LAHOLMS ; TIDNING. - "Onsdagen den 24 april 19631 or på allvar och- den innehåller-även / vissa uppgifter om lagerförändrin- . garna, "uppdelade på råvaror, .halv- . fabrikat, färdiga . produkter i samt k .. samhällets och näringslivets " "utveckling. växer behovet av statistik, inte minst korttids- r nästan snabbare takt" än statistik, detta bl'a på grund” av olika = planeringsfrågor. "Snabbare statistik om. industrien och byggena] - ner på inköp" av varaktiga ”konsum- tionsvaror som bilar, kylskåp; frys- boxar, TV etc, något som givetvis är av stort intresse” för i produgen- terna av sådana varor. mt Kan vi lösa den invecklade frågan k ;hklassificering : kommer |" Kv Ibyråns . "och utbyggnaden av korttids- .. statistiken, som beräknas vara "klar I mitten av 1963 har det - mesta, samlats "under en hatt. De är chefen för Statistiska Cen- om. varuskattedeklarationerna > att kun- -| na användas som underlag för sta- tistik, De ger ju uppgifter o om om- sättningen och "en . sådan ' statistik skulle kunna ge en god överblick | ”giftslämnarna kan ge centralbyrån " industrin som främst behövs säl-| ”Jer "produktionen, ' investeringarna, tistiska meddelanden, -. lager, ” order ” och ' ev ' leveranser. tralbyrån, : generaldirektör ' Ingvar Ohlsson, ;: som framhåller detta och han har en hel del aktuellt att be- rätta i sammanhanget: — Vid års- skiftet övertog 'centralbyrån beräk- ningen av den månatliga indexen över industrins 'produktionsvolym samt den orderstatistik för verk- .stadsindustrin som hittills skötts av Industrins utredningsinstitut. | Den. korttidsstatistik beträffande + Kvartalsstatistiken ” för + industrins 1 i har nu | igång och dri del, Innan man Ing viktiga nyhete ” både beträffande. konsumtionsvaror och investeringsvaror. > s SINA ör bära tio. år sedan var | Guld-, EF liens tropikstat, bara en milslång, tade jättevågor hufgrigt - kastade gled som mörka skuggor ge- 'm "det. jadegröna. vattnet, I dag ör. det, en överbyggd, turistbefol- kad guldgruva för dem som i td lörsåg sig med tomt här, Utan att r ågon" egentligen kan förklara ver- för har' denna sträcka från Bris- Coolangatta, gränsstad mot New South "Wales, i söder blivit något, bli. av australi ka vi. har "också ändrat p som. "bestämmer sig för huruvida' flera serier skall utarbetas för industrin måste man ha reda på vad upp- utan” alltför” störa "kostnader. Just nu håller vi på att bygga ut kon- ringen i riktning mot snabbare ser- vice och;kommer' sålunda att från årsskiftet, ge ut en månadstidskrift med korttidsstatistik. som komple- ment. till Statistisk "årsbok... Dess- utom” planerar. vi. en, serie star skall sändas ut så snart en statistik är klar, tryckta i offset: eller: på sten- cil, så att det går. snabbt. Per år räknar: vi "med 'att 'sända ut 'ca 300 sådana" meddelanden. Vi" har också startat en "statistiktjänst," som. kan hjälpa utomstående med :samman- ur befintlig statistik, be- dömning, av ; statistiskt. . "material mm : : Datamaskinernå” betyder, nätur- ligtvis mycket för att göra statisti- ken ' snabbare ' tillgänglig och "tack . tlunda, här lever de också ett liv nn svunnit,. | takterna. med dessa och lägger app " ett centralt företagsregister, Detta kän bidra till en effektivare sam- " "ordning, när vi begär uppgifter för olika; statistikgrenar och. kan, ligga ill, grund för” urvalsundersöknin- "gar, Härigenom undviker vi” att pressa våra: uppgiftslämnare så hårt. Samtidigt måste vi ständigt se' till att det bara är nyttig statistik" som "Det har” alltid mött vissa svårig-|j be "att följa byggnadsindustrins . produktion och, vi håller därför nm : på att undersöka en lämplig: me- -» tod att följa denna; En annan prov- ser beträffaride konsumenternas pla= - | föra'en sådan, halvårsvis ä "I kert; eftersom många - företag har vare 'dessa. hjälpmedel kommer :nu t ex bilstatistiken, som