” MinJazén den 1 apel 1005 77 DEN 1 APRIL- 1963 Ny omsättningsskate i. i Finland. Systemet med omsättningsskatt'. skall läggas på en helt ny bog i Finland. På några undantag när skall skatten enligt den regerings-. proposition, som har förelagts riksdagen, slås ut på alla varor. Antalet skattefria varugrupper blir därigenom betydligt mindre än tidigare, Å andra sidan sänks skattenivån betydligt och kommer att utgöra HU procent överlag. Det nya systemet medför sänkt om- sättningsskatt på bland annaät TV, radio, tvättmaskiner' och kylskåp medan t e& textilier,” skor och : böcker -— som hittills" har varit omsbefriade — blir något dyrare, Omsreformen väntas få en ge- nomgripande betydelse" för: nä- ringslivet och industrin. Rent tek- niskt medför den stora förändrin- . gar då beskattningen överförs från produktionsstadiet till partis och detaljhandeln. Detta kommer att. öka småindustrins konkurrens-' kraft och elimineta en favör, som har gynnat. importerade. varor på bekostnad av den inhemska: in- dustrin, Dessutom räknar man med gynnsamma återverkningar ifråga om investeringarna och e ex- pansionsmöiligheterna, Genom” det: nya” systemet | vill man också ' få ett slut på olika” intressegruppers dragkamp. att få olika varor befriade från oms, Re= : tidigare har varit skattemässigt förmånligare att framställa ele- ment på byggnadsplatsen än' att .använda fabriksgjorda byggnads . element. - Man kan i 'detta fall vänta” "sig, att det nya "omsättningsskattesys-" iemet' verkar för en sanering och -en ökad serieproduktion, som, i "sin tur ger billigare produkter. ” Svårigheterna att'-komma " till rätta med det gamla systemet har i mycket hög grad berott på stor- "leken av de inkomster som 'om-. ” sättningsskatten . har gett. stats- Jordbrukets ABC information för stadshon. på MILA/ - Fek i tätorterna, i varje fall i städerna, har nog en gan- ska diffus föreställning - om, vad det svenska jordbruket "egentligen är, vad det produ- cerar ' och vart jordbruksnä- ringens produkter går. Det tor- "de vara många i vårt indu- strialiserade hälle, som MH uppgörelser. " SKARA (Tj Landskampen i grekisk-ro- mersk brottning mellan Sve- rige och Danmark' i Skara på söndagen slöt oavgjord 44 ef- ter i stort sett medelmåttiga Den "' verkiiza tämni infann > saknar, ett. fast begrepp om, i vilken. form . och omfattning | jordens: -håvor utbjudes = till kassan. I fjol svarade « "skatten" för "1/4 av statens "alla Det nya syst net mås- "te därför läggas upp så att total” inkomsterna inte sjönk. Den kom- .mitté som utarbetade: reformen > föreslog én enhetlig skattenivå om :9—10 procent. På grund av stats- "finasernas ansträngda läge har re- öjt. procenten " till” EL. Det ger tilläggsinkomster på .cir- ka 100 miljoner nymark' om året som nu' bland annat behövs för att? fi Ia men har inte Mothugg bland annat från vänster håll i riksdagen, där man har ut- "tryckt -starka farhågor fört en kraf-' . Ett försök att i populär form råda bot på detta missförhållan- de görs vid MILA, den stora minnes- ': och 'lantbruksutställ- ningen i Malmö 5—14 juni näs- ta år. Jordbrukets . ABC heter nämligen .en specialavdelning, som ska vara ett informatoriskt sammeanbindningsinstrument mellan" stad och land och som under ledning av agronom Knut Anerud, - Alnarp, nu kommit så långt i förberedelserna, atit man kan skymta konturerna, Denna .:specialavdelning . på MILA- är fylld av levande å- skådningsmaterial i form "av tig höjning .av levnadsk "na söm ett: -resultat av omsrefor- . dan den-:sänkta 'skattep väntas ha en gynnsam effekt i det- : ta fall "eftersom skatten tidigare uppgick ända” till 25 procent. De . omsbefriade” 1 varorha är nu myc- - ket få, främst baslivsmedel, rund- virke, kraftfoder, tidningar; och : apoteksvaror. Skatt utgår dock för ' fö ingsarbete I På livsmedel” och för förmedlingsprovisioriernas del, Omsättningsskattereformen: "har varit på” tapeten, i flera å år. "Avig- . sidorna'i det gamla systemet, som går tillbaka på en lag:från: "1950, har med; åren' blivit alltmer dög nenfallande; Stora varugrupper Ka ' varit befriade, från skatt," vilket , ibland hår. lett till. att varor som » har. använts för. samma . ändamål har varit olika :beskattade,' Lika-' så har prisskillnaden mellan ska tefria och skattebelagda 'varo ” vissa fall drivit fram för samhäl: let oekonomiska produktionsfor- + mer. Ett exempel kan nämnas från byggnadsindustrin, där, det t. ex QLOCK UR: EA | PÄNNU ETT NEJ”. > tyder jubri- ken i Handelstidningen : (fp) som om regeringsdebatt ten om ökat stöd till U-länderna. Tidnin- gen påpekar att oroliga frågor kom från socialdemokratiskt.: håll, 'och menar, "att det.finns' brister:'både hos givare och tagare : Det är där-!- för lämpligt. att ' undariskaffa all onödig ' byråkrati i sådana här hjälpåtgärder: von ov " 1! onsdagens döbatter radade | > statsrådet Ulla Lindström upp si- men som: man 'har' gjort gällande” att-det' är: fråga om” ett ökat skattetryck eftersom regerin= gen genom den nya omsen tar ut mera än vad det 'gamla. systemet skulle. ge; Finansminister Osmo P. .Karttunen”har: som svar på. kri-. : tiken : framhållit att reformen på kort sikt medför en mindre höj: ing av levnadskostnadsindex n men att den I på. "lång: sikt: kommer att. t anmärkningsvärt kallsinne möt rdbruket” aumder hela förhand=>- gsgången. - "Jordbruket." har en" . inkomsteftersläpning : som 'beräk= "nas till.ca, 700 milj kr; Ingen: har "kunnat "bestrida . att. "jordbruks Tregleringen :: varit” felkonstruerad” för” sitt syfte: Regeringen har ock- ' . så medgett det, men uttryckte det På :sitt: speciella sätt ;t ex i går- : dagens: kommåniké < från! ”jordi - bruksdepartementet.. Där: heter : det att: det prispolitiska "systemet ”"”icke, helt kunnat infria de för- ; sväntningar man. ställt på detsam-- "och" att 'indexsystemet har : vissa svagheter”. För. detta "isar ” regeringen alltså; sträckt sig till: ”vissa YA ; kompensationsåtgärder” "som k mer än att na skäl för. denna « kande hållning, och skälen visa- de . sig inte oväntat vara ocksål- Östen Undéns. Att gå med i Dac skulle : verka som att knuffa un- dan FN, skapa friktioner med u- länderna, medföra besvärligheter för vår neutralitet och, märkvär- digast av allt, inveckla oss i dub- belarbete, Detta rikt differentie- rade nejsägeri innehåller som man ser alla de obotfärdighetens förhinder som är ett med hr Un- « déns doktriner. De mobiliseras nu återigen för att hålla oss utanför ekonomiskt 'samarbete. : Däremot hindrar de egendomligt nog inte svensk trupp att delta i krigs-|" handlingar fjärran fi från våra grän- ser. RIKSDAGS-BEHANDLINGEN om stödet åt barnfamiljerna kom- menteras i Sv Dagbladet (h). I le- daren påtalas att någon reell för- » bättring. inte . kunde. bli fallet på grund av: mandatfördelningen 'i - riksdagen. - -Det påtalas vidare, att É kratiska durordnin. gen var otaktisk,.då folkparti-cen- tern-förslaget slogs , bort i förber redande voteringen: . mor Centern brukar inte ha, något emot skatteavdrag i andra sam- manhang, och folkpartiet har vid flera tillfällen. yppat stark sym- : pati för tanken på, att familje- stödet kompletteras med - barnav- drag, Men det.