(5 (|D (05 [a SR [SER er ns er En a a rn cr + Jag fryser också. s ”- KAS CC. LAHOLMS TIDNING] — « ok od Tisdagen den, 5 februari 1065 F på K "Jag fryser « om tantens knän, sa bossa. növa på förlovningsbal i v en, ännu yngre dam jag känner ; ; Amalienborg. . . vär vi såg Lill Lindfors steppa : En liten. tröst var det ; " att kvällstidningarna som hade ut- dragiga vindskontor. Det ligger något i det. . ;' Själv får jag ont 1'de gaullne "> generalsstämbanden varje gång det ' "Mskriks på Gloria och Viktoria. - "Det är två djupfrysta tanter som. dar i följd. Och sedan' aldrig me=- aldrig borde tinas upp. De är bäst ' frigida, PN RN NH för att ha något att gloo på. "samma dag presenterade frysfria' vattenledningsrör. De värms upp; ” "med termostatreglerad elektricitet, "står det i tidningen, Så enkelt - ' var det och 'det har man aldrig " kommit på förut, - . - Den uppfinningen vore någo: ' för "våra : Eftablivna bröder.” England. Där placerar: man med . förkärlek alla slags rörledningar. utanpå husen för att lättare kom- " ma åt att laga dem när de fryser : « sönder. ' : MacMillans ' knän. Åtminstone när han” drar - på sig hemmaklanens rutiga soc- kendräkt, Det vill till att han har: någonting under 'kilten/ när "det. blåser från Biscayan så det k ä per i seinesträngarna, nader Och kan man inte' få ont i de svenska Prinsessornas , fötter bara vid tanken på hur de måste tras- å kring och beundra alla gamla : stickertär och porträtt och gulna-. de dokument kring storpappa Karl Jet för” att twista madison. och saknar "idéer... Den ' lilla bikupan |. - med de två stora och granna bina gör sig inte så illa ovanpå byckarna, . Lullebelle” SN - "Alla huttrar vi - med de stac= kars iglooisterna som stockholmar=. . na hade importerat i söndags och frysförpackat i' Kungsträdgården Nestorn "bland de iglodda 'var: ' från Gällivare, en plats där man - :. NY Härs öppnas perspektiv. UNG- Johan på expon i Uppsala i 'stäl- >" nens register. | : I när hästarna "skulle vattnas. Nu” är "stora 'skaror. . till pumparna” för att Det här kan. kanske ge ett liteti- + Uppslag åt damer, som är på jakt . efter en "öriginell. hårkreation' men N skade, = Ne väd kunde" du tänka dej att äta, min Killa tjockis lovat en förlovning till, högg .i| sten, Atensk marmor, Själva tr tade sig kanhända de: dristiga tidningarna med att”på sådaha :nyheter säljer man 'i alla fall två ra, tillägger möjligen någon skep- tisk Jandsortsredaktör, . Men där har han fel, för det som är. lögn i Falsterbo och Kalmar är bara lustigt skämt i Klara, en " Veckans löpsedel var. EVERT TAUBE FRISK! Inte ba- ra full i sjutton — för det måste ju finnas några hundra tusen lä- |" sare som inte kände till att tru- baduren varit sjuk; Utan verkli- " gen en” svala "mellan - köldknäp- parna för något. nytt'i nyhets- - branschen, den positiva rubriken. DOMEN, FINFIN . kanske också går att sälja på: AVLED UTAN HALSDUK är” genast dubiösare. "Och STORM UTAN OFFRADE SJÖMANSLIV är helt otänkbar. Likaså: . SKEPPARE- , SÖKTE NÖDHAMN — FÅR BEHÅLLA | . ärskilt då endel spe vit > skeppsredarbranschen. : Jag” är så sentimental att Jag fryser. om deras fingertoppar när de räknar of olntäkten på . likkistor,.. 2" ; 3 " Det var ett trist" ord att gula "Cen. glad stump med., Men det finns inget annat — om "inte rhöjligen i Kongl Sjövärdighetst ispektio- 1- Dessa gamla pumpar, som".står runt” omkring i 'staden,' användes "fordom" ;av. hästdroskornas 'kuskar det bilisterna: som" använder .pum= skilt om "lördagarna kommer bilarna ska vara skinande” och fina skilde dej? . — På att” jag gifte mej on T Förälskade Det unga nyförälskade. paret: satt i ett und hörn på r gen, helt upptagna. av varandra Han: — Älskade, - . ” Hon: — Älskade, Hlsckla-d-é, Han: — Jag älskar dig, älskade. « Hon: — ; Jag ä-ls-koarr,; dig, äl- Han: — Jag älskär dig, så, jag skulle kunna äta upp dej. . — Jag kunde äta upp dej.” : en tålmodigt väntande servitö- — Och 'vad önskar nr herrskapet dricka till? Vi - "Skullé du kunna leva p lön åm vi gifte