: Kr > > Berns salonger fyller stockholmare skall” stegra sig som nummerhästar. Men det var inte bara musiken som lockade, det vär den sällsynt gedigna och smakfulla inredningen, den'goda' maten och alla uppträdanden under de mångr. . åren. .s, ia «Det; skulle. föra mycket för långt att här räkna; upp. alla de :större eller. mindre : artister: som stått på Berns. estrad, Vi får nöja oss med.” några som sjungit sig rakt in i,' svenska fölkets hjärtan från just ” den platsen; En äldre generation minns: ännu" Dagmar Hansen men knappast Sitge Wulff. Däremot har åtskilliga Ernst Rolf i gott minne, :- Jay allt detta minns ännu åtskilliga ..- här i landet, men att man upplå- tit lokalen till föreläsningar i este= -- tik och till kommunalpolitiska de- batter " misstänker. 'jag. att'.ingen kommer ihåg. Men så har verkligen varit fallet, liksoni att man här hys= - te ekuméniska mötet 1925 och an= ordnat skrivmaskinstävlingar, stora 100: år, - och" åtskilligt annat, > > Folkliv i Berzelii park på 1870-talet enligt en teckning av den kärde målaren och tecknaren. Knut . A Ekwall, I bakgrunden Berns med sina stora runibågade fönster, mel : bv internationella ”bridgetusneringar . v . "Arlister med världsrykte” Det har alltid vilat något av '. pompa över "Berns salonger vartill ' de magnifika böhmiska . kronorna, allt guldet och inte minst takhöjden medverkat. Och. i dag söker man så gott sig göra låter tillmötesgå ” den allt kräsnare publiksmaken ge- » nom att med betydande kostnader "engagera artister" med världsrykte. Och nu inför det stundande ju- bileet ber jag Berns-chefen inten- : dent Chris Folcker. berätta. något «Sm. svunnen tid om jubileet och lanerna för framtiden: .— På. fyrtiotalet, säger intenden- mm, då Normakoncernen övertog | astauranten var den nog inte pre- "ds det: den' borde "varit." Kanske ar det tiden, kanske restriktioner- "sa, det undahdrar sig "mitt ”bedö- nande.: Jäg "tror vi vågar". påstå ett". nöjesetablissemang avsett. för mogna rnänniskor. Vi har en diplo- .matläktare = vi har. således 'in- genting " emot "diplomater — men ” det vi. vill'se' här :är en: gedigen borgerlig ; publik,': en: publik" som -: både förstår och. uppskattar en god : underhållning, . god. mat och; Jen god service. « Vi försöker -i' varje fall bjuda”? på allt detta.. Iblan; vi, ibland gör vi det inte. ckäs skytt några ansträngni och | årh d några kostnader ' för 'att verkligen kunna presentera för svenska fol- ket '. internationella ," stjärnor av verklig ' klass," Naturligtvis' även svenska. Vi menar att en institution med så gamla, och i stort sett så fina anor som Berns, har vissa för- pliktelser, ' Och: dem vill, vi inte undandra. oss. . Vi har, vågar jag påstå, salta men målmedvetet ar. betåt .oss upp till en verklig stan? dard, som gott kan konkurrera med vilken plats som. helst i världen. Vi har med andra ord följt med tiden och vi har kunnat glädja oss åt både allmänhetens och pressens bevågenhet, Till jubileet har vi än- | ” I sorlet och orkesterns brus Du hör här ekot än av Lekesonens sånger. På "klassisk mark en skål Du tömmr nu inte planerat något i detalj, det kommer först i september. Men att vi kommer att göra vad vi kan för att högtidlighålla , - hundraårsdagen tror jag mig kunna försäkra, zz i Nraditioner förpliktar :— Men för att återgå : till våra program; säger intendenten, så kan mån knappast ha något att klaga på sådana namn 'som Karl-Gerhard, Zarah Leander Eartha Kitt, för att nu inte tala 'om vår” gästartist just nu Josephine Baker, sorti inte bara är en' stor: konstnär utan |: kockså en: -stor människa. Berns har stum vid Mälarvåg, om August Strind- berg minner. Men i hans. ”Götiska” och ”Röda Rum” hans namn med livets glada färger brinner, 2 von » bör: för Stockholms ; diktare” z "Salonger, för det sociala hj -| det, men 'man f |mark köpa den näpnaste, de räknats. än våra gäs- ter. Sådant förpliktar, slutar in- tendenten, och vi vill försö fylla våra förpliktelser. Och så vill jag avsluta - denna' lilla återblick på huvudstadens äld- sta och främsta nöjestempel med några rader a av skalden Gustaf Ul. man: : Diktarstatyn, som ruvar marmor- söka upp” Min e av , Börlinsmaren. - Ibland frågar man sig one sia hur långt människor Kö sordbo ifråga. om smaklöshet. Vi Sch ans skall väl inte förhäva 06 - 5 avscen- se oss helt prickfria 1 sas. ät : aldrig skulle kunna nedlåta 9: EC något så makabert - ht sasse i bokhandel -på Friedrichs' från Västberlin; bara några ön "det muren, ägnar sig - åt Å med framgång. fyra Där kan: man för. omkring (YA kort raste lilla packe" med minnes sin man kan. önska sig — € 'vetong- fotografier av den hatt Dätysk- muren mellan Väst oc mans tillhandahållet i -en Sod eka ”Srpackning. Och omlindal "mi : "kstaggtråd. ” 'Bra klarat: har den 23-åriga Venetia Carring- ton lyckats utbilda sig till: en duk- tig hårfrisörska. Hon. är, nämligen ilparbetet bjudit på na bjuda” på ket och hoppas kun- mer? Vi hardtra= ditioner att bevara; skalder, 'musi- "| ker och "ändra; konstnärer har upp- trätt här: och "har. ”också- under ett POSTGIROKONTO "- Frälsningsarméns” "sociala . fartyg, som när isen någon. T m tid sedan med ett litet provianterings- 2 gäng tillåter det förser de é får ga och ogästvänliga platser på orden är utan. tvekan nordöst-'' : laiaan av: Grönland, "den stora, kalla öns obebodda. kust, En gång i tiden bodde. det visserll- gen eskimåer där — och här och Var På de slingrande fjordarnas "stränder kan man finna gamla : lgravar och rester av boställen ve men de hårda vindarna och de våldsamma -snöstormarna : drev bort dem till västsidans mildare klimat och 1 ett par hundra är har ostkusten varit ett Jjungfru- ligt land, isbjörnens och ”mysk« | 'Oxens rike; Men så småningom «kom människan återigen dit — danskarna gav norrmännen till-" I gokimålundarna älskar” sitt arbete framför släden och ses h ä ou ; + klara för avfärd, ROLO00FRAE00000300 000054 ses 2603 MM En av "de mest ”svårtillgängli- + . ständ "att jaga blå-” öch. viträv :; på den härda kusten, Och "redan :' 1880 gav sig hårdföra 'och ävei tyrslystna” män. på, den långa - . strapatsrika resan. dit för 'att leva några års vildmarksliv un-"". "der svåra och v primitiva förhål-' landen, or möD Och fortfarande- är "de sm låga" och ' vindpinade ” ”stugorna a mestadels bebodda. De ligger på itjugu, trettio mycket långa mils avstånd från varandra t ett väg- löst land av 18 och snö "och i var: je stuga, som ”oftast består av ett enda rum, bor ett. par män : som - har” ett ' eget . vidsträckt : fångstdistrikt och som med 'släd- " hundar :som enda kommunika- ”. tionsmedel ser till sina rävfällor. . ”svAtta månader av årets tolv r det mörk, kall och stormig N varar alltjämt” sin 1800-talsstil.: natt .' på. Grönland; Därtö kan >. det ofta. dröja 'eh hel lång" po-. --larvinter innan destvå männen : med sina. kamrater. :vid någon na. För Övrigt är de helt hänvi- ifade till varann, till sin förmäga att överleva” 'kölden, mörkret Och ensamheten, ja, även. till sin förmåga att' trivas trots allt. Och ett är säkert — kamratska- pet sätts på många hårda prov under dessa” ändlösa 'mänader och "det behövs” mycken hänsyn :och mycket gott humör för att : klara' denna, självvalda vistelse a ödemarken. : ” Bara en. gång” om året, under några få högsommarveckor, till- låter isen" ett' far tyg att passera : genom; de ” upptornade, väldiga blocken” och komma in' till kus- ten. Då utrustas. en liten stark ”skuta r "Norg' a proviant, kölförråd, ammunition, ja, med allt som dessa "män bé- höver för ännu ett ärs polarti . sådant .expeditionsfartyg på en .sommarfärd till Nordöstgiön-" ien stuga kommer t kontakt : annan ”av” de isbelagda . fjordar- - . - den ' villar . bort begreppen” "och den fylls” med ' ..Jag fick en gang. följa med ett ' Men en sak är säker; vi har inte tugorna :står. de st a slädhundarna: bundna i sina . flera gånger 'om dagen kan man : höra en: sällsam. konsert: när de. ” tjuter ut sin längtan, De har sin lata tid nu under sommaren men det njuter de inte av, Polarhun- den älskar sitt arbete framför De går fort, , de underliga, . skimrande solveckorna medan vl : på flera. veckor sover vn om» kulingen: k avverkar station efter station . - utmed fjordarnas gröna, kalla i vatten och vårt lastrum töms på proviant och kol men fylls istäl- den - starka . men lätta släden, '. ; Han väntar på "snön och på jakt : "och fångsttiden,' bord 1 mörkret av en sensom- marnatt,. Och den . nordostliga RRRGRRAARRRRARAS land och den resan n lömmer 2 let, med mjukt, värdefullt