= LAHOLMS TIDNING —— . mensamma marknad och resulta= + . cent pr "na mötte Kennedy med samma fat att socialdemokraterna tillsam= i . Kapplöpning om Latinamerika "Fidel — Castros ' målmedvetna > strävanden att exportera den ku- 1 krav som denne får höra hemma i Washington från stridslystna re- Iblik — nämli- banska formen av som döptes till fidelism, till and= ra delar av Latinamerika är otvi- velaktigt ett större hot mot För= enta staternas försök att med eko- nomisk hjälp inom ramen för Framstegsalliansen ge stadga åt detta väldiga område än närvaron "av sovjettrupper på Kuba. Detta hindrar inte att de ryska solda- ' terna 'på Kuba ger president Ken- nedy' politisk . huvudvärk, efter- som hans kritiker både inom 're- publikanska partiet och bland de " konservativa sydstatsdemokrater- na nu skärper sina krav på att presidenten skall göra något åt . den Jångsamma takt, med vilken ryssarna 'genomför, tillbakadra- gandet av trupper från sockerön. Men'. det konstanta. dilemma Washington befinner sig I när det gäller att politiskt och ek iskt gen att Förenta staterna bör in-' gripa ' med hårdhandskarna mot Kuba, ' . - Men en direkt aktion mot Cast- "roregimen vill den: amerikanska presidenten inte gå med på. Där- emot vill han ha en' effektivare — karantän gentemot ' Kuba ochi nästa månad skall det hållas ett . möte på 'ministernivå för att dis-: kutera åtgärder; vilka skall sätta stopp för rekryteringen äv fidelis- - mens agenter i Centralamerika. Hur pass vattentät denna kontroll” kan bli är emellertid 'diskutabelt, eftersom - castroanhängarna . från , Centralamerika tar sig till- Kuba via Mexiko och regeringen . där ingalunda är villig att gå med på någon blockad mot Kuba av det slag, som: både Förenta staterna och - de. central ikansk sta- hjälpa de' latinamerikanska "län- derna att stå emof trycket från kommunismen-fidelismen ” '. de- monstrerades med all önskvärd tydlighet, när president Kennedy 1 den centralamerikanska repu- blikén' "Costa Ricas huvudstad San José nyligen sammanträffade med sina kollegor från sex central=" " ka ' stater, G . Honduras, Salvador, . Nicaragua, '. Panama och värdlandet : Costa " Rica, Det var ingen tillfällighet ” att Costa Rica valts som plats för det= " ta presidentmöte, över vilket Fi- : del Öastros skugga föll, eftersom ', denna republik är den enda de-= mokratiska staten i Centralame= rika: De andra republikerna ' styrs av diktaturregimer som var hota=' de' från ”fidelismens agenter som förevändning att bromsa de so- -ciala' och ekonomiska '.reformer;, .' vilka president Kennedy" anser nödvändiga om Latinamerika ska - kunna bjuda" effektivt motstånd "mot; Castros ' omstörtningsförsök; Costa Rica är ur den "amerikanske ' presidentens synpunkt ett föredö=,- me för "Centralamerika liksom terna planerar, . Den demokratiska” administra-. -tionen .i Washington” är bekym-: rad över den omstörtningsverk- samhet Castro-regimen planerar” eller bedriver inte endast i Cent- » ralamerika utan också längre sö- derut i den västra hemisfären. - dåd hör. till ordni för dagen i, Venezuela, vars de=-' "mokratiska - och. framstegsvänliga regim ' är Castros huvudfiende i' Latinamerika.:- Och nyligen slog Colombias president. larm om ho- . tet från fidelismens agenter.:>:: " Det kan synas som om det stor- 'stilade' -projekt,/ ' som : president ; Kennedys framstegsallians ' utgör, "kommit alltför sent för att hindra att castroinspirerade revolutioner. . sveper fram över Latinamerika. €at — Filosot Femito år 'Schopenhaver:arkiv . "+ Filosofen var ett språksnille Arthut Schop hö levdé i Frankfurt a- " M, i trettio 'år ända till sin 1860. Han hade utsett Frankfurts stadsbibliotek till att to- "bortgång den . 