IN Pri I Lindorm, den' kände 'skal- IKansson” med ; hjärnan'v ni igång den,” författaren, kåsören m m hade en norrman i en artikel sla- . » gav på sin tid ut Naggen, Sveri- » 'ges olydigaste skämttidning. Nag- "gen blev en av de fränaste, origi- , fe "medelålders personer kommer sä-: vs kert ihåg den med glada associa= : tioner och minnesbilder. .' av. :"7> Erik" Lindorm var bara. 23 år, "när han beslöt "sig för att våga "+ försöket med en ny skämttidning. fäldre tecknaren Ivar Starkenberg och : efter ett första. försök. med "ett" provnummer, 1912 'var det: på ” liga "starten. Det" var. inte: något - " fblygsamt ra daktörer: bar fram i sin'amälan. .nellaste och mest personligt .re-" . digerade skämttidningar, vårt land > haft att uppvisa. Många äldre och Strindberg inte var fullt normal » "Han; gick ihop med den pågra år . "hösten 1913 klart ' för: den' egent- . "program :' Naggens : re .: vf git fast, att Strindberg egentligen: . alltid varit sjuklig och egendom” lig i, anden. : ”Skarpögat". skriver bla: cc ”Författarens , ! uppläckt +. envs : att 'är mycket riktig: Ja,. det vore] just en förolämpning att inran-] «gera :-honom bland normalmänni« ::skornas oräkneliga skaror! '. DNE . :' Nörmalmänniskan .' saknar fan- tasi, : lidelse, :skaparkraft, hon är ljum, :slö, själslat, utan märg och eld! Jorden är överfull av .nor- .; malmänniskor,. som .leva: ett. liv - utan lyftning, utan att värmas av |" "drömmar, utan ideal att slåss för; fega stackare, som huka". sig 'öd- 'mjukt :: under "statens piska, I ta emot” stryk, skymfas » utan. att Där »kunde :mån bl.a. läsa föl- & upprorets ; gnista : tändes i deras na SAD BYN > fn 'jander? snar — Det är inte med darrand "5 knäveck och bävan i sinnet som . Naggén : framträder. inför ..det” MN svenska folket," och vi känna das ögon, människor. som drivas ihop till. stora bjordar, sättas igång av ett kommandoord, rusa emot en : mötande folkhjord från en annan gen lust att i en krypande ' pre-" > .numerationsanmälan : be, läsarna om överseende med våra fel och låta våra läsare 'bestämma Nag "gens innehåll. Naggen "ämnar in- ' : te lägga ' sig vid svenska folkets ' "bröst och lyssna till vad det bäst 5 "will. ha.:s Naggen -ämnar icke". krusa någon och itar inte:emot' "” befallningar från något håll” uv> : En skämttidning lever emeller- fd: inte: båra ' på sin text. Alt s vad Sverige ägde av. unga :teck- narbegåvningar lämnade. sina bi- drag: ' Ivar :. Starkenberg,'. Eigil ""Schwab,: Erik Lange, Otte Sköld, .', Hallman, ' Bertil : Hedlund, . Fougstedt, Martin -Nilsson, Bertil | ; "Lybeck, Oscar : Jacobsson ”m fl. Det var unga tecknare, som se- . naré skulle göra sig riksbekanta; " Den humor,. som serverades i” Naggen, var. som förut sagts frisk "och" frän. Här t ex en situation "från Nya Dagligt Allehand > "brister. vi tänker rämligen sinte nation,” vråla, ' sticka, . slåss och "rullar om i pölar och blod! ÅA, ”nog känna vi normalmänniskan. .” + Albert "Engström var. en ' för- fattare. och konstnär,:som "i" alla . situationer var sig själv, hade en egen profil. Därför hade han ock- »så sympatier i Naggen,. så här skrev ”Skarpögat”: + =- — Albert Bonniers förlag har + fattaren rättvisa, Hur undanskuf- . ;fad och bortskymd har han icke . varit som författare! Man har gri- nat brett åt hans berättelser lik- som -åt hans ”gubbar” utan att Einar Nerman, Yngve Berg, Adolf : riktigt fatta det märkvärdiga och Arvid" djupt geniala hos dem. Nu när - hans litterära alstring blir sam< . lad kanske det skall gå opp för en "större publik att Sverige i Eng- » ström har en stor författare, som "i: must och. blodfullhet :och kär-/ T allmä £, nig . svenska har få motstycken. > Att tänka 'sig. att "Engström" i junglund: "Nej, nu" går det ' "alla servera de larna sanningen! :. Bon" Soir: .”Ja, "men var sk 11; : vi ta den ifrån?” socialistlym get, och. därför är det inte un- . "gens spalter, Under" en Schwab- > teckning av. ä man: -' a :. 