"8 ts Ne SN —-rAHOLMS TIDNING 7 so a ös | | Lördegen den 20 sol 1900. äns Bä oskar Ej. sår roligt att bli kvar..som reservbefäl p på - Giftomans samtycke ; Hållands regemente förs snart 50 år. sedan : U< någon" örvarning 3 fick 4 tjänstledig den ,24 okt. Vi, ' "det var de som" skulle utbildas . täY recervibefin, håde då gjort "45 slegars krägatjänstgöring. Den övriga delen av kompaniet - klev: hernfö tovad, vilket vi inte hade” arng um. Det var därför vi fick permis. Den 1 nov. var vi 30 st. ilibeka til! ett avfolkat”' 'och tdeligt komp. Vi ansåg oss. lurade. Alt börja på en ny cm- > gång var tate alls tilltalande, " man hade för längesedan-fått - militärleda.. Det blev genast en ' orpositionsyttning, som”. i brist: på-annat, klaga hos befälet gick ju'inte, riktade sig mot alla 1ö- sa, ” föremål. : samt mot förbud". som rökning på logamenket, och , ”ohäddade sänger, ja allt” spm Ste Av Ingrid Héssländer ” ST : ' LD gården till ett likadant litet pa" radis som det hennes mör Kade”: skapat på 'Himneslöf, ' öch hon! blyödes över att 'se, hur mycket ' hon försummat. Nåväl, hon fick . försöka ta igen det. Här på- Rö- storp var hennes hem nu, Här ville. hon stanna, här ville hon bo. "Hon; tänkte, att hon inte bättre kunde. Visa mannen sin goda vilja att drös ja kvar här och hålla ut, vad som, än kom, än genom att börja Se och plantera; Den som lägger ett. I frö i jorden för att sedan gå och vänta på att få se en planta växa” upp, måste ha lugn. och, tålamod... "Tålamod, men på samma gång en sorts glad iver, som inte vill unna sig ro, förrän allting står :ansat 0 färdigt. Själv hade. hon sina van- liga göromål inomhus, 'det blev: Fonts. | Medan hon sade sig "detta, visste hon redan, ' att dét var osant och orättvist. Det enda hon visste med säkerhet om Greta var, att hon rå. kat illa ut här hon nästan var ett barn, och så nu detta med Axel och henne... Hon hade ingen rätt ått sätta sig till. doms. över den andra. Hon hade nog förstått, att Greta verkligen höll av Axel, att hon hade gjort 'det länge; kanske många år. Men just detta var det; som gjorde saken än värre, : Om Greta också war van abt säga nej åt andra, skulle hon inte göra det åt honom, . : Ho satte sig återigen spp i sängeny knäppte händerna om, knä- | na, väntade, Hela tiden: lyssnade hon spänt. Hon wisste inte, hur . Då förstod hon plötsligt alltsam- rntans. Han hade inte älls vårit hös Gréta, Han mäste ha? rusat på dör- ren i stället, hän, måste ha drivit omkring i "skogen hela tiden han varit borta ' När hon i insåg detta, brast hon i gråt vå nytt men nu åv lättnad, ' . Han satt och strök henne över håret. Småningom: stillnade hennes gråt. Hon torkade sig i ögonen och såg på honom. Han såg äldre ut bara på desssa få dagar; kinderna var håliga, rynkorna i pannan hår- dare, Ännu en gång blev hon med- veten om den kvinnomakt hon ha- de över honom, men utan en skymt av triumf eller segerglädje. Sna- rare var den henne en börda, som ville pressa henne till jorden. . Nåväl — hon måste pröva på att rning. Det var ingen agi- tetion, celler. uppvigling" av nå- > got slag, en spontan yltring ge- mensan för 0cs alla. Kanske var det något bv början" till myteri, la i så fall var Vt fullt främmande för en sådan tanke, Så blev Idet ju räfst och upp- sikt med vad: vi hade för 1083, och så Iugna Het ner sig, men gaistan :var' inte. slälct., Elden " brusada upp dgen, nästan värré än-dörra gången. Men då kom . kaptenen ” en. kväll: när! oväsen- det var som värst; och lusten wå |: :- tjock äv tobaksrök att iman faun T. - de' skära "den. Der inspektion : ingsminnen .t bjuder | och sorglustiga poänger även om man brukar, komma "ihåg | + | veckor sedam börättade skräd- son i Ränneslöv: i "Laholms: Tidning om hur det var att vara rekryt vid Hallands 're- gemente för snart femtio. år "| sedan. Hans artikel blev mr myc: ket. uppskattad av Vår läse-, krets och. i dag återkommer han ”på allmän begäran” och berättar "om hur det var att bli uttagen till.r reservbefö Dp: han sade mån "kan". ju inte: itro art det är människor 4 som" bor] "här, snårare djur, Jag ani, Körs klavade han, hö a er ända ner . på Norra vägen: "Men i sinnet satt det. kva "jag senare skall berät har många gångor,; på dessa; vad, en psykisk” "undersökning av” dessa ' annars 'så ”snälla” , gossar "skulle got för resultat, ” Vv "hade fått en löjtvlent 'o och en furir som befäl, Det bör- ja inte så bra, redan vid. den första uppställningen” skar det tillsammens med. och: som. var bland dem som" hemförlovädes, hade lämnat-in min. var dagsuni- form och låtit tin bästa hänga kvar, putsad och fin, Jag hade | ju inte åninat ant göra än vod- alltid: På "många både roliga 7 de förstnämnda. "För hågra"]” änmed”. var: dét slut med dän. gä jen, det! " blev mycket hård övervälning, > baga byt. och där stöd | g! och 'glänste som: en redan ber l' fortårad ställföreträdare för, vice. körpral. Men. det "varade Änte längre än (UT årispektionen, al tid. var det mågot fel på put- sen men nu vär, det för bra, ett. hårt kommandoord, i väg byt Al. rågolt mindre” bra. vanlig; exercis, och; denna idel äv, Övningarna. var, furiven. sär- | skilt inkresserad. av vanför det 8; hvar tropp Fia I "dåligt fatt ; Du da Jag "Kan. minnas " precis alt slå de somi satt fråm. för. å huvädet, och när der var nåt vil el ju hä” den i huvudet! höra "våra kubikap r i soldat- L "undervisninge: 4 : den hade: vi & Då. blev. han n. set åter upp. Vi skulle ha hatbt- id se domen.:; Då itog fö Inanten:; själv: under ingen” och Prata mest börda jag tänkt |; i agar, funderat. :över |, inte a I ft e a S mio verad. Det var a men. någon: som studerat regle- den enda gången. han frälsts. oss från én hårdför furir. Det" var ändå den bästa" tiden inom det militära, med omväxlande proc gram, : eft. friskt uteliv, , inga]. långa. marscher doch. : :änseln sor: åp | svår iblånd men det: vär.s säkert vi också. I stort sdit så trivdebs vi ganska bra ihop. Det var ju vinter. men". varkån - kyla -eller > Nänga reser till Visby och" Gotland för alt gifta sig. Men svårigheterna 'att ordna alla de- " tljer har förstås varit stora. I år onserar 'dock Reso i Visby allt-i-ett-resor för. brudpar. Ett brudpar har "redan 'utnyttjat den niöjligheten "och flera törde det bli. Det vär Lilian Gren, Falun och Ingvar Eriksson, Märsta som; käromdagen gifte sig i Visby doni- . kyrka, Reso ' ordnade allt — resor, hotellrum , (enkelrum. 