. I Redaktör: Sven B. Jönsson.-Tel-10150 - see Laholms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd,. Villagatan — Ko = Föreningen- Fölkets- Hus och: Park S fr "7: 50 år ; Ten Ragnar ' i Markaryd ” Har Mhåint åremöte under ond- förandeskap - av Adolf Svenaszson. - 8 TA : ; Smålands "nation vårfestar + i Markaryd. > Smålands. nations månfest äger ältlekserv ddebatdies stt sen . hyrt mt sön" feaplats pödE. Ms Lions Cub, Mar Ugt kan man tycka. Dock, 4 år klår det något helt nytt och Söveglage,.. Direktör Gunnar -Lade- edan 1959, du - nande m ånet öntloränt . amorfa en dectliighet i Skärsjödal - bet. Heralrigss oi, Rewiluor i Råne a läns västra "krets av: . Kunitsens I för Studisledane, I stynelsen omvefiJes John Darins- Mi ; son, Lage Johanison, Alvin Jans- scn och" Gustav. Svenisaon.. Kvar- ”dående. eltynekteledemöter var Adi Sveruaon, Sture Ofason och Gun- ber” utsågs Sillg EH. ; Sveriges Folkskollärarförbund her helt årsmöte & Ljungby. Skrö bedde ' Törhand- aa Mörigauna. Motionerna tTk ånelg kon- > gress beh I da kuetcen wid för rdlades . At. nv 9 WTF it mm 'erdf, .Heöner ; Malmberg, | RAN Av sned ä artalst begränsas tl 275, Det förstås möjligt, :. säger :.danekttör Leruson. att. den nya; gymnastik- är ännu. flera vällomna. I; Merikaryd finns: scm betan |Peppersbrukeförbundcs skola. ' Där. firms -många ciltga utbiliningamöj- dog för studenterna, -Försat på pro- Brammmeit etår I palppeirsinuket. Dänefler följer- en: Bencmgång av den nya skolan ir >Maxbva 1 Markarydsprogram i Sveriges” -galdes Helner Malmberg LL vel inför p E ingen foökhö 'med folkskola 2 -elilt; « utsågs Assar Frick,' ”Mackaryd, » Gustaf Svensson, Ljungby och « Eleånier .- Malmbentg,, Strömsnäsbruk, Beslöts att sända en HL: em P1. Programmet avser sill berätta om den ”tnio”. utbildnöingsanstalter av TBV :ancndnad.. veckoslutivurs Gam - nu -dinns i -Mar-. karyd.' fa0, ningen äger gum; kl. 171017. 30, - + us torr . FÖDELSEDAGAR - 75 år: ov . fyller i dag I Tmntbrukaren Gus- fav Bernhard Deihlqvist, Hanna. bad, Markaryd. Jubilaren '" är "född i, Hannabad. I unga år:ar-' . betade. han ' "på torvmossar. och dessutom drev har tillsammans .. med sina bröder en sågverks- rörelse. Vid 35-års ålder iriköpte "hr Dahlqvist et lantbeuk i sin : födelseby : och han” har sedan - dess gjort wona förbättringar på ' detta. Han her även utfört om- fattande” ; nyodlingar; "60 år . fyller i Ragnhild Persson, Hestorp, "nevad morgon ru Alma Ge- 7 tyler, i mongon "vatikbiläga- Johanson, Torp; Hallandsås. Jubilaren är föda i " Våxtorp loch varsunder sin ung-' dom sysselsatt som chaufför på « olika Platser. 1946. började han " (och omtyckt [1 trakten." : . ningstylkd. wongehögtid. i . Rän-' med egen 'åkerårörelse 't FHal- - landsås, där han nu: har. flera ”vJastbilar. " Johänsson hän” under "senare år fått dfÖt sämre syn ” och är nu så "gott gom 'blind. "Trots detta betydande handicap . sköter han sin rörelse på ett ut- "märkt sätt, och personligeri har -"han ett strålande "humör. Följ- aktligen. är han mycket populär "50 år 2 5 . fyller. i morgon "hönmansäga- ren Ivar Nilsson, Lya & Östra Karup. Jubilaren är född på går- " den, som han nu själv innehdtt i et 15-taf år. Han har gården i bästa kultur, och har byggt vm så godt som samtliga. bygg- " nader, Nilsson ägnar sig sålunda främst , åt' jordbrukets . skötsel, men han har dock lämnat ut- "> rymme för "några få uppdrag, "bl a är han huvudman i Östra -: Karups : sparbank. . Personligen ma är han tnevlig och sympatisk. H ' BRÖLLOP | "ul Ulfsbäcks prästgård, Mar-. " karyd, sammanwigdes i söndags " hem.-äg. Karl Nilsson," Djupavik och Erik. Brita Lovisa, Johansson, 'Amot. Vigselförrättare var kond- minister " "Wiktor | Magnusson, " | ' - BEGRAVNING - N 2. Stoftet efter sågverks år . rén Henrik Lundh, Flammabyg- get Ränneslöv, vigdes på lörda- >'gen till” griftero vid. en stäm- neslövs kyrka, Vid kistan; som "& förväg var "placerad i köret, : prestaveråde lantbrukarna | Sven " Jönsson och Guniar Johanssoh, i båda från Flammabygget. Sorgealkten inleddes med ct ” musikdirektör Peter: Pålsson på orgeln, utförde :”Preludium , d- moll”. av J.S. Bach. Menigheten sjöng därpå. ps 540:1 "Gud, I lär |. "mig dock be Hur: . mått” lv örg Kyrkoherde " Herbert Sjöholm förrättade ” fordfästningsoeremonien,. 2 80f län "följdes, av: på, 89 I”Du bar di bt köra, o Jesu" mild”, > Otfiotaniien Rea av, - utförde: begravni - ingsmässan med] jantifonier, och alten i kyrkan” avslöts med ps 17:5” ”Jag på dig |. min tröstan ställer, Du min till] > flykt är försann”. Då kistan ii procetsion . uttans ur templet; spelade musikdirektör : Pålsson ongellkoralen” ”Allt.. vad vi -på jorden äga” av Rudolv Norrman. Sedan . kistan sänkts 4 gnaven teg de närmast sörjande ett sis- ta farväl. De anhörigas tack för hedersbevisningen ' uttalades 'av vägarbetare” Ragnvald Kanlssoh, Kövlinge: Som avslutning sjöngs Junisont' ps 396:5 ”När jag sfutår mina dagar”; En vik:och vacker gärd av' blommor "hade ' ägnats den bortgångnes minne; T "Ma uikaryds yrka od fästes ä lördags — stoftet efter” hem -äg; Karl Persson, Hanna- bad, Markaryd: -Prestaverande rr! + Exlatid Kristiansson, jö ” ”och Oskar: "Andersson; Bjärnum. Under såmlingen spe- lade: kantor- Maja ; Appelkvist ”Largetto”. av , Thure Olsson. Akten inleddes 'med att Event Jönsson,” 'Timdlovs ” sjöng ”Vart jag går & skogar, berg och dalar” av! "Ahnfelt Vvärpå följde ps. 287. Kyrkoherde" Ingetnar' Lindstam höll-'”griftetal ” och "förrättade jordfästningen. Etter '. begrav- näingsmässan, sjöngs ps 17: 5—6 varefter akten ' i kyrkan avslu- tades med abt hr Evéent' Jönsson ' "I sjöng ”Led milda ljusa” av Pur- day. Då kistan: bars ut till grå- ven - spelade: kantor Appelkvist ”Largo” av. Runbäck: Vid gra- ven läste kyrkoherde Lindstam en ”griftpsalm. Tal till. den av- lidnes minne hölls av makan fru Agnes Persson, Hannabad och broderå Hilding Penrssön, Södra Andersson, "Bjärnum och. Hans Kristiansson, Vittsjö, Olof Jöns- son, Timisfons, . läste egna verser och tal hölls: av Viktor Crona, Harpholma samt. Karl: : Johans- sön, Hannabad. De närmast sör- Jjandes fack frambars av Hans Kxistanssony,. Vittsjö. er nt ALFRED NILSSON. > JN MEMORIAM io0 0 0 Du ' skall" Hedra" din: fader den moder; på det':att dig må väl gå och du må länge leva,” Så. lyder fjärde budet i: Martin. Luthers lil- la. katekes. och på. det tänker jag + när; jag tänker på