, "> Ruation låtsas > Mar som till en fogdefamilj i Haag. ” skeppardotter och öppnad . folklustspel. ; Genom sina religiösa " kala partiet kom till makten, Till borgmästare utnämndes en av. Boc- . > > dollifig "underordnade sig' villigt: bå= de Bockelsohn och ”profeten” Matt=. . Nederdöparnas våld ach alla, .som 1 ls han bela tiden så ivrigt efter” Ännu i våra dagar fortlever parningslek att ingen av. dem ” tron på att det precis som hos ' hört . den andre tjädertuppen, "människorna även fiuns kungar, ' som är under avancemang under :, liknande ritual, dock mer vant : hövdingar eller ledare bland dju- ren, Ett slående exempel härför är till exempel ledardjuren bland boskapen. Jägäré, Vvilt- och jakt-« Märdare kan också berätta säll- samma saker om skogens djur = inte minst om fåglarna. Bland dem kan man tala om eh given maktställning. -Ornitolo- Ber såväl I Sverige som 1 utlan-' det talar ofta om förekomsten Rv en suverän härskare, en dux bermanent. TJÄDERVINEN - - Tänk er en frostig vårmorgon YH gryningen I en glänta 1 skogen. Solens första strålar håller på att leta sig ner genom tallarnas och granarnas grenar. En tjä- : "derhöna går beskäftigt och ploc- ' . kar bland ekorrarnas avbetade ” och nedramlade” årsskott.. Så kommer det ett underligt ljud : ifrån andra sidan gläntan. Det | är en ung tjädertupp 'som för första gången har blivit kär och som med till en början blyga sisanden och kluckande vill göra ” Bin uppvaktning. Med de blå-- " skimrande stjärtfjädrarna ut- ' spärrade till en solfjäder och vingarna halvt' utslagna, vibre- rande, nalkas han med dansan-;' de cirkelgång sin tillbedda, som ännu likt femininer I samma sti- r fullkomligt obe-" ” pm man så vill, tillfönig eller ' och beskäftigt. Det är en gam- meltupp, som vill ta upp kam- pen: om den tillbedda, Ungtup- pen. närmar sig hönan mer och KUNGAR OC H HÖ - mer och är. nu helt nära, Gams- ,' 4 meltuppen, vibrerar av ilska och tar ett' språng med vingarnas ” hjälp och atriden är 1 full gång. ' Unge . tjädertuppen är vig och . : » "snabb men måste till slut ge sig för den andrés tyngd och styrka Han får finna sin brud på andra håll. Det :var ju otur att han:1 » sitt första frieri skulle råka ut : för: traktens | ledare ' för - alla tjädrar, som alltid brukade be- ; handla, ungtupparna som en ku- vad pöbel. Porr Fö Allt sedan ormen i Paradiset : ka djurart varit föremål för upp-' " märksamhet. Hur många: histo- riter som helst har 1 alla tider va- - rit i svang om denna inkarnation + Dy anförare, Ormhövdingen ski. +. avalltont ve vo : y' Bland de äldre bevarade histo- "rierna' hör: den finske lingvisten och etnografen - Castréns "upp: teckning av en samnesägen, som -/ lär 'emanera-, från - trakterna "kring. Ural," varifrån” samern har denna ringlande, osympeatis- Av BERTIL HANZON - ; även :'ormarna 4 ordnade 'sam= ;. hällen med egna lagar och in- :stitutioner. i I varje samhälle finns. en. hövding, En gång om : året "samlas - ormarna i varje samhälle till ting. Om den förre hövdingen då är död, väljs en pa” lag och rätt, inte bara hos: dem. själva . utan'; också ' utom ' samhället. Sålunda bestämmer ” han vissa straff för människor” och andra varelser, som antas: > ha dödat eler förorättat någon vi hans undersåtar”. de ”att när ormarna. samlades till parning om våren, man då ' lätt kunde urskilja ormkungen;” . som var större än de andra, Som ; tecken på 'sin värdighet hade” - han en vit sten i munnen, med ; vilken han bollade. Den som "kunde få tag i en dylik: ormsten kunde med denna bota alla sjuk- ' . domar... Feet od > FÅGLARNA >. ' Forskaren Hugo Samzelius be= : rättar att man på fågelbergen I : -de arktiska haven bland tusen- ' tals måsbon' påträffat 'reden vars ägg var tecknade med kopparröda fläckar, 'som fallet ' av Gotlands Fårö, Här sägs att maagen”, som ' hade ett.tofs- prytt huvud, Ett dylikt. rede" finns för övrigt bevai Tromsö museum, , t , > En annan kungsmås omnämns . av Frans Hedberg 1 en skildring ' : bland ”mavarna" '=— d. vi a, må. 