'och bröl- lopssvit), brudbukett, hårfrisörska, - fotograf, khästdroska till och från kyrkan, bröllopsmiddag ösv. Den här gången : ville brudparet ka Präst, mena. Reso-basen r Visby Lennart Suidström;,” ördnar även "borgerlig vigsel för den 'som vill > ha. sådan. Omkring tusenlappen kostade bröllopet: De | blev AVezen på. bar gärning I un- der ””upploppsdagärna” med att ss dl - "skall 'nämnå 'en episod i 'dett& kammanhang. Vi hade nåttövning på Sködalahéd,, och grader kallt: När. vi kom hem dagen etter, kom , kaptenen ut: ch J'och fråga hur pojkarna” hast det! kr Be svara” löjtnanten. röka, på; fuckan;-och "förklarade högtidligt att han - upphävde . nämnda” förbud, cd "Så någon, gång å nov. "kon 1915-. ånskläss . 'och därmed blev dett 'åller befolkat på köräp. oc man. börja : ålver. känna en viss tlfredsställetse med. tillvaron. Dett. gjorde: Nog (också sitt a DS Idea. railitära : översittarekänstan - hadesvi mio! og fått en liten släng Vv | nå den 10: Januari 1916 1öch hemför- e kadé "gå. bra och några större skämäylslingår förelklom inte.” .. Men tå; en gång brusade trot? övning och. hälften." av. truppen > | hade marscherat i förväg ikläd- fen, | . b styrka 15 man, och" föriien. skull De” . komma efter: "med, 085,” som tt denna: order, jabt värnpliktig ite vintertid..kan tvingas. bära den. vanliga-blå mössan, och. en- ligt reglemente "ställde ot upp nog varit, en, kost läg syn, ant Då Ä i i skulla nog I bli värm- da i våra Bäst Ordern | några . hindrar "meter, men så skulle vi | passera en: skog, och "jag tror inte han helt litade på pojkarna. Det "blev / samling 'och wi hade en riktigt gemytlig: anförare ' i lflörtfättningen:” Upploppskänslan Var väl ändå inte "riktigt släckt, föch' hade idén dägbt ut denna tredje gången 'höäde det 'säkert inte vårt roligt för någon. i ågon Hiten : solskenshistoria måsg:e jag ha med Den är väl sentimental men ger en vi: sion. om "att det kan finnas 'plats | - för ånnat. än "det som 'rör det militära Li Itrianten , hade: en hund, foxterrier, som ofta var [med loss På övningarna och som Var hans ögonsten, Ex morgon när vi evverkat korum,' (detta hade fått en mera högtidlig prä- gel) seg Iöjtnanten fram. för froppen och verkade mycket |. dyster. Han sade: Jag har en sorglig "nyhet . att ' berätta för eder. Den stora krigshunden Fix är död, jag vill att det . skall var en varning för er. Han har nämligen bonnat i matt ioch 'heminade under ett passerande tåg. Så ”torkäde han bort en tår. Efter en konferens med furirén om schemat anslogs 'en timma I | Staäl. von Ho | i | många år."Det är säkert många FART da: älsmötsor. Det var löjtnan” j lat; om iu. MN som. får.. vana : |då känner'mi tydligt ait "ord söm lades vid Tändalasjön Sch bland granarna utsågs en plåks och 'där| .|grävde vi en. grav och sänkte Fix däri, avslutat med. ett. sten-; kummel. Vi intog 'én stram giv- akut ällning och Föjtnanten yltt- rade: Nu vet jag Vär, du är och i. dystra stunder kan 3 Jag & i .|och tänka på Fix. ” vt Löjtnanten : Var Kurt Géorg i södra ' Halland; Som gjort” sin rekryt vid:5 korp," som sänder: honom”, & Wärn tanke å var vi framme vid avälut| ningen "och "tenbamern av så väl teori som praklitiska övningar genomgicks, Ji ag vill minnas att' vi war järnna t ingen bättre. eller: sämre: Det blev godkänt” överlag vilket nog var ett- allt för högt betyg, underkänt ade kanske varit mera räbt, och wad beträf- far. uppförande, av vad ovan re- laterats, hade underkänt väl va- vit: för bra betyg. Så. randades |oming. blev, en, värklighet. Det länge. hon suttit så, när, det tog i dörren, . Men" hon .'var kall om | skuldror och armar och stel av I sin tvungna ställning, Rummet var | strålande ljust nu; solen höll på : latt gå uj för alt begrava hunden. Vi sam-' pp. i . Trötthetén, förtvivlan över äcres fiendskap, lättnaden vid att ändå se honom komma tillbaka fick. nå- got. att brista inom henne, och hon kastade sig häftigt raklång i i säng- en och brast i gråt, Han kom fram | till-henne, hon -kände honom röra: vid Hennes” skuldra, och :hon hade | "linte mera kraft eller vilja 'att dra sig undan, Till slut" öppnade hon ögonen. Vid första blick på hans! "ansikte såg hon, att det hade sam"-' ma spända och plågade utiryck sorh när han gick, Hon lutade huvudet; mot: :hans rock. 'Den var våt, på axlarna låg det kvar tunga drop- par, som. om han nyss gått. under, daggiga grenar. vs : Utan att riktigt fatta varför jde hennes ögon hans spår över den, randade trasmattan från sängen bort mot dörren. Varje steg hade lämnat. kvar: att: svart märke av, fuktig mull: hade ' varit en tid på goltt och! ont av de mest skilda cdlag, men! kör" "den "som. kom: ; helskininad, undan : var det intressant; Det! återstår "2 rep. möten, som jag! kanske återkommer till senare. LL ÖR nro nen HELIG EXAMEN. : "Petrus hade varit med om. en| examen örut. "Det"skedde vid kbylélden iden hatt, då hans Mäs- tare , blev. förrådd. ; Tre frågor” fick hamn också ; den" gången: På ala svaradé han; så att. det .-för ella tider står klart att han klev. underkänd: å "provets . och pröv-. ningens stund, . Nu står han gen vi en ”kol- ed och genomgår examen i gry-' [ningen, Det. är . denna . heliga i no som” ”texken hand- examensvitin bör” göra det genom att betrakta och , lyssna tik lärare, Värjunge ch frågor. Mästaren, Tärären i i den | ». heliga 'examén.: :, TVAv oj rdiska - lärare och skol-. mästare kräver vi vissa ting. De skall vara kunniga i sitt ämne och , i., förmågan : att förmedla Kunskap, om det. De' skall” vara rälbdvisa i fördelningen” av uppé gifter och behandling av lär- junkgar. Lugn och sakli; ghelt mås- te prägla. deras undervisning. Löraren måste vara "snäll - och vänlig.” "När vi står inför Mästaren, när han håller hölig.éxamen, kunnig” öch' rättvis, lugn "och vänlig, inte räcker för. att 'be- skriva 'den OFÖRLIKNELIGE. Mästeren med stört M.:.-s: Öjärnlförbar ” i människolun.- skap: Utan like i lugn och sak- fig :inänniskobehandling. 'Präg- lad äv en godhet utan "gräns. Ein "kärlek,-. som: inte wviker' un- dan för något. Mästaren i män- niskokunskap. Mästaren i kun” skap om Gud. Noa :-ILlärjungen i i den heliga '- " examen." a "Petrus. " Ofta” i” "blickpunisteh och har nog ingenting "emot att synas. Uag, obstänksam, ” ivrig. Snabb till att stiga fram och bedyra. Lika snabb att svika, fia. förneka, - hålla sig Uni ; Han . är opålitlig. Stark. "den €nå 'sturiden, 'Feg 'é- nästa.” Vå- HAV. Kyrkoadjunikt = åe "Sidung, ös ersänd, | gar inte 8 '| Vad 'man säger iom honom. T. o. ENE för sött ord ”Oin än alla andra övenger "dig "så skal jag det inte”, Så hade han bedyrat. . Och "vi vet hur det gick när han blev igenkänd vid kilelden "utanför överstepräsvens palats. mannen”. Han är "beroende 'av andr m. i den heliga examen försö- ker han krypa bakom "andra. Försöker avleda uppmärksam heten "genom. aft peka .på den yngste. Så -att Mästaren måste ge honom en varning igen: ”Vad Korimen det dig vid”? Me I. Frågan i deh Heliga. l examen. Det är "egenligen endast” en fråga. Men. den upprepas still. en. nästan outhärdlig skärpa: Äl- skar du mig? En stör Mästares| enda, Itrefalt oundvikliga fråga. En: fråga bör vara enkel. så att lärjungen förstår vad det är fråga om. Den skalf ställas" di- rekt, så att han: vet vad det är fön 'område' av livåt han'skall ta skällning till, redogöra För, svara för, . + Enkel, allvarlig, ofrånlomlig är frågan i den heliga examen, Lärjungen Petrus har mött den förr. Ibland var den": "inte ut- sagd : men. fanns i: Frälsarens ögon, mär de riktades -på honom; Men åter och åter hade repete- rats: ”Älskar du "mig"? —. ov - För aposteln var den helfga examen inte ett avgångsbetyg uten: ett -inträdesprov. -Resulta. fet blev inte med beröm god- känd utan ett uppdrag att ta ansvar, altt styrka, stödja och stadfästa, Medan vi stått gom examens- vitthen till den heliga "examen; som evahgdliet berättar om; kanske dät.'skett.som det bru-. kar, när mam nalkas Mästaren. Eller -mär Mästaren nalkas oss: vi upptäcker att vi står inta på åskådarplats utan "på lärjung- .ens. plais.. Det. är, till oss, han, niktar sina frågor. Det är må oss han riktar sitt öga. Det är till oss han ger uppdraget, [fattig bonde och hans hustru, som | Jet ibeslut. ” i höll honom fast, drog honom när. Hlämnade henne i: mannens våld. : ; | gården, Jag känner, inte den : SN TANNENNENNNNN lyfta den ändå! Må vara, att hon inte var vigd av präst : Mannen framför henne var hennes man. Det var hos honom hon lärt sig vad ett äktenskap . Var sn "Inte var det just vad hon drömt sig en gång, som helt ung flicka. Det var inget himmelrike, inte ens en trygg, jordisk hamn, 'som som- liga plägade kalla det. > " Hon "mindes, hur hon. för länge sedan därhemmå i ” Karöp sett en gick och plöjde sin teg uppåt ås- sluttningen. De hade i sin ägo bara 'eti 'enda litet och magert ök. Hust- run. måste hjälpa till att dra plo- gen, medan: månnén styrde den genom 'den stenbundna 'och "motvil-. liga. jorden. Hon tänkte på detta' nu, medan. hon låg och kämpade med sin sorg, sina bekymmer, sina besvikelser. Inom henne växte åyst "Så många 'ord hon behövt, "när hön kämpat mot mannen och hans vilja genom långa nätter! Nu be- hövde hon inga alls. Hon knöt en-i daäst händerna om hans nacke, Hon mare, Cr H Just då äpphörda Hennes med! vetna vilja att verka. Någonting söm vår mycket starkare än den, tog "fatt henne, betvang henrie,;: Och 'det var inte sant, att allt ' var "I amp 'gch möda, Livet med en man hade "också 4 en annan sida; den hétte lust. - Hon hade nästan glömt det, el- ler hon hade aldrig, vetat det 'som just nu, - Moa Hon steg ut i den förtallna träd- yrvaken -: och samtidigt trött som en människa, som blivit frisk efter en lång sjukdom, och nästan med förfäran lade hon mär- ke till hur långt våren redan hade kommit. Plötsligt mindes hon sina drömmar om att förvandla 'träd- knappast tid för trädgården, annat. än om kvällarna, Men då arbetade hen ofta tills 