Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
j TISDAGEN DEN 7 MAJ 1903. ,: 0 T s a "Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm. 4 : vu EE JIE . hållning blev det. sakliga konstate >. halvår man ligger på det, : Debattlusten' var som nämnts stor och flera talare anmälde sig > under den två timmar långa in- formerionen. Tage Larsson häl: sade ”vällkomimen. såsom bas hos ” farranigörerna Laholms Arbetare- kommun i. samarbete "med star dens olika 'idvottsorganisationer.. I inledningsanförandet konstate- rade han, att det varit på ttape- ten: med 'en' Idrottshall i Laholm under många år; För: dva, år sedan kon det första principförs slaget och man hade då planer på att. lägga hallen i Stadspar- ken,” Delta, koni ju som. bekant aldrig till. utförande Ttan” fick stånna : på pappret. För: elt åf » sedan . aktualiserades :: förslaget, på nytt och: det: hela” gick. till ” behandling. hos DK, ”där”' det " emellertid först -bordlades 'och |. fy senare definitivt lades på is förl. framtiden Väg- och vattenbyggnadssty- relsen konimer att:ta ställning till frågan om förändring av en- skilda vägen Båstad—Helgahed till allmän. väg först sedan den nu pågående : revideringen av flerårsplanerna för länsvägsbyg- gen. slutförts,: meddelar 'styrel- sen till regeringen! + "-- : M - Företaget är: intaget i gällan- de flerårsplaner för länets läns- vägar. På grundav den begränz sade 'medelstilldelningerv och det förhåCtandevis 'stora antalet an- ' gelägna: vägföretag inom länet ” har företaget änmu inte kunnat N utföras. Länsstyrelsens" yttrande ' ger anledning anta alt företaget |” inte skulle kunna påbörjas än- nu under "avsevärd tid. Genom ett beslut redan år 1955 fann - regeringen, att vägen måste amn- ' ges vara nödvändig för den all- männa 'samfändseln, Då , vägen]: inte : utan : betydande omlägg- > ningsarbeten kunde upplåtas för allmän ' trafik förutsatte: rege- ringen att företaget skulle tas -- in i flerårsplanen för. perioden "1955-1959. Så. skedde! också, men företaget har därefter skju- tits upp, AN + re len vn Det blev en livlig. och 'debattrik-afton-t-Modborgarhusot:i-går | var "en" hjärtéangelägenhet som var på tapeten: Så värst: mycket” ni " Jösning. kom "man. väl inte sett ur rent praktisk synvinkel, Däremot ventilerades +: de'- olika: :-problemen' och ' sakkunnig personal gav informativa svar på. de. olika frågorna.” Kvällens" be” randet, att projektet blir 20.000: kronor dyrare för” varje : " fidroststedare. 1 'medelltal :70 tim, ; | mar årligen .på att lära och le- Idrottshallsfragan val ventilerad en tid framåt. Två privata för. eg hade kommit” fram, men man | ansåg . tydligen. att tiden ännu infe var inne. för en 'så- dan :stor :. penmingplacering "till ungdomens och idrottens from- ma i-staderi” och .den' omkring- liggande, landsbygden. -- RT GGNINGSEXTPERT. .. 