4 es mn "" LAHOLMS" TIDNING TS " Måndagen "den 18 feruant" 1508 | — = L T "DEN 18 FEBRUARI 1963 LT = = Riks- eller loka'tidningar? Televisionens ”pressfönster” i tisdags kväll har riktat uppmärk- ”. samheten mot de lokala tidningar=' nas existens | skuggan av de s k rikstidningarna, Det är ingen hemlighet att LO satsat mycket, pengar" på Stockholms-Tidningen sedan denna förvärvades från in- genjör Torsten Kreuger, Samti- + digt har generositeten mot loka- ialdemokratiska tidni ” blivit mindre än tidigare, vilket bl a tagit sig uttryck i att Kuri- ren i Uddevalla ställts inför ned- läggningsspöket. Även andra tid- ningar, som för arbetarrörelsens talan, har nämnts i centrala pressförlag har tydligen blivit mer njuggt mot lokaltid- ningar, som behöver ekonomisk hjälp. Frågan är om detta är att - satsa på rätt häst, Den socialde- - mokratiska lokalpressen har hafi och har alltjämt åtskilliga goda ” skribenter, vars syn på samhälls- problemen berikat såväl den so- cialdemokratiska som den all-. männa politiska debatten. Skulle dessa tystna betyder detta: en förlust inte minst ur lokala syn- punkter. Tillräckligt mycket är redan dirigerat centralt från hu- vudstaden utan . att även opi-: get. Hur allvarlig deras situation är torde väl ingen utomstående ha riktigt klart för sig, men. det - får väl utvecklingen visa. ' Ambiti att skapa åtminsto- ne en stor och .i pressdebatten ' uppmärksammad rikstidning finns inom alla politiska partier. Folk-.: ,» bartiet har haft minst bekymmer för den saken. Den liberala pres-. sen har sedan gammalt haft ett starkt fäste både i Stockholm och Göteborg. . Den politiska ned- gångsperioden - innan folkpartiet " förmådde återsamla väljarskaror- na betydde föga eller intet för denna press. Den stod på egna ben. Högerpartiet har haft och har svagare rikspress än folkpar- tiet, Göteborg saknar » högertid- ning. I huvudstadens presskör har Svenska Dagbladet en rangplats, Även" centerpartiet, eter kan - ske rättare sagt dess föregångare - bondeförbundet;' har vid mer än . ett tillfälle diskuterat rikstid- ningsproblemet. Ja, inte endast. diskuterat, ty redan 1915 enades Svenska .. Bondeförbundet = och Jordbrukarnas . Riksförbund. om att utge tidningen Vårt Land :och Folk från Stockholm. Tidningen blev daglig 1919, men. de ekono” miska resurserna var alldeles för. - otillräckliga och försöket att ska- pa en stor, daglig rikstidning för . bonderörelsen : slutade : med en ekonomisk skräll, Någon gång på 1930-talet lär hrr Torsten. Kreu- ' ger och Axel Pehrsson-Brams- torp allvarligt ha diskuterat för- gen = till bonderörelsen, men. Bramstorp ansåg att tidningen var för dyr, och väl var kanske det / med tanke på de väldiga summor arbetarrörelsen nu offrat och off- rar på. denna tidning för att klara den i'dagens järnhårda konkur." > rens. Arbetarrörelsen "har inte haft någon framgång som tidningsut-'.' givare i:huvudstaden, Social-De . - mokraten,', som . döptes om "till " Morgori-Tidningen för att-gör: den mer attraktiv för en bredare läsekrets, måste läggas ned, liksom Afton-Tidningen. — Och . Stock- holms-Tidningen kostar som sagts väldiga — summor. -. Aftonbladet däremot är: en bättre affär” Ar- betarrörelsen satsar alltså nume-" ra hårt på sina i Stockholm ut- kommande rikstidningar och dess Ke UR Faroe PRESSEN ALLT STÖRRE DEL av partier- has b den har koncentrerats kring televisionen. Men har tidigare, innan" televisionen nått någon