21. september - ga vård om hans kv er .Frankfurts stadsbibliotek. Detta "utbjorde stommen till Schopenhauer-arkivet - som : för 50 år sedan grundalts och "med tiden blivit namnkunnigt wärl- den; över. Det ingår i arkivet även: bilder ' och- ponrträttbyster om den. stora - tänkaren, hans skrivbord och soffa där han låg, mär han” avled, samt . en' del -Ismågrejor för vardagslivets. be- hov' —' promenadkapp, natitmös- sa, - fickur, - glasögon - pch : hans flöjtsarnling > han : varit ' särskilt förtjust ”i.: Kriget har” emelller= tid: åsamkat'. arkivet svåra "ska dor Sd öpenhauer '. kan. sägas ha väsentligt påverkat vår tids 'fi- : | losofiska” strömningar” och "idé= riktningar. ända fram Hill" våra dagar.. Med tanke på denna fi- logofs störa internationella .be- tydelse:! har '. stader : Frankfurt ifjol "utsett" presidenten för det internationella . Schopenhauer- sällskapet : dr. Awthur - Häbscher tillöföreståridare för detta vär- defulla arkiv.” Denna Schopen-. hauer-kännares erfarenhet . och vidsträckta ', förbindelser skall användas till att. utvidga arki- vet. och. göra : det till ett forsk- ningscentrum | av. - första: rang. Främst ! bland de' många. Upp- gifter dr Höbscher har att full- göra + står .. . nörvändigheten : att fullständiga Schopenhauers bib. både sitt litterära verk och 's liotek,- som ursprungligen :upp- "Men bilden har också sina ljusa-: 're sidor —' utvecklingen i en del länder som" Costa Rica, Domini-: kanska republiken; "där. för. kort! tid "sedan : den” framstegsvänlige: presidenten Juan. Bosch installe=" rades,” och "president Betarcourts ; Venezuela ger löften om. att "so- ciala"> och "ekonomiska reformer” kan” genomföras under demokra- Venezuela är det för 5 ik tiska förhålland . Fem av dessa" centralamerikan= nn skå republiker —: Panama. uns dantaget —' har emellertid gått ' samman i ett slags "gémensam ' marknad för området som syftar till ett intimt ekonomiskt samar"; " bete, Panama är också på våg in I denna gemenskap men har på > grund av Panamakanalen speciel= . Ja förbindelser. med. Förenta' sta= ? terna, 'som ställer" landet något ” utanför dettå sammanhang. x " Meningen 'med - konferense: San José var att diskutera utöka amerikansk hjälp till denna ge- tet blev också löften från pres ”dent Kennedy om sådant bistånd. Men det var framför allt den ut= bildning som. medborgare” I des- » ga centralamerikanska fepubliker' : "får i guerilla-- och sabotageverks samhet i träningsläger. på Kuba : och metoder att stoppa denna tra= : fik till och från Kuba, som blev : den kanske viktigaste punkten på - dagordningen, Mer än en av de . [nos UR SERENA. DET BEKLAGLIGA har inträf- mans med högerriksdagsmännen ktatsutskottet röstat ned folkpar- tiets och centerns förslag' till en 'Men--tiden 'är "knapp, och” även. om, den demokratiska, administra- Washington . kraftfullt "strävar . r att ge dessa regimer sitt stöd; så finns givetvis” också den traditionella > i misstron” mot " den ”store' grannen 4 norr kvar på många" håll i "Latinamerika, Det "är "en "misstro som är" begriplig, "och president Kennedy "har också : politiska. motståndare. på - -hémma- plan som hårt kritiserar hans la-; imerikånska : politik; inklusive jet. ekonomiska