= Lördagen den 20 sp 1508. —"LT Spritstoppet och folkhälsan Att. spritstoppet inneburit "en allmän . förbättring av hälsoläget hos, svenska folket är det ingen tvekan om, och samhället måste" nu tå under orhprövning en åter- . gång "till spritransoneringen. Det : är generaldirektör Arthur Engel i medicinalstyrelsen, som fäller . dessa - dels glädjande. och. dels sorgliga ord i en tidningsintervju med anledning av att den s k. spritstrejken nu delvis hävts. Det . glädjande ligger i den visserligen tillfälliga, men dock: förbättring . som - noteras för folkhälsan. Det " sorgliga är det underbetyg åt svenska folkets förmåga att um-= .. gås med alkoholen, som talet om spritransonering utgör. N Generaldirektör Engel frambål- Å ler även, att Brattsystemet var en av de. verkligt stora socialme- dicinska insatserna under 1900-. -talets första hälft. Men man miss- ' tog sig på utvecklingen hos män- niskorna när man släppte spriten fri igen, under inledningen till ” 1900-talets senare hälft. Särskilt ungdomen blev en svår missräk= " ning — och kvinnorna. Det är speciellt bland dessa kategorier - de svåra bakslagen noterats. Lä- karyetenskapen i samarbete med. den ekonomiska och' sociala ut- vecklingen . förmådde effektivt bekämpa ..den svåra folksjukdo-- men , lungtuberkolos, men alko= ": " holmissbruket har man inte: rått på. Den fria. spriten var en allt." för stor frihet för många, D e ”för= mådde inte bära den, med svåra skadeverkningar som följd. =: Ur medicinska synpunkter är en återgång till motbokssystemet . alltså önskvärd. Man kan även utgå ifrån att en livlig diskussion om hågon form av, ransonering eller "inköpskontroll kommer' att ' "följa 4 spritstoppets spår. Pris= skruven som regulator för eprit=" konsumtionen 'vill man inte till- gripa.-En minoritet hävdade vis-' "Berligen den meningen då riksda- - gen ' behandlade finansminister . ; Strängs förslag” till prishöjningar "på spriten för ett par veckor $£e- dan, men majoriteten ' anslöt - sig : till principen att spritpriserna ' en= dast bör följa den allmänna in- komstutvecklingen. . :'Alltså " "en - slags ”'cynkronisering mellan. ar betsinkomst och spritpri . Tikdagen a Lärarutbildningen Et total motioner oj lä rarut= I Andersson i Sundsvall (up) m begär 'ått ett lärarutbildningsblock | ti snarast möjligt förläggs" till Sunds- vall och att frågan om att'förläg- ga en lärarhögskola dit utreds — utbildningskapaciteten :'i fråga om förskollärare: bör utökas med: 200 - platser fr 0 m budgetåret. 1964/65, hävdas i en motion av hr 'Edströ och frk Nordström m fl (fp) '—— Herr Norstrand och Kaijser m fl (h) föreslår en teologisk översikts- kurs vid Göteborgs universitet. — Frågan om förskollärarutbild-. ningen i mellersta "Norrland bör skyndsamt prövas, heter det t en motion av hrr Sundin och Lars- son i Norderön m fl (cp). — Karlstad har speciellt goda förutsättningar som förläggningsort ör t a ar ” säger hrr Eskel (s) och Kaijser (h). . De hänvisar till att staden i -jäm- förelse "med föreslagna = förlägg- ningsorter är klart överlägsen bl a - genom närheten till industrier med forskningsverksamhet .och genom restidsavståndet till befintliga uni- versitet och högskolor, .: — Lärarhögskolorganisationen mn utbyggas så att ingen. klass i mer I DEN 20 APRIL 1968 Förmodligen vill inte heller ma” joriteten av svenska folket vara meå om att återinföra motboken. Den omyndighets-förklaringen . smakar alltför beskt. Däremot är "det väl inte otroligt att spritstop- "pet "med dess klara utslag för . minskat antal fylleriförseelser, lä- genhetsbråk och -andra misshäl- ligheter som kan skrivas på spri- tens konto, kommer att aktuali- sera vidgad inköpskontroll 'i nå- gon form; Det enda sättet att minska spritens "undergrävande av folkhälsan är tydligen något slags förmyndarskap. Att: förneka det- ta sorgliga faktum är detsamma som att sticka huvudet i busken” . och det är det sämsta som kan ske ien allvarlig situation, 7 En resa hem i månaden - bör de värnpliktiga kunna få gra- tis. Riksdagsmännen har ju fria resor både med järnväg och flyg -t om om de vill resa hem två gånger i veckan och dessutom i "andra sammanhang ' än till: och från riksdagen. Varför skall de. då. 'vara så restriktiva 'mot de " värnpliktiga att de går på sam= ma linje . som . försvarsminister Sven Andersson, som endast före="" slår feni fria hemresor för "hela värnpliktstiden. :- Nåja, det finns förstås iksdags- män som ' reagerar" mot -hr” An- derssons” ' återhållsamhet. En av. dessa. är 'den bohusländske cen- ” terpartisten ” Lennart .' Mattsson, "som tar upp frågan i en riksdags- motion och föreslår tio fria hem-> resor, d v's en i månader, 7. "vo. "Motionären pekar även på den ' " starkt florerande liftningen bland . militären. Den tyder ju på att . det finns behov av fler fria hem- 'resor...I en försvarsbudget på” i runt tal fyra miljarder: kronor bör "det finnas "rum' för detta, helst ; om ' man erinrar: sig "att. SJ är statsägt och att det därför i rea- liteten. inte bör - bli. särskilt. be- tungande "ekonomiskt." I. regel. är + > det dessutom" gott, om Hats "på ara” "försvarsministerns intresse för" en -sådan standardhöjning” för :de värnpliktiga” Han borde int ha något emot den; som” hi Is torsdagen" den 18. hr lockade ” till ”rekorddeltagande! Ca 3.500" tävlande" deltog vår 500 plate, RR Ca" cirklar bar "varit verksamma med tillsammans 10.000 deltagare, Kurs- boken med samma namn som kur- sen gavs ut i 12, .000 exemplar. Den” hade författats av ”lanthushållslä-. rarinnan' Anne Marie Ekman, Upp- sala, och den till boken knutna stu- dieplanen har utarbetats av Jant- hushållslärarinnan Birgitta Mon-" tan-Hedman på LTK: : Bakgrunden till studierna” och tävlingen: är som bekant den all-' männa kampanj i konsumentupp- lysningsfrågor som igångsattes se- . dan SLS fått ett anslag från Sta- tens Ki tråd att änd: till upplysning i prisfrågor. Kam- panjen fick formen av den studie- tävling under namnet Rätt vara till rätt pris "som under innevarande än 25 elever läsåret 1972/73, an« ser hrr Widén. och Källstad m fl (fp). De begär vidare en professur 1 praktisk pedagogik" med spectal- padagogik på speciallärarlinjen vid «lärarhögskolan i Stockholm. ; — Kravet om högst 25 elever per 'klass läsåret 1972/73 förekommer också i en motion av hrr Larsson 1 Hedenäset och Larsson i Särslöv m n (cp). De vill också att in- till lärarutbild: vid folkskoleseminarierna höstterminen 1963 sker till 35 avdelningar för småskollärarutbildning och till 28 avdelningar för ' folkskollärarut- bildning. ” I Sistnämhda krav ställs också i 'en motion av hrr Wennerfors och Kaijser m fl (h). De begär vidare biträdande .rektorstjänsttr Maj Jä Malmö, båda från nästa budgetår. . Skansen . Riksdagen bör avslå propositio- anordnats av CUP och CKF, Ne Bevis nog > - -— Vemodig som vanligt satt Hlms skådespelaren Vicor Mature och småspråkade med en god. vän. — Felet med mig, suckade . han, är att jag inte? irstår mig på kvin= norna, ö mn Äsch, kom I nu inte med sådant struntprat! — Struntprat? suckade Vicor igen, Jag har ju två skillsmässor som bevis, = - . or av hire Gustafsson I Kårby. och Andersson i Brämhult (cp). - En skyndsam utredning om for= merna för stiftelsen Nordiska mu- seets verksamhet begärs. Därvid bör strävas efter att behålla mu- seet och de kulturhistoriska sam- nen om statens i stif- | på Skansen under ett hu- telsen Skansen, hävdas i motioner: yv yudmannaskap, . 