tidigare slä- pat efter, att bli' färdig mycket, ti- digare än förr. Från årsskiftet läggs också il om utrikesk deln på datamaskiner, men 'den är redan nu så snabb i sitt preliminära skick att man därvidlag inte vinner så mycket. tid — den stora vins- rk het "gäller kreditmarknads- statistik ' för industrin, . årsvis” och halvårsvis. Om det. går att gehom" "ti v osä- svår att lämna "uppgifter: om ford- ken' vad” företag” "och enskilda pla- nerar' för: framtiden ”Investerings- statistiken är. ju” delvis sådan = där Det är kallt I fuften och. ett Tunt, gult solsken över påskland> 23 - skapet, . . som nymorgnat ' blickar - fram, sen : vinterns bolstrar- för- Ett par kråkor är så färd med . firputsningen av sitt bo i en näs- "dag. . tan ogenomträngligt tät.tallkrona : "uppe i en bergslänt. Grå, svart- vingade och glänsande 'i solen kommer de svepande hem från sina expeditioner med olika bo- .sättningsgrunkor 1: näbben, garna av gröna barrklasar, rum- De. >; borrår sig: in. genom förskanhsnin=.:' sterar om inne i bobalen och fly=.' er sen ut igen. Allt försiggår 4 , - sr BER SE ee Be sitter där länge, drar hungrigt åt. "en på en gång sävlig och mål- » medveten takt. De bryr sig inte det bittersta om måsarna, som «snöskimrande, på bågböjda ,vin- gar. glider tätt över boträdet, in= nan seglatsen. skär” tillbaka ut över den närbelägna havsviken, Någon ängslan eller rivalitet stör » inte friden i det oförändrligt lå- gande ljuset. .. Ingen blåst” piskar ag "de ..knuviga enarna och rönnarna ne- ” re I bergskrevorna. Gräset ligger - som gult hår, kammat över häl- grönblåstrålande -havet "med mot .horisonterna skarpt huggna kust- "remsör och skär: --- : Det- är" knappast en tempera- tur, . lämpad för: fjärilar.: denna En övervintrad : nässelfjäril har i alla fall krupit:ut ur sitt . görsle' för att:våga en liten tur , " genom ”stranddungarna.”' Den är "ju onekligen ett vårtecken, men samtidigt ett slags sliten 'vålnad från en länge sen förgången höst. ” De '"brunspräckliga, prasslande vingarna har inget av det fräscha : livet hos de gula blommorna vid dikeskanterna. Nu slår fjärilen trött ner på en solbelyst sten. Den sig den' njugga värmen, alldeles som de dovna huggormarna uppe . bland hergskrevornas ris, '; På ett arinat ställe skiner solen "ner över.en av spillkråkor illa | rarponerad "myrstack, ” Pyramid- . toppen är helt. förstörd och er- satt av en grund krater, där stac- . kens innevånare samlats i en röd- "larna, Men stensötans flikiga, dels ' --vis friskt gröna. blad har rätat på sig sen vintern skridit förbi "och "rasslat "ut i havet, Längre ner mot stranden -blir våren på-: tagligare. Hasslarnas hängen re- . gistrerar frömjölsblont de annars ”omärklige ilningarna av april-' vind, Det glimmar grönt här och var bland tuvorna. Hästhovens små solar lånar 1 dikesslänterna bådande rymd: Trutarnas ”ga-ack! ga-ack!” ljuder från alla håll ” kraftigast ute från det intensivt ne -eld från den stora solen ute i en” - akvarellkylig och kanske storm-' brun, glimmande massa. Men det ” är med myrorna som med nässel. fjärilen: de har nästan ingen livs kraft i sig 1 dag. De' förefaller ' närmast : att fortsätta ”vintersöm-' nen ute under öppen: himmel. So-' Jen rågar landskapet med sitt fri- kostiga sken; ändå drar det som "osynliga skuggor av huttrande. is- vinter genom luften, | Men : fåglarna "har. "inget emot vädret, Kråkparet. fortsätter. sitt. rumsterande' uppe 1 tallkronan: Måsarna susar fram i bländande vita skär, deras stämmor har en hungrig klang; ' och alltid styr de från krönen av bergen tillbaka" ut över spavsvidderna,- deras 'ur- . Sven Rosendahl. finns "det uppgifter om- företagens : med dagliga flyg-, tåg- och buss- bourne .i söder, varifrån de” sol- tertid;' då klimatet i södra Austra- lien inte är fullt lika vackert 'och 'varmf som immigrationsmyndighe- ternas