är nog" så, att en opposition utan fast sämverkan i ett block” inte” kan' väntas upp- träda 'som en' enhet. Vill man sä- kerställa borgerlig samverkan, lär det alltså inte kunna ske med mindre än 'att' de: tre: partierna på allvar. bestämmer: sig för att bilda en formlig allians 'eHer rent man nu" förhindrär ytterligare ' . försämring för jordbruket, Det är ingen ' strålande prestation av en. regering, som har till uppgift, bl a, att förverkliga den jordbrukspo-. "litiska. målsättningen i fråga om .inkomstlikställighet för. jordbru- » ket. Jordbruksminister Holmqvist har förstås sagt rent ut, att det inte är hans målsättning att fylla ut, inkomstklyftan. Han har inte sagt om han naigen hh har någor ' annan målsättning, Å Cirkusartisterna «har inte legat »p latsidan under den :;långa envisa” (vintern utan har arbetat flitigt med. sin träning och" dressyr inför .den av för 'att gå till en organisatorisk enhet. > I . SEK DAGBLÅDET (cp): behand- lar jordbruksuppgörelsen mellan 'Som 1 vis den' här. skolryttarinnan som har sin vackra springare helt i sin hand. : Jordbrukets" ABC. Ira förutsättningen > "för 'all :od- : kommenderar. "I got” - "PLUS. OMSEN, 2. or Lillan sitter? med : älsklingsvallen i knät, — Mamma, "säger. hon, . Nalle är nog sjuk; han & är så het, Jag måste ta tempen. Så plockar hon fram doktorter- mometern och sitter tyst en stund. : — Nå undrar mamma, >" - SAFETY, FIRST. -— Min hustrus” aftonklä "| växter och djur samt bilder och statistik,. Avdelningen är avsedd att påkalla främst ide icke jord- | brukande" :besökarnas intresse, och det är elementära 'saker inom "odlingen, :som behandlas. : Vet ni t. ex. vartill våra fyra vanligaste ” sädeslag - användes? Ja; naturligtvis, svaras det, till bröd "och; gryn; etc. Jo,. det. är delvis räbt, men säden och and- Jfa kulturväxter användes inte ;.'|enbant till föda åt: människor och "djur, "den får öckså i bety- dande utsträckning avsättning” i många olika slag av. industrier. | Och vilka; det. kommer: MILA att: visa "bland mycket annat. på "> Industrins,” jordbrukets, han: |” | delins' "och > samfärdselns del "i sysselsättningen i. vårt and: ska Fr klarläggas och :den mest primä ling 7 =" jord, luft,” vatten och fjus — åskådliggöres” av' exper- ter, i én fascinerande franastäl - ning, - MILA klir det stora” utstall- nings-.. och turistevenemaniget..å Malmö nästa år. Man har arbe- tat med planeringen i snant ett |år, och "betydande delar av det 1400.0"0 kvm stora utställnings-' området är: redan uthyrt. Redan nu ' ken ! sägas, att maskinfältet blir a av eh imponerande omfalt- ning. "MILA klär Iden”största ex- pon i Malmö sedan Baltiska Ut- ställningen 1914. Den anrangeras ju också bla. för ett Skånemäs- can och Malmö stad vill: cella- brera' .50-årsminnet : av. denna succéutställning, som . fick- ett närmast lyriskt eftermäle i he-| fa. svenska pressen. MILA avser -lockså, som bekant, att fira .de skånska ; hushållningssällskapens 150-årsjubileum 'och den får yt- : terligare glans, därför ett Mall mö ' nya ' utställningsheflar får sin invigning med MILA. sig aldriz och det var sällan publiken fick vara med om nä. - gon bättre brottning, " - 'Tungviktsuppgörelsen slöt litet oväntat med seger för Danmarks Preben Rasmusen.. Arne Roberts- son trodde tydligen att han skulle få en lätt match men bedrog 'sig. Rasmussen utnyttjade på ett före- och vid ett par tillfällen var det ytterst nära fall, "I svenska laget kan man i "första hand framhåll urt Joh i | bantamvikt. samt Jan Wassbjer i ” Fäirnamo på söndagen. dömligt sätt Robertssons svagheter! - "| fjädervilt Båda gick in för att visa en smula brottning. . Publiken uppgick till omkring 700 personer. Svenske lagledaren Rudolf ”Pre- ben” Svedberg var inte helt nöjd efter landskampen. .