'sarna, silltrutarna' — finns en fågel som av befolkningen på Fårön kallades ”mavekung”, Må- ""sarna anfördes av denna kung, som var snabbare och djärvare 2 än de andra.: Hedberg observed - . rade vid ett tillfälle att mave-' kungen 1 spetsen ' för sina dra-: ,banter snabbt som tanken gjor- de "en blixtattack mot korpar, som förberedde ett angrepp. Det skulle föra för längt att ; : att detta rede byggts av ”Konge: ' rat på” denna artikel berätta om alla 4 is san : iv : D . Hkt ene krono, och äro fjäl- Jen krönade från hufwudet, till ” Bwantsen.” " .: (Våra västkustfiskare och de-' ray norska kolleger hölls" ännu vid sekelskiftet fast vid att en ”Sildekong” ledde sillens väldiga "välsignade tåg och att denne till tecken på 'sin höga värdighet . hade en krona på huvudet. Och det finns faktiskt en fisk, vars vetenskapliga namn just är "gill« konung” (Regalecus glesne Asc). . Denna stora, stanioliknande fisk" med de över. ryggen spridda, klarröda fenfransarna förekom- mer dock ytterst sällsynt i Nor- "ra Ishavet och Atlanten. Å " Torskmonarkier finns det ock- . hävderna företrädda djurmönar- ,. 84.'Det har bland annat omvitt-, klerna, "1 insektsvärlden 'och” bland däggdjuren, Därför raskt ån på kapitlet "+; FISKARNA / ':' Sillen är sedan forntiden den populäraste fisken, Att den när "den gär in-mot fjordar, vikar ' : Och sund i mäktiga stim leds av en kung, det hade man redan åt-" skilliga sekler tillbaka i tiden klart för sig. Pagehovmästaren Peter Blidberg berättar sålunda 1 sin översättning från tyskan av det vetenskapliga verket Acerra Philologica, som kom ut 1 pränt I Stockholm 1739: . nats av norska skärkarlar. Och 1. "Danmarks fiske” av H, ' Kroyer finns den avbildad, - 1 ”Sveriges och Norges fiskar” av W. Liljeborg, tryckt i Upp- fa . 1886 återfinns förresten ' följande beskrivning: >" ”Den kännetecknas av kullrig . och framom ögonen starkt stu- pande panna och en kort nos, som icke framskjuter så längt som underkäken! Och till sist: ett exemplar av denne torskmo- nark finns på Tromsö museum. Torskkungen exlåterar alltså, el- ler har åtminstone existerat. Huruvida medlemmar av JU -faunans konungar bör icke hän« . ofta kan ge.” : MinJagen "Zen HU 4 bovig terligt inte kunnat ledas av vetenskapen. «Cs tror n Många forskare har gom sia, : Asikt hävdat att djurmonarklers' na hör sagan och sägnen till. Nåja, I Kalevalas av naturmystik | fyllda runskrifter kan mean läsa, | om den 'med armborst väpnade jägaren, . som. drar ut för: att söka byte' och "anropar guden ;- : Taipo om lycka på Jakten. Talej po, som Kar sin borg belägen": inne i skogens djup och är alle=" oe narAdande . herre över allt det: . vilda och kung över alla djurens ot kungar. , FN nn Men 'som Hugo Samzellus en en gång skrev i början på 1890- ' talet I en uppsats i samma ämne? ”Allt var traditionen mäler om : föras till övertro. Att den stund-' om kolossala indivlårikedomen +. hos en del arter skulle föra med" ' sig föreställningen om en enhet, kring vilken det levande vimlet grupperade sig är på grund av . analogin lätt att förstå. Vår dryga, högtupplystna tid med sin brådska,. kategoriska. omdö- me.. och mindre hänsynstagande kallar allt dylikt för skrock och | övertro och försummar också 1 - sin yverborenhet inte sällan att . - ta ad notam de vinkar 1 veten- skapligt intresse som den olärde Detta Samzelius' citat gäller ännu 70 år senare och med tanke på människans med äå.en allt - gtörre oförstånd för naturens la= - förde: Ce fun skall: ha utvandrat; +: "ns Lars Levi Laestadius berättas . är med vråkäggen. Fångstmän- .' ”Sillkonungen har et tekn på : kungahuset ifråga verkligen le-- gar gäller det i oerhört mycket "+ Båda är så upptagna av sin, CPL de att allmogen i Norrland trod- - nen, som han intervjuat, påstod - hufwudet, hvilket är rödt och ' der torskstimmen har dock ve- . högre grad än på den tiden. VE VE0000 m kung” Johan "av Lei en och hänsynslöse "maktsträvaren” Johan fändska '. vederdöparrörelsens - (ana- baptismens) "ledare, : Jai; Matthiesen, några utvalda ””apostlar” till 'Mäns- ter 'i' Nordrhein-Westfalen. En: av dem"; hette ; Johan .: Bockelsohn och Efter att ha gått i skola i Leiden, håde han först ägnat sig åt skräd- daryrket men sedan övergått: till affärsverksamhet och besökt Eng- land, Portugal; Spanien och Italien. Sedermera. gifte han sig 'med en e ett liter värdshus i Leiden. TS För övrigt lär han ha sysslat med Författarskap, BL "a. påstås han 'ha skrivit em del dikter och några och : revolutionära intressen, samt tack vare sin utomordentliga tal- förhet, kom han i kontakt med ve- 'derdöparsekten, där han redan. från början anförtroddes en mängd kva- kificerade: uppdrag, = 5. oe” I "Minster värvade han - snabbt massor av anhängare och kunde re- dan ”efter några månader : bilda ' en anabaptistisk församling, ' Samtidigt genomfördes en politisk omvälvning inom stadens styrelse och det radi-' kelsohns ivrigaste gynnare, tyghand- laren " Karl — Knhipperdolling, vars ; namn Af, — man vet inte om med" rätt eller orätt — satts i för- bindelse "med "de samtida vederdös " paroroligheterna i Sverige. Knipper-' hiesen; som, även fann' det lämpligt att slå sig ned i Mönster, sx + Staden var mu hek och hållet i inre tillhörde deras skara, tvangs ast lämna, den. Stadens styresmän lät värva soldater och förstärka be- fästningarna, och detta i sia var "medförde att biskopen av. Waldeck; "som var Mönsters världsliga herre, snabbt beslöt sig för att ingripa med vapenmakt för att göra slut på de religiösa svärmarnas välde. I slutet av mars började belägringen, : men det blev snart tydligt, 'att den skulle komma att bli. mer eller mindre långvarig. ' ' Hittills hade Bockelsohn intagir Fen. jämförelsevis . underordnad ställ Ining, mea snart inträffade er hän- "delse som med ens gav honom den 12534 sände "den, neder- r -| ket;: revoluti och: förordningar,.: vilka ”. berörde praktiskt taget all mänsklig verk. samhet. i. staden. Bl: a" bestämdes Marchiésen, och omedelbart '. däref- ter Redan ' tidigare . klart /tillkännagivit, att han” av. Gud fått befallning. att ”beho äkta, profetens maka tta "trots" ätt han "res phöjelse, .och trot: t han" mycket riktigt” lade beslag. på Matthiesens z hustru, ' var han” ändå Trots sin up jd.: Gud skulle; 'häv- an inför sina ” anhä blev: ”'Bockelsohn 7” utropad till |: ; I kelsoha g inte: -mindre "än" sjutton Hustrur::': der”; försökte? som; var ' missnöjda "med. det' tyran- niska «regementet, ET - tillfångata Bockelsohn "och - hans. | hjälpare. för att överlämna dem till den: beBgrande : biskopen, " Försöket misslyckades' dock och närmare hälf= ten av; rebellerna : blev avrättade, - "I övrigt. ser det ut som om Boc- "slöade ' till ”be- inom kort. upprätta. ett- nytt . Sion med. en av- honom själv utvald ko- nung. I väntan härpå lät han Knip- perdolling avsätta det gamla stads- rådet och "i. dess "ställe tillsätta en styrelse” av” ”tolv ' äldste”, . utvalda bland 7 dé ; pålitligaste” vederdöparna, Dessutom utfärdades en mängd myc- de -:bestämmel tänkligt i och ' förlorade en del" av initiativet - Till lycka eller olycka för . honom . själv, fanns det dock andra "Handlingskraftiga medlem- mar. inona ” sekten . som sannerligen inte sakndde idéer. .En vacker dag tog en gulllsmed som hette Dusend- schen och kammankallade folket och förkunnade] högtidligt, att Gud 'ut- sett ' Johan fav Leiden — alltså Boc- kelsohn —i, till, konung över hela jorden . och herre över - alla ' dess furstar. ' AN. at et Set 00+ ch: skaffade" sig; snabbt - "Alldeles ostört fick 'han. dock inté : » makt.. Efter några ”måna- ' 200- sammansvutna; ..' irmaste med- , de den nya värdigheten och inledde sitt! r kap med att r Knipperdolling till "sin ståthållare. Ett hundratal andra. fick mer eller mindre ' förnämliga ” hovtitlar : samt tillerkändes' furstliga : löner. Själv skaffade ' han "sig en -kungskrud, juvelbesatt ' krona,: + svärd + med förgylld skida, stövlar med guld- sporrar' osv. Hans livvakt utgjordes av 28 drabanter i röda och him- melsblå dräkter, Hela | hovstaten, inklusive ett, litet harem, uppges ha omfattat ca 250, personer. : . Som . konung blev: Johan '.efter- band åtskilligt verksammare än han "var som ' profet: " Bland :annat ut- . sände han till olika länder 28 apost- - lar, som”>skulle sprida kännedom .om det nya” konungarike > och själv "7 skred han oupphörligt med hela” sitt hov i procession”, genom " gatorna, . dels för. att påminna "undersåtarna om sin. värdsliga . och gudomliga makt och dels för att på ett torg med jämna mellanrum fungera som högste domare i de rättssaker, som underställdes honom, ,;: > Förhållandena 'i.den nya | kunga- "staden blev alltmer "olidliga. Un- "der + det att. vederdöparnas topp- skikt' hängav sig åt de vildaste or- gier - och utsvävningar, led andra den ”fruktansvärdaste nöd 'och vid stadens slutliga : erövring lär' man to m, ha funnit delar av späd- barn, nodlagda i :saltlake och av- > sedda: att förtäras i brist. på. an- man föda gle soc a 7 att, Alla "upprorstendenser blev emel- lertid bestraffade med största sträng- het samtidigt som försvaret för- stärktes. . Redan "på - hösten ' 1534 måste tre kvinnor "med "huvudet . Plikta för några rebelliska yttran- den, och kort efter deras' avrättning utförde : konungen med egen hand 68 By ezekution 'ar kiknande slag. ta in si Medan ' alkoholproblemen | "visar I detinä” en "medlemsök: ett och distriktsstyrelsen skall ha överskridit 1.000, ' ” Hallands NTO kan snart samhället blir allt större för varje år så får det ur sam- =" hällelig synpunkt betraktas som. en ljuspunkt i den eljest dyst- ra bilden när en nykterhets= organisation noterar ökad an- slutning. Hallands NTO-distrikt "har nu utkommit med sin års” berättelse för 1962 och redo- . ning inom distriktet av 51 per-' ” soner, Sammanlagt har distrik= ..: "tet därmed kommit. upp i en ” medlemssiffra på 974 i sina 20 . föreningar. Tillgången till en ' ; egen ' instruktör ' har" medfört märkbart : uppsving - för - NTO-verksamheten i Halland, räknar ' ” med, att medlemssiffran snart ende medlem Distriktsinstruktör . Curth Henriksson, Varberg. täta 10887 meg un IX Vederdöpardrottningen Divara. Bockelsohn antog utan betänkan-] > d hans hot med "gudomlig Sedermera fann Kan sig föranlå Nästan överallt i statistiken för 1962 ' noteras : plussiffror. medlemsökningen noteras för. för- eningen i Ullared, som ökat med 36 till 82 medlemmar, Största för- Största att: arrangera, ea ”försoningsmål- tid i närvaro av stadens hela be- folkning, som" då: uppgick. till ea 1000 vapenföra män, 400 äldre män och barn samt inte mindre än 5000 kvinnor, : Under denna måltid bröt han själv osyrat bröd, medan Di- vara, drottningen, -kredensade 'ho-= | nom kalken. När en soldat vågade .