öss? >. > — Ja,” möjligen. Men vad skulle du försörja dej av? vn | "Inte så noga ve Ola i Bakvänna låg: för första gången i sitt 70-åriga liv på lasa> rettet.. En morgon kommer syster in i salen: . : - — Jaha, i mang! - ”— Ja, då va väl däsamma. äter va som helst! . - da å in presenterar ett ”bra” parna för tvättning av bilarna, Sär- |" dag skell ni få laver |. [Jag tog villan, min man bilen, Förtroli ga. "stunder "Ledsen. dotter”; Så synd om er mamma, Men varför kontaktar ni inte" Nykterhetsnämnden personli- gen? Det har säkert bättre effekt än att. skriva: Om det finns ”Länkar” i er stad vore det kanske en idé att vända :sig till dem för råd. Det är gärna, hjälper. er med'råd och dåd. Men kunde det inte ordnas så att slag? 'Hälsa på er till exempel ef- tersom ni tydligen är gift och kan- ske-.bor på annan ort? Det vore t | bestämt nyttigt för de där två her- rarna att få klara sig ensamma ett slag. . "Pet kän bli en tankeställare för dem — kanske det går så långt att Nykterhetsnämnden automatiskt ins griper..Det är ju uppenbart att de har behov av vård, Till sist: även en jurist eller Rättshjälpen i länet kunde nog hjälpa er med 'anviss ningar. Skriv och tala om hur det går. Hjärtlig hälsning. «oo tia ba Dn Gallie i "Konsten att: finna sin kallelses' väg i olika yrken har tidigare varit en den inte fullt så svår. Visserligen ständig. yrkespsykologi,' men man | gott. stycke på väg... Den populära "uppfattningen rör ras därmed, råder' i allmänhet myc= Ket "dunkla och ofta” helt felaktiga föreställningar. I regel menar man med, ett ”bra” yrke, etc yrke, i vil ket man kan tjäna. mycket pengar. Med ett ”aåli t" yrke avser man ett, i "vilket förtjänsten inte är så | lysande,” son < Från. ”ösykologisk synpunkt re- man är född till och som man äg- ”dåliga” yrket utför man med mot- vilja. Det senare fallet visar; att man inte passar för yrket i- fråg: Ett felaktigt yrkesval kan "ställa till. åtskilligt elände. . Den värsta konsekvensen härav: är en försvaz Jgad handlingskraft. Detta i sin tur” gör, att relativt få människor som valt fel yrke besitter den nödvän- diga energin att. slå om ett annat, i i Det" finns otaliga. xempel "på människor, som har: valt” fel” yrke eller " totalt felbedömt sig 7” "själva med avseende på sin yrkeslämplig- het, och detta gäller inte bara män- niskor i allmänhet utan även: imye- ket högt begåvade persone är några exempel; ; ken men mbdyckades. så eka bättre lyckades han som diktare, 'sedän han ' drivits i landsflykt av sina politiska motståndare, : z H "De. Gaulle drömde” omr att . bli missionär, när han gick i jesuitsko- la.i-Paris.. Han blev som bekant politiker i stället. ; oo ; . Albert Engström låg och stude" Carl Larsson i hans väg, Han fick se några teckningar som; Engström hade gjort, och sedan han studerat dem närmare sade han: Du ska bli 2 lylika råd kan ofta, allt för "ofta, vara. olycksbringande för det "motsatsen. Carl: Larsson visste vad han talade'om.: . Om Mussolini ” visste "vad han ville bli 'som ung är: obekant. I vilket fall som helst: han: hade misslyckats totalt ända upp i tju- goåttaårsåldern och blivit nödsakad att återvända till fadershemmet som ”den' förlorade 'sonen”.. Den enda tröst, han hade i bedrövelsen var den” unga flicka," som sedermera blev hans nustru. En "dag . sade Mussolinis fader till henne: ”Hör du, min kära flicka, bry dig inte om : Benito. -.Han kan inte försörja sig själv en gång, mycket mindre hustru: och barn”. Hur det gick med ”den förlorade sonen” :vet vi alla. " Insikten om att mä niskor så lätt : väljer. fel yrke har gjort, att man i förebyggande syfte sökt ingripa imot dessa förhållanden. Det har skett genom de ”psykologiska lämp- Nighetsprövningarna”, vilka varit så omstridda under de senaste åren. " Dessa, undersökningar visar klart och tydligt vilken skillnad i fråga om anlagskombination som måste föreligga för sida yrken, > oa "a ; Jaha, hu är skilsmässan klar. — Och förmögenheten? , Den: "delade advokaterna. en diskret organisation som