jälpprogramnmiet." Men' mycket iden." framtida ut-' r finns rn för 3 nya urladdain.: ar och , den demokratiska admi-! nistrationen - har. ingen avunds-i värd. uppgift att formulera en ef- fektiv handlingslinje 1 Latiname- rika, vilken både motverkar Cast- ros fidelism och ger effektivt stöd ' ”ät-de "demokratiska krafterna i: detta område. | att försvara” sin njugghet, FN- organen, som tar emot vår ' hjälp, skulle ha svårt att göra av med pengarna. Vi skulle även ha en så god placering i den interna- -: « tionella hjälpstatistiken, : . 'gumenten är erbarmliga. ' Där fick' regeringspartiet för en sanningen av det s k regeringsor- ganet, | - EN RAD S K SÄRSKILDA VA- RUSKATTER 1 vårt. eljest helt blygsam ökning av u-landshjälpen. Voteri 3 lär inte : heller . klicka, Stockholms-Tidningen (s): Regeringen föreslog 1 stats- verkspropositionen en nedprut- ning av ökningstakten, Höjnin- gen under nästa budgetår skulle endast bli 46 milj jämfört med 80 . milj under löpande budgetår. Be- svikelsen var stor bland alla dem som tagit socialdemokratins de- skriver dlad står allt- jämt kvar:som en påminnelse om ofärdsåren på fyrtiotalet, då ingen . skattekälla fick lämnas orörd, på- pekar Dagens Nyheter (fp): Flera av dem har överlevt sig själva och saknar i dagens läge tillstymmelse " till motivering. Ril bevillni k vägrar emellertid att föreslå de- ras slopande innan allmänna skat- Å och regeringen ta- . klarationer om i I so- lidaritet på allvar. 1 folkpartiets och centerns mo- tioner begärdes en uppskrivning av anslagen. Tillsammans med en föreslagen livsmedelshjälp rörde det sig om knappt 50 milj. Det är detta som utskottsmajoriteten . nu sagt nej till. Regeringens talesmän har sökt git ställning, vilket måste "bety- da flerårigt dröjsmål, : Kommittén för indirekta 'skat- ter uttalade 1957 att en rad av punktskatterna borde avskaffas i samband med införande av en all- män indirekt beskattning. ' Det gällde skatterna ' på tandkräm, del, 10. 3 ” "ee att storspoven var synlig både i Köpinge och på Sofiero varor, pälsvaror, samt spritdryc- lea Inkomsterna av dessa lagor är relativt måttliga 1 för- hållande till besväret med upp- börd och kontroll. När -omsen beslöts på hösten 1959 lät man emeNertid punktskatterna vara kvar, och inte heller omshöjnin- - gen i samband med skattepaketet 1961 medförde: någon Krigsårens skattepolitiska nöd- lösningar har blivit de fasta punkterna i skattesystemet, — trots det föga vårlika vädret gångs skull höra. den osminkade -|, ätbar. Kriget har de- kk ip och ' test; at också sina personliga ägodelar till cimerat. dom till 160 böcker. I enskild ägo finns .400 "böcker som ' tillhört Schopenhauer, och dessa böcker . har: utlovats ar- kivet genom testament. Andra felande verk skall. inköpas eller ersättas med dupliker från and- nas bibliotek, i > Frankfurt, Dr Hibscher hoppas att inom Ilop- pet "av .de närmaste åren : få kunna "rekonstruera filosofens andliga verkstad så fullständigt som möjligt till- glädje och nyt- ta för alla Schopenhauer-forska- re och - kännare, Schopenhauer fiska arbete, men han var ock- så en väldigt beläst vetenska- pare. Han behärskade sju' språk utom sitt modersmål, och det i ord och skrift. Hans efterläm- nade. böcker ' bär ett : talande viltitnesbörd "om denna tänkares varje bok finns det utförliga randanmärkningar 'schopenhauer skrivit wed i' samma språk bo- ken är författad 1-5 = : Schopenhauer-arkivet : ” ryms mer också den mest betydande samling av. äldre ' och nyare skrifter om Schopenhauer, Även denna samling kompletteras un- dan för undan, inte minst tack vare "hjälpen - från. många ”ut- ländska - "Schopenhauer-kännäre söm ”' brevledes står i” ständig kontakt : med onkivet i Frank- furt, : fekryteringen. "Vel kmästare . styrelsen: omvaldes . Hans-Uno Nilsson, SOm oc . Revisorer: och Yngve Holmbro. och Ivar Larsson, nar Persson. ersättare. (rändas Skyttegille hade” på lördagen ett trevligt årsmöte : på Gästis. Förhandlingarna leddes av Erik Jönsson, Ärs- ' . berättelsen, som tidigare återgivits i Laholms Tidning, god- kändes, Gillet hade glädjen mottaga två nya vandringspri- ser och" bland besluten märks z att man" skall stimulera ny- Erik "Jönsson återvaldes till gillets ordförande för :1963:: I styrelsen omvaldes för två år 'Thure Andersson, Sven. Heed, Einar Persson och Erik" Jönsson.' Kvarstående i Alf Nilsson, Sikem Carlsson och Folke Persson. Till styrelsesuppleanter för evt år Karl Svensson och Göte Johans- Filip Holmström . Skjutlagsförmän: Einar Pers- son, 5. Heed, Göte Johansson, Karl Svensson, Erik Jönsson, Thure Andersson, Torsten Uller, Karl Axelsson, Folke Persson Materialförvakare: Einar Pers- son. Instruktörer: Torsten Uller och Alf Nilsson. Skjutchef: Ei- Ombud till Hallands Skytte förbunds årsmöte: Einar Pers- son med Sikem Carlsson som " Medlemsavgifterna blev oför- ändrade: 5 kr för klass 5, 4 kr för klass 4, 3 kr för klass 3, 2 kr för klass 2 och 1 kr för klass 1.:Ingen avgift-uttages för ju- niorerna. Styrelsens förslag till - skjut- |I program - för : 1963 fastställdes utan ändringar, ' Styrelsen fick i uppdrag att utarbeta nya bestämmelser för gillets skyttemedaljer. ” » Skytteklubben vid Sydkraft har åtagit sig att arrangera både träningar och Hkävlingar med luftgevär, som gillet ställer till förfogande. Gillet har fått två nya wand- ringspriser, nämligen en pokal av Sydkraft till korporations- tävlingarna och ett pris av fab- rikör Nils Gustavsson, vilket skall ersätta Finar Perssons vandringspris, som sattes upp 1948 " och som 1962" shitgiltigt erövrades av Thure Andersson. Priset gäller både fält- och skol- skytte. På förslag av Sven Heed be- slöt årsmötet, att gillet skallly, skänka hederspriser till junio- rernas tävlingar. Prisen är av- sedda at stimulera nyrekryte- ringen, och de skall utdelas efter varje tävlingsslut. . ' Mötet avslutades med prisut- var. vittfamnande i sitt filoso-|- omfattande 'språkkunskaper: IV -I på” "bortaplan: Lördagsmatchen spelades :mot. Skottorp där" Bå- |' sf "Miss Plugg-kandidaterna 'ses' här från vänster: ”Margita Persson, Barbro Lidman, gitta Hjolmarsson, "Barbro Mueller, Lena Malm, Kerstin 'Arnfeldt Det. "manliga ins Å : . mästarna Leif Gysell och Rolf, Karlsson. | "Det var smått Historiskt på Jör- ”dagskvällen på Tekniska gymnasi- ets nya ännu inte invigda skola i Halmstad, då teknisterna hade en) förhandsinvigning av sina egna Jsina skoldanser. Det skar sig med De uthyrarna i Folkets hus, där man . tidigare hållit till. Uthyrarna mena- elevlokaler. För första gången ha: de de skoldans under eget tak, Det var remarkabelt även i så måtto att teknisterna varit husvilla även med de att teknisternas danstillställnin- gar var i någon mån alltför upp- oci i och Jenny | Lind, Bir: laget är. klubb= 08 siet inte har mer än vå kvinnliga elever och det räcker inte långt mot de: nära 200 manliga, varför flickorna: kom från Halmstads över riga skolor. Visst var det glatt och