'Riksidrottsförbundets sökrete- rare "Eskil Tidén,. Stock- holm; var kvällens gäst och han gav många belysånde. synpunks ber med ' vidhäftanide . fakta -på hur nybiig en idrottshall är för ungdomen och: de olika idrotts- utövarna. ”Han konstaterade att ndtten fär en stor folkrörelse ibrim bredd ioch som äver stå uppgifter 1959: 129.009 olika da inom; olika grenar utan nå- gon: ersättning att tala om: Det- ta' innebär. i runt tal 9 miljoner ledartimmär: på ett år: och om | man "skulle räkna med en 'myc- ket. låg "ersättning :per' timme ibn 10 kronor skulle kostnader- na Belöpa sig på i runt tal 90 miljöner'-kronor. Detta ger en bra. belysning på idrottens gtor- lek'i vårt land: Herr Tidén kon- stateradé -vidare :att idrotten är den ojämförligt största 'ung- domsröredlisen "i landet och att "Ikonstfrusna' isbanor. Sverige" är k Tk de ärmare ; Idrottshallsfrågans > ungdomen får tilläckliga möj- NN ligheter . att” utöva de "olika ställande sätt. Idrotten bhar”en vånt :samhälle och "en stor upp- Vidare har idrotten många so- ciala aspekter som gör: den ”till en "god ' döstrare även” t andra sammanhäng.f Ho vu fe ANN ' Henr Tidén kom" sedan in på olika elag av Idrottsanläggning- ar.” Han nämnde: bl. a. att det i vånt land ;' finns ' drygt 3.000 idrottsplatser, : 150 "idrottshallar, 100-talet" : simhallar, ': 1000-talet skridskobanor ' och '' 70-talet med "andra "ord ett av. de bäst lottade länderna i världen! inom detta 'område.. Men "det räcker ändå inte, det behövs mera. En kont tillbakablick visade; avt det första idrottshuset byggdes i Gö- teborg' 1867 och är det inte all- deles "obekanta -Exercishuset ' i staden «ve fi no vs te dT ” En: idrottehall kan ioch skall nyttjas av många" olika sorters spoitgrenar och bör därför pla- neras på ett sunt och ur ekono- misk”" synvinkel / lämpligt sätt. Talaren "omnämnde. vidare, tatt det just nu pågår byggnation på flera platser i landet av idrotts- idrottsgrenetna på ett tillfreds- |" mycket fostrande betydelse för |: gik att fylla. 60 procent av all” "Ifritidsverksamhet är baserad på idröttsutövning 1" olika former. | - fröjder på skilda -områden. Till fröjderna hör otvivelaktigt våra trakters allra. främst turistat-' traktion — Norrvikens :trädgår- tusentalet människor, som fasci. neras av direktör Rudolf Abelins ” utsökta skapelser. >. - Tidning ' ställer . frågorna ". till Nonrvikens' uwtomordernitlige vår- dare, trädgårdsdirektör Oscar en trevlig pratsbunid, — Avbetet med uppsnyggnin- gen är ju som du ser i full gång och söndagen iden 19 maj slår välkomna, ' förklarar . Fjellmar; Vi. kommer: att” t' år. och ytterligare ett par år framåt Det har varit en lång och svår ' vinter, men, nu randas äntligen '"- våren och med den snart också '' sommaren . med dess ljuvliga". : dar utanför Båstad. Arligen, be-' - sökes dessa av bortåt hundra-' Men hur har Norrviken klarat : ”. "Iden svåra mintern och när skall :.7 man öppna för året? Laholms. - Fjellmiar, hos wilken wi får : vi upp portarna och hälsar alla -- V direktör. : 6 'med 'en-stor "tävling om -”ute- jatt' ha" kvar de båda” senaltte | rutn”; med andra ord att skapa årens ”, störa” succé,” nämligen |en "trädgård" där mat verkligen ”ulterummiet”. "Detta" har : näm- | kunde vistas, De.två. bästa för. jligen-i de senaste årens stora |stagen; skulle uppföras ;här., på rush "på byggnadsfronten fyllt | Norrviken jämte ytterligare ett, ? V. mycket / stor: funktion." Det [som "| gick" ju: tll” så: att tidskri la ”Hem 'å Sverige”. ' satte "igång | kring” en ha er och NRA rn > Norrviken: blomsterfest i. pingsten | SS WE SN S ÅN | SN Få SN en y byggd, och. en” dgårdsvrå där :vår korta sommar kunde förlängas med en ren; Men vi har också" velat slå ett "slag "för hägnaden, av. dess gårdar: och! visårat.;25 .;stycken i tyckte låg val till. Därför i. nu tre tmädgårdar, en ett friliggande hus, en på månad. på hösten, och jen "på: vås: Sila olika slag, Vilka av de senare som blir ..bäst vat:wb i några: år än, lo. .