morbror" Alfred, ""IHan hedrade. sin far.och « mor, det, gick honom väl, och han fick 1 leva. Den siste i en num iden 20 april Det är väl inget |. che kör färdig till dass, och i på war Pexcon, Ti tälgven 22uppllearn- | fall : iUtgfvevar, yrketilinge, Birbekttbadanlin- |. je in.m, Dem 20 ep kör, en hel- |: så Under: vubräiken Pappereskolla —J]. . på onsdag 1: med besläktade” syften och -näna | ' Arhult.” Dessutom, talade "Oskar d å lades med" godkännande ' till: c 1 styrelsen + 'omvielides Feletor. Berlöt - Petensson” och - "Pappers- mästare - ä Andersson, Timsborg samt! nyvaldes' fabri- kör Sven : Nilsson. Kwarstående styrelselodamöter: är. möbelsnic? kare: Gösta Svenisson,. boktryct kare' Per: E.” Haniscor, - fabrikör Baltzar Waldemarsson. och få- brikör Thure Svegard. . > MM wTill' suppleanter för -2. år: val- des” -plåidlegare "Georg Horney och 'urmekare Sebastian. Wialde- marsson samt, valdes cementarb. i rad, och in i lagård och lador led- des hästarna. Alla vi barn som lek- fick passa oss för att komma för nära dem. Mitt på : den stensatta gården stod det' väldiga vårdträ- det och 'skuggade," och -tunt dess stam” stod : ”jordfasta” 'bänkar där man kunde sätta” sej och 'vila. Nä- ra ra köksingången var brunnen med sin pump av trä. Vid varje gavel av" boningshuset ' fanns.'mellan : det och . uthuslängorna, dörrar, eller lågor: (luckor), genom vilka” man kom ut i trädgården. Den hade va- rit anlagd med alla sina träd den gången när; Morfar iflyttade dit från Skåne, och det levde att ord- stäv om denna planterare som hette Per, ”att ingen var mästare född "utom han.” Trädgården vår plommon och fruktträd: och , olika bärbuskar, och. när mor ibland ta- lade om: goda äpple, päron och bär, 1 som funnits att plocka där om hös= tarna,' då ivar det :nog inte: Jutan att det vattnades i'”munnen på oss barn. Tätt utanför , morfars och mormors 'lilla' murgrönsklädda un- st växte buxt larvt; och utmed gångar växte rader med ”Jlukte”. och kryddväxter och blom- mor. av olika slag, Och gräsmattor- na; de' räckte, till att båda 'springa och" wila på . Där minns jag förs samlade, ' systrar - och .. bröder, svågrar och svägorskor och kusi- ner, stora och små, Och solen sken, och , bin och humlor: surrade, och de röstbegåvade” sjöng ”mellari: som "Idet pratades, Inne i huset åts och dracks, men jag minns att vi, som voro .i- lekåldern,: åto 'minst,. och lekte mest. Ja det var, när det var fest,'' men 'jag minns också när jag, ibland när jag var vuxen; kom till morbror Alfreds på besök. Moster mornar och ' kvällar, och - under inhe.” Och. mat skulle det till den 11 har han samlats till sina fäder, Personligen har jag inte så mycke umgåtts, med "min mors: bror. Al-. fred, mén mycke genom min mor har jag” lärt känna honom." or » Alfred, 'det: var brodern, det vår hemmet, det var under långa tider köntalten med föräldrarna, och med. allå de övriga syskonen, Till Alfred,vände sej den ene och den andre, och så blev han liksom me- delpunkten inom” släkten, I hans tal låg mera allvar i än skämt; men nog såg mani Kans ögon ibland en' humorns glimt, 2 pe När jag, i min barndom fick föl: ja med mor och far till sommar- gillen i. Svenshult;: då var det glädje och fest, Dit församlades all släkten, stora och små. Man kom åkande. efter hästar, vagnarna fulla, In på den stora gården. åkte man stora familjen, : och "di rättan tid. Sedän skulle karlarna ut i arbete med-höst eller vårbruk. Jag. minns hur: morbror "en, sen höst gick och visade betesvallar han höll på med att: anlägga. och : en ' annan "gång höll man" på att med: hästar köra ut. en hel grusbacke på mossarna. Ja, där fanns arbetsflit- och. arbets- glädje, det "var inte att ta fel på. Och "moster 'Jehny, hon visade hur hon"stickade och sydde. till barnen när: de "var små, Men nu har. du, "morbror. Alfred, Avgående. ordf. rektor Bertil Petersson överlämnar; en gåva till red. Carl Graneskog som lämnade” styrelsen efter Al” År.” : Markaryds. hembygdsförening! | "planerar: x Mitondodtn Hembygdsförening har hållit årsmöte un- ” - der. ordförandeskap av rektor: Bertil Petersson, Styrel- a 'seberättelsen, som. vi tidigare återgivit:i Laholms > Tidning, och « ut på å gården ställdös wagnarna a te, och sprang. både. hit . och dit | stort, tilltagen; och där fanns - både |. Jenny, var "med ute; i ;lagårn på |” tiden : fick. störstbarnen passa där. SÅ bygga till parken | handlingarna.' Då ' man ;' under mötets" gång inte”. lyckades med "att skaffa” fram en ordf, : beslöts att styrelsen inom 'sig skall utse föreningens ordf. son, Exhult) med. bandl.: Håkdn Håkansson, "Timsfors- och - red. Sven B.” Jönsson: som. ersättane. Natunskyddskommittén ' som ;bé- står av rektor Gunnar: Oriing, Bertil: Petersson och” febrikör Vid årsmötet beslöts att även i år. skall..en hembygdsfest an- :lordnias och till festkommittéut- sågs- hrr. Baltzar Waldemarsson, Haldor. Olofsson, Sven. Nilsson, demarsson, Per E.:' Hansson, 'Vanordna en. tilllställ- she vgd spri Val- -. På- styrelsens - förstbg. beslöts abt höja inträdesavgiften, atädl I kr "för. vardera; av samlingarna. Under" 'reningens ' festligheter skall dock inträdet dill samling- arna” bara vara .50 öres. ss ; På styrelsens” förslag" beslöts ätt tillsätta en kommitté 'som utreder . frågan om. en; event. och nybyggnad av. parken, så at samlingarna kan bättre och åskådligare förvaras. Till kommittérade: utsågs her; Ollof Neljesjö, . Thure” Svegard "och Sven - Nilsson. . ; Beslöts "att för "nästa år årsavgiften till 4 kor, Dessutom beslöts : att medlemmarna. skall betala. full entréavgift vid till- träde till hembygdsfesten.” För- handlingarna avslutades med 'att red. Carl Graneskog fick. mot- taga en minnesgåva för sina. 4 år i föreningens styrelse, "Vid det efterföljande samkvä- met" berättade hem.-äg. + Josua Pettersson, "Sjöäryd "om några oja fav Markaryds 'tidigare "präster och de - muntliga traditionerna som finns kring dessa -töc ' Kvällen ' avslutades "med . att folkhögsklollarig : teatergrupp på ett ' förtjänstfullt "sätt uppförde Vilhelm Mobergs. I ”Marknadis- | - afton”, 2 : Lantbruk Smågrisnotering. Rak . Sveriges elakteriförburnds rikeno- fekiing der 18/3 och tt v för klass 1 premiegnrisar i kullar mad upp till 20. kg medelvilkit :per gris /4:25 kr per kg. För vikiter översliganide 20 kg 2:25 kr. per kg. För smågnisar klass, 2 avdrag med for 3:— per st. För småpvdisar klass" 3 avdrag. med 13:— kr per et. : den visar. & fö de en del överskotit i vissa åden:men slamitidigt koniltaberas ten ökad köp- fust särskilt + Skåne, där man wän- [Itar den vanliga vånrushen mt sätta igång. Sveriges elaloteniförbunds emå- den siste i en ra, at. ditt jordiska - livsverk: Måhga. av. dina syskonbarn har, unga och. äldre, gått före' dig, men av. all kusinér som leva och werka, skall nog ingen. glömma bemmet li Svenshult .och morbror : Alfred.» : Aktad- och vöndad, + + genom stora porten som vette ut=. - ut vägen. I I porten "gömd: men ej" glörd. ot för: Skåne, Bl e och Hallanid. iden: 18/3 och tt wv för klass” 1 pnemiegrisar i kullar med upp till 20 kg medelvikt per gris 4:30 dor per kg. Fö fila med ovan- stående.” fr : ot Gösta. Svensson; Bengt 'Ander-J. > Premiering EL STOCKHOLM” (rm) Fr da av. sparande vållade riksdagsdebatt [- & I andra k I | började med en lång debatt med skottet med yrkanden på premis anledning av reservationer I ut- I slogs reservationerna härom i i för sta ing av dags av= kammaren.” En gemen. sam borgerlig reservation om premiering av sparande på - särskilt "sparkonto genom avdrag på den statliga ' inkomstskattens : slutbe- förslag. I andra kammaren slogs 2 ter mot 86. 47 ledamöter var från varande, fe fee | En högerreservation om bostads-, ;) Verst - lopp samlade de flesta rösterna, nämligen 60 mot 68 för utskottets denna reservation ut med 99 rös-. a ände sade hr. Keijer utbildnings- sparande 21 mot 121, - Före debatten om öparandet tan lade eckl och aktiesparande på fredagen fick 31 röster mot 113 och en cp-reservation om en utredning om skattepremiering av reellt ny som beklagade den långa väntan På" propositionen, Kan man' inte tänka sig något provisorium frågar de han. ” Systemet med vinstutlottring in- om lönsparandet har inte varit bra, |). i svaret på en interpellation av hr Keijer (fp) om att en proposition om bl a studiestödet åt seminarie- . studerande kan väntas tidigast 1964, Propositionen :kommer att: bygga - på studiesociala'- utredningen vars betänkande .beräknas” vara klart i ty kyler sommar- De seminariestuderande saknar | i "stor utsträckning samma stipendie- Och ”nemöjligheter, som de. uniet-, sade: hr Enskog (fp) i spardebat- ten,' En utredning .om” sparstimu- lans behövs.” — : Ökat personligt sparande behövs för att höja 'pro- duktion 'och levnadsstandard ansåg hr Magnusson :" Borås (h). Kapi- talresurser .; för > den ' beräknade enorma "'" produktionsutvecklingen måste skaffas bl a via enskilt spa- rande var hr Erikssons i Bäckmora åsikt, => an pilla Det ' äre en Ten utopi - satt man Trevlig jubileumskisr på Plönninge:skolan free salg "Om hur Halland, ett fattig - Jän. Selma Lagerlöf en. gång , beskrev som knappt värt” att - titta ” på; blev ' burgen ' jord- " ”bruksbygd och industrilän "på frammarsch, berättade' f riks- -dagsman ' Anders Pettersson i : Dal, i ett sprudlander kåseri, sn späckat med roliga historier, os MÄr Plönninge Lanthushålls-- ""skola' på fredagskvällen högtid- i. ”"lighöll minnet av värt lands--' "tings 100-åriga tillvaro ' vid" en" enkel ' festlighet 'på ' Harplinge - " värdshus. Minnesfesten "blev en . >> givande tillställning, med mån-; ; ga trevliga programpunkter, . " Sitt trevliga kåseri inledde An- ders Pettersson med en tillbaka- blick i Hallands historia, som gick | bra mycket längre tillbaka än de! hundra år landstinget ' funnits till. "Att Anders ' Pettersson ' kan” "sitt Halland på sina fem. fingrar var inget att ta. miste" på.. Det var mycket , han 'kunde peka' på av vrångt som rättats till under de "många år han suttit i vårt lands- ting. Och kanske ännu "mer; som han? ansåg återstod att förbättra. FR På ett ovanligt medryckande sätt "gav han en bild av gångna. tider, Då Halland var det fattiga gräns- land 'som Erik XIV-en gång skröt med att han lyckats: bränna "och Nils. "Holgersson. på . sin. :gåsarygg knappast bevärdigade med en blick. Anders 'Pettersson'" kunde”; berätta hur en av hans anfäder, den :gamle riksdagsmännen Petter. Andersson i Borrås, Tvååker på sin tid mo- tionerade i riksdagen för att få bort .en av de bistra pålagor. herrärrna i huvudstaden sökte: knäcka. hal- landsböndernas ryggar med. Det var salpeterskatten, som ; varje hemman då var skyldig inleverera till län= dets ”krutfabriker, Trots' att: Hal land då var ett skogfattigt län, 75 procent av möjlig skogsmark”: var "Från alla kanter : I Skottland har fruarna” vännit en 'seger över sina: småsnåla "äkta män, Dessa måste nu enligt en ny lag betala 6 till'8 procent mot hit- tills 5 till 7 procent av sin inkomst i fickpengar . till "hustrurna; Om det är nödvändigt, kan fruarna :få ut detta" bidrag direkt: från arbets : platserna. ” Nog " En 16-årig kvinna i Leeds i i Eng- land har tillerkänts skilsmässa frå! sin 77-årige make, som enligt dom stolen varit grym mot henne och övergivit henne för en annan. Ma- Fo rA Meg ljungbackar, . och man "fick "hämta ved från Västergötland för att kun- na "bränna salpeter till den hatade skatten; Motionen lades fram” 1815" men:det dröjde till 1856 innan skat-' ten kom . bort, Drygt hundra” år senare ' kan "vi ”riv'. konstatera" att ljungen snart är ett minne blott,” .| Den mark som är möjlig för. skogs- verke består nu. av. 95 "proc skog ' och fem. procent ljung” ock lands- tinget äger Hi 200 tunnland: fin Skogsmark, : pä : : Socialt stod det inte inycket 'bätto. re till: Att länet på sin tid kunde: notera landets toppsiffror i utvand- rare till Amerika var väl inte så underligt, Fattigauktionerna, hörde till dagordni på tiggar tid och 'den Nilla” "privata "hjälpverk- samhet som fanns räckte inte långt. Länsarbetshusen för : ”sådana "som av tredska eller lättja kom fattig- vården till: last” fick avlasta vad de kunde av för Kommuneina be svärliga element. Bilden : var : mörk; .men Anders” Petterssori fick den att ljusna.” Hallands bönder " gav - .sig. inte, Även. de : ville” ha en annan tinz gena. ordning, Självbevarelsedriften inbjöd till .mostånd mot kungamakt och ståndsriksdagenå'orättvisor. När: landstingen kom "till för hundra år sedan började "en ny epok. Även : om "landstingets "möjligheter? > åstadkomma : något' då > obefintliga: he > Skolväsendet ' var sjukvården om möjligt sämre, Men reformerna. kom. Det "började" en ny. tid, för -både- borgare . och. bön- der: Men framförallt för de fattiga. Industrialismen” kom och :imed den kom ' både möjligheter "och krav, Det' var järnvägarnas' och de bätt- te transporimöjligheternas tid" som började, När bandelen .Göteborg— Helsingborg skulle byggas fick man ta .ut:en;hel krona i landstings= skatt. Alla” såg dock inte järnvä- gen : med, blida ' ögon. I. Tvååker i I trummade, en odalman .upp/.en så I stark opposition ätt samhället höll, Tpå'att gå JET de stationen. " "För skolväsendet a de "gamla Tandstingsmännen en ' hård ”karöp. Betecknande för tiden" är kanske: att Mäshult ' blev. "den" första" "av landstinget ' anlagda" skolan. ' Den var för vanartiga barn. Sen” koni folkhögskolorna, Först Katrineberg, : så "Löftadalen, "Nu" har man både årdsskola och sjukvårdsskol Och ”förnämst äv alla är 'kanske Lantmanna= . och lånthushållssko-" lorna "på 'Plönninge.' Skolprogram+: met' står "nu som'nr 2 på lands: tingets utgiftsstat efter. sjukvården, vilken för 100 år sedan bara hade 50—60" sjukhussängar att bjuda lä- nets, e, nu har man en ken hade i emot d ols beslutet. N ÄT ” Nöjestiskare i New York har bes gåvats med en populär nymodighet På stranden. av East River har man "satt upp automater; som sedan man lagt. i ett: mynt levererar en' viss mängd is.. På det sättet kan fiska” ren bättre bevara sin fångst; v Mot mygg, detta den varma äre tidens plågoris;' har man i Ameri- ka utvecklat. ett nytt vapen. Det rör sig om en bestrålning, som gör. de manliga myggorna sterila, var. för släktet helt: enkelt dör ut. L "Ivan Wood i Salisbury, I, Syd-khe- desia, ' tröttnade , på : att : höra sin grannes sexton hundar skälla dyg-: net runt; Han tog upp deras skall på en' bandinspelare och sände ser! dan ut oljudet med . högtalarfö; stärkning från sin trädgård. N Nu u håll sjuksäng | på var 100-ade hållänning. "Det låg mycket sanning I lands: tingsmån "Karl ' Perssons ' yttrände vid tinget.1894 att ”vi vårdar krea= turen bra mycket bättre än vi vår dar människorna”, "yo voivusty , Det var mycket Anders Petters- son i Dal' hade att berätta om sina ' och hans föregångares år i lands= ]«< tinget. Det skulle ta allt för stort utrymme att här ta med allt ' Att det är er dyhamisk utveckling vårt län genomgått” under 'de "100 "år ländstinget funnits ' till "kan" vi alla” själva se.» Att lahdstinget "har 'stor del i att det blivit möjligt. betvivlar väl heller ingen; - - Vid mötet hälsade rektor z Val ; lentin. välkommen, Efter sitt- kåseri överlämnade f. riksdagsman Anders Pettersson fyra konstverk till var= dera skolan för vilket rektor Vallen= tin ' frambar'. 'plönningeskolornas tack, Fru Margit Olsson, ' Genevad ler hundarna tyst, tackade landstinget för den trevlis OJ -i8a festen: Ungdomens tidning - vs LAHOLMS" TIDNING? [ Yskulle kunna få det Personliga spas randet att variera efter kopjunk= turerna — anförde = ernellortid . hr Brandt (s) som "yrkade avslag på reservationerna, en . "Bouppteckning obligatorisk = Från centerpartihåll hade yrkats ”Jatt demstelen skulle få rätt att be- fria: från skyldighet at” upprätta > bouppeckning, Motionen avslogs, Det finns ekäl för förenkling an- såg hr Svensson i Vä (cp). När till gångar saknas är det onödigt krån- "Igel", att" tillkalla : dödsbodelägare. Motionären hr Börjesson i Falkö- . Ping (cp) tyckte att domstolen bor- ' "de få avgöra om bouppteckning be- hövs, men fru Gärda Widemar (fp) invände att det förfarande som mo- tionärerna tänkt sig inte Skulle Spar ra nämnvärd tid. ' » Därpå följde ett replikskifte" med anledning 'av främst en fp- och cp- reservation om en ATP-reform för att ge de korttidsanställda rättvisa- re pensioner i förhållande till de- . ras' avgifter. P, T-eservationen” ”avsloge med 102 röster mot 88, ” | » Orättvisorna mot de korttidsan- ställda har blivit allt kännbarare sade hr Fälldin (cp). Hr Jönsson i Ingemarsgården (fp) ansåg att frå- gan om de korttidsai lösas ' snarast varpå" (h) förklarade 'att han” och cp>-reservationen. : ” : Ännu «bar det nuvarande syste= met: inte. medfört nämnvärda olä- ände -hr Bi i Varberg (s). Han ansåg att frågan som är tekniskt besvärlig bör lösas i ett större sammanhang, Han trod- de att kritiken på denna punkt in- "går som ett led i försöken att miss- fnkliggöra 4 ATP: be fet , 1tvs> RING OSS ' "NÄR DET. "GÄLLER GOLV. "DET.;LÖNAR: sia a Tel, 035/153 41": | : ” Parkettgolv Veckans dialog ag minns. när. Bernhard Ekström, : som ju på sin tid var - förbundsordför och 'e&n stor bondeledare; i.” början 'på: 30- talet” brukadg.: säga: ””Nu börjar Svetiges bönder snart bli så fat- tiga, att det-skall gå att ongani- - ”Jsera dem”. Det gick också, och det . blev "deras räddning, Nu | : kniper” det, hårt igen,. söm - vi alla vet, Joch t "nu är det fråga om vad. medel, vå ska' tillgripa för ant klara” situationen... > = vo Ja, säg det. En 'sak är nog Vi måste. hålla" hop" i ett hå i grepp, och vi måste se tt de ekonomiska. Organi- sationer, vi. .med "möda byggt tipp, sluter sig samman td. stora starka . enheter, '. I strien gör i ständigt ökad om- fattning. De' gör 'det för att kun- na "möta :europamenknaden, vi rmåste också kunna möta den.. = Det är "riktigt. Och hade Bernhard ; Ekström! levat nu, häde han DN sett imot bakgrun- den 'av nuvararide tidsläge, sagt: rjär Sveriges” bönder så. fattiga, att "det. ska 2 att yrkegskola alla deras sö- . eskunskaper måste ti "skall kunna klara tidsläget, Andra « - yrkesgrupper går in. härför," och ” gör. vi inte på sammå” sätt, .så är vi snart nog försadta ur spel Jag måste tyvärf meldge, att det är ett stort antal bönder, som inte har möj- ' Vigheter att 'göra "sådana beräk- ningar >, och förhandskalkyler, som. nu - behövs. Allt för -weöbta - kommer man ; också ,i-kontakt med maskinköp bo. 'd., som varit föga genomtänkta. . . >> = Ja, "och: ofta: nog träffar mean. på kolleger, som är ganska främmande för tidsenlig, watio- nell gödsling, och. som" alls inte är, klara. på + lämpliga sontval, besprutningsmedel. och . mycket annat, som är nödvändigt för en -] ekonomiskt .fönsam produktion i.dessa tider. Och ändå har jag . inte, berört allt. vad man. kan spara in,. ifall man. är fullt" in= satt 4 utfodrings- och "avelspro- : blem m. m. Nog behövs det kun= skaper. — I dagens tå behöver : vi en ny: :Rösjö. Han väckte" Sve- - riges bönder och predikade kun-=" SS skopens mealkt, så -det sjöng om det. Jag efterlyser. en. modern bondeledare, . som till. ;sibt, wal-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.