= I - - Herr Hölmqvist- underkänner . ” Det har under senare tid blivit ett bekvämt sätt för dem. som. har makten att när det gäller jord- bruket ställa det statistiska ma- . terialet ifråga; detta trots att jord- bruket är bättre statistiskt belyst "DEN 7, MAJ 1963 >. än "de flesta andra näringar. Mest - markant har denna attityd inta-." gits av den, från vilken man minst : borde kunna vänta det, nämli; IT = = låg. Material från ekonomiska un- dersökningen' fanns nu tillgäng- ligt för fyra år. I' samband med de nämnda förhandlingarna kon även ett nytt, material från 1959 års konsumtionsundersökning tili pernas expertis kunde konstate-" "ra, att detta material gav stöd åt de i istsiffror, som hade er-' jordbruksministern. Man borde ha - rätt att fordra, att den högsta äm- betsmahnen' 'på jordbrukets om- - ”, råde bättre skulle : sätta sig in i de ämnen han diskuterar än vad som mi synes vara fallet, I samband med en interpella- ' tion i riksdagén för en tid sedan kom der maktfullkomliga attity- den frårt ihr Holmavists sida åter / i.; blickpunkten, Han- förklarade » då helt enkelt att han. underkän- ner def. statistiska "material som under det senaste året lagts fram . beträffande jordbrukets lönsam- het. «Vad är. det nu egentligen s som | .>i. terial som. utförts under 1962 och- » mitté utsedd av Statens jord- » hållits med jordbruksekonomiska undersökningen som grundmate- rial, nn : De beräkningar grundade på iska undersökni ma- 1963 har gjorts av en arbetskom- bruksnämnd. Expertgruppens 1é- ” damöter har: varit fullt eniga."1 "de ior,. som fr av gruppen, dels I november 1962, « dels i januari 1963 har icke före- kommit" någon reservation. Be-" räkningarna har inneburit attex-. pertgruppen utfört -: prognoser ' - från kalenderåret ' 1962 med led- -: jordbr n Det . torde finnas skäl att något närmare granska bakgrunder. ;. 'Grundlinjerna ' för - den nuva- rande jördbrukspolitiken - drogs : : upp av-.1942:års jordbrukskom-"- ” mitté öchstadfästes av 'en enig” riksdag. 1947. Som en viktig fak-' tor tillkoni-1 detta. beslut” mål” sättningen” om: inkömstlikställig- » het ” sidan som framkommit i materia- : stadsrådet” Holmqvist ' underkän- -" landets skickligaste" expertis. på. det ning av den utveckling av voly- merna på intäkts- och köstnads- let från - ekonomiska -undersök- ningen: ; : Det är alltså denna statistik « som ' ner .-—, en 'statistik ' framlagd av 20, tta Det gäller d v Järmförelsegruppen | inom" Ford- bruket blev. fastställd : redan". "expertis" som har varit med om” "riksdagsbeslutet. Beträffande jäms M Å undersökningen, rr förelsegruppen "inom andra närin- : gar. har. preciseringen ,däremot.. gjorts senare, - : Beräkningar - att kla . inkomstskillnaden ”mellan' jord- . brukare resp andra grupper kom dock j till tånd förrän i början & en I och för sig an- " märkningsvärd” fördröjning, - «som . dock torde ha. sin främsta förkla- ring däri aft man: under en lång ' tid för jordbrukarnas del. sökte.” i tillämpa samma relativa inkomst- . utvecklings som för lantarbetarna. + Själva. metoderna. för de: Prog- noser som . behövs då. typjord=; i brukskalkylen” skall användas i. " sämband. med överläggningar om prissättningen .utarbetades . i en senare: statlig "utredning, -den' så - kallade ' jordbruksprisutredningen, . Denna" avlämnade . sitt "Betänkan=" de 1954. er . "De ang av jordbruksutr ; och som följaktligen