trevligt, kanske , stimmigt också, men städat i högsta grad. Strax i iner. nan det var tid för ”dans upphör”, korades årets Miss Plugg och sko=' lans rektor Th Forsner presente" rade, 19-åriga Lena Malm från sora Miss Plugg. I pris flickskol helt enkelt för dem. Där stod tek- nisterna husvilla. Nu har det emel- lertid ordnat upp sig och de kunde bjuda till dans under eget tak i verkligt fi.a elevlokaler, så fina att man måst föreskriva att flickorna som kom till dans inte fick tå skor med sylklackar. De fina golven fick inte" fördärvas. Det var i alla fall något: hundratal flickor som slapp igenom ' sylklackskontrollen, Det fick hon två supébiljetter till Norse,: re Kavaljeren; en för Missen själv, och en för hennes kavaljer, ven, . det? än vara månde, ol Ex-president” Harry $ Trumans dotter Margaret väntar sitt tredje barn i april. Margaret är gift sned) . Clifton '. Daniel, verkställande re- hör till saken att tekniska gymna=' daktör för New York Times, ni jå segrar för. Båstads GIF - Båstads GIF: 9 VA Jag "spelade |" under lördagen och söndagen, två I stad segrade med 4—1 efter 1—0 i pausen, Målgörare för” Båstad : | var ”Göran- Månson, Bertil An- derberg,. :Per-Hugo . Jönsson och .| Lars 'Bengtsson. På : söndagen | spelades en match i östra Ljung- by, mot: Stidsvigs IF (och även här blev det. Båstadsvinst med | - 31. "Mållgörare var Göran Mån- Ison, och Per-Hugo Jönsson, det : tredje” var "ett självmål, : B-laget spelade i Hasslöv där [resultatet blev 1—1:' Från fot- bollsfronter kan "också nämnas att Båstad fått ett tillskott av spelare ' gerniom att förre båstad- spelaren Gunnar Nilsson åter skrivit ' på för Båstad efter en tids spel'för Västra-Karup och han blir spelklar om två månar Kn ni äre Ch S Kyrkobrödradag i Knäred. Kyrkobröder med damer i södra Halland samt. från Halmstad och Hinneryd var på söndagen änbjud- na till e en kyrkobri i Knä- red. I sammankomster, OR inled- Knäreds "| des .med höj igmässan yrka, deltog ett E0-tal personer. Pr ter Arne Brander, Knäreds kyrkokör n medverkade. tagamna i bycdegården randen i Knäreds Torlsbrödrokår, kyrkvärd Gunnar Ström, Lagered, hälsade välkommen kyrk- kaffe höll komminister Brander föredrag över ämnet ”Från fäder- nag tid — den gamla beprövade en varm hä från sin" make, kontraktsprost Sven Eriksson, Knä- red, :som . ligger på lasarettet i FRIA ORD Var och en som väll siödia Sal stundande försäljningen kan göra Varje sva öka äv något slag. are Sva mottages med största tacksamhet. hr Simon Kullberg ell sändas pr post under adress: T " skall ”kvinnoptästerna ' sätta. > krokben för den främsta" aspi- - ranten ' till kyrkoherdebefatt- - 1 ningen 1 S:t Nicolai församling ': i Halmstad. ' Som hovpredikan- ' > ten Knut Norborgs efterträdare ': "| främsta rummet den skånske " Prosten Ragnar Ekström i Far- ' hult, som fått kyrkorådets väl- : signelse och domkapitlets för-! -"ord;' Han hade alltså som den. -. främst meriterade väl bäddat för utnämning, det blir: nämligen” inget val i Halmstad denna gån= : gen . utan Edenman ” utnämner. ' : Men nu har -man börjat dra öro- nen åt sig i Halmstads kyrkliga kretsar," sedan ' prosten Ekström i striden om kvinnoprästerna i i Lunds. stift öppet tagit ställning mot kvinn< liga "präster. Man :har i Halmstad betraktat Ekström som högkyrklig av, moderat läggning och det har han själv bekräftat "vid ett sam- manträffandé' med nyvordne” kyr- kofullmäktigeordförande, - kyrko- värden och landsfogden N L Ek- lund