broschyrer vill göra gällan- de.: so å vid "denna" Guldkust ligger den ena badorten efter den andra. Be- römdast bland dem alla är Sur- förs Paradise; där långbyxor är: li- ka ovanligt på gatorna som bad- byxor .i : storstädernas folkvimmel, Här klär sig folk inte bara annor- som .de aldrig skulle kunna tänka sig någon -annänstans i landet. Al- kohollagarna i Queensland är vis- serligen' lika förmyndaraktiga som i Western Australia, . New South Wales. och Tasmanien, dvs alla ba- rer. måste stänga klockan 10 på kvällen, ' meri här dör livet därför inte ut så tidigt som på andra håll, .”-Här” fortsätter folk att'flanera, en . sysselsättning som annars är så gott som okänd i Australiens stor- städer,. där polisen. i många fall har rätt att arrestera människor som inte lyder» deras ohövliga tillsägel- ser att" gå hem i 'stället för att långsamt” vandra från skyltfönster till skyltfönster - när : natten fallit på:-Men i: Surfers Paradise är ock- så. polisen” kontinental. Här tillåts ett nattliv, t 'o..m-ett ibland gan- ska högljutt sådant.: Och - här. an- ses det "inte oanständigt” att vistas är australiensare är de "utländska inslaget.i badortslivet ändå .märk- bart, Många är. de invandrade som sökt sig. H nns "pengar: :attigöra | på affärer av. alla upptä kusten i Queensland, Austra-. . gräddgul.. sandstrand som vitkan- - förbindelser "till Sydney och Mel-. 'hungriga turisterna . kommer” vin- | va: först röjt marken, egenhändigt Den klatar sig bra i 1 "Australien | "som vill ta seden dit han kommer sip in mot medan hajstim här och, Ä hane; statens huvudstad, i' norr til! Å ” Beachen i Surfers Paradise är ett eftertraktat mål för turister och på. bilden, En smygande svart sk > en haj — och alarm gi men förklarar att någon skillnad mellan att vara det hemma och här, det är det då inte." .— Det tar minst fyra år för I en svensk innan han vant sig vid språ- ket, sättet att dela in pengarna i pund, shilling och :pence och vid de olika sederna här ute, säger hon vidare, Och först då kan man' ha en tanke på att starta med något eget - och lyckas med det. Så än så länge är jag nöjd med att vara hems mmerska, sh : Hemvändandes rapporter orättvisa — Jag blir 'så arg när jag får klipp ' hemifrån' om ” missbelåtna emigranter. Har man varit här ett tag vet man att det är dem det är mest fel på och inte landet. Och det gör ont i mig var” gång”. jag ser hur: orättvist” de ”rackar ner på Australien och på förhållandena här i stället för att stanna kvar ; och arbeta för.sin. framtid. Det har vi alla fått göra och särdeles lätt har det inte varit. jämt, > ie Familjen "Fagerström bor: kanterna av bushen. De har själ- byggt: sitt hus och ”planterat” :sin=. trädgård, - Arbetet är: fruktansvärt |' hårt. eftersom : hettan: är. kännbar, men ;det..talar ;de T.o men Oscar” Fagerström, "Han emigrera- de från” "Norrköping redån 1928; 1In- nan han åkte hem: till Sverige” på besök” trettio. år senare: hade. han hunnit med mycket: här ute. Han har varit. byggmästare, bananodla- re, sockerrörshuggare och: gruvar- betare”uppe koppargruvan. jä Mount” Isa, mitt. ute i den Qucoens- landska "öknen" där hettan är fruk- tansv rd, : Man måste arbeta hårt" Men: nu "har. Oscar Fagersti m sin' egen trädgård "och : blomsteraf- f kallar; sig trädgårdsmästare och nygift med en svenska, - Anna äl | Nilsson -från : Måla, Småland, som han. .träffade .+ Norrköping . under sitt hemmabesök och tog med :sig hit ut tillsammans med hennes två barn; dottern Marita och sonen Hå” kon. Oscar Fagerström öppnade sin affär i Burfers Paradise så sent som i: oktober "1962. men redan nu.ser han "med tillförsikt på sitt nya” ar- bete, ;; : -— vin man bo i ac här landet måste man arbeta hårt! understry- ker han och fortsätter att vattna. Men skatterna hemma gör både att | folk kommer hit och att jag aldrig skulle kunna tänka mig "att bo cär. Tjänar..man 22.000 kronor om året är. skatter: inte mer än 17 ' proe och, sambeskattning vet dom inte vad det är! Och så är det mycket lät- tare att: göra avdrag här än hem- ma. I hans villa några kilometer inåt".landet? från kusten” sitter tru Anna -och/ dricker 'ingefärsdricka i värmen, När hon "kom ' ut kunde hon knappast någon engelska; I dag klarar. hon av t o m de besvär- ligaste. kunder. vå deras eget. mo- dersmål. Hon. har - nämligen åter- upptagits. det: arbete hon; hade i kö ; hon är "sömmerska investeringsplaner ett är framåt I samarbete med "Konjunkturinstitu- tet undersöker vi också möjlighe=- terna att. ställa godtagbara progno- ten" ligger bl a I att man kan få fram : det tryckta 'detaljstatistiken både tidigare och billigare och tack vare maskinerna göra flera detalj- bearbetningar och jämförelser, ' Överhuvud taget tror vi att den nu.i stort sett genomförda omor- ganisationen kommer att' gagna de stora statistikkonsumenterna, stat, kommuner : och näringsliv på ett effektivare ”sätt, slutar .generaldi- rektör r Ohlsson, : : EE hj gerström, och slår,i. ett. nytt: glas na; fortsätter Anna Fa- ingefärsdricka, Men . i stället: kan jag plocka jo deubbar. Sex” måna- der om året. : ;— Jag har aldrig - trivts '& så. bra som här! understryker ho och ser till att bennes 'örd skrivs ned i min anteckningsbok: >”Hemma” fick ” jag också arbeta hårt. och leva" under små . omständigheter för. att .klara mig och barnen: Men här upptaxe- - ras man : inte”. som ' där; trots "att nu man ärligt. sagt. ifrån hur litet man | , tjänat.” Här litar” myndigheterna: på en — och man på dem?" . :Håkon och Marita: sattes direkt i skola när familjen kom ut till Au- stralien.: Efter”ett år hade'de huni nit kapp sina . infödda" jämnåriga. Vänner fick de så fört de kom ut, berättar” de. medan” mamma Anna tar fram en stor klippbok, fylld av adertonåriga'” Maritas bravader som fotomodell och filmflicka i sitt nya land. 5, rn 18-årig svenska blir filmstjärna : Det hela började med att Marita, som :ser "mycket . bra" ut, år: 1961 fick. huvudrollen : i australisk 4o- kumentärfilm om, Papegojor. Detta gav henne blodad tand och "sedan dess 'har' hon . delat. upp .sin dag mellan "skolgång och mannekäng- arbete, skönhetstävlande (som hit- tills gett henne en andraplacering) och tea!erspe!ande, När hon klarat av vad 'som i Sverige motsvaras av realexamen tänker hon helt ägna sig åt ett arbete i denna bransch och går just nu i väntan på en provfilmning som ”kanske, kanske”. leder till Amerika. ... >— Det jag saknar mest, berättar Marita, är skridskoåkning. Men vi har » vattenskidor. i stället och sur- fing. . . Håkon, som är nio år, saknar i in- genting, säger han bestämt och fort- sätter "att bygga : ett. modellplan. Han tänker. bli RAAF-flygare när han bhr stor. Han har sett Royar Australian - Airforce's maskiner: luften och önskat att han själv satt i en av dem, N . : ' De missnöjda har sig själva a :. > attskylla i När "man: reser 'runt' bland sina landsmän i "Australien slås man mycket snart av i vilken hög grad deras intryck av landet skiljer sig från de missbelåtna rapporter man läste medan man var hemma i Sve- rige." Och det dröjer inte länge DA | myndigheterna - själva, "med dem ta vardagsmat för dem som bor. här: Lägg märke till livräddartornet ugga under vattenytan kan vara år ögonblickligen; os vändandes, Ett så nattsvart och för ga utvecklat land som det man mö- ter i de hemvändandes intervjuer är Australien inte. Få av de miss« nöjda' tycks ha tänkt'igenom. vad det verkligen vill säga att emigre- ra, att bryta upp från någonting man vuxit: ihop med för att slå sig ned i ett land där inte bara språk, människor och natur utan också seder och klimat är. absolut annorlunda. Det krävs ofantligt mycket av den som är beredd att göra det, men är han det, då är Australien ett land att emigrera till, Förljugna broschyrer "De: "mycket hårda krav landet ställer på var och. en som kommer hit framgår det föga av när man läser -immigrati ndigh tillrättalagda broschyrer och det är inte bara iSverige eller:i resten av Europa som man gång på gång | i "pressen "understryker, hur för- ljugna' de verkligen" är, 'Och den australiska pressen påtalar det, men försöker man diskutera detta med som .är "ansvariga : för det "som tryckts, möter, man bara : oför- ståelse. "Men "detta är något” man år ta med i beräkningen. Det ingår i det pris” man måste betala för sin' nya framtid i'detta unga-land; Den ab-' soluta majoriteten av våra emigran- ter vilka funnit sig till rätta här bar gjort .det., Därför klagar 'de inte, utan arbetar på med det arbete de kan få: med en egen trädgård, som familjen Oscar: Fagerström, el!ler med ett eget charterflygbolag som Västeråsfamiljen Peter Ahrens, som emigrerade " med .' eget : :plan” från Sverige för några år sedan. Också de' har valt, Guldkusten. som hem- det så” svårt? > — Varför - "ska "allting : drabba mej? : -sa den förtvivlade” kvinnan gång på gång, "7" >".» Ja, ' varför? ' Hon : blev "plötsligt änka för ett år sen, nu hade hen- nes äldste pojke fått polio... Inför sådana sorger finner man inga. ord och blir dessutom rädd för att såra |. Men man kan inte heller tiga, trut: att man känner sig så maktlös, Jag förstår mannen; som var på besök i ett hem, när man oväntat fick meddelande om faderns död. Han rusade sin väg, Flydde för sorgen Det finns många som gör det. ; Ty "sorgen avslöjar oss, Den fege flyr, försöker glömma så fort som möjligt. Det är rätta vägen till yt- lighet, Den trotsige behåller allt in- om sig och blir förstelnad och bit-; ter.. Den . självupptagne': begagnar sorgen som förklaring till alla sira misslyckanden i livet. Reésultatet blir självömkan, Det finns otaliga mit upp än och då har man ingen att leka med, . - Då kvinnan i i "mjölkbutiken efter en stund kommer och. öppnar för oss kilar den lilla flickan före in Men då hon blivit expedierad -står hon och väntar - och vill ha säll- skap tillbaka. / . 7 -När.iag fått min påse med små- franska o, mjölkflaskan går vi saåk- ta tillbaka till vårt hus, Vi. säger inget till varandra men hälsar då och 'då på någon människa som vi, tycker att vi känner igen eller som tycker att hon känner igen oss, . ;— Innan, hade vi ingen bil, sä- ger. flickan - som tydligen är mer än vanligt talträngd denna morgon Men då var mamma hemma hela dagarna. or -— Ja, man kan: ju inte få allt här i”livet, svarar jag och glöm- mer för en stund bort att detär ett barn som jag pratar med. Ge- förrän man mera tror på de kvar- varandes ' inucyck än på de 'hem- mig och lite. rädd vrider jag på nast jag har sagt det ångrar jag : om i lanidet och till alla blivan- abilturientmammans funderingar. . . Strax efter påsk slipper ; dentexamina börjar och sedan är det dags. för de s ; Inte: mindre än fo t t iår större än någonsin. 16000 hoppas vå att klara studenten och 37.771 tänker ta "realexamen; na "Det Blir alltså många exå- mensfester ett tag framåt. och just nu vandrar det många ner- vösa ' mammor hemma i 'köken "loch frågan sig: "— Vad skall jag bjuda på? .'— Vad 'skall vi äta. Och vad skall vi: dricka? . Alldeles lagom har därför SSUH — Sveriges studerande ungdoms 'helnykterhetsförbund — startat sin abiturientkampanij. Det ordnas föräldraträffar runt de studenter har SSUH gänt sin tidning Unga tankar där 'det finns råd avt hämta. . Vad -'skall man då säga om Jodå, hennes bekymmer är berättigade och frågan om dryc- kernia är kanske den knepigaste. "Vad "skall man egentligen bjuda ungdomar på? Det är så mycket som spelar in. Traditio- nen. Vad andna föräldrar” bju- der på. Vad foststämningen kräver. Tillgången » på drycker. Finhs det egentligen några