har en lång” : ningen av detta material, Det är- V. nomiska ” att från början organisera den I re... iderad jordbruksek isk :som tillhör nämnden för denna undersökning » erfarenhet i vad gäller bearbet- väl känt att en-viss osäkerhet i fråga om 'inkomsternas ' absoluta nivå alltid måste föreligga. Detta” står i-samband med dels'de vär-” ' deringar- som måste-göras i 'eko-: undersökningen, dels olikheterna i resultat: under olika ; år och vid olika gårdar. Däremot - kan icke någon somhelst tvekan” föreligga beträffande den: utveckz. '|' | ling som förevarit. "Alla beräknin- : "gar som "utförts! under : 1982 och . 1963 har! gett likartade. resultat. De' har" alla "bekräftat : en stark' försämring a av jordbrukets ekono- . miska "resultat. "Detta ' gäller "hela : raden sav utredningar: Utred" itutets: beräk "pre=' senterades” i juni 1962 — Jord- skisserade typjordbrukskalkyler- | na' hade premiär under hösten ' [3 -november 1962 — det faktiska ut=> d beräkningar” inom ' berät br inke uppen '' "pr i : beräkningar" nom, jinkorastgruppen, offentlig” söm” åvsevär "drar. ittliga. -löneni-- vforrande,, bok, lecsa reformer - är. följden-- av att direktör Schein sin Upp-, motion "Industrin = skoj arlönerna "helt" jämför=". liga. Men :eftersöm de olika 'ka- tegofierna"'skogsårbetare- går 'un- der' samma. avtal; ligger den stora gruppen ::korttidsarbetande "lågt på » löneskalan — tydligen bero- ende på svårigheter. att upprätt- hålla ; kondition och .yrkesskick- nat” hos ”rätter ” "förvaltare. "Skabersjö, > Nilsson / i. Borås och - Johansson i Mysinge' om en 'sbat- | 3 "dig kulturfond som skulle "komma även? "landsbygdens: kulburliv! till : godo, Därpå följde under 50-talet livliga” debåtter om, ”Iobbenimedels: . fonden som nu sent. omsider. ham-. |” CENTERN: OCH FÖRVALT- NINGSPRÅGAN pot : Jag äger ängen ing, så har jag |: sagt, » "det var i" stont I. lighet : . » Svårighet "att åstadk en jämn lö het för sk betarna torde i det långa loppet” endast kunna lösas genom ' att man i allt större utsträckning: an- vänder = heltidsanställd >arbets- kraft. Det har under senare år . också varit en strävan inom : sbruket” att: ge utveckli seltit'väd hr Gunnar Hedlund hade allt” meddela, då han TV-inter- vvjuados om bland. annat, författ- « 1947; av; hr Persson 8 r-1862. hade o ”Telegrafenbarén- ostalt Siemens vr. Halske”. redan: va rit verksam i 15 år. Tack vare sin ärundares "uppfinningar och de an- --läggningar::som. utförts runt, om i Iden var företagets redan då in- ellt "känt.' På leveranspro- "gr met) stöd dåtidens hela sorti- "ment av eJektr oteknisk materiel, - n handskriven självkostnads- från år 1862 offererades ången : ”apparater | för lektrisk . belysning”; Dessa bestod Sav”en hbåglampa med” matarverk, nr forderliga ” Pattekler, er och kopparledningar. Men ännu kan inte bågljuslam- , porna . konkurrera med gasljuset 'som domi inom belysningst :niken. Gasen ; ;erbjöd.. den : fördelen ”att "många - förbrukare kunde för- sörjas från en central leverantör. "Bågljuslamporna ' gick i allmänhet batterier,” vilka "förbrukaådes ch srderhällsrostnaderna > den och bygger, den första inen; I denna stund föds ) ”starkströmstekniken;, érfiens” bågljuslampor : och: 'gene- ”ratorer hör; brobelysningar vid Isar i :Mänchen"” och vid Inn i närhet Centralstationen i Minchen n ingen på en järnvägsstation, vilken, Siemens & Ha kitodynaraidka " fter fi London: av Siemens-Brothers. Då kehmen i Ostpreussen blir 1886 den första helt elektriskt belysta sta- den, :- ; På strålkastarområdet nådde Jo= hann. Sigmund ' Schuckert en 1e- dande ställning då han. år 1885 lyc- kades framställa paraboliska glas- speglar.”, På" världsutställningen i Chicago 1893 fick han: den högsta utmärkelsen. för den dittills största strålkastaren, Den hade 150 cm 'spe- 'geldiameter. Strålkastaren köptes av den amerikanska regeringen och placerades ' fyrtornet ' Sandy Hook..I början av -år 1902 togs fy- ren Helgoland i bruk med Schyc- kert-strålkastare, som var försedd med slipade glasparabolspeglar, ”:” Efter flera års ex it lyc- digställandet av den första elektriska belysningsanlägg- Iske installerade år 1879, vid Skanstull. Samtidigt gjorde den- na "firma. försök ' med. elektriska . strålkåstare och en lyckad förevis=. ning: "ägde ”rum”' från ' Mosebacke. Maskineriet uppställdes på terassen ' bredvid trappan" och ljuset stråla- de över barriären ut över staden, Den. användes hela hösten till att: belysa varitéteatern och. trädgår + den.- Stadsfullmäktige beviljade me till de elektriska försöken och b : ställde en anläggning av J E Erik- son för-belysning av Slussen under. lati iden, :I ' ber 1882 uppsattes fem båglampor på 35 fot ' höga stolpar vid Slussen och: Södra: Slussbron: ” .Lamporna . kunde: firas i ned. för fengöring och utbyte : av kades Werner Bolton på Siemens Halskes fysikaliska > laboratorium år 1903 att ersätta koltråden med glödtråd , av "tantal. Två "år "senare fanns de första tantallamporna på marknaden. De tålde vibrationer mycket > ; bättre; än! koltrådslampor metalliska ' glödtråden : möjliggjorde glödlampor ' med högre effekt 'av- tog : den” elektriska” ljusbågens ”be- tydelse ::inom : belysningstekniken. Endast på specialområden t ex in- om Yuskopieringstekniken och för strålkastare .. avi Bråunål med ? anläggningsår "1888. - Generatorn: drev... här. av, en |” Iokörmöbil”” Dynamomaskinen un-= derlättade : : båglampans . "användning "och. betecknas därför fram, til omr å' han. presenterar: de H pphallade ”Nusep”, ddöp: år, .1879' såsom : belysning 'i ”Kejsargalleriet i Berlin och I: Män- chens Centralstation, . Totalt instal- "lerade Sieniens detta år ca 60 elekt- riska . belysningsanläggningar för olika ändamål." " År 1878 berättar krönikan” om den första? idrottsplatsbelysningen med båglampor och om" Siemens dyna- momaskiner på. en fotbollsplan: 4 Sheffield i i England, « ”Desså ”pionjärår visade bådlam- pans” och” speciellt differentialbåg- betydelse för den elektri- mA Oc a är det en fasligt” bekwäm abtätyd abb" väntar och ”se hur det ”kom- ska 'belysningsteknikens utveckling. Båglamporna lämpade sig speciellt för stora anläggningar som utpräg- Jade ”starkljuskällor”. : den riktningen.” —' mer alt gestalta sig”, men någon Geriom. den fortskridande' meka- uppfattning skall wäl” dock" en nisefingen k denna tende; iledare ha om : alstuella . pro- hå säkerligen ' att. förstärkas ytterliga- re, eftersom de höga investerings- k gör det nödvä digt att utnyttja den maskinella utrustnin- gen' så effektivt och kontinuerligt A skriver tidningen, nade, STÖDET AT "KULTUREN: rö Kulturstödet har nu fått sin proposition för tredje året, i följd. Ragnar. Oldberg i 'Jordbru- karnas Föreningsblad kommente- Ruljängsen börjede: 1961 helt anspråklöst, -med em höjning :på ungefