” delas det i FA Lå TIDNING "7 5 Töräsgen den 3 mäns 1568 7 — Le Kollektdilemma Kyrkoherde Redin talar även i |- Kollékten till Svenska Kyrkans Diakonistyrelse har åter blivit en . förargelseklippa sedan kyrkcher- de Josef Imberg i Fröderyd iv -söndags vägrade att pålysa den- samma. JO har tagit upp saken DEN 2 MARS 1963: IT =- sitt brev om att prästerna här i Sverige får vara beredda på det- . samma ' som hände i- Nazi- angivare i kyrkan som noga be- genom att ge Växjö domk vakar ord och efteråt i uppdrag att höra kyrkoherden och därpå. avge yttrande till JO. Domkapitlet har redan en gång tidigare' sysslat med samma pro-: blem då komminister Folke Jo- församlingen att inte ge kollekt till diakoni: relsen. D sade då klart ifrån att kollekt skall pålysas enligt handbokens föreskrifter, Men Växjö stift rymmer fler . ”protestanter” bland sitt präster- , skap än dessa båda präster. Fat=. tas bara annat när domprosten i stiftet heter Gustaf Adolf Danell.” I Långasjö förkunnar kyrkoherde Jan Redin ordet. I söndags till- kännagav han kollekten, laglydigt och korrekt enligt egna ord i ett brev till Växjöbladet. Men sedan - han gjort "detta förklarade" han att han inte kunde rekommendera kollekten eftersom 'diakonistyrel= " sen inte har-med. diakoni eller diakonianstalter att göra och att hansson i Ramkvilla uppmanade rapporterar dem, Jämförelsen är fruktansvärt haltande. De präster som i förkunnelsen från kyrkor- nas predikstolar : försökte' trotsa den nazistiska diktaturen drevs av fruktan för att ett helt folks andliga frihet, ja hela den väs- terländska kulturen, skulle kros- en mer eller mindre skarp repri- mand härför, utan livet, Någon "en sådan jämföelse kan därför kyrkoherde Redin' knappast säka na med. Men det är inte endast JO och domkapitlet i Växjö som får syss- la med denna delikata fråga. En småländsk 'centerriksdagsman vid "namn -Anders Dahlgren har ge- nom en interpellation. till eckle- . siastikmirfistern sörjt för att även " riksdagen får. tillfälle diskutera : den. Interpellanten undrar om det - sätt, på vilket en del präster - -ut- övar sitt ämbete, kan anses över- namnet därför är mi tä med de: demokratiska Vad var anmärkni; ärt häri? frågar kyrkoherde Redin i' sitt "brev, Kan jag den ena söndagen med glatt hjärta rekommendera en kollekt vill jag göra det — men '> konsekvensen fordrar att jag också har full rätt att göra motsatsen, i fortsätter kyrkoherden, som slu= "'- tar: med frågan om en präst bör'. lida av personlighetsklyvning., för att vara gångbar." Är saken så enkel är man be- nägen ge kyrkoherde Redin rätt. Det finns präster som engagerar sig så starkt för en kollekt som de anser behjärtansvärd att hela predikan ställs i skuggan av re= 1 - kommendationen för kollekten. Det är mänskligt — om sådana ' " synpunkter" skall läggas på präs- tens tjänsteutövning, och det bör ;- man väl ändå göra — att en så- ' dan temperamentsfull präst nå- gon gång reagerar mot en kollekt. : Men frågan är om det var kollek= ten som sådan eller" andra, mer dunkla motiv, som "låg bakom händelserna i söndags. .I så fall blir. nog problemet mer kompli + cerat, . —— KR VR föne > i överenskommelse föreligger. Nta Sote > : Imundsson, Arne Hansson och Gun- som tillämpas på andra områden i vårt land. Det är yt- , terst viktigt att slå vakt om hävd-' vunna” demokratiska ” principer, framhåller. hr. Dahlgren. Därför vill han att'riksdagen — trots att kyrkomötet är det forum där kyr- kans inre angelägenheter skal dryftas — bereds tillfälle till dis- kussion . kring dessa frågor som ” fått oroväckande proportioner. 7 Förmodligen motser såväl präs- ter som den stora allmänheten med stort intresse hr Edenmans svar och den riksdagsdebatt inter< pellationen förmodligen framkal= Resultaten: uteblev även vid onsdagens förhandlingar mellan”. "regeringen och jordbru-" "kets” "organisationer - om, inkomst-" förstärkning för jordbruket. Frå- gan är emellertid så komplicerad - även ur, tekniska synpunkter” att. dröjsmålet. inte beht att: oöverstigliga hinder för en förhågorna över be grundade; så bör det ligga i de ryska myn- digheternas intresse att ge svart på vitt i den saken. Fakta om ce baltiska staternas framtvingade ir; förlivande med Sovjet förblir dock lika skrä de, hur det ä än har ATT . BALTFLYKTINGARNA som utlämnades från Sverige till Sovjet kort efter kriget så -snart återfick sin frihet, är glädjande och ger ny belysning åt en mycket om- tvistad episod i svensk utrikespoli- ik, skriver Ny Tid (s): Den socialdemokratiska rege- . ringen, som tillträdde 1945, be- fann sig i ett svårt moraliskt di- lemma genom samlingsregeringens utfästelse till segrarmakterna att utlämna tyska militärflyktingar, Den grupp. balter i tysk uni- form,' som kom att inbegripas i överenskommelsen, ansågs av många riskera behandling som landsförrädare, om de hamnade i ryssarnas händer. har för inte så längesedan avslöjat att han hörde till dem i regerin- gen som var benägna att ge'bal- terna ' asyl i Sverige, Själv blev han under många år måltavla för kritiken mot baltaffären, Den här gången förefaller det alltså som om ryska utfästelser varit mer värda än man trodde 1945. Men att affären så' länge kunnat spöka i svensk debatt be- ror i sista hand på tystnaden i Moskva om de utlämnades öde. FöR ATT. BLI TRODDA måste Östen Undén |” gåt för flyktingarna, : HR "STRÄNG VILL : bygga « ut legitimationskontrollen och : effek- tivisera systemet: med li sas av denna. De riskerade inte” gloria för sin frispråkighet genom . Tyskland, nämligen att det sitter ' .| ordiörahdeskap Det här är inte något jätte-mina- ret utan det. 187 meter höga tele: 'visionstornet,.- som håller . på att kommer att bli 25 meter hög och när .den är iIppsatt blir Berlin= tornet högre än Hannovers teletorn, uppföras vid den tudtlade stad bara tel S t med en utkant och redan nu höjer sig över miljonstadens '. höghus. -Antennen höjd på 216 meter överträffar F Ber=" lin-tornet. - Ett vidgat EEC Tivsvillkor för .. tyska industrin et är av rent ekonomiska skäl en livsnödvändighet för . | Västtyskland att EEC vidgas till "ladt omfatta även. de stater som Inu sökt inträde eller associering | men än så länge hållits utanför tack mare den franska politiken. - Detta är kontentan av en ar- tikel av” tidningen Handelsre- sanidens' uppmärksammade eko- nomiska krönikör. Att folk som Erhard och hans meningsfrän- der i den tyska ledningen bhit- tills så pass snällt funnit sig att "| låta "fransmännen spela första fiolen, politiskt sett, har berott -| på devas fast grundade överty- gelse att det i alla fall skulle komma att "vara Västtyskland som i längden. skulle komma é Jatt ekonomiskt dominera hela EEC genom sin fantastiska tek- niska duglighet och gin fram- gångsrika - liberala . ekonomi. "| Men, "påpekar den refererade 4 | 'krönikören, sedan någor tid fö- refaller denna automatiskt fram- växande förrangsställning . allt mindre självskriven, Om man [nödvändigtvis skall tala om ”un- "IIder” här i Europa så är det inte Jängre: tyska mutan det franska (och italienska) som faller mest i ögonen, Till inte minga del be- ror detta på alt: det är frans- männer , som hittills dragit de egentliga fördelarna av de tull- sänkningar: och: andra handels- lättnader som ' genomförts inom EEC:s' "ram, : medan > tyskarna tappat terräng, delvis som en följd av, sin egen medvetet be- drivna politik att i. antiinflati- onssyfte främja importen. Och |" ee nu. till på Köpet. EEC:s ij. Eldsberga. |: Tönnersjö—Eldsberga CUF-avd, har hållit månadsmöte wunder av: : Karl-Erik Karlsson. » En kamratfest korpmer |' att anordnas den 16 mars och .till kommitté waldes följande: Ingrid Gustavsson, Marianne .. Jönsson, Birgit Andersson, Nils-Åke Eriks- son, . Lennart Svensson, H. Gud- nel Persson som också blev .sam= mankallande, 7 Till kommitté för nästa 4. "| Lennart B ". SPORTFÖRLAGET: "Med | bricksäker Vunktlighet här 6:e årgången av FOTBOLL — den som "redovisar ' spelåret ” 1962 : kommit ' ut och” därmed "serveras Sveriges . förnämsta fotbollskaval- kad. - » > Svenska Sp 4 tförlaget-- med ihåge -som ansvarig möte :. utsågs - Elsie Abrahamsson; Gunvor Torstensson, Evert Johans. son och Roland Eriksson: Pars Eldsberga 'CKF i har hållit årsmöte i kommunal” huset under ordförandeskap - av' Märtha ' Jönsson, .Tönnersa,: hade vid årets slut 88 medlemmar vid spritinköp, men han kommer ändå: inte åt det verkliga sprit- missbruket, anser Expressen (fp): ' "Det är i de stora städerna miss- bruket är mest utbrett; och där är också butikspersonalens möj- -ligheter att kontrollera den en- skilde minst. Man behöver bara fänka på hur ineffektiv regeln att "”storköp” skall "motiveras blir 1 » Stockholms centrum, där fyra bu- tiker finns inom Ppromenadhåll. - Därtill finns ytterligare ett 30-tal butiker för den som vill göra en köprond runt hela innerstan, , Om hr Sträng verkligen ville förena smidighet vid inköpen med "en aktiv nykterhetsövervakande . politik skulle hen inte dra sig för att föreslå den allmänna inköps- registrering som skildras i en bi- laga till nykterhetslagkommitténs betänkande. Enligt detta alterna- tiv utrustas varje Systemkund med ett hålslaget plastkort, som .vid inköp sätts i en speciell re- gistreringsapparat, Printa Punch, varigenom : inköpsdata (person- identitet, kvantitet och inköps- ställe) automatiskt överförs på hålkort. Dessa kort samlas sedan de upptifter som nu framk genom sex ester, som var med i gruppen utlämnade, styrkas av stör- sta möjliga antal andra baltiska flyktingar "som också var med, framhåller Dagens Nyheter: (fp): Samtidigt måste man bestämt reagera mot den totala tystnad som under så många år har in- svept de till Sovjet utlämnade balternas öde, en tystnad som in- te har kunnat göra annat än väc- ka de allvarligaste farhågor. Är 1en registr Fördelarna med n registre- ringssystem är flera. Missbruka- res kort kan indras, varefter de skötsammas kortinnehav fungerar som en omvänd riksspärrlista. Nykterhetsnämnderna får ett ef- . fektivt avläsningsinstrument för att konstatera kontinuerliga stora inköp på ett stadium då ett in- gripande verkligen kan bli effek- tivt. Någon känsla av övervak- ning behöver inte gripa den stora Sekretes- Magiskt — mystiskt | Medlemmarna i en av New Yorks magikerklubbar har under synner-. ligen sträng kontroll | och efter stränga ritualer valt ny: styrelse. Vid :röstsammanräkningen : visade det sig att det avgivits åtta röster mer än antalet närvarande medlem= mart.. s UV sen kring registret blir givetvis total utom för de nykterhetsvår- dande myndigheterna, och dem Yr 18 nya dlemmar har: ingått un=' der året. - förande Märtha Jönsson, Tönnersa, v. ordförande Karin Grave, Per- storp, . sekr. Linnea” Nilsson, Per-: storp, v. sekreterare Margit Chris-: Greta. Persson, Liagård, w.' kassör Else Noråker, Eldsberga. Revisorer. Elvira Hansson, Per-: melgården. Studiesekreterare: Clal ra Carlsson, Ombud i CP styrelse: Göta Johansson, Klastorp, i CUF- för Eldsberga: Inga-Britt Wulff o. för. Tönnersa: Margit Christianssori, för Gullbranna Ruth : Erlandsson, Perstorp, Inger Larsson, Trönninge; Lisbeth 'Andren,. Klastorp och Långeby Göta Johansson; Omb. vid distriktsstä n: ' Ulla Perstorp, och Olga Jönsson, Tön- nersa, ' Ombud till. kretsstämman Selma Nilsson, Torup och Anna Andersson, Långeby. Tävlingsleda- re är ordf. Till Algeriets barn an- slogs 25 kr. Nästa.möte blir den | 18/3 i kommunalhuset. Mötet, av- slutådes med att Sten Karlsson, Mästocka, skildrade en resa i Rom. Eldsberga Rödakorskrets har. hållit årsmöte i Kommunal- huset under, ordförandeskap . av direktör Oscar André, Trönninge. Avgående :styrelseledamöter: Trön- ningé, Ingrid Holmgren jEldsberga, och Agda Eriksson, Tönnersjö, om- valdes liksom revisorerna Artur Jacobsson, Eldsberga, och Eric Thorbjörnsson, Trönninge, Som representanter vid Hallands- distriktets årsmöte i Varberg utsågs Greta Larsson, Eldsberga, Brita'z Persson och Margareta Rössel, 'Trönninge, samt Elsa Gustavsson, Tönnersjö.' . . a Antalet i kretsen har 1 kommer ju inte den någonsin i kontakt med, Furst Rainier och furstinnan Grace av Monaco skall göra ett officiellt besök i Philadelphia — furstinnans hemstad — 19—20 april och öppna Monacos monter på en ” tt. Man ar nu om papper I ”söta förpackningar”. Inga kommentarer, De "kan ör övrigt den 19 april fira sjuårsdagen av sitt bröllop (TT-Reuter) ELER FRUSNA RICKER HEMBRANT vanli kalla vintern har ärivit ett sort antal elefanter från bergen i de nordöstra gränstrakter- na till Assam, där de förstört lönn- brännerier och i samband därmed fått smak för alkoholdrycker, med. Kalkutta, tillhörde en f. d. tearbetare, vars 'T |fyra personers farnilj blev nertram- pad av elefanterna på natten, Gran. nar som hörde skrik och elefanter- nas trumpetande, skyndade till undsättning och såg hur elefanter- na sög upp innehållet ur jäskaren. De påstrukna elefanterna slog by- borna på flykten, men dessa äter- vände med ”acklor och trummor aste veckan förstörde en ele- Sen ett privat bränneri, som . fanthjord för att skrämma i väg inkräktarna, ev ökat med 36 och var vid årsskiftet Genom fester och gåvor hade in- flutit över 3.600 kronor som dels överlämnats till Röda Korsets ar- bete i Etiopien och Algeriet och dels använts för lokal hjälpverk- samhet, bidrag till vården av po- Nioskadade o, d. Efter förhandlingarna höll di striktets sekreterare, major Sven Norrby, föredrag om Röda Korsets utveckling, sylten och arbetsupp- gifter. Han erinrade om de bety- delsefulla insatser som gjorts in- ternationellt och inte minst av Svenska Röda korset bland flyk- tingar och sjuka, bland krigets of- fer och i katastrofhärjade områden. Major Norrby framhöll också den kursverksamhet som utbildar folk, som kan lämna snabb och god hjälp vid alla slags olyckor, i hem, på "I der fanorna: : Avd]. Till styrelse för 1963” "valdes ord-' je tiansson, - Tönnersa, kassör Anna- |: storp och "Inga-Lisa Nilsson; Gam- s avd, - Märtha Jönsson. . Byombud |” utgivare - — har samlat ett antal av landets främsta bollspocialister un- Expressens Lars 2 sten; " i Götebörgs-Postens Lenriart. = > PDuke” Crusner; NH » Stockholms-Tidningens Wille ”Eng”: Engdahl; : vc. "Arbetets, Malmö, . Calle, ' Pal- " mer; Nn Göteborgs- Tidningens Sven.” "0; ”Dribbler” Rydell; 2 Expressens parhästar Stig Bo- ; > din Ake" Skiöld; ”: . Benfica-managern Börj Expressens Norilands-öga Hel, : 'ge Norén; . Statistikexperten Erik Jufält > vrån åter upplever. det händelseri- 'ka spelår som redovisade Sveriges första vinst, över Tjeckoslovakien, de 12 matcherna utan nederlag , i Fjärran Österns olympiska "miljö; Norrköpings-Kamraterna .. som trivsam vandring långt ned i div. det om ödets tillfälligheter anting- . en det-gäller seger eller nodflytt- ning. Inte förrän FOTBOLL 1962 leken med läderkulan kan inrym- ma så myckrt av berusande seger-, stämning och mörk: tragik. ” Erik Jufälts allsvenska statistik " helt unik och i mästerlig koncen- . tration ger allt om vår högsta se-- rie. Bara den är värd bokens pris. fer saknas. Bokens huvudredaktör" Gösta Huldtén har på ett synnerligen för. sida skapat en fotbollens bibel, som inte saknar något av intresse. genom att telegrafera " på Kungablanketten, köpa erbetsplatsen, i trafiken os.v. med Kungafrimärkena, - HALLER OLYMPISK. (KLASS! Ä > Desm sakkunniga har serverat: se ibolluppfriskande . läsning "av det ., slag som gör att man hemma i bok- - cedermera silvervinnare i VM, samt . sveska mästare för tionde gången. :. FOTBOLL 1982 är en lång, men ' V-fotbollen, där ord- och bildlek '' på ett förträffligt sätt kompletterar H varandra. På varje: sida. handlar kommit i ens hand fattar man, att” är en tabellbitares raritet, som är . Hlustrationerna talar därtill sitt eget tjusande språk i detta blän- ">" dande bildverk, där sannerligen -' ingen av landets främsta fotogra- . nämligt sätt knutit samman trå. . darna och med skicklige bildredak- Några sifferuppgifter ur Fotboll 1962: tören Åke ”Kåsa” Ström vid sin &A 288 sidor med 538 bilder eller teckningar + varav 26 helsidor; & inte mindre än 5.741 resultat från det nationella seriesystemet; sv 146 serietabeller gällande 1.756 lag; Yr 38 skrivande medarbetare från 25 dickrikt; STÖD DEN NYA KULTURFONDEN Y specialstatistik över 5100 allsvenska matcher gällande 1924-62; Kungamyntet o. frankeraiy, kön års förnämsta sollvkad S NYA TEAM ” redaktionen ” återfinnes därtill > så välrenommerade" namn "som ” 'I-' DROTTSBOKENS 'Sven-Ulf ' Pet- tersson "och Bosse Karlmann. Ja, Lennart ” "Brunnhages . nya ”team” har werkligen lyckats, FOT- BOLL: 1962. står. i särklass och. ut- gör - en". fotbollens > drömbolk' till drömpris (44' kr. +toms.'o. porto), söm 'i; varje bollintresserads bok- hylla: är. den förnämsta uppslags- bok marknaden kan uppvisa. Det är väl också därför som iden också innefattar Svenska Fotbollförbun- dets ”årsberättelse!' De kloka her- rarna i förbundet är kända för sin | förmåga att hitta rätt i sin "sports alla vindlande Jabyrinter, ; "FOTBOLL 1982 TS 44 kr.Homs. o. portot. " Svenska Sportförlaget A AB "Stockhölm Va. selkammaren har nu lämnat en handlingar är under utarbetande inne att taga itu -: med att söka idrottsliga verksamheten i sta inslagna Ninjen, Som ett naturligh nästa led i detta arbetsprogram bör komma ut. redning. beträffande en konstfru- sen isbana, varom motion väcktes i stadsfullmäktige redan 1957 och re- mitterades - till drätselkammaren, som föreslår att den 's k simhalls- kommittén får i uppdrag att utre- da frågan och framlägga kostnads- kalkyler för en isbana. Aa Det är åtskilliga andra ' saker, som drätselkammaren håller" på att utreda. Bl, a. förslag om en sär- skild domstolsbyggnad för rådhus- rätten, som har det trångbott i rådhuset. Det s k Mellgrenska hu- set vid Köpmansgatan, korsvirkes- huset, som var Halmstads första läroverk, är.i farozonen. vid den pågående ' saneringen "i stadens centrum, Motion har. väckts om åtgärder för att på ett eller annat sätt. bevara. byggnaden och drät- selkammaren meddelar att ären- det påkallar fortsatta övervägan- den från. kammarens sida. Att hu- set inte kan bevaras på dess nuva- rande plats är uppenbart; men var skall det placeras och är det i7så- dant tillstånd att det över huvud taget igår att flytta? - LÄRARHÖGSKOLA? | + En: motion "väcktes 1962 om åt- il gärder för att få en lärarhögskola till Flalmstad.. Den motionen fun- "| derar drätselkammaren på och har -anmodat skolstyrelsen' att yttra sig om -saken.. På tal om':skolor och | kultur, så håller man på att fråga andra städer vilka erfarenheter de princip beslutade ' jordbrukspo- [tik gå igenom utan de bromsar som brittisk : anslutning måste innebära, -ja, då är det "kokta fläsket på allvar inte bara stekt utan stekt å la'francaise, ” | '.' Den västtyska "ekionlomin kän- ner allt starkare trydket av sti- garide 'produktionsklostnader, sär- skilt Jöner, ' och ' därmed av skärpt konkurrens hemma och ute. För alla dessa krämpor för wefaller ett så fullständigt sam- gående som möjligt med EFTA, och” helst även Nordamerika vara den enda och. säkra boten, konkluderar Hardelsresandens denna uppfattning numera delas Fuläffen som avgjorde guldstriden till IFK Norrki Gösta Lövgren (i bildens mitt) har överlistat Göteborgs-Kamrater- på andra sidan Ajtlamben, ings > "nas försvar i Göteborg. Foto-fullträffen togs av Arne Alfredsson, HT-bid, Göteborg, och är en av helcidesbilderna i Sv. Sportför- » lagets FOTBOLL 1962. 297 landskampsresultat från hela världen; + sammanlagt har tillverkats 22.527 (div. I—IV), i medeltal fyra (knappt) mål per match; 27 domare här innehaft : internationella” "uppdrag" och ' på ' hemman fronten har 601 blåst till spel, mål i det nationella seriesystemet. expert, som också framhåller att |- Simhall kommer före isbana” på” idrottsbyggnadsfront i- i- Halmstad Vad har det bliivt av den rad projekt och motioner, 'som 'de .. senare åren dykt upp i Halmsta a "kvarnen eller kan man vänta sig "några påtagliga resultat? Drät- : d? Har de försvunnit i pappers- redogörelse för hur' det ligger till med den saken. Det närmaste-större projekt, som kommer "att realiseras på byggfronten i Halmstad är nytt badhus med sim>'" hall. De har fortskridit så långt att fullständiga entreprenad- le och därför syns tidpunkten vara vidga förutsättningarna för den den på den av stadsfullmäktige" har äv en s k kulturnämnd, varom motion väckts i Halmstad. so Aldringsvårnden är föremål för utredning i olika sammanhang, bl. a om inrättande av flera pen- sionärshem och pensionärslägenhe- ter samt åldringsvården över hu- wvud taget. I detta sammanhang kan nämnas att Halmstad är i färd med . att uppföra ytterligare ett ålder- domshem wtöver. det nya Patriks- hill, som togs i bruk för ett par år sedan och som ' omedelbart ' visade sig vara för lite tilltaget. Men inte bara åldringarna , tänker man på, drätselkammaren håller på att fun- dera över motioner om ytterliga- re - lekskolor, en' familjerådgiv- ningsbyrå 'och en ny självtvättan- läggning. 19:72 av städernas familjer med barn är. för trångbodda Statistiska centralbyrån har på basis av det. vid 1960 års' bostadsräkning? . framkomma . materialet räknat ut hur pass och därvid kommit fram till det nedslående - resultatet att 9 9 av hushållen kan räknas "som: trångbodda. - . Särskilt drabbar 'denna trång- boddhet barnifamiljerna :—" av . hushållen "med bam är hämli-. gen 19. 4 (eller vart 'femte) trångbott. Med ett -trångbott hushåll menas därvid ett "där antalet i lägenheten boende (in-. klusive spädbarn och inneboen- de) överstiger två per tum (kön 'ket räknas inte som rum), . Man har även räknat ut an: talet” "boende" per (med ' ”rumsenhet” menas rum eller kök) och kommit fram till att per 100 rumsenheter i stä- derna bor 85 personer. Lågt an- talet boende per rumsenhet ute- sluter inte stor, trångboddhets- -': frekvens. Lägenhetsbestårndet kan t. ex. vana ojämnt fördelat med många stora lägenheter, bebodda av ett fåtal, vid sidan av trånga lägenheter för mindire Byckligt lottade, Som nämnts betecknades 9 946 av hushållen 'i städerna som - trångbodda. De lokala variatio- nerna är dock stora. I två stä- der, Skanör-Falsterbo.: och La- holm, är bara” 2 & av hushål- len trångbodda, medan 3 94 no-- "Iterag för Djursholm, "Gränna, Ljungby, Borgholm, Ronneby, Sölvesborg, Ängelhlolim, Hässle- .| holm, Höganäs och Falkenberg. Stor ' trångbbddhet utmärker däremot Kiruna (19 96), Tors- hälla (18 2), samt. Sandviken och Sundbyberg (14 9). Räk- nar man bara med trångbodd- ' .| heter hos hushållen med barn har Torshälla. (33 0), Kimma (32 90) samt Eskilstuna och Norrköping (vardera 29 96) det sämst ställt. 'Störst är barnens utrymme i Djursholm, Skanör- Falsterbo" och Laholm: (vardera 5 76) samt Ljungby (6 96). Vad boendetätheten beträffar är den- mna störst i Kiruna (110 Perso= ner per 100 rumsenheter), Tors. hälla (98), Oxelösund (97) och Sundbybeng (95) medan der är lägst i Skanör-Falsterbo (53), Djursholm (57), Borgholm (66) och Marstrand (69). : I Laholm war 2'9> av 'hus- hållen (5-9 av hushållen med barn) ' trångbodda, "medan: an” talet .boende Per 100 rumsen- , | heter var T2, por os Hallå OBILLIGT, ” - — ka där, ropade grosshand- laren, som fick se en gamma I skär. Bårdsgumma på sin brygga på som- mamstället. Jag tycker inte om att folk 'går i land på min brygga. :— Jag hör det, ga gumman, Och ma, men. den kul ”IY8Ea hem- med mit en ide jag inte ta "" GODA TANKAR, | gumma som a väl. hos församlingens ms a ville stå en da; präst, kom g ang Drästgården. och: frågan de' — Är det lika br, som att göra golt? att tänka gott- — J nog a, sade Pastorn, det är det !—" Ja, då. kan jag behålla min svarta höna, . ge pastorn deal hade >heg tänkt spaciöst landets stadsbor bor -' ” Tumsenhet "4.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.