nämnvärd omfattning, kunnat kon- statera i både svenska och ameri- kanska undersökningar, att radion "icke konkurrerade med det tryckta ordet i valrörelser, utan att de sna- rare kompletterade varandra; skri- Radions juridiska oe säljning ..av Stockholms-Tidnin> ansvar > ne nionsbildni: blir detta. TV- åldern gör inte det argumentet mindre aktuellt, . Konkurrensen mellan Tiks- och . lokaltidningsintresset är emeller- "tid inte endast en intern social” demokratisk ' process. "Den utgör en allmän sådan inom tidnings- . världen och många lokala ny- hetstidningar kommer att få allt starkare känning av den i fram- tiden. Tyvärr finns det också ex- empel på att lokaltidningarna binder ris åt egen ' rygg i denna konkurrens exempelvis genom att : ,dess - medarbetare levererar ny-: . hetsmaterial: till rikstidningarna” för en billig penning. Ofta är det sådant bild- och textmaterial som en. rikstidning inte 'kan' bevaka . ute i periferin, Det tillhör den . : lokala men kan sämtidigt ha ett betyd-"' -ligt. större nyhetsvärde. När 1o- tidningens ' intressesfär, kaltidningarnas medarbetare till-'' handahåller rikstidningarna så- dant material försvagar de den lokala pressens konkurrenskraft samtidigt ' - som > rikstidningens : stärks, Problemet : riks- eller lokaltid- . ningar har många andra aspekter, som” borde diskuteras. inte minst för att klargöra dem för den tid- ningsläsande allmänheten, 'som' - väl : knappast sysslar med, dessa ting, möjligen .med undantag av de tillfällen då nya” budskap. om nedlagda Iokaltidningar gör dem uppmärksamnia därpå. Men då är det så dagst FNS - s - har auktialtserats I "genom. flera ”vassa” reportage i radio och te- levision under den senaste tiden,' Tidningarna har sina ansvariga” ” Utgivare, vilka får ta konsekvens” - serna. om ..deras tidningar råkar publicera sådant som kan 'skada” någon. Radio och television sak- nar sådana | . ansvariga Personer. . Eftersom, dess ” massmedia - här mycket större" räckvidd än' tid-. ningarna förefaller : detta tillstånd otillfredsställande.- Nu har ,folk-. partiriksdagsmannen Manne Ståhl, själv gammal tidningsman, i riks- dagen frågat 'justitieministern om regeringen tänker lägga fram för- -slag om lag om det juridiska: an- svaret för. radio och television, Frågan är berättigad i allra högsta, grad! | - den vädjar till såväl syn som hör- sel. ' Men i ett' avseende är skill= naden mellan film och television ' betydelsefull. De människor, som exponerar sig för television, har' med televisionens nuvarande om= fattning betydligt större möjlighe- ter att råka medmänniskor som ' sett samma TV-program, under det att sannolikheten för detta vad gäller praktiskt taget vilken film som helst (förutsatt att den inte visats i TV) icke alls är lika stor. ' Därmed är det klart att televisio- nen i betydligt större utsträckning än filmen utgör en grund för dis- kussioner inom publiken, Det är - "också belagt i såväl amerikanska undersökningar som i svenska un= dersökningar utförda av bered= på ämrd 4 3 ver tidskriften Ki ören och fortsätter: . Folk som lyssnade på de poli- tiska radiodiskussionerna tende- rade också att läsa om dem, un- der det att de som inte exponera- des för det ena mediet inte expo- nerades för det andra heller. Överallt där televisionen gjort in- steg har radions betydelse mins- för psykol t försvar, att televisionen i nästan dubbelt så stor utsträckning som ' radion ger upphov till