—, I frågä om .de "död: terialen” har vi sdock .i mycket stor utsträckning gått. över' till |trä,. som vi” föredrar framför många hemska platser: Vi anser, det "är. växterna: som - skall !go liv. och: färg åt; trädgården: inte inhängnader o.. dyl a Realexamen i; Laholm 21-22 £ Realexamen i Laholm har bestämts" äga: rum. tisdagen den: 21; maj: och . eventuclit även ' ersdagen : den: 22... Om onsdagen skall. behöva tas' i anspråk: beror 'på vilka äm- neny,'' som = skolöverstyrelsen bestämmer och ' hur dessa .| sådan kan- fördelas på olika gruppers ;. 0 dre 87 elever kommer att "gå upp i examen. Resultatet av skrivningarna kommer alt fö- religga klart - efter : lärarkol- trä och dessutom. 17 häckar av a” mas legium i nästa' vecka." ': Fyra. patvuller blåvingar från Markaryds scoutkår hade i sön- dags tävling, där det gällde att kunna 'omdätta allt man lärt sig under ' vinterns . patrullmöten. Varje patrull hade att följa” ett spår och under vägen fram tll | målet wid Skärsjöhagen fick- de visa sina. kunskaper i att lägga om sår, känna igen. växter och djur, göra iakttagelser m.' ml. Blåvingarna fick också . bygga |: små miniatyrhus av ris, mossa och stenar. sö sto er r Väd målet i Skärsjöhagen ord- nades lägerbål och barnen fick grilla korv och baka pinnbröd saml teka och sjunga. oo " Segrare i patrulltävlingen blev Liljekonvaljen ” med .. 52 poäng det. 'är” av. glont värde att just hallar, Mt "a "i. Örkelljunga. "oo fForts å nästa sida) närmast följd av Blåsippan med 50 poäng. ' un I . fördj av olj sv av oljehamnen i Halmstad ” "--Sjöfartsstyrelsen har avstyrkt Halmstads stads anhållan om största" möjliga statsbidrag till : samt inseglingsrännan till hamnen.' Totalkostnaden ' är beräknad "till: 1.092.000 kronor. Stadsfullrnäktige har som stöd för framställningen framhållit Halmstads . hamns' betydelse inte bara för staden utan: även, för ett vidsträckt omland, omfattande söd- ' ra Halland samt. stora delar av Kronobergs och Jönköpings län. . An . "Halmstads hamnstyrelse anför | Detta förhållsnide jämte itrafik- bl. a. tt omkring 60 procent av [fördelningen av Halmstad : och |område. . =" . muddringsarbetet.. kommer . att jupplandet; har , ansetts kunna eka utanför det av kmt I mars |utgöra' motivering för statsbi- 1893 "fastställda - hamnområdet, |dråg åtminstone för den det av! arbetet som inte berör hamnens . Sjöfantsstyrelsen hänvisar mu (Forts. ä nästa sida) : og E RENINGSVERKET är som synes på bilden kär. ovan än + nde . man har” in en frävmas Å till-de av statsmakten fastställ- fuins andra besvärligheter — sanden rasar så ON lär väl 'bli. klart. fram på b SE Zz få :SKUMMESLÖ I när- bad; har rest, ; . öa VSSTRA så länge ett hål av jätteformat; Det är. Skånska Cement. som byg- kin : av "allra: största format. Lätt är det-att gräva men: det . lätt ned. Men arbetet går -mycket raskt' undan och" 3 SS framhåller, divektör- Fjellmad; att - — Vi har också halt och koms - "mer, .adt . fovtsälta med-en"'ut= Ma (Förtsvå näste-sid.) [9
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.