-— Danskarna gick enbart inför ”stångning” och deras hopkrupna stil gjorde att ingen bättre brott- ning presterades. Det är dock in- gen förklaring till den hälva för- lusten. Vi har oss själva att skylla. Det var en intresselös match, In- te en enda poäng åt någon boxare, böl. Han fick ju bara oavgjort | mot Sveriges Sture Söderqvist. Men det domslutet anser jag vara fel. Ansböl förde ju hela tiden matchen och borde tilldömts segern. - Matcherna: Flugvikt: Alex Burger, D- Claes-Göran Skoog, S, oavgjort så ikt: Kurt Joh sS—- Laget var ju på förhand ganska starkt och det är kanske så att dansk brottning ökat i styrka på senaste tiden. " Danmarks Viggo - -Rörbaek var mycket tillfreds efter landskampen, — Det här hade jag inte vän- tat, sade” han. Samtliga brottare gjorde dock mer än vi hade räknat med om 1 man undantar Bjarne Ans-" Se | Femte plats. för. Lasse i 1 SM | VÄRNAMO (TT): Många hårda matcher utkämpades i innan i brottnings-SM i fristil var avgjort I - Bästa gick i i fi med fall, 72 blev poängsegrar och 12 oavgjorda. I så fall blev: det walk over.: Mest sensationella 'mäs- tare blev Per Svensson, Sundsvall. Han är bara 19'år och kom egent- ligen till SM för att få mer rutin. Nu lyckades han så bra att han blev mästare i lätt tungvikt. I weltervikt var det hårt om för- sta platsen. Finalen” mellan Bengt Frid, Djurgården, och Anthal Lasz- 10, Södertälje, slutade oavgjord och därmed . föll avgörandet på vågen, Där visade det sig att Laszlo vä; de ett hekto mindre. . « "Förutom Ia + deltog från FBK; " Stavmyr. . Han besegrades av: Leif Becker och Lennart: Ax; a "1 Göteborg - (parad: 906) medan z "+ > WELTERVIKT DD ”Anthal Laszlo, Södertälje, & prickar; 2) Bengt Frid, Djurgården, 6, 3) Sandor. Finyak,' Örgryte, 7. :' "” OMELLANVIKT >. DD Hans Antonsson, Uddevalla, ol prickar, 2) Sven Inge Olsson, Vär- namo, 4, 3) Kjell "Karlsson, Lands- krona. : oc seger. matchen igenom genom :' sin brott- ning, och vid ett par tillfällen var det ytterst nära att dansken kastats. . Fjädervikt: Jan Wassbjer, S— fjädervikt mellan Värnamos Gunnar Karlsson och Göteborgs " Sture Karlsson. Gunnar :var tvungen vinna på fall för att bli mästare, Detta lyckades inte, men vär- '. namopojken fick -sin motståndare i många farliga stiuationer. " . . . Av de 132 matcherna slutade 46 | Få Gösta Karlsson, Skene. prickar, 2) Bernt Andersson, Öre- grund, 3, 3) Leit Becker, Huskvar- na. . To es Johnny Nielsen, D Det blev 'en klar svensk poäng- - Johannesson "imponerade - Jörgen Nielsen, D, poäng ” Lättv ikt: Eric Thomsen, D—- — Bengt Inge Johansson, S, poäng Lättviktsmatchen blev den hit- ' tills bästa. Båda brottarna gick in för greppväxling och kampen blev : . intressant och varierande, : Weltervikt: Bjarne Ansböl, D—- Sture Söderqvist, S, oavgjort - : Den danska VM-tvåan Ansböl Presterade inte mycket och det var gott som uteslutande Söderqvist. som förde matchen, Mellanvikt: Per-Arne Ytterström, S —Arne Gerlöv, D, oavgjort Efter matchen i mellanvikt leder" Sverige med 35—2.5. Ytterström ; började bra och ledde säkert de' fem första minuterna. Dansken kom dock igen och mot slutet var, det. « han som snuddade vid seger. "Förbundets. | placerar. Orion u andbolförburidets Vv itté lät avgö ; Svenska "kvalspel för Aranäs och Jönkö= ping eller överflyttning av Ori= , 3) Lennart Svensson, Nybro LT TUNGVIKT 1) . Göte Rönn; Djurgården, 2 Dr LÄTT TUNGVIKT 4 - an div II västra gå vidare i er till för dets. AU, Detta utskott prickar, 2) Lennart Ericsson, Sala, behandlar. frågan 1 mitten på |; veckan. Seriekommittén "hade |; inga andra” problem att Ta "ställs | <v ning till när de högre serierna ”spikades" > Vv Göteborg under Einar Hedlund, - - sota - ; Halländska orienterare en fint: framme i 1 Danmark "distrikten pas- Ett par: hundra: > den ; för : » brottades "oavgjort mot Rikard ' Pierard, Ljungby och' förlora- 7 ' de på -poäng mot Rolf Franz n, ). prick, 2) Rikard. Pierard, Ljungby, 3, 3). Karl Sandkvist, Fagersta ', 7, 4).-Rolf. Franzén," Nybro 5) Lars Pettersson, Falkenberg. ; : | 1) Edwin" Westerby, Djurgården, 4 prickar, 2) Bengt Frännfors, Fa gersta. 5, 3) Rune Ingvarsson, Fin- 86. "till D stor tävling på söndagen. . från "de yd: sade i brist på svenska tävlingsmöjligheter . att göra: en ' tripp k där » Fredriksborgs IF i Hilleröd arrangerade” en « garna med a en fjärdepl ats. Vi- > Halland” representerades 'av "en stor trupp från: Laholm: samt” ett tiotal '. damer ; och ungdomar ; från Friskus . och ' IK : Dran,: Hallands- framgångarna uteblev: inte. Sålun- da ” vann. laholmsflickorna " Britt- Marie Pettersson och Anita Bengts- .son."dubbelseger i flickklassen. : > I herrarnas :'seniorklass- gjorde Drans Håkan Svensson ett "mycket fint lopp... Han tävlar första året i seniorklassen och med ' sin femte- placering” blev han näst bäste svensk och ' slog : en rad' av: Skånes: och |” Hallands elitmän. I damklassen lyc- .kades ; Evy. Garsell - bäst av "hal van Lenfors kom 'som' nr 13.odch] Bernice Antonsson som nr 16:i det 40 man starka fältet: a SNIK 12734, 2) T'O Bengtsson, Kristianstad 1,28.04, 5) Håkan Sven- son, Dran 1.34.48. 1.07.19, 4) Evy Garsell, 1.14.34,' 5) "Anita Bengtsson, La- holm 1.14.47, tersson;' Laholm '1.10.59, 2 Anita Bengtsson, I Laholm 1 13. 25. . Resultat: Herrar A: - EE ”Brihl, så i): Clary Olsson,” Dran ' Damer: a Friskus, | - Flickilass:; 1y ” Britt”. Marie "Pet- t rörligt, "men ”effektivileten «var de sämre beställt med, .Så mycket ef-. : fektivare var Norvalla-kedjan som ofta spelade till: sig bra chanser, Tilläggas kan:'att båda' baklänges= ” :| målen.: tillkom: : genom: målvakts- : Norvallaseger ss mot: Rydöbruk' | Norvalla” IF. vann'”en klär seger över "Rydöbruk i söndagens hem- mamatch, 4—2 (1—2). slöt matchen, och det är kanske. aningen smick-" rande siffror för hemmaelvan, ' Rydöbruk ” sneläde-” snabbt och F : arv. Målskyttar för hemmaelvan :- var vi Bertil Samuelsson 2, hy Per G Sandesson" och ” ch” "Jan Enars- v "| some . "på grund av. äl att a cket fort< farande är för tjockt måste Födga inställa: kretslagtävlingen för. norra kretsen, «+ >, Foronen "d förmögenhet » och årid.! Åva i vad jag er ideligen: så billigt [ nå aldrig tänkt ' på "att ent nemn dör ut om ni inte gifter ev och sätter barn otil världen. fråga: hon. Mat = Nej, svarade han, jag heter Andersson,” an Erna tet blir bättre 'ju mer torv" > - —Inblandning av torv i jorden är -en sak" som” våra iträdgårds- experter reservationslöst oo re- . Däremot, anses inte: odling' i 'ven torv vara nå- som”: en, trädgåndsamatör gärna bör ge sig in på. Det är endast för : yrkesmännen,' som kan "följa näringstillståndet och sorg. Det är nämligen betydligt torvblandad, jord. ul Finland, USA och Tyskland, ja på senaste "tiden även å Ryss- land, har man idag klarlagt tor- vens betydelse. för trädgårdsod- lingen. Här. hemma är .träd- gårdskonsulent Karl : Wikesjö, Alnarp, den ledande mannen på : 'området, "Här i landet. har v vi tidi "I gäre. smb betraktat torven Torv.n mer- än: jordförbättrare : bevatiningen. med. större . om- sr svårare abt. odla & ren torv än ij: ss Men glöm därför i inte gödsla . Torvens betydelse för våra trödgårdar stannar inte vid att dem är ett utmärkt jord förbättringsmedel," ländska försök. med odling : på torv har bevisat att 'resulta-, En rad ut-. map blandar i jorden. Det bäs-' "ta odlingsresultatet har erh ållits på ren torv. I fleta fall har dubbla skördar uppnåtts.' odling av gurkor, tomater, nejlikor ,ete. , under. glas. Det gäller ; exempelvis vid som ett utmärkt - jordförbätt- ringsmedel, säger” han: ' Det "är främelt den unge Börskaren vid Helsingfors Universitet, dr Viljo Puustjärvi, som bevisat hur tor- vens stora porvolym och vatten- hållande förmåga. inverkar” på jorden i förmånlig siktning.;, - VÄXTNÄRING. ot En god torv kan absorbera 5 —6 ' gånger så, mycket växtnä- ming 'som ren.:flera. Del har. gi- vetvis en enorm' betydelse' för växternas utveckling. Man måste emellertid ha i minnet att tor- ven. i sig självi inte innehåller tillföras jorden: Den som” för- bättrar sin jord med krädgårds- torv bör tillföra 'växtnäring i form "av ett s. k. sammansatt gödselmedel Dessa gödselmedel Jär-så djärvt uvringade' så jag vå- gar aldrig ta henne. med utan att ha med. mej en vulle tejp. . = Älskling tänk så omtänksamt, :| bodde. på: under : kongressen har han har 30 grader plus Kö rnnad skickat mig det sötaste lilla nattlinne, . sade' frun: till sin sär nan. Hotellet du St VÄNTANS TIDER. : '— Varför skrattade du" inte åt hans historia. Den war ju verkli- gen rolig, .. —:' Ja, get « vet jag, väl. Men jag kan inte med den där-knölen, så jag väntar med att skratta tills jag - kommer hem. . «a innehåller kväve, fosfor och ka- lium, samt därtill för växterna nödvändiga s.k. spårelement. Dessa” gödselmedel är mycket lätta "att använda, och de ger också ' trädgårdsjorden rätt när Fingsbalans, | | s t — Den där kvinnan har kostat! någon växtnäring.' Den måste H | :förahallands fotboll rullade - : för fullt trots. och det är väl föga troligt att man kan : starta” de ”sydhalländska” fotbollsserierna till påsk —. allra ' helst. om det blir tjällossning. Men under veckoskiftet -rul- 7 lade den sydhalländska fotbollen för. fullt : på -mestädels ; "Isegrade med” 3-0. För. . målen ole Mi fed Isvarade.i "Holger Svensson. ' "Domare: var . Hasse: : Magnusson. | Ticholm. : hårdfrusna. planer, : ar OAVGJORT MELLAN. + LFK) OCH BK START : ” Matchen: på: : Laholms / trä "ningsplån: "på ..söndagsförmid. dagen” mellan; BK Start och ledn; i dan Start ' haft : LFK: slutade” oavgjort 2—2 se-]7 kyligt. säd RÄNNESLÖV VÄNN Ränneslövs träningsmateh på öndagsförmidd i' Ysby : pausen med 2-1. a : Spelet. blev. inycket 'chönsartat och .mot slutet blev det också det verkliga: och någon . bälltre kvalitet på spelet kan man ju tinte begära under sådana förhållanden. Spelet: Gästerna tog ledningen På. en 'sbraff inslagen av ch. re- dan i inledningsminuterna 1—1 gjorde cf Kennet Tronee efter 20 min. I 40 min. blev det 1—2 genom Starts hh på ett vackert I långsköst.” Andra perioden hade LFK:s kedja ett flertal fina mål- chanser men samlliga -missades hårresande och" det "dröjde till i 30 min. med kvitteringen och återigen var det Tronee ' som stod för målet denna gång från diten vinkel. Domare var Rune : Nilsson, Eldsberga: - " VAXTORPSVINST MOT. "SIMLAÅNGSDALEN Simlångsdalens IF stod för motståndet -på lördagsefter- middagen på Våxtorps idrotts- ” plats och hemmapojkarna kun- de åter inregistrera en seger som :' Iöd ' med siffrorna 2—40 . efter 1—0 i pausen, : Trots vinsten var det gästerna som stod för det mesta och bäs- ta” spelet men: dessa var sorgligt ineffektiva — framför, mål.