goda alko- hollfria drycker, . -Låt oss titta må "den sista frågan först, >: o.vc. >» Ja, det finns många. ut- rkta' alkoholfria drycker - att välja ' på. Störst sortering har i allmänhet systembolagen. Det är ingen risk att man behöver drabbas av forna tiders söta, lite ' :sliskiga dessertviner,. Nu finns det båda torra och halv- torra viner att välja på och na- turligtvis > finns: det både röda och vita. > 7 "Så var det frågan kym : I fest- stämningen.” - - och den Tjusnande framtid? är vår... de första vitmössorna ut. stu- håller på ungefär en månad och ' om : skall ta realen, "Antalet' : ' — Här är det många saker som samverkar. väll stämningen hos gästerna och den bör väl 'vara på toppen strax efter det man har klarat sin examen, Ett festligt dukat bord höjer : . naturligtvis trevnaden. Vackra drycker i vackra flaskor och vackra glas. - "Traditioner då, vad säger den. 1 Ja, det är öånget entydigt svar. I en del familjer har man dessa och £ andra har man inte gjort det. Men i det här fallet försöka skapa nya festvanor som passar bättre in i vår tid. De skulle: kunna sammanfattas så här: bjudas alkoholfritt när ungdom kommer + samman. Om man ändå vill ha allkohol- drycker i någon form skall man se till att det alltid finns lik- värdiga alkoholfria atternativ för dem som vill ha det. nan syn på frågan om dryckerna på —29 år. I-:den. åldersgruppen. kommer i år van 40:e yngling att tas för fylleri minst en gång. Studenitskivan kan bil första ste=" get till en ung mans alkohol- proklbem. Det har hänt att stu- denter blivit tagna på. vägen hem från examenisfest. ' Och det är väl ett aldetes ' för bittert slut på den fest som skall vara Iden Nusnande frame. os tidens. te ” ; En god beh mättande smörgås. . är praktiskt ' at. bjuda på när ungdomarna - samlas en: kväll. Rågkakarn som bilden visar räc- ker till 6—8 personer. '' +: «« " Dela . rågkakan . mitt: itu så den "bildar ' två . bottnar : bred smör : eller margarin. på dem Lägg. på salladsblad och täck med skivor av en god mild ost. På osten placeras skivor av kokt skinka, korv eller salt kött. Bred över "ett lager "senap och lägg sist på tunna tomatskivor. Salta och peppra och lägg på översta delen av 'rågkakan. Skär upp rågkakan som en tårta, . huvudet, men rtlickan ser ut precis som vanligt och det är jag glad över. : Inget mer blir sägt under den bit som är kvar. Denna gång är det jag som får & öppna porten åt henne och jag får också hjälpa henne med hissdörren, som är tung och besvär. lig även för vuxna, Det är då jag utan att jag egentligen vet varför. frågar henne om det där med nye keln. - — Varför har du "alltid en nyc- kel i ett band om halsen? — För att jag inte skall tappa den så klart, svarar hon och skrat« tar till som om hon fann min fråga lite-underlig, . a Så går hissdörren igen och hon "trycker på knappen och far upp till sin ensamma frukost som modern ställt fram åt henne innän hon Jk- te till arbetet I morse, CUF (SLU) Växtorps CUF-avd; han hållit möte ä& bygdegården under ledning av jondf. Hams Carlis- son, Bland besluten kan- nämnas att klubbodlarna utsågs wit sälja Mons Hyllning, med Arnie Bengts-- som, Skråmened, som ledare, Dess- kring höstens fester inom - ningen. Under kvällen hölls tör- lingar: i fågen- och iblomsterkän. bästa resultaten 1) Stig / Tlansson vardera 9 poäng, samt Berit Hans son 8,5 RE: "Fågdkännedom: 1) Hans 41 poäng, 2) Stig Sven-Brik Svens- —— Laholms bridgeklubb - . igen i klubbens par. i månd: 0 113. Medelsoäng: 1 "Tävlingen går över tre I kväll SR älllar, . Prenumerera på på LT Mest betyder bjudit på alkohol vid fester som - skall man inte fästa sig för myc- . ket wid hur det var förr utan ' I första band: bör "det bara Sedan kan man lägga en an=' examensskivan också, De. flesta studenter är i åldern 18 fi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.