räv- DEN RÖD Å TRÅDEN Blärig. se Under den hektiska, korta po- " larsommaren "flödar solen dag : och. natt över det karga landet, 7 "trollar . med "dygnens timmar. Skutan går från station till sta- . tion och öser civilisationens väl- signelser över skäggiga över- - vintrare,' Gång på gäng rasslar " vinscharna, en flotte sätts i sjön, lådor med proviant. och säckar med kol hämtas upp ur lastrum: . till "något lägt;' skydd av verget.. Och' männen är lyckliga över att åtminstone för några timmar eller högst ett . dygn få träffa andra människor och få höra - nyheter om. släkt. och vänner hemifrån. Och' de- ; ras gästfrihet har inga gränser. : Stugorna är renskurade och pyn= tade' efter bästa förmäga med små buketter av den grönländ- ska sommarens" vallmo. och det - bjuds på nybakat bröd, möra myskoxbiffar eller läcker :'sn ripa — en polarfest med inhem- - ska delikatesser och björnskinn, Polarhösten ' kommer snabbt, "den låga växt- ligheten "rodnar allt mer och ; den klara luften blir allt kalla- . re. Då får 'skepparn brått. Det. "kan komma en tidig höststorm; "pressa samman isen i farvattnet - och tvinga kvar skutan till en ' ofrivillig övervintring. Så vi gör oss sjöklara för en sjudagars- darna "på vintern, 'arbetet och ensamheten, Först om ett år får ” - de återigen se skutan dyka upp och :komma med hissad flagga « till ”dera$ fria,' vilda domäner. » Men 'man har ingen känsla av att de avundas oss vår färd till--. baka till civilisationen Tvärtom — när man står på däck och ser de ökengula” och mullvads- färgade fjällen försvinna, avun- - das man - dessa. män deras :un- '” derbara vildmark och deras enk- la, friska tillvaro som. levs så - avlägset frår alla komplicerade ” nutidsproblem; - . » Redan nästa natt är 'midnatts- ' solen borta. För första gången , ö br:esseraresards rrsvassos PIGIVOGGEv0C00 003300 4000 d3KC0004 ärd över Nordatlanten och män-« nen i land går tillbaka till sina: -”. Små hus och väntar liksom hun- ."” 'mets öppna gap och förs I land ,. | litet blockhus '. som liksom kryper samman 1. : Långt bort i fjärran stiger ge stalter ur” dunklet och räcker oss det nystan, där den röda trå- den rullas upp. Den 'som löpt ge- . nom våra förfäders liv, och 4 vårt eget. Det är en fängslande hobby att. följa tråden genom år- hundraden och g' ioner. Har Du en favorit- anfader eller -m0- der?" . . Det hat jag, PI NASN På den gamla släktgården : i Tavastland satt den myndige och . - ansedd Arvid Henriksson Ta- vast, en frejdad och mäktig man "4 Sverige och Finland under Va- . satiden, Men den ödesdigra brö-” " drafejden mellan Karl och Sigis- mund blev hans olycka, Som hö- vitsman över Viborgs slott och - fästning dömdes han jämte sin sor . Ivar Arvidsson til! döden, rv -' då hertig Karl intog Viborg. Ta. - vastarna hade svurit riketa ko- - nung trohetsed och pliktade meq sina liv härför, Vilket drama- -tisk budskap överlämnades JÄinte "+ Bidrag mottages! tacksanit ä hjälpverksamhet, Nn ; Box 509057 Stockholm FR Pälsjögare med skjuten isbjörn vid ca Eurnbolat, - ES : Pola Östgrönland. ' SN Styrka och u "Skaper med : Kankas, (Karl ntressar ant oräkitng är Inte bara en född dövstum och genom att hon växte upp. i Afrika blev kennes handicap än' större. I dåg. arbetar hon i faderns frisörsalo a berland; Ergland; och »hön-kan tom meddela sig med kunderna "genom att avläsa deras minrörelse 900480: skutan datlany, samhet,' ylar | 088 där slingrar fråm över Nor tens mörkgrå öken av en satt hön ensam Fe - Med sin w sonson, " frabbad 7 av ofaj liga. olyckor, - +. " Sen Men si! Sammanbitet” mod, ithållighet. Var egen- ännu större kraft än - de ödesdigra : slag, som riktats mot henne, Protestskrivelser omm nädean. ärvt: i s avfattade, rev. OC skickligt a e hon 3 H Adof £ fåt; av Gustav t att alla Ken, Fungligt brev på åter tillerkängsg ,. 8043 och gårdar Sonen, "gift. meg a edan 14004" till hustrun och" modern, Marga- ger : ysselsättny I reta Mårtensdotter på den" avi. när Också sy. å Å många fr Den !: - lägsna gården i Tavastland! Liv, | Benöm an: följer Töda rägor, ära och gods förverkade, och där mg Klerna. a tråden: det. en .]'and, dess maskingevär, denn lama :.( voster och dess, kranta Genom. viljestyrka och seg energi,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.