- Nu provade Våxtorp några nyaunga spelare vilket nog gjorde sitt till att spelet inte klaffade som det fick : klara upp det mesta och det gjorde man också med bra: vur. För målen svarade de båda . Jytitrarna Torsten Filipsson och ” konditionsprovet s skulle. Nu var det försvaret som |- mot Grevie slutade med, seger- ' siffrorna 3—1: efter att gäster- na haft" ledningen. | i > halvtid med 1—0. 05 - Som siffrorna visar var andra neslöv och spelet gick stundtals riktigt bra, För 'målen svarade vy Matti Eriksson, vi K-E Pet- tersson och . df.. K-E Nilsson. redan t' inledningen '(självför- vållat) av matchen att man be- farar en spricka i benet och i så fall är han borta. från fots bollen 'en längre tid. Matchen dömdes av "Claes Franzén, Ia- holm, ' - B-lagsmatchen mellan de påda Klubbarna slutade IL. ser SKOGABY FICK KNAPP - FÖRLUST I TIMSFORS . "gen Timsfors i en jämn match, där hemmalaget segrade. med a os Planen 'var här av. sådan be- skaffenhet att något spel av bättre kvalité var uteslutet och det blev endast ett gott kon- ditionsprov för båda lagen. För Skogabys mål ' svarade ' Kaj Borglin och Ove Håkansson. -., SKOTTORP VANN '3-—1: MOT FÖRSLÖV Skottorp tog sin hemmaplan i besittning på söndagsförmid- den var i utmärkt skick: och " matchen . blev också av. 5 halvleken den bästa för :Rän- | Oturligt för Ränmeslöv skadade linge. ' ch -Bengt. Lindkvist. sig. så illa|- Skogaby gästade på. sönda-). . dagen när Förslöv gästade och |-- malaget som "segrare med 325 "när domären Olle Benjamins- " son, Laholm, blåste" slutsig= För ' Skiottorps- ”ghåls svarade : Jerker : Karlsson,” Tore Larsson och Uno Håkansson! På lörda- gen möttes Båstad och Skottorp i en B- lagsmatch' där Skottorp Jöhanssor och Lars Persson, ' : i Domare” var. Tyko Nilsson, La- . HASSLÖV:- SPELADE . "OTRE MATCHER: - " Hasslövs- IS har varit flitigt " i. elden ' under? veckoslutet, på lördagen "spelades det hemma : mot Förslöv, där gästerna seg- "rade med 2—1 : i en mycket jämn match. För Hasslövs' mål svarade vy Arne Kvist, Hasslöv kostade också på sig lyxen att bränna en straff i slutminuterna. Doma=- re var Anders Salomonsson; Ve- . På ' söndag" reste ' Hasslöv till Brunnby. som ligger strax' utanz för Höganäs och tydligt var att ännu i benen ty här blev det stryk. med hela 5—0. Hasslövs b-lag spelade hemma mot Korn- hults A-lag och segrade "med 1—0, målet inspelat av cd Bengt Åke Gunnarsson, vn : ÄTER KNÄREDSVINST 3—0 MOT 'VAPNÖ IF Kunäreds - IK träningsspelade mot »Vapnö." på 'Lagavallens : träningsplan och segrade: efter "en bra match med 20. efter -0—0 i. paus.» in Det märktes att träningen: drivits ' målmedvetet av Knä- reds-laget för i andra: perioden var mog. slutsignalen en” lättnad för gästema, gom Iknäade” be- tänkligt för, hemmalagets tempb. För . målen svarade hy Gösta : Bäckman - cf: Bengt; Johansson och vi Jan Anders .Ethnersson, Domare" var Pe Svensson; : Knäred.:. . oas OTROL ne Ti god - kvalité Efter 0—0 i halvtid st stod hems c . Bison 3 &2 slå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.