28R LISLIe Yr Ma RS Slslelololalele en fö Bu RR för Lkad Hele "Att läsa ANNONSERNA ' il "> är både lönande och roligt . "beror. detta "på att: många -indivi- nektarinsamling än bina, Den nek- - De nya” svenska odlingsförsöken I träkupor odlade huinlor sätts ut invid klöverfält Svenska lantbrukare får med . iden ett nytt husdjur — hum- + Jan — som har stor betydtise för pollineringen av rödklöver-. "- fält, "Konstgjorda samhällen i ; kupor av trä kommer att pla- <ceras ut invid klöverfälten och. - c resultatet väntas visa sig i stör-" "re fröskördar. Sveriges fröod-, .Iarförbund har påbörjat od- > lingsförsök med humlor och har "= nu av C F Lundström fått an-'- + slag till fortsatta försök, som, ”: boppas man skall leda till att :metoden kommer att kunna ut- : ' nyttjas praktiskt i större skala. - : Sverige har ont om både bin och humlor, säger docent Sven Binge- fors: i Uppsala; som är sekretera- rei fröodlarförbundet. Till en del der förgiftas av kemiska medel som 'sprids ute i naturen. Därtill kom- mer att många av humlornas över- vintri i dikesk och dikesslänter försvunnit genom igen- läggning av öppna diken. Intresset för biodlingen syns vidare ha mins- katts... y fö og Att man nu satsar på huslorna beror bl a på att de är betydligt flitigare än "bina, I genomsnitt ut- för en humla 2,5 gånger så mycket arbete. som ett bi. En humla hin- ner nämligen besöka betydligt fler blommor per minut än ett ”flitigt” bi. Dessutom arbetar den. avsevärt längre tid per dag än biet. De fles- ta humlor” har. vidare längre tun- gor än bina och är överhuvudta- get. betydligt. bättre anpassade för tarrika tetraploida rödklövern har mycket "djupa blommor. och nek- tarn i .deras ' botten är oåtkomlig er för den korta bi tungan. vil Övervintring under Kontrol skall” "utföras i: Ultuna under led- ning av: "en "expert. på området, assistent" Folke : Fridén," som "följt lih de försök i D: k, I kor- ta drag går. försöken ut. på att få befruktade : drottningar : att. över- 'vintra "under kontroll och "sätta :bo i konstgjorda: samhällen. Övervint- ringen kanske på olika ' sätt. Man itade drottningar sker i ett labora- torium. "De placeras i nedkylt till= stånd i små burkar men ”överflyt- tas på våren till trälådor där de matas. med sockerlösning och pol. len.'s Småningom "Jägger de ägg. Ur dem '.kläcks larver och efter en kort tid kommer den första gene- rationen arbetare. Efter ytterligare någon tid flyttas lådan eller ”ku- pan” ut på fältet och insekterna får försörja sig själva varvid de samtidigt genom överföring av pol- len mellan klöverblommorna be=, fruktar dessa... När en drottning vaknar efter att ha övervintrat i naturen flyger hon till en början omkring och letar efter lämplig boplats. När hon fun= nit en sådan börjar hon samla bo- material och lägger sedan ägg. Un- der. den tiden fungerar hon ensam som arbetare och samlar in nektarn och - pollen till de' nykläckta lara; verna, När arbetarna kommer rotte får de arbeta på fältet och drott-|' ningen blir mer. bunden till sam=; hället.' Vid de artificiella försöken - skall man söka härma det naturli-, ga bobyggandet. + --' a: . Men humlekuporna görs starka- re: än -'de . naturliga - samhällena, Dessutom hålls de under kontroll bl a för. att hålla skadedjur: bor- ta. Och med tiden skall man låna ut de artificiella humlesamhällena till jordbruk i Mellansverige. Det finns många arter humlor men för: de här samhällena anses: stenhum- lan bäst lämpad. Den bildar star-. ka samhällen och håller sig i främs= ta hand till rödklöver. ' "Svårigheterna kan övervinnas så > Ända sedan ett halvsekel har man lekt med tanken att. göra humlor- na till husdjur, säger assistent Fri-" dén, "Undersökningar har' gjorts i skilda" länder och gett ' väsentliga bidrag till kännedom om deras bio- logi, något som skapat förutsättnin- gar :för' ett' bättre utnyttjande av: dem. :Men svårigheterna” är "avse-" värt ; större . när. det - blir tal. om att odla "humlor än bin; Det-be- ror främst på att humlesamhällena är ettåriga, medan binas samhällen kan få infångade dröt "att är fl Trots detta är det otvi=' krypa ned i jorden i i lämpliga jord- bankar. Där ligger. de praktiskt ta: get i dvala och”lever på den nä- ring de redan har: När solen kom- immer fram på: våren. kryper. drott- 'velaktigt « möjligt. att. - odla vissa; humlearter, ERS ” Att behovet av flera pollinatörer', i klöverfälten är 'stort visas av un=; dersökningar. som gjorts under se-: 20 ningen fram och bildar 4 Men:de nu aktuella : : odlingsför- Ida insektsåret 1959 täckt till mdast, nare år; ' Mi ge var t ex under det'speciellt go-i söken' med övervintring. av cbefruk- : » dock ännu inte hörts på den ,bunk= . vägrar han fortfarande avslöja. t icher huvudmannen i postbedra= v +: garligan, «Lars-Erik. "Hultman, 2 kommit .. över i Stockholm på rn postanvisningar, som förfalskats , på samma sätt som de vid kup- ; perna Å. "Göteborg. Tillsammans ; med .de 200.000" kr som han. kom över vid. den postkupp i ” Stockholm som han tidigare er-. : känt stigar summan - till om- i kring 240.000 kr enbart där. "De förfalskade postanvisningar- |. na sändes till fingerade 'adresser i Stockholms förorter. Hultman av- elöjar emellertid in” se vilka han haft som medhjälpare.” 2 Vid ; förhören . i Göteborg har Sven Ove Näsman erkänt att han varit Hultman behjälplig med, att ”plocka ut” "pengar i Stockholm, . — Vi misstänker att även Gor- don Palevsky, varit med. Han har ten, talar 1:e kriminal Lennart Allander vid stockholms- kriminalen. Hultman. erkänner utan vidare att han är huvud ska! från Västerås, ställs på: mån, dagen inför. häktningsdomstolen 1; Göteborg. Kvinnan & är ir misstänkt för, Kriminalpolisen. Göteborg vet nu vilken firma i staden som sålde: en begagnad . bil till kuppmännen.' De har pekat ut, der. Under tiden; . bilen; 'som betalades” med 7.500 kr: och 'värderås ' till högst 3.500 -kr,'” gjordes i ordning på firman satt. kuppmannen på ett kafé i närheten! och väntade, MN På torsdagen kom även en kris minalman '. från "Malmö. till Göte- borg för att höra Hultman. om de. kupper i' Malmö som sammanlagt gav ca 50.000 kr, Doktorn svarar Under denna rubrik besvarar ' :äån svensk legitimerad läka-e / Fostnadsfritt medicirska frågor en från läsekretsen. | Förse - frågorna med lämplig vn signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars ligan och det är också klart att de : fiesta fallen cirklat kring honon, säger kriminalassistent Allander, : TUSENLAPPARNAS - - MANGFALD