7 Krigets fördelar. «anv : ”Man påstår "att de fattiga int - dan om, "att den där förmögen- hetskalendern är” en" oförskämd- " för långt! "Vi: måste en gång för . derligt "att. kampen" mot krigets - laddad och "livsfarligt stark.: "vansinne avspeglade sig i tidnin- + "I Tyskland har livsmedelspri 3 ingen” gått och gällt "som en vablig liten skämt- tidningshumorist, en kåsör av det vanliga tunna" slaget som här: i Sverige ger ut tidningar och an- ses som kvickhuvuden!. icke spirituell! Spiritualitet tunn talang, men Engström- väldig kraftkabel; sprakande. ; Krigsentusiasterna och de dåt da jobbare, som kallades gula- scher, fick naturligtvis i Naggen veta att det levde..T ex så hä 1 serna "fördubblats genom ' kriget, men det är väl ingenting mot här i Sverige, där vi jobbar upp pri 2 serna lika högt utan krig”. .. Eller ”Bedragen krigsentusiast”: Slaktar Tjurberg: Här köpte jag går Allehanda och där stod -att 40.000. fransmän "gått åt vid se- - > naste framryckningen.: Och - ” het. Varför 'ska I fattiga ha re” da på hur rika vi ä, vi ger” ju fan hur fattiga'dom är”, .; Beträffande: den krigsutmärkel e, som” kallas järnkorset, gjorde . Naggen följande reflexioner .mel- " lan ”Förr och nu”: / — Förr hängdes övarna P » korset; nu "hänges korset på rör "varnat Fet Erik Lindorm skrev! själv mye” 7 fem olika signaturer. Ett par av ”Skarpögat” - och ” ”Jo- > Efter reierna : Översten till löjtnanten, som bli- vit uppkallad till förhör med an- Jedning av att han till' följd 'av för] -regående nattliga orgier uteblivit vid morgonuppställningen: "— Har "löjtnanten ingen "väckar- + klocka? | : + Jo, överste" = + ' — Glömde Jöjtnanten att dra upp den då? .— Nej, överste, .: . '>— Vaknar inte, löjtnanten av väckarklockan? ve — Jo, överste. . . "7 Men varför i. all världen var ->. löjtnanten då inte i morgonupp- « ställningen? 2 or Jag blev lagd i fel rum i går, As och påstår idag M det inte var' mer än 3.5001; et i sin tidning under en fyra :- > överore ” som strukit med, Förbaskat skoj!” — Tidni Naggen a "de år. 1922, kanske mest beroen- de på att Lindorm och hans teck- "narstab hade blivit äldre och fått "annat. att syssla med, s! många av tecknarna hade sökt sig andra ut- ' komstmöjligheter.. NG "TI dag ser det knappast ut som om vi hade råd 'att hålla oss med någon ' skämttidning i vårt land. - Varför har vi inté det?? = — Du ska inte ta det så hårt att lilla Fido har ätit upp. alla dina köttbullar — jag ska nog” skaffa | dej en ny hund! "| smaragden. ; ”Täven de åkva-blå; syntetiska spinel- a sonligt: inflytande; «| därför akvamariner och andra be- | kärlek. : Spritstrejken utvidgas: . STOCKHOLM (TT) Vs oci "Medlingskommissionen Gullberg '.|—Jacobson följer med uppmärk- >Känna Vi i normalmänniskan samhet varje fas i utvecklingen av konflikten vid Vin & Spritcentra- , len: och . Svenska Tobaks"AB och står alltjämt i kontinuerlig förbin- delse ' med såväl statens avtals- nämnd ; och de statsägda: bolagen som med Industritjänstemannaför- bundet och Arbetsledarförbundet på arbetstagarsidan, förklarade på tisdagen kommissionens ordf direk= tör Stig Gullberg, + . : > Ett möte i Luleå har på torsdag kväll utlysts för att. mellan Ars betsledareförbundets 'ledning och Arbetsledarnas. fackklubb ' behand« la frågan om konfliktens 'utvidg- ning till att även gälla de 500 tjäns. vid Norr t järn» verk, fe Direktör ”. Gu Iberg - framhåller med anledning därav att medlings- kommissionen är beredd att ingris på vid e€n'tillspetsning av strejk. ituationen, I så fall k meds lingskommissionen omedelbart. at kalla parternas förhandlingsdelega. tioner till nya överläggningar. ” Moderna byggnader med glasv gar. som gör att man kan se rakt igenom husen utgör en stor fara för flyttfåglarna, som törnar emot rutorna - och skadas till döds, I Västtyskland, där flyttfåglarna bör- jat komma trots att vintern ännu råder, försöker man hjälpa dem ge- nom: att på rutorna uppsätta : :sil-|- huetter av -srovfåglar och på deta sätt skrämma bort småfåglarna från det. farliga glaset. « Akvamarinen, Ett. ypperligt bevis för huriseg d traditionen kan vara när det gäller amuletter är historien om den ”sjö- gröna ädelstenen”, akvamarinen. Än i 'dag,' precis som för årtusenden |. sodan. uppsöks juvelerare av unga damer som vill köpa 'en ring eller en berlock med en akvamarin, Han kan då vara nästan säker på att det är. till minne åt sin själs äls- kade och att han är en ung sjö- man, som nu skall ut på de stora haven, som gåvan" skall ges. Akva- marinen är nämligen sedan urmin- nes” tider just sjömännens egen lyckosten : men ' naturligtvis . också de marsföddas speciella amulett. 7. " Akvamarin är latin och betyder helt enkelt havsvatten. Akvamari-' nen är nämligen ' så genomskinlig och 'vacker: som 'det klara - Havs- vattnet. Den förekommer också i nyanser från ' ljust vattenblått till starkare blått och blågrönt. Det är :| säkerligen :tack vare färgen,. som akvamarinen är: | jöfolkets. ärskil- |. da sten; AT - ” i Att man inte "kallar de gröna ak- vamarinerna: smaragder, beror på, ' | attdet: faktiskt finns en skillnad, som framträder under en smaragd- lup. eller ett. färgfilter; den anses bero. på.: förekomsten av: krom 'i Färgfiltret . avslöjar lerna som' blir orangefärgade eller | rödaktiga, "medan. äkta akvamari- ner. framträder sjögröna.' Stenar i rena blå färger är värdefullast och i motsats till .smaragden får akvar marinen .inte ha invändiga spric- "| kor och skärvor. Fyndplatserna' är Brasilien, Madagaskar och Sibirien. I Orienten har akvåmarinen stort anseende som symbol för renhet och anses särskilt känslig för 'per- Man : skänker ryller till brudar för att den sköna doften av den rena, unga kärleken ska kunna sugas upp av stenen som därigenom får förmåga att kun- na bevara och föröka de -nygiftas Denna tro kan för övrigt föras tillbaka till romarna som trodde' att. akvamarinen gjorde sin ägare "| glad och munter och verkade hind- rande på sjukdomar i halsen, le- vern och matsmältningsorganen. att genom hela äktenskapet bevara kärleken ung. Sjömanshustrun kan lyckosten. ++ : C-son Enligt traditionen är akvamarinen | - en god bröllopsgåva, som äger kraft |- väl inte välja sig en . lämpligare = sc Titta, mamma, nu är det vår nan ar r vi har hittat snödroppar: sade olädjestré nde tvillingarna Gertrud. i; or och Gunvor Andersson i Simrishamn till sin mamma häromdagen, == >: : Senvinterns flöckar av "kajor på flykt ovan stadens hustak är på sitt sätt ett fascinerande skådespel, des- to effektfullare som det, ackompan- jeras av ett. vittljudande' skrän, som ekar méllan "gavlarna och studsar mot” fasaderna. Just i den första utdragna.banden av kajor sättande. De församlas åter redan ,'tidigt på eftermidd strax efter midd. tid för” att utföra sitt grandiosa flyktspel, som inte alls är illa för "latt vara gjort av.kajor. Vinterkul- na dagar tar de tillvara varje möj- lighet" till lä som" erbjuds — de sveper fram tätt över gator, torg och takåsar, dras ut till långa band, förenar sig åter till en enda forma- tion... Och när solen till: äventyrs skiner - under eftermiddagstimmar- na, blir kajorna på lekhumör, "sti- ger och faller iskyn er vev "Synen är välbekant ' och: tycks bli allt! vanligare, Kajornas jätte- flockar är det första vårtecknet i fågelvärlden i Syd- och Mellansve- rige. "En: hel. månad före lärkan terledigheten." Visserligen + thar de under: senare år ' börjat att i: allt 'större' utsträckning: stanna kvar i landet "året: om, men huvuddelen flyr fortfarande vårt vinterland och söker sig till Belgien och Frank- rike, i e ”Kajan' hör till ac fåglar som m flyt- fat in i städerna och nu förekom- mer långt upp längs! norrlandskus- ten. Vårvinterns flyktlekar är ett förspel till den stora samlingen in- för natten. Från hela den omkring- liggande nejden brukar kajorna fly- ga . till; ett "enda nattkvarter,. där de förmodligen -kan känna 'sig tryg- ga genom sin mängd och sitt sam- lade oväsen. Där är tijatter och gräl, villervalla och bråk, som upp- hör först här det är kolsvart mel- lan "stammarna och kajorna sitter tätt, tätt intill varandra på sovpin- . "Men. .om "en överbelastad gren störtar till marken eller en uggla på ljudlösa vingar glider fram mellan träden. — då brusar åter tumultet upp. => ne: Sn 2 "Sedan många hundra, kanske tu- sen år har kajorna samlats till natt- liga möten i städer och byar. Även vid gamla handelsplatser, övergivna av : människan sedan lång tid' till- baka; kan kajorna fortfarande ha sina sovplatser: Det finns några stäl- len här i landet som är speciellt kända eller snarare ökända. Till Humlegården i Stockholm kan ka- jorna komma i tiotusental, :I' Gö- teborg räknade man en gång 100.000 fåglar som ' samtidigt sökte" nattro i: Botaniska trädgården. I 'Skåne har kajorna ett favorittillhäll i i Dal- bys ve köa i » Folk i. 'grännskaget klagar” ofta över att de får sin nattsömn störd, Liknande problem har man bla i Frankrike, där: man för-några år sedan gjorde ett: intressant försök: läte ' på ' band. ' När' det sedan" var sovdags för de församlade kajorna, dagbräckningen kommer de långa, kommer kajorna tillbaka från vin- |" Man .spelade in kajornas varnings- | - Kajornas: jätteflockar är första. värtecknet jä man skriet ljuda. Resultatet blev häpnadsväckande — när kajorna dagar, sällskapliga kajorna än att också bo ihop. Fram på våren börjar deras stora. bostadstvist. Efter en tid har fåglarna installerat 'sig i ler vad :de nu kan hitta på. Ja, det gäller att vara uppslagsrik ty bostadsbristen är stor i städerna — även för kaior. Det kan hända fram- på våren att man får dåligt drag i spisen. Två mot tre på att det då är ett kajherrskap som placerat sin risbale i skorstenspipan! Det är in- te stor idé att slänga ut bråten, byggherrarna är 'envisa och släpar| + strax dit nytt. Alt till sotarnas stora förtvivlan eller glädje, bero- ende på hur man ser saken. Ingemar Blockhammar Förtroli gå stunder 1. Tandsköter- skans uppgift är som bekant att assistera tandläkaren i hans arbe- te, ta emot patienter och hålla in- strumenten i ordning. Mö i En tandsköterska kan antingen "Två tvistande”. skaffa sig skolmässig utbildriing vid . tandsköterskeskola eller välja den praktiska vägen, Det vill säga hon utbildar sig genom att arbeta 'som elev hos tandläkare. I det sist- nämnda 'fallet' kan hon bli förkla- rad behörig av Medicinalstyrelsen efter fem års praktik.. Vid någon av Statens tandsköterskeskolor :tar utbildningen ca 14 månader, av vil- ka skolkurs "på 5 månader,” resten praktik, ' . 2. En studerande vid Tekniska högskolan kallas teknolog' under studietiden, . civilingenjör, ' bergs- ingenjör eller arkitekt efter avlagd examen; Med hjärtlig hälsning :och tack. för era uppskattande” ord. om min spalt, " por . AE ”Gattie oYTV-tittare”. + ”yvärr besvarar vi inte frågor av det slag ni-nämner, men' om ni kontaktar Sveriges Ra- dio, Box 955, Stockholm, kanske ni kan få de upplysningar ni önskar. Och hjärtligt välkommen med an- dra frågor. Med vänlig PG allie Vi tackar. signatarén ”Ruyne”; för hans svar angående problemet. om teselstenen. Med hjärtlig hälsning. hörde sin egen varnande"”stämma,| tog de skrämda till flykten och vi-|' sade sig inte på platsen på åtskilliga . "Vad kan vara naturligare - för de | garnla hackspettshål, ihåliga träd el-I a blir litet trött av denna medicin. trötthet och frusenhet, ' "Doktorn svarar :- :Under denna rubrik. besvarar en svensk legitimerad läkare-' kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen " Förse frågorna med lämplig "signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevaras. Märk