| fälla några vanvördiga ord om det- ta. hädande, högg konungen egen- händigt av honom huvudet, ; - na Orion och Ståndaktig i Halm- stad "med 176 medlemmar, en ök- ning under året med 6. Näst störst är en annan Halmstads-förening, Magnus Stenbock, som har oför- ändrat 153 medlemmar. Logen Na- tional i Varberg har 89 medlemmar, port framgår, att varannan: av di- striktets medlemmar deltagit i en NTO-studiecirkel under fjolåret, 26 cirklar och 41 fritidsgrupper. var under redovisningsperioden i ar- bete och dessutom fanns fem stu- av är de loger- Av distriktsstudieledarens rap- . När våren kom var nöden i stas den så 'stor; att till "och med. en: av de kungliga fruarna, Elisabeth' Mandscheerer, djärvdes göra ee framställning "om att få utvandra Följden blev att ”ävén hon” rönte samma öde som" den oppositionelle. soldaten. ' ” Detta » blev 3 dock; ' vederdöparke- . sista blodsgärning. När. sta= midsommartiden " storma- des och intogs av. belägrarna,' blev han ' tillfångatagen i ett: torn, "dit hän flytt, :och' landsknektarna, som fängslade i-honom; ' hånskrattade i åt straff. 7 Under : fångenskapen :;fick.' kung- Johan utstå många och: fruktans- värda förödmjukelser. Bl. a: fördes han” och - flera av hans - änhängare under en tid omkring från stad. till stad" och utställdes. på samma sätt som vilda djur, förvarade i" järn-' Drottning Dirara halshöggs -i d li 1535, . medan kung . Johan? fick vänta tills i januari. 1536; Han. fick först under. några månader undergå svår tortyr. + oo. oc MÖT - Efter ' '- Mäönsters .- fall > anställdes våldsamma förföljelser "mot alla ve- derdöpare, De fick dyrt betala alla de drömmar om ett nytt Sion, som tjusat dem "under "Johan Bockel- sohns korta maktionehav, or 2.677 bokband. " fattat ett flertal 'aktiviteter såsom idrottskurser, ungdomsledarekurg 'i form av s k V-vecka gramskola, I' den sistnämnda ' del- tar ca 50 ungdomar från sju för- eningar, Medlemmar ur densamma kommer att' svara för. underhåll- ningen vid" distriktets Träslövsläge den 6 april, vuxit ut. En ny junioravd med 19 medlemmar har bildats' i Tv: och därmed finns det inom distrik- tet. fem ' sådana 119 medlemmar. en mycket livaktig NTO-scoutverk- samhet, omfattande 3 kårer med 208 medlemmar samt därutöver en för- äldraförening med ca 400 medlem- mar, Idrottsverksamheten har om= fattat ett flertal arrangemang, .' > satta "verksamheten föreligger för behandling vid årsmötet. Distrikts- styrelsen föreslår att instruktörs- frågan : löses på samma sätt som hittills och lägger fram en rad förslag. för "finansieringen av det hela. Vidare föreslår man, att mes del avsätts till stipendier åt med- lemmar, | d folkhögskola, Wendelsberg, rad "kurser föreslås” bli, I liksom sommarträff och bilutflykt, irkelbibliotek med till « Ungdomsverksamheten har om- samt pro- årsmöte i vv Även juniorverksamheten "har avdelningar med I Varberg finns Tättfattligare medlemsförbind : önskas '; > | angående den fort- else Flera förslag som "genomgår 'NTO:s En lång ordnade, -Dessutom . föreslår styrelsen, att distriktet skall motionera till NTO:s "7 riksmöte om 'en ändrad, utformning av "medlemsförbindelserna, Dessa anses 'otidsenliga och inte. tillräck=: ligt lävtfattliga. På den väsentliga punkten — nykterhetslöftet — bör det talas ett klarare språk, och vi- dare bör formuläret utskrivas i tre . ex, i stället för i ett ex, som nu sker, Därigenom kan den nye med= lemmen, |: lokalföreningen -' och ': NTO:s kansli få vardera ett ex av förbindelsen,. anser distriktsstyrela : Ordförande 1 distriktet är folka Parkschef Rolf Svenson, Halmstad; distriktssekr ingenjör Sven Bengts-" son, Getinge, medan som distrikts= — - instruktör fungerar C i riksson, Varberg. > urth : Hen= Ia Ko = vilda- djur ofta ingår ett slaga örbund : för gemensamt beskydd? » Sålunda söker Ii Afrika! zebror, Enuer och strutsar sina föda i var- andras "närhet. Den .Jlånghalsade +; strutsen kan "strax' se om någon '.. fara” närmar sig, medan de. båda ” andra "djuren 'har ett mycket fint ;' Utvecklat luktsinne; Tar ett av-dju ren till flykten flyr de andra också, . En gäst kom in på en restaurang, -. : tog. plats vid bordet och sa: - "> Vaktmästarn, har ni vildand? - '> Jag beklagar, det har vi inte; ? Men vi har en tam som vi kan reta. ' lite så att den blir vild? / -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.