sec. Hultman gör gällande att han var nästan helt utan pengar när han kom till Göteborg för att utföra kupperna där, Det är. tydligt att enl. hel del pengar lagts på restauran- ger och gått till andra nöjen. Från Köpenhamn har rapporterats tusen- lapparnas mångfald vid Hultmans kotellbesök där. : Var- huvudmannen' i ligan gömt de 40.000 kr som han säger sig ha kvar efter - kupperna i Göteborg — Det finns anledning un- dersöka vad Hultman hade för . sig när han var i Helsingfors, säger kriminalkommissarie Ake -Wennerbeck vid göteborgskri- - minalen, — Det är inte otänk- +. bart att han skaffade sig bank- fack där, Hultman och Näsman och den obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak- I tionen. . . ”Anne 49 år”, "Uttrycket ”imbe- till” betecknar en viss intellektuell trivecklingsgrad och anger samti- digt även i viss mån graden av bildbarhet, ok ”OQviss förlidspensionär”. Tanderi] är en medicin med övervägande an- tiinflammatorisk effekt. ' Medicinen motverkar även inflammationer . :Lekmän i i kyrkan . tiotalet kö nas av en stark -kyrklig aktivitet. Ungdomskretsar bildas ute i för- samlingarna och stora skaror unga samlas i dessa, Nittonhundraader- ton stiftas Svenska Kyrkans Lek=- mannaförbund — Kyrkobrödernas trikssammanslutning, wans uppgift är det kristliga livet fördjupande i verksam brödragemenskap. Kyrko- brödernas främsta uppgift är inte blott den personliga brödragemen- skapen, även om denna är liksom själva grunden för: lut- . Marcel, så hette systerns fästman, och dennes mor blir en stor be- svikelse. Hon rymmer från Mar- cels hem till en snäll bonde med vilken hon haft sällskap en sträcka under resan genom. Frankrike. Marcel och Eva träffas emellertid igen och Eva blir kär i Marcel, Hon är emellertid en renhårig flic- ka, som inte vill taga fästmannen ifrån : sin: syster, och bslutar att resa hem till Sverige. Minuterna före ”flykten” anländer ett brev LODJURSJ, AKT. Em todjur jagades häromdagen av beväpnade skidåkare i den nors= ka gränsbygden Öymark.: Jakten pågick i flera timmar men ingen lyckades få lon inom skotthåll, Diuret lyckades slinka över -grän= sen till Sverige, där det i dyda av fridlysningen kunde andas ut. I vinter har flera lodjur ' från . . Dalsland gjort besök i de norska gränsbygderna, - Flera rådjur har. hittats rivna och" ett lodjur har skjutits ända in på Fredrikstads knutar, ' bonden reder” "ett höm åt dem på s mm trevlig och underhållande bok som. kommer att bli uppskattad av från systern, vari hon meddefar att hon fått en ny hjärtanskär och ber Eva så sk som möjligt med- och kommer troligen att än mer bliva ant aktivt deltaga i försam- dela Marcel detta. Givetvis blir det ingen. hemresa av för Eva. Hon| i övre . oa ” Hs. Viola Wahlstedt: "RES ENSAM, : ogifter. . Ju mer samhället -sekulariseras, dess mer aktivitet, dess större insatser mås- te de göra, vilka är gripna av kris, tendomens livssyn, I hem, söndags- skola, junior> ' och ungdomsarbete och i gudstjänstelivet finns upp- gifter för kyrkobröderna, . = -- Tolv författare har gett ut en handbok för kyrkobröder betitlad Lekmän i kyrkati, Det har vid nå- got tillfälle blivit sagt, att kyr- kan inte har kunnat placera" lek- männen, inte har kunnat ge dem något arbete, någon uppgift..inoni kyrkan, Vissa präster har framfört blir Marcels. maka och den snälle : Rekordinvandring till Kalifornien = ' folkrikast i i USA. " SAN FRANCISCO (TT) Den amerikanska drömmen om rikare , betesmarker bortom hori- sonten