hreven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak-" tionen. - - ”Vetgirig 65-åriny”. Salures-K är en medicin som ofta ordineras vid tillstånd av förhöjt blodtryck, för att : motverka den tendens till vätskeansamling, svullnad i krop- pen som då kan uppkomma, - Resultatet blir ökande urinmäng- . Torsdagen den 14 mars 11983: TT Sdägyt och 2 skrivet "Den store tyske instruktören Max Reinhardt (1873-1943) mottog ofta skådespel av för honom: okända personer, som " önskade att han skulle uppföra dem, "”. En dag kom en ung diktare upp till honom" med ett drama om'värl= dens 'skapel: första sida läste Reinhardt följande anvisning för den första scenen: — Urtidsväsen flyger genom den tom. ma rymden, — Tror ni att det kan framstäl- las? frågade diktaren ängsligt. — Jag tror i varje fall, svarade Reinhardt, att det där med töm-, rummet kommer nog att ordna” sig strax efter premiären! : nl Klimatet under 1963. kominer att bli än si och än så, -Vi kan dock motse en tropisk het som- mar, I tropikerna. : ect (Red Top) riptets Det är dock vanskligt att gå mycket på djupet med lärofäder- "som sade till den rike ynglingen: Gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga. : (Nordens Karlsson? — Får vi 'be om notan. vad gör vi nu? i —Vi går hem och stannar hem-' ma, och :så' om några år. kan vi . lyfta barnen på vårt knä och 'be- rätta om svarta veckan, då sven= skarna fick ransonera spriten och barnen hade lov från skolan, Vi har kommit in £.en petiod, då det förtjättrade småstadsskvall- ret bildat skola i huvudstadspres= sen, Struntsaker,' som man förr in i spalterna, kannstöps och vän- des både hit och dit. Människor, som inte gjort något märkvärdigt enligt gamla begrepp, blir plöts- ligt populära därför att de gjort något extra dumt eller otroligt. : (EGO i NWT) der och en ökad möjlighet för hjär- |. tat att helt tillfredsställande sköta" blodets cirkulation.: Det är. inte ovanligt att man speciellt i början ning bland annat av blodet för ati utreda huruvida en blodbrist elle: annan brist kan ligga bakom er ”E E”. Lumbago .= rygskott är mera ett namn på den smärta som uppträder vid vissa åkommor ij ryggraden, varav diskbråck, d v: en förskjutning av en mellankot skiva, kan vara en, beskrivning av att det föreligger er . | nervrotsretning i höger. nervur ischiadicus, " ste "56 år”, 3ersonlig undersökning ge något aad ni haft sedan en tid. Emellertid förefaller det. möjligt att det rör sig om: en tämligen okomplicerad åkomma där man kanske kan kom- ma till .rätta med det hela genom '' en punktering . och "uttömning : av ; eventuell vätska som samlats.. Dra om detta — behandlingen är med största ” sannolikhet okomplicerad,” piotrs - 1 bn Änders Österling fick ms .Taube-stipendiet STOCKHOLM (TT) Evert Taube-stipendiet på 5.000 kr. som - instiftades - 1950" på . Evert Taubes 70-årsdag och utdelas av bokförlaget Rabén & Sjögren och tidningen 'Vi under. mottot :”för sångbar : dikt eller tonsättning av dikt” har i år tilldelats fil dr An- ders Österling. Han :har, tilldelats stipendiet ”för det budskap till våra tonsättare som. inrymmes i: hans poesi”, 1 juryn har i år förutom Evert Taube ingått redaktör Åke Löfgren | tör Hasse Enzström från Vi, ”' från Rabén & Sjögren' och mv Rhizopathia isch. dx. innebär er i Det är svårt eve utan !i besked angående den testikelsvull-|" er inte för att tala med er doktor |- snabb "och |. -= "Man kommer osökt att tä ka på sagans gamle. enhörning när man, ser den här guinsen,” "som ”uppträ- - der med ett enda horn som pryd= nad efter « att det andra brutita av. be I Vem är kvinnan. som gal då förskräckligt? =>. « - i — Det är min fru, ” ne ÅR förlåt 2 ".— För all del, Det är väl jag oa ska be c om a -ursäkt : vv na. Var det inte en: kommunist ' inte skulle befatta sig 'med, dras '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.