säkert" er:mor kunde få komma bort ett' finns det ännu inte någon full- SS har” 1 alla händelser. kommit ett N sig. ofta med begreppen " goda” och et ”dåliga". yrken, men vad som med N yrke” något nar sig åt med tillfredsställelse, Det : rade i "Uppsala. En vacker dag kom | én människa, I det här fallet blev |: ehave mk Rd Bergsjäs ivare få + meneen "Natos. tjänst > mom den moderna strategin spelar bergstrupper ännu en avgörande roll, Iron Natos ram företar tyska ' me b ergsjägare och franska stridsförband. De tyska bergsjägarenhe- térna är utrustade med speciella artilleripjäser som. kan demonteras i tretton delar och transporteras av «' mulåsnor till sina aktionsplatser. Bilden visar två tyska bergsjägare under en övning. D JUR er svår fråga att besvara. I dag är -N Kurre Kanin och Uffe- Uggla ha- de vanligtvis inte mycket gemen- samt, Men en:'sen höstmorgon då Kurre. just” vaknade i sin bädd illdeles - invid - på ängen stod Uffe Uggla framför 'ho= nom, Han "sträckte på sig och gäs> pade,. för..nåtten / hade varit lång och 'han hade inte sovit utan ar- betat ända tills det blev för att vara. uppe så länge när man vet. var man kan; få tag, i alla de möss man kan äta, | — Såå, sa Kurre, känner du än ett bra ställe? . "— Ja, sa Uffe, men det kan : väl inte intressera en kanin, som bara äter morötter och potatis? : 2 re. llned se du, sade ugglan, bonden har gömt sina morötter: till vintern i en stor -grop'uppe' vid .svinstian. Han har täckt över dem med halm och jord så de inte ska frysa, och i sig morötterna. : — Detvar inte någon "dålig upp: lysning, sade: Kurre, Tack ska du ha, : Uffe,” för. din, "vänlighet. Nu inej mat hela vintern. A, Och ' på det sättet gicks det till att ugglan och kaninen kunde häm- vintern. Så blev ' det. omsider , vår "och ” gräset blev. grönt på ängen. Kurre håde inte längre användning för, morötterna i bondens 'stuka, . Men efterhand som tiden gick. blev: det allt fler och fler mushål på ängen och en vacker dag då Kurre vak- nåde: stod Uffe: Uggla åter framför honom, — Det är en tråkig tid, sade ugg- möss borta vid morotsgropen, men gon 'måt åt sig själv och alla de' hungriga ungarna i boet. — Jo, sade Kurre, ängen är full "Kurre Kanin oc ch ; Uffe Uggla. — Man kan aldrig veta, sade Kur-- dit in: kommer mössen. och gnager. - vet jag också var jag kan skaffa |. ta sin föda på samma ställe hela be. lan, i vinter fanns det massor av nu kan man nästan inte finna nå- av' mushål och de förstör mitt gräs." VN PRAT: . | I —) gon måt. Kan du: nu hjälpa mej med att fånga mössen, så har, jag gjort dej en gentjänst för din upp lysning « om morötterna i i höstas: ” Fi 'öljande morgon kunde Kurre mushålen täckt att det fanns en massa möss, långt flera än han själv kunde äta, och med sina. skrin hade han kal- lat. till. sig: alla. ugglorna i: grann- skapet 'och snart hade mössen bli- vit mycket sällsynta på ängen, Grä- set växte åter grönt” och frodigt öch. Kurre vaknade , var morgon och sade till sig själv: — Så ska det vara, man ska hjäl- pa varandra, för den ena tjänsten är den andra värd. '. | på egen hand klara upp det. Ni bör kens ”ABZ”.; Doktorn svarar Under denna subrik besvarar” en svensk legitimerad läkare kostnadsfritt : medicinska frågor " från läsekretsen. ” Förse frågorna med lämplig ” signatur och uppgiv helst ålder + och kön Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevaras. : Märk breven DOKTORN SVA-' » RAR och sänd dem till redak= i tionen. ”Förtvivlad fästmö”. Utan tvekan har ni av ännu outredd anledning stora svårigheter inom .sexuallivet och har -fastnat i en ångestupple- velse inför detta utan möjlighet att dels tala med en' erfaren psykia- triskt skolad läkare eller kurator, | gärna: inom ' RFSU; dvs Riksför-) bundet för sexuell upplysning. Dels bör .ni läsa om: dessa ting i bra böcker, varav ' kan nämnas- det danska paret Hegelers bok ”Kärle- eller .en bok av dr i problem, det är i stället vanligt, men ni bör snarast göra något åt situa- tionen innan den blivit så fixerad och komplicerad att ni förorsakar såväl " er själv som er (fästman smärta. N ”A4T-årig fru”. Restenil är ett lug- nande och rogivande medel, som just: användes vid nervösa spän- ningstillstånd av olika slag. Det har en utomordentligt god verkan i de flesta fall. >”N. NI Det är naturligtvis intel hälsosamt om ett spädbarn ständigt |. växer upp i rum bemängda med cigarrettök, men om rummet ofta vädras är det heller ingen fara om någon då och då röker i samma rum som barnet. Motsvarande gäl- ler naturligtvis för bilen, där man bör se till alt denna är ventilerad | tillfredsställande, "PRENUMERERA lockas När rigör ferättar end ihop. dusch! Det Tr busto sättet ol fö de t hemm ons trängda musklerna i. - tälld med NIGÖR DET DOCK OCH DÄRFÖR... öra : -' DAGENS HÄLSOTIPS | oa KR fr er mi ni sjävha Ti föret - mord oftare än danskar; norr | uns A Sagt. ock. skrivet. Varför begår svehska män och amerikaner? 'har'en ameri- kansk' psykiatriker, dr ' Herbert Hendin, frågat sig, och gjort stu- dier på ort och ställe. Svaret har ' ger är bland. annat: -svenska män talar inte med sina hustrur. + - » (Kerstin Anér) . "ska tycker att man är nånting nu- Det spelar ingen' roll om: man betalar sin skatt och har stretat ihop till bil, TV, sommarstuga, ill och heltä mattor hemma, har man inte va= rit i TV nån gång så har man än= då inget anseende. De flesta män= niskor har varit i TV. ”Känd från. TV” står det efter vart och vart- annat namn som nämns i tidnin= garna. En minut i TV och man är ”någon”. > (Koj i Sk py Vi visste såväl vad han” inte hade lärt, att bönderna plöjer. sin, lera om hösten. Kvar" blir en djupfrusen tvättbräda med blank- packad i vecken. Snön som blivit över ligger i' stenhårda drivor längs pilevallar och längor. randiga . höstplöjen vinter efter vinter med ständigt nya magist- ningsmedlet. Hon den lilla dör, som stakar i " motlutet, slipper ju sånt, : Tur att det inte går i arv, för skidåkning är ganska kul, ävea om det stramar lite i JTåren cc hjörtat bankar, (Arno i mv. Om man kan bli älskad vet jag inte, men saknad, det kan man bli. Man ska bara lova” att kom= ma till en bridge och så glömma att skicka å återbud. : so (Putte Kock. En ekonom är en expert som kan tala: om för er vad ni skall” göra med era pengar sedan ni gjort något annat med dem. (Nargus Bulletin) i med väder, Man kan aldrig be= "stämma ö över dem.” = NM = son? Lunchdags i den stora matsalen. Omelett, säger kyparen förvånad, . men bär snällt fram den, Förvå- ningen får sin förklaring, det är tydligen ärtsoppsdag i Danmark, Tallrikar bärs in, överrågade, det finns knappt plats för kyparens, tumme, lök och morot simmar rikligen däri, på en tallrik bred- vid ligger två tjocka feta fläsk- skivor och en väldig korv. Utan att fråga bär kyparen ut sopptall= rikarna och bär dem åter in, lika rågade, Morot och lök 'simmar som isflak i i soppan. son nm (Pia) teatrarna förr? Jag påminde tant Signe om att det gavs kalsong- man åt fulla poliser och personer med spasmer, Det kunde :hon in= te, påminna sig, hon ihåg en "lustig -sketch : om mannen, hustrun och älskaren, d v s mannen i garderoben, Så: dana ingick på den tiden i alla - revyer: De lånades från någon re= vy. i Köpenhamn, vars författare i sin tur lånat dem i Berlin och där hade man. knyckt. numret i London, På det sättet gick älska= På går bort till bekanta. oa, Kärnival jer en plats: som ni NING avelev ina ja ha. - L SE SR a. Det ite de pat fr bernen.F Piså ”normalå gängor igen! därför bra för nerverna ochhälsan! Svara sade! ” ma. så jag kan snart inte heller få nål kande ' blåsta trasiga toppar och Yyrsnön . Så hasade, vi fram :över vit-. rar." Vi lärde oss hata fortskaff« " « Det är underligt, ingen männi= mera om man inte har varit i TV." Däremot kom ' ren i garderoben runt hela Euro« a > (Kär de Mumma) | När gav ni Er fru ett ord £ ist? — Det är med springgrabbar som :. Var det så mycket” roligare på farser och i revyerna skrattade re Non K sno ND an oe dal SAT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.