i väster lever inte bara ett skuggliv 4 TV-rutans cowboyfil- mer, Faktum är att inte mindre än som sin att lel 1.600 ik varje dag äntrar blott har en plats i Kyrkan: plat- sen - nedanför - predikstolen." Nog skall de sitta där och lyssna till Livets ord, men skall de-blir verk. liga kyrkokristna, måste de även få arbetsuppgifter inom kyrkan. Bo- ken ”Lekmän i'kyrkan” är avsedd som studiehandbok för elva studie- kvällar och får ide uppgifter, som där pekas på, komma till utföran- de, då kommer det att bli nytt liv i svenska kyrkan. Ämnena, werk- som beröras . äro: Kyrkobrödernas and- liga liv, kyrkobröderna" och ”guds- tjänstelivet,'" det'”legala kyrkliga arbetet, söndagsskolan, ungdomsar= betet, besökstjänsten, studiearbetet, det sociala ansvaret, kårarbetet i praktiken,” "erfarenheter från arbe- tet på kyrkobrödrafronten och slut= ligen kontakterna över gränserna, Lekmannaskolans :;. förste före- ståndare John: Melander yttrade vid skolans öppnande 1932 följande tänkvärda ord: ”En av'de vikti- gaste frågorna” i vår kyrkas liv är den. som rör lekmännens” utbild- i LE harm ; Boken fra ik har mycket att ge i detta a nende och - säkert blir det många kyrkobrödralsårer som till hösten griper sig an med stu- diet av> densamma, . | LEKMÄN I KYRKAN, En hand- bok för Kyrkobröder. "Diako- ist: elsens fö ag. Pris 5: 50. n. > Sydafrikansk - Vv -rapsodi.., ”Hårdhänta boer, praktidka eng- elsmän, drömmande indier, valhän. : lita negrer — är de inte som skapta |. att leva sida vid sida i sämja, kom- pletterande varandra och ' utfyllan- de "varandras brister? Landet lig- ger och väntar på dem med öppen famn, - detta wvidsträckta, . vackra land med evigt solsken och bördi- ga marker, liksom en mor som äls- kar alla sina fyra barn, hur skilda de än må vara till kynne och be-T gåvning. Här om någonsin skulle det. visas: att. mänskor av olika läggning kan leva i sämja och fred. Men det blev, inte så. Knutna i ig skräck för. varandrå, ras emot.ras, grupp emot grupp, har de spänt sina krafter att för- störa och förslava, ej att uppbygga och hjälpa, Så gjorde de livet till ett helvete för de svaga och: en ängsligt bevakad fästning för de starka. Och hårdare blir det. vart år, detta hat mellan svaga och star. ka — tills slutligen upprorets brand en dag bryter ut och lämnar lan- det som en rykande ruin.” :- Så ger kyrkoherde Gunnar He- larder i Karlskoga bilden av hans älskade Sydafrika, I fjorton novel. ler skildrar han upplevelser från det land där rasdiskrimineringen — : kallblodig och genomtänkt — är en speciell sorts nedrighet. :I bokens femtonde kapitel tar han upp frågan; varför just Sydafrika mer än något annat land i vår tid -langrips och drabbas av hela den fria världens indignation, Undra på iskrimineringen är som i detta: resdi: en mur utan port: du kan aldrig ändra din hudfärg, du kan aldrig bli en av oss, du är för alltid ute- stängd. Du är född till en usel Tas, och ingenting kan göra dig till vår like. Den vite i Sydafrika kan vara |" en sjaskig luffare, men har ändå alltid rösträtt, Den svarte kan vara en . fra men kan äre få rösträtt. Medbor- garrätt heter hudfärg. De officiella rasteorierna förser de vita med gott med utgj i ah och andar delar av rörelseap- paraten och har även viss feberned- sättande effekt, ' På grund av de ovan skisserade egenskaperna ordineras medicinen bl a vid ledåkommor av såväl reu- matisk som annan natur, vid in- flammationer . efter operativa in- grepp och mycket annat. = : " Patienter 'som . har magbesvär i « En gripande bok som bör läsas av alla oss som har frihet. He. . $. ' Gunnar Helander: SYDAFRI- KANSK RAPSODI. Diakoni- styrelsen. Pris kr, 15:—, Trevlig tonårsbok - Birgitta, en nittonårig stock- holmsflicka, blir kär i en charme- form av magsår bör undvika denna och liknande preparat, Biverkningarna är mycket fi sällsynta fall kan blodbilden påver- kas något och varje doktor brukar Järför uppmana sina patienter att uppsöka sin läkare vid feber, hals- tenares fästmö, en 35-årig sömmer- Ve "Font och slemhinneförändringar, a rande fransman. De unga förlovar sig och det blir bestämt att Bir- hemland i sällskap: med sin syster Eva. Just när allt är klart för re- san, måste Birgitta läggas in på ett sjukhus för en operation. En faster till flickorna ger Eva rådet: "!"Res. ensam, Eva!” Eva reser en- sam, men sammanträffandet med flyttlasset och beger sig till Kali- fornien, De senaste åren har Kali- forniens, befolkning ökat med drygt en halv miljon per år. Detta in- nebär inte bara en rekordstor im- migration till Kalifornien från and- ra. delar av USA utan också' en högre nativitet än det amerikanska genomsnittet, Lätt kallsvettiga statistiker och sociologer i Kalifornien har gjort en serie prognoser för befolknings- utvecklingen under. den närmaste tjugoårsperioden, och resultatet är fantastiskt. Nyårshelgen 1962/63 'fi- "rades i Kalifornien på guvernör Ed- mund G: Browns initiativ som en fyradagars högtid med anledning av att Kalifornien nu 'passerat New! York: och med drygt 17,3 miljoner invånare blivit " USA:s /folkrikaste Ingen ubrédning om konsument: : varutorskning ' STÖCKHOLM (TT) När riksdagen på onsdagen beg handlad handelsh Atitel. spann sig en livlig debatt om kons" : sumentvaruforskningen och korisu lysningen.. Den b 14. 99; I första kammaren blev: 'motd " svarande siffror 73—68.. I frågan om statens institut. hantverk och industri framhöll” Stefanson (fp) i första kammaren de dock inte yrka bifall till re bidraget till kursverksamheten med 50.000 kronor, eftersom handelsmi- godoses på samma sätt som skedde förra året. Båda kamrarna biföll utskottsförslaget. : Rikså . båda ” biföll stat, Att guvernör Nelson Rockefel ler i New 'York. energiskt. påpeka- de, att den magiska tidpunkten in- te skulle inträffa: förrän till. mid- sommar ' uppfattades” ungefär som en göteborgsvits i Stockholm. Befolkningsprognosen för 1970-års Kalifornien ä är 22 miljoner och 1980 cirka 30 miljoner. Kaliforni upp- till företagarföreningarna. Hr Dars lin (h) sade'i' andra kammaren att ”storvarven sedan motionerna gåranti.. Många mindre företag vill också låna men drar. sig för det” då lå ens "namn utbasuneras lever med andra' ord en 'av. de största folkvandringarna i Ameri- kas historia. För en svensk har. be- folkningssiffrorna direkt. aktualitet | eftersom > Kaliforniens : ytinnehåll ungefär. Motsvarar Sveriges. . - Kaliforniens : symbol eller. .Jand- |: . skapsblomma, om man så vill, är sedan länge bilen, I' de största stä- derna har. för övrigt en i ameri- kanska ögon lätt förkrympt variant — främst : Volkswagen 'men även Volvo — skjutit upp ur asfalten. För . närvarande "är 9,2 miljoner bilar 'inregistrerade 'i' Kalifornien ”och 1980 blir det troligen 17 miljo- ner. Redan nu är en tredjedel av Los -Angeles centrumområde . ut- - nyttjat enbart för bilarnas behov. "Bilen har trots trafikstockningarna » gjort. Kalifornien; till det rörligas- -te samhälle som människan någon- flyttning