samt kyrkorådsledamoten ty- pograf Louis Sjölin. Beträffande de kvinnliga prästerna glömde" de ut- sända : tydligen att känna prosten Ekström på pulsen och nu har det blivit en besvikelse - "och överrask- ning i Halmstad att Ekström öppet framträder som motståndare till Kvinnopräster sätter. krokben för. kh- -aspirant' i: "Halmstad? kvinnopräster. Veterligt” finns det ingen av 'den falangen i Halmstads. kyrkoråd "och: man. fruktar : därför VT att det samarbete: som prosten Ek- ström, om han”: blev. kyrkoherde i Halmstad," inte” trodde. skulle be- ' höva störas av hans moderata hög- kyrklighet kanske inte blev så gott,' Hur : som :helst, prosten Ekström var den mest meriterade av de sö- - -| kande, :han hade ryktet att vara mycket” "omtyckt församling, : Gjort är gjort, näppeligen nu riva upp sitt förslag sin nuvarande yrkorådet kan väl | om förord "för prosten Ekström, ' även om man kanske -skulle, vilja, det. Dömkapitlet har; i sitt förord för Ekström nämnt som tänkbara kandidater. även "kyrkoherde Ing- mar Lindstam i: Markaryd, kom- minister Per-Olof Sjögren i Göte- borg och komminister' Samuel Pal- mer i Malmö, men ingen av dem ' har: meriter, som äro : jämförbara ' med prosten Ekströms. Nu är frå- gån 'den om Ekströms meriter för tjänsten inte kan uppvägas av hans ställning ifråga 'om de kvinnliga ' Prästerna. I 'varje. fall tycks man inte anse det i Halmstads kyrko- rådskretsar, även om man respek- terar 'att prosten Ekström gett öp- pet besked .om sin uppfattning i fråga om kvinnor i prästadömet, | Prökontorets avrensspannmål blir färdiga. foderblandningar AB Hallands Fröko . till kr 23.829.152 varav på - : kontoret kr 16.532.866 ' r eg otorkompaniet I H:; | " kr 7.296.285, > "Imstad AB För att ge kunderna en bättre service, ' är man just nu 1 färd med uppförande av ett blandnings- verk för framställning av färdiga foderblandningar. Ärligen fram- kommer vid Frökontoret stora Ppar- tier 7 avrensningsspannmål av olika spannmålsslag, och dessa har hit- tills försälts, delvis i omalet skick, men i stor utsträckning i form av fodermjöl Lantbrukarna har emel- | tina efterhand allt mera övergått tills k foderblandningar, fodermjöl tillsatt med ; | tingsämnen, och det ä godose önskemål blandningar, mm Tu bestutat uppföra ett blandningsverk. ! r för att till- Den kan lämnas till. Den 1 juli 1961 trädde besater er | S pr om obligatorisk" statsplomberin; ibernaklet, | av ut: ål i kraft. I sam. Veimge. Vi tackar varmt på för- delning samt supé. - s hand för varje gåva! b nd därmed förutskickade jord- -För Veinge baptistförsamli or Olof Finström, n, att vissa större ut- idestöretag, som var i besittning olika nä |” ntor, Ge-' finge, ha har i dagarna framla, gt av egna” Iesurser för frön, och ut- : M A e. få ”anvi . År 1962. Av denna f; N för SN mom statsplomberingens ng koncernens omsättning uppgår i ng et . gjorde framställning om att dess frökont Skulle utnyttjas i enli de goter ingående och tidskrävan- ratar ändlingar har; statens Cen=. vändan, gökontrollanstalt, med jan=" upprät e av Frökontorets resurser Prättat en filialstation i Getinge, trollavdelning ' ighet härmed ” 50m är i verksamhet sedan den 1. januari 1963, . Av Verksamhetsberättelsen fram- går vidare, 'att antalet arbetare un- der året sy peått till: 175 och övrig, Personal 37. -— Om ni kysser mej skriker" jag Hitnnd Här finns ingen som kan höra er. - Nå, vad tvekar ni då fört,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.