'det blivit så mörkt,” att hon måste fästa en vit klot kring skaftet på krattan fö kunna hitta den; "där, hon Jagt ifrån sig, ' 2 "Ibland, när han hade "Hd för s sina egna göromål, kom; Axel mt: trädgården och hjälpte henne, Han. skämtade med henne över hennes den arbetslust, nen vänligt. och ömt, | söm: man 'en smula retas med ett älska. barn; Stödd'på hans arm 'vandrade hon längs trädgårdsgång- | arna 'öch rådgjorde 'med hohöm om - vilka av de gamla fruktträden, som mMmåsté tas bort, och vad man borde plantera i 'stället.. Fastän 'det var vår nu, hade de kormmit, att. tala så mycket. om hösten.: Däremellan låg en sommar av ovisshet, som dé knappast wågade tänka på, at - . När fårorna för frösådden skulle göras, låg de på knä vid. var: sin ända av de länga trädgårdssängar= med ett shöre emellan sig. Skall jag ta äntlandet härborta, eller skuggar kastanjen'. för -.mycket, kunde hon fråga. Och i detsamma kunde hon se för sig, hör ärtrevar= na började - slingra. uppför" sina stödjekäppar, blommäde med. vita bloinrnör, som liknade kålfjärilens vingar; bar tinda, '”matåde baljor, Öch hon kunde se kastanjen, som 'i verkligheten ännu stod med bruna, kådglänsande knoppar, veckla' ut sina fingrade blad och tända sina blomsterljus, "Att ärbeta' möd” "det som växte var att arbeta för fram. tiden. Det tycktes henne, att hos allt detta växande fanns till'sist döt säkraste beviset för att en frårntid . verkligen fanns till... sc 04 En eftermiddag lät hon ta ut kärran och for till Ström. Av träd- gårdsmäståren köpte . hon frön till sådaria örter, 'som kan växa upp och bära blöommör på 'en enda vår. - - Fonts. MI FODAS TILL VÄRLDEN MI KANSKE FÅR "DROMMA; SOM EJ.KAN VÄRDERAS SA” LÄNGE DEN STÄNDIG DA ALLA BEKYMMER TAR BLIR LIKA MED. DEN SOM, FN NANNA Levnadsloppet VAD UPPGIFT. SOM BLIVER- VÅR LOTT :- TONV > HURLEDES VI DANATS OCH VARFRAN VI KOM. OM INTRÄDET OSS LÄNDER TILL ONT ELLER GÖTT s DET KAN VI EJ KLARA" DET RINGASTE GRAND vie ce: FÖRÄLDRARNE MASTE OSS. TAGA OM HAND - ere VI JÄMT. EJ: FAR VANDRA. 1. SOLLIUSETS. GOD DÄR BLOMMORNA DOFTA VID 'FAGLARNES SÅNG. «DET BLIVER OCK. OMSORG AV LEVNADENS BROD OCH. STUNDOM . BLIR LEVNADEN .VRANG : i . VI FÅ LEVA PA, HOPPET DEN MÖRKASTE NATT . ATT NÄSTA DAGS MORGON. AR SOLLJUSET SATT. sl OM "KROPPÉN BLIR TROTT EFTER DÅGARNES ' SUIT - l "BLIR, VILAN BEHAGLIG FAST: "BADDEN "AR -HÅRD: - OCH" FRAMGANG FAST "MÖDAN BLIR HARD”. oo MEN TYNGA "BEKYMREN BLIR SÖMNEN EJ GOD | : DE: GALLER ATT SOKA OCH SAMLA : NYTT MOD. . OM, "HÄLSAN Oss cCiviTs SA HAR vi EN SKATT ” OM.DEN ÄR BESTÄNDIG VI VÄRDE” KNAPPT sATT N "MEN "OM DEN: OSS SVIKER BLIR DAGEN SÅ TUNG "DET. HJÄLPER EJ TÄNKA PÅ DAG SOM VAR UNG. "EN DAG JU FOR ALLA” DET KOMMER" EN: GANG: ror - OM LEVNADENS DAG VARIT KORT ELLER LANG” SÅ MASTE VI ALLA EN GANG : BÄRAS UT-- EN KUNG"SOM 'I SÄRKOFAG LAGGES TILL! RÖ : I SOK. ALLTID: a LIVET BLÅ! ÄRLIG OcH "SANN" ">. BLIV ALDRIG FOR GULDET EN TRÄL - . FOR VAD.DU, FANN RÄTTVIST STA FAST SOM EN MAN ” SOK SASOM FOR" EGET; 'MEDVANDRARNES : VÄL : SÅ SLIPPER, DU FRUKTA FOR FRAMTIDENS DOM DEN ICKE SKALL FINNA DIN. GÄRNING SOM TOM” ÖVETANDE. OM " 'OM LON FOR VÅR FLIT 1 GULD ST "ÄR HULD : SLUT. HAR BORSTAT HANS SKO C. Or Nilsson. | - SS 3 | |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.