nästan av nomadsnitt: var tredje familj 1 Kalifornien byter "adress varje år, statistiskt sett, . ». Kaliforniens : attraktionskraft. på utsocknes amerikaner är uppenbar: den höga levnadsstandarden, bilden av Kalifornien -som ett föregångs- land. Och genom 'massfabrikatio- levisionen bidrar Kalifornien självt till att vidmakthålla drömbilden. ; ANTAL NTÅL FLYGOLYCKOR = DÖDSOFFER [CD 1962 var ett dåligt år för världens luftfart. : Antalet flygolyckor låg betydligt högre än året förut, Ta- bellen här ger en översikt över an-= talet flygolyckor och dödsoffer un. der åren 1961 och 1962, Av antalet dödsoffer under 1962 omkom endast 780 personer på de reguljära luft. linjerna, vilka alltså kan anses mest säkra, De-flesta offren åter- finns inom -- de mera Ina ljära yprouterna, shartrade vlan sin skapat. Inflyttningen till staten oa motsvaras av en' märklig inre'om- |” nen av filmer för biografer och te- |: i pressen" Hr' Dahlin ånsåg där- för att nuvarande publiceringsbe- stämmelser . bör;.bortas.. Han anföll vidare hos handelsminstern om: e förslag om "höjning av garantilåne. forskningen och konsumentupplys-L ningen inleddes i andra kammar; (bh) vilken av utskottsförslaget drog! den 'slutsatsen' att regeringen inte: önskar! den förutsättningslösa ut redning som: oppositionen begå Man ”bänvisar ' till redan” tillsatt; delutredningar men "detta räcker: , int. Hr Jönsson i "Ingemarsgården! > (fp). instämde, "Han ansåg att det"; ing av hela frågan, >" Hälften « av svenska” kongo- -flygstyrkan snart att vänta hem; | "STOCKHOLM (TT) ” oe ”" Halva : svenska flygstyrkan & ' vecka enligt vad försvarsstaben - bekräftar för TT. ot Det är £ n'totalt nio svenska nad litärplan som tjänstgör hos FN, sju jaktplan . av typen J 29 flygande; tunnan och två plan av motsvaran-; de spaningsversion, 5 29, 3 "Diskussionerna har emellertid Pp va och pågår alltjämt, FN sägs vä ja behålla det svenska flyget ytter! ' ligare någon tid. För dagen räknar: man:dock på försvarsstaben med at åtminstone de båda spaningsplaner; vända någon av. ; dagarna 24-25 april. — redovisar ö STOCKHOLM (TT) Konstrollstyrelsens uppbörd sad skatter och acciser var "i mars. 360.20 miljoner kr mot 280.28 milj. Samma månad förra året. skatten ökade. från 77. 89 97.62, vinskatten' från 6.77 och skatten på malt och läske=)" drycker från 15.38 till 15.59 milj. Tobkasskatten gav 83.60 milj (f å 68.41 milj) och bensin-' och bränn=. oljeskatten. 71.43 (47.40) varav på; bensin ' 70.12 (42. 21). Energiskatten; - inflöt med. 33.38 milj (25.79), om- sättningsskatten på . motorfordon: med 24.96 (16.26) och varuskatten. . ed, 25. ed (2 37), varav på choko" lad-" oci onfekt a ln hö yrvaror - EN ökning: milj till" till 8.0; att institutet behöver skickliga tek« ” niker och yrkesmän. Talaren kuns ”" servationen om en uppräkning av '. senaste tiden varit mycket intensi=- jämte två av jaktplanen skall åter= ' Sprit= > . EVA! Rabén & Sjögren. Pris : 5:75. : reservationen om en 'utredning 1 e ämnet avslogs med 111 röster 'mot ..: nistern i andra kammåren meddes + | lat att önskemålet kommer att tills" utskottsförslaget i råga om stöd +” lämnats fått 550 milj kr med stats="., .. ' [ramen till 80 milj kr till nästa år, : i Debatten " om :. konsumentvaru- . . ren 'av "hr Bohman i Stockholmij Ne skulle vara mest praktiskt och tids; besparande att: tillsätta en "allsidig a] Me « Kongo väntas hem om någon..- .. Kontrollstyrelsen |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.