diskussio- ner inom . familjen, bekantskaps=" ” kretsen och inte minst på arbets= platsen, Ett televisionsprogram har därför betydligt större chanser att : upptas .i den personliga påverk= ningsprocessen via de informella 1 än vad kat. Vid 1956 års ska riksdags- mannaval - satte väljarna, enligt : Westerståhl och Särlvik, , radion ett motsvarande program skulle ha om det sändes över ett annat di Det har också av dessa främst som ir Näs- tan hälften av väljarna angav ra- dion som förnämsta informations- källa, under det att knappt en tredjedel satte tidningarna främst. Sedan dess har televisionen ut- vecklats starkt i vårt land, En un- dersökning från 1960 visar, att te- Jevisionen i det avseendet klart distanserat. radion, och att även "dagspressen gått om radion som in- formationskälla, fortsätter tidnin- gen: vid bedömningen av televisio- nen som opinionsbildare i största allmänhet, alltså inte bara i frå- ga om den politiska opini ild- undersökningar framgått, att den - opinionsförmedlande gruppen i . samhället betraktar exempelvis de politiska valprogrammen i TV som en betydligt bättre utgångspunkt : för diskussioner i en valrörelse än vad radions valprogram utgör, 53-åriga Liselotte Krolopp vid väst- . tyska UD ställdes på torsdagen inför rätta för landsförrädiska förbindelser - med Östtyskland. Enligt åtalet har hon sedan januari 1958 fram till ar- resteringen i mars i fjol haft kontakt med en repr för östtyska sä- . ningen, kan det vara skäl att er- inra om att den äger såväl ra- dions som filmens egenskaper, då kerhetstjä sten, med ” vilken hon sammanträffat i Bonn, Koblenz och I andra väsllyska städer, . - flaskor med innehåll Vapen” 'såldes av "okända" 0 på hotell i Ängelholm «. Veponatfärer med sal ständigheter. Det var två köpmän och två målare som" hade att svara för olaga - vapeninnehav och dito försäljning. En av köpmännen hade" gjort. flera vapenaffärer, en FN-pistol av ikaliber 6,7, ha- de han köpt av en okänd inne på en bentinstation. Den var då i oanvändbart skick men med litet händighet var den snart skjutduglig. " Nästa ' vapenaffär som "köpmännen gjorde utspela- des på ett av stadens hotell där köpmanmen ttillhandlade sig ett jaktgevär i på nyårsdagen - för några år sedan. Detta hagelge- vär byttes i en jännaffär i Äng- elholm möt 'etrt 'bättre,' licens- frågan ordnades' aldrig upp och så "var då också. järnhandlaren inblandad. ; Pistolen som .. köp- sedan till en för- ening i, gelholm. Ordfören- den tog "emot vapnet och stop- pade "under; det" i en'låda Där vär och en pistol," allt köpt utan licens och i i två fall har affärerna gjorts upp mellan helt okända, en gång på ett hotell och en gång på en bensinstation, är nästan otroliga händelser i det lug- na "Ängelholm, Det var inte mindre än fyra ängelholmsbor som var svarande i samma mål vid tinget. Gevär och pi- - stoler hade bytt ägare flera gånger under lättvindiga om- blév. "den sedan : liggande tills polisen uppdagade hela vapen- affären och så fick också" för- eningsordföranden, en målar- mästare finna sig i att stå till svars för olaga vapeninnehav.- Hela historien rullades - upp då en av de inblandade lånade ut en bössa till en jordbrukare som sköt ett par svin med den- na. Polisen fiok-nys om histö- rien 'och så var: lavinen i rull- > Den av köpmännen som köpt vapen av. de båda okända på hotellet och bensingtationen fick böta 40 dagsböter & 5 kr.; järn- handlaren fick ' 20. dagsböter a 10 kr., föreningsordföranden som mottagit pistolen på föreningens vägnar fick 10 dagsböter a 3 kr., och slutligen fick den and- ra målaren 10 dagsböter a 5 kr. Alla: vapnen, förklarades för- verkade Häll kronan. art Jag "läste" häromdagen i Laholms Tidning "ått kvinnorna flyr från landsbygden 'så att det på landet till 5.035 giftaslämpliga män - blott finnes 1.987 idito kvinnor. Varför nästan två tredjedilar av : dessa män. ej ha: möjlighet att gifta sig där;utar ”vid behov” måste bege sig in till staden vilket medför eri extra kostnad särskilt om de ej ha en .egen »bil. Utan 'en sådan är det totalt hopplöst. Dot är: ej : säkert att' den ”åtrådda väran” finnes på lager, åtminstone” så' att han kan välja, så att han får någon att följa med honom hem... Då lär han ej ha annan råd än söka. sig till ”bo- laget” där han dyrt kan få några "för att ”däm- pa”. missödet. Men 2läd jen blir sba= ra kort, : : Förr i världen” var här. gött. o om kvinnor, Jag minnes flera män som äktade : vardera . tre. kvinnor. -utan ej på en gång Det berodde väl till en del ratt. kvinnorna behövde tak över huvudet och. sågo. även -: för- sörjningsmöjligheter, ” men, kanske i större grad på att det ansågs som en: skam att ej bliva ' gift. Därför togo de vad som bjöds. Det kun- de stundom gå ganska bra, så även den sista kvinnan fick det drägligt efter tidens sed. Även om det bli- vit tre kullar har dessa levat sam- man :i god "sämja. Men undantag | finnas -dock, och jag will berätta om ett, där det förunidrar mig myc- ket att han kunnat få 3 kvinnor, -: - Han var i min barndom en 80 års änklig. Hans tre hustrur voro döda långt innan "jag föddes. Jag . tyckte att han' såg ut som en buse 'Idå jag någon gång såg honom, ty "Iman gick helst ur. vägen, fastän han - aldrig” gjorde mig mågot ont, Hans namn var Magnus, men kal- lades bak ryggen för : ”Tigern”, kanske delwis beroende på att han hade riktiga kattögon. Hela ansik- tet var nästan täckt av. borstigt Tskägg, som nästan dolde den 'o- formliga näsan som krossats i ett slagsmål i yngre dagar. Han var ennars ovanligt stor och kraftig, samt lättretad då han ej var sen abt begagna sin: styrka, vilket alla hans tre hustrur. fått erfara. och kanske bidragit till wedernamnet. Magnus had2 ägt ett lktot för- fallet torpställe, vilket han aldrig gkötte. Härför skulle han göra ”hogårdstjänst” för arrendet. Men som han alltid varit bråkig ville de andra arbetarna helst wara ho- nom kvitt, Han wille helst ha ett sig själv, Sådant fanns ang” som doudrade starka karlar "och även betaldes något bättre, helst, som. ackord Pr turdland, Arbetet tillgick så att skäraren ..war försedd med ett skärjärn där den nedre ändan på det långa:skaftet war försett med en 'slipad "stålplåt försedd med en i- vinkel stående spets vid sidan. Varvid -skäraren kunde” bända upp 3—4 tum tjocka torvor varvid fäl- tot såg ut som nyplöjt. På insidan av högra: låret hadehan fastbundit en med svinhår stoppad läderputa mot vilken den övre ändan av skaf- tet stöttes för att giva järnet nödig kraft. Så hår många hundra tun- land 'å: våra herregårdar odlats. Mean jorden måste vara stantri. Det var även på vissa bondgårdar, som dessa pinoredskap användes, Jag 'vet var ett sådant skärjärn finnes "]till påseende. En gång wille inspek- iboren; göra Magnus uppmärksam på ett annat sätt att hålla järnet varigenom torvorna enligt hans förmenande blevo bättre. Magnus svar var en brinnande örfil varvi inspektoren stöp och fick förstört öronhinnan så han blev döv på örat, Men han vågade aldrig göra nå- gon sak därav för möjliga efterräk- till synes några svårigheter. — dock |. m i kvinnobrist ' se vintern för "att: rädda livhanken från bärsärken när han tagit ett rus. Men. nu har vi on bättre "och lyckligare tider och kvinnorna inse sitt värde, Nu är det bra även på landsbygden. . Jag undrar "på vad bättre de kan. finna i staden. Gif- ta de" sig där :är mannen för. det mesta borta 'om dagen på sitt ar- bete i och : kvinnorna : få ofta taga erbete.'. därjämte . hos . främmande för "att" undeg "tiden "lämna - sina barn ä' andra händer eller :på en barnkrubba. Nog vore. det trevli gare" på Janidet där mannen städs höll sig hemma -och äga en torva själv. varifrån ' egna "alster - kunde sättas på "bordet som med ett. liv i Guds fria natur som befodrar hälsa |. och krafter, Stadens nöjen fy fort i Prestätion i inom Sk: Fagerhult: RLF Två jubilarer fanns det "då RLF-avd. i Skånes Fager- | F hult firade sitt Sä rsjubileum . "i "samband "med "årsmötet + : Bygdégården.. Förutom ' avdel- ningen, som är en av' de. äld-|'£ "sta inom ortsförbundet, . kunde "nämligen dess sekreterare Äke > Nilsson, Stjärneholm, fira : ju- - bileum på den posten, som han : innehaft i alla 30 åren, > - Han blev hylled med blom- $ter för denna prectation. Vid jukiteet - för. avd. - talade" onts- förkundelts sekr.” Albin; Pålsson, 'Tramarp,. och "ham. visade dess- utom en film från Spenien. Han framförde förbundets lyckönsk- |]. ningar till avdelningen "och 'ut- talade " förloppningen att den skell kunva ve rikt även i fortsäktningen, - - Avdelningens ordf. Valter Jo- hansson, Yxenhult, hälsade väl- komna, Han. uteågs också att leda dagens förhandlingar. Till sekr. utsågs Ålke' Nilsson, Etjär- ineholm. Till ordf. för år 1963 omval- des Vater Johansson. Till sty- relselede; möter för en tid av 2 år omvaldes 'Åke Nilsac on, Stjär- neholm, Kewl Karlsson; Bernalt, Harald Gustafason; Långalt och Nils Andersson, Skånes Värsjö. Kvarvarande i styrelsen för -1 år är Filip Thorné; Trulsebyg- get, Gunnar Gustafsson, Sken- ningeholm, Carl-Bonde ' Nilsson, Tro'tatorp, och " Kurt. Allan Karlsson, Smedhult, Till reviso- rer: omvaldes' Per Olsson, Skå- nes Fagerhult. och Emil Påls- son, Sällerås.' Till. ombud vid provinsförbundets stämmor 'val- des Valter Johansson, ' Yxen- hult,' Harald Gustafsson, Lång- alt 'öch Kurt Allan Karlsson, Smedhult. Till ombud vid orts- förbundsstämmor valdes. Valter Johansson, Yxenhult, Åke Nils- son, Stjärneholm; Folke Ålle- mark, Björnholm, 'Harry Ivars- a framgångs- |. J visst är Vallberga-förvärvet | en" sensation inom halländskt Tordbruk och av det mest angenäma slaget, Detta är långt mer än vad jag nånsin vågat drömma, säger f husdjurskonsulenten Erik L Lars- son- Som framgår av hushållnings- sällskapets 1150-årsberättelse, den av redaktör Hägge i Hal d ut- några år framåt, varefter de rödvi- ta djuren = utmönstrades + utan grundliga ekonomiska övervägan-= den... 0 Man ansåg sig inte ha plats för ett märkligt fail av helvita tvilling- kor, som mot min önskan fick sparken ur ” besättningen, Såväl givna ”Fattiglänet — blir . bördig bygd”, var det konsulent Larsson som på hösten 1943 utfärdade in- bjudan ' till ' bildande av HARH, eller. ' ”Föreningen för. Husdjurs- avelns Rationalisering i Halland”. Därvid! framhöll han ”betydelsen av vidgad lokal husdjursförsöks- verksamhet byggd På insemination”. Vid denna förenings konstituering i L november samma år hölls före- rr dåvarande föreståndaren tutet för Husdjursförädling å Wiad, ' framlidne professor Gert Bonnier, och bland den -:nyvalda styrelsens ' medlemmar. « märktes godsägaren Gregor Bendz, . Vall- berga, Landshövding Reimer : Jo- hansson utsågs till ordförande. Hr Larsson bekräftar att hr Bendz he. la tiden tillhört HARH:s, eller nu- mera Hallands Seminförenings styr relse. : Det finns anledning fråga 'om det” finns : något. samband "mellan detta och vad som nu skett? i 2 -— För. egen: del, men ja talar bara å egna: vägnar, vill jag tro att så är fallet. När hr Bendz blev halländsk jordbrukare i. början' av 1930-talet ' fann vi snart varandra däruti att vi båda var s k kättare på avelsområdet, dvs antiforma- lister. Vi "var även ense' om att den gamla ayrshiren borde bevaras medan Hero-aveln' inom "SRB ru- sade över. Men Bendz var .också kättare därigenom att han prakti- serade. en . betydligt svagare; mera ; härdande och: förbilligad kalvupp- födning med- märkligt goda resuls tat. .” Alltså ' föreslog jag att'hus- hållningssällskapet , börde” använda Rossaredsdonationen för att 'i' lighet med” donatorns' önskan / slag om en a kvigorövalng station 'ef- ter: danskt mönster , vann inte-gehör som . framlid professor Harald Edin var ense med mig om Rossareds dämplighet för försöks- k 'h på husdj d men därav blev som känt föga med större praktiskt värde för jordbru- karna, I det läget bildades alltså föreningen HARH och min tanke var att på och kring tjurcentralen vid Kristineslätt skulle kunna byg- Blir. Vallberga halländski Wiad: D. kobesättningen fick vara SRB- SAB kas lika bra i fortsättningen som hittills behövs ökade resurser för.. en" omfattande försöksverksamhet, Med det s k förvärvet av Val.” : berga gård — riktigare vore väl 7 att tala. om en donation — synes i det mig att framtiden ter sig ljus, ” — Hur skulle då konsulent Lars= å — En gammal regel är att det man inte lägger sig i det slipper ' man åra sig ur. Med vad här sagts har föreningen klart visat vart den strävar och mig synes att 'det är bara 'att gå vidare. Under min USA-re:a I somras besökte jag en införening i Mi där verksamheten bedrevs efter unge= gas upp en jydsvensk filial till in- ur utvecklingen sedan gått fram inom den ' halländska semin- aveln, är väl bekant och det kan med all tillfredsställelse konstateras att Hallands - Seminförening intar en mycket uppmärksammad plats inom hela den nordiska seminaveln. Tillväxtförsöken med sikte på kött- produktion har gett viktiga resul- tat. av stor ekonomisk betydelse för . lantbrukets "ekonomi och de intensivt bedrivna avkommeunder- sökningarna :: beträffande . mjölk- egenskaperna har visat att man här lyckats utmärkt väl vid: tjururva- let: Den höga medelavkastningen för kontrollerade hallandskor vitt- nar därom. En pionjärgärning har uträttats i i fråga svininseminationen, på vilket område Halland gått. i spetsen, låt vara med stöd av nor- ska, svinavelsexperter, Sedan ' mer än ett decennium. har man inten- sivt studerat och på sista åren även ipat - användningen : av: djup- ji fryst..sperima : samt lagt upp en spermabank för gamla värdefulla tjurar, vilka efter avgång kan bli fäder till söner efter framstående djurmödrar! Och slutligen har det för. ett par år "sedan startats” en egen”, ”tjurkal ppfödning för . att möjliggöra" e val "av. det använda tjurmaterialet, En -sådan uppfödning ingick på sin tid : redan i: föreningens” äs men; det: tilläts. att.en tredjedel avHallands | "Seminförening” skall dycct arbetsprogram. - "Allt som "allt, Wi. visar vägen, läste man för fär samma riktlinjer som här även om Minnesotaföreningen var mer än 5 gånger större med hänsyn till - antalet semineringar, antal seminö= rer var: 180 st.'Där hade man en egen kobesättning : för avkomme=' bedömning av dotterflockar på 85 12 st och där stod man just i bea. grepp att starta en egen tjuruppa. födning med 50—75 tjurar i varje: årgång för. att rekrytera ett 80- tal semintjurar.. Där visade ' .man en plan, vilken syftade till en bea sättning med presumitiva tjurmöd=> rar, vilkas olika egenskaper: man ville noggrannt studera i samband ” med tjururvalet, Emellertid är jag numera helt övertygad om att mil- jöstudierna långt viktigare än avelsproblemen och detta inte minst ur demon=. strations- e eller |. Ypplysningssyn- är ekonomiskt. .sett punkt, - nu mer. än 10 år sedan ; : RÅ djurvi ”Den "Ek Kon" här i Falkenberg. Ingen kan "dag förneka att vi fått mycket från Wiad som varit nyttigt för rationaliseringen,' av ladugårdsarbe=" tet för vilket maskinell upprustning hittills "spelat liten roll: Hr' Bendz har med sitt uttalande, till" pres< sen i "samband med ”förvårvet” vis sat att han alltjämt 'har. kvar: :gina r .ett'. ännu hårdare; .ur= | gamlat. 1. tionaliseringsintressen -och att han: ser ; längre. 'än: de flesta rådef'inte : tvivel: om när han pes kar på mjölkpi oduktionens nyckeli stä Uning inom t familjejordbrulk. : del, vill jag med tacksamhet Änstämma,- också : med "För dem 'som "redan hyser. spi- rande semesterplaner har det gjorts en serie TV-filmer om olika länder sedda 'ur turistsynpunkt,' På fre= dag sänds det första programmet i serien ”Packa och resa”, där det ges tips til dem som vill fara till Italien, I rättegångsserien . ”Hur skulle ni döma?” sänds tre progråm under : veckan: på onsdag, torsdag och fredag. Det handlar' den :' här gången om rattfylleri. Den ankla+ Doreen Danning. Försvåraren” är advokat Göran 'Luterkort, åklaga- ren stadsfiskal Lars Ringberg samt rättens : ordförande. rådman Curt Böre, - +. ol öl En natt med radiopolisen får vi vara med om på tisdag, då repor- taget. ”Polisbil' 36”. sänds. En "TV- reporter följer med på utrycknins uttalande. av min stora glädje, i det familj nu tagit; Efter "alla" olika - slags? . motgångar « vågade jag inte ' längre drömma ”om. att det "skulle ., bli”.ett .halländskt' Wiad.. Som jag Kytkovandalerna | ' "Var. småpojkar : ”"ESKILSTUNA (TT) '. i ua pojkar —' 13” respektive pa 4 år — har erkänt vandaliserin- H : i f fn i Klosters och Fors kyrkor 1 - Eskilstuna förra söndagen. Poj- - | karna är kända av polisen genom'| tidigare eskapader. Tips från all- i - mänheten bidrog till att de kunde "' -, gripas. Ärendet kommer att över- lämnas till barnavårdsnämnden. > son vilja disponera användningen i av .Vallberga? steg han. i samförstånd med" sin sc vill” tro satt i det. nus kan ; bli och» att; det: frätdeles blir sallmän: sam« :: —; Vi;har efter' förhör med poj= ' ' ar "Ska hon dömas för rattfylleri eller inte? TV-rättegångens åtalade, spelad av Doreen Denning, ses här med försvararen advokat Göran et Luterkort. > gade är en' ung: kvinna spelad av I- bidrag” till doku; ärfilm: klassen vad de haft, för motiv till gärningen, säger -polisen + Eskilsfuna. Det har väl mest varit fråga om klåfingrig= het och en viss förstörelselusta, ov I Fors kyrka hade pojkarna bl a st brutit sönder en del orgelpipir.. Re-' parationskostnaderna torde uppgå till tusentals kronor. - . Även i Klosters kyrka hade åvers kan gjorts på orgeln och piporna : hade böjts. Vidare hade ljusrampen"” IN : "| vid altaret förstörts, liksom en del altarkläden. Dessutom rev pojkarna.: vid Prix Italia —62, Zenbuddismen omfattades särskilt av den japanska adeln ' och kännetecknas av sträng od meditation. En satirisk komedi ges samma dag j av TV-teatern, Marcel Pagnols ”To- paze”, som skrevs 1928 och hade Sverigepremiär 1930,. Som . Albert, Topaze ser vi Allan Edwall och som Suzy Courtois Margareta Krook. " Vårblomster s Trädgårdsarkitekt Sven Gréen ger oss en försmak av våren på lör- dag kväll då han ger råd om våra krukväxter i programmet »”Våren i fönstret”. ' Just nu-gänget pratar på fredag om Mickel räv, och Nils Linnman kommer att dra några” jakthisto- rier, zz Onsd. kulturfönster” ”"Ho- gar från Stockholmskri I, TV-serien om äktenskapspro- blem ” "Familjens åldrar” får vi sam- ma dag se avsnittet ”Den okända verkligheten”. Lars Hansegård in- tervjuar tre äkta par som varit. gif- ta ca tio år, om deras problem uch tvistefrön. Framför allt tas frågan om fantasi och verklighet upp. Har äktenskapet blivit så som kontra- henterna föreställde sig för tio år sedan? vv Någon långfilm ges inte dena vecka. På söndag kommer en -ja- risont” är till största delen ägnat åt den moderna formgivningen. TV har besökt Konstfack där man in- hämtar de senaste strömningarna i fråga om design, > ' På lördag är det dags för hela familjen att möta Villervalle igen) och se. vad-han upplever på fär- den till Söderhavet. Ombord på det stora” passagerarfartyget jagar han och söderhavspojken Kaoko ”atom- Kvällen i övrigt bjuder spioner”. "från the Monn på ett ”vykort” önder . och spred bla- + Si den i kyrkan. N H sn Halmstads Jån Regeringen ' har lämnat ' Halms & : stads stad tillstånd att låna 675.000 kr för att fullfölja fördjupningen sn ningar. i son, Sällerås, Tage Pettersson, lat i Osla a av: inseglingsrännan "och östra A Magnus sörjde nog ej mycket si- ormen > | nansk dokunieniäfilm om "tt buda Keys. avstämplat i FL e YV na kvinnor. Hans tal var: En kär- | Ornalt. Till kontaktman för sistkloster ”Zen”, som" är Jåpans!' ; Tiiu |hamnbassängen i stadens hamn. : NA : mört Moe ring ut med: fyra fjelar (bräder öde Ng jon kära — . — vi | ; este likkista) och en annan in med kis- | valdes Nilg Johansson, Skånes | - . So LL mt fPhomnå - Ungdomens. tidning -? tor och kela (kopparkittlar). Fagerhult, Till kontalktman , för | Smed'wlt, och lantbr. Olle Neu- | ordf. Filip 'Thorné, assör Kurt Nykter imgdom - - : . Det var mycket svårt för många studieorganisationerna ' valdes|man, Porkenahult; + - >. Allan Karlsson, Ve. kassör Ha- - LAHOLMS TIDNING : fyianor. att få sin ärgning I - Sr Per Nilsson, Skånes Fagerhult. | Styrelsen har 'konstituenat sig|rald:L. Gustavsson, sekr: Ake framt tid sungdom- : BO > AE ED Ar Till kontaktman för jordbruks- | enligt följande: Ordf, Valter Jo- Nilsson, Va sekr. Carl Bonde] - - tin LS - > gsvältande . : bleve utkörda 'i 'kalla |kassan valdes Ruben Svensson, hansson,. (vald av stämman) v. Nilsson. - ne sn .s 200 2 ent | i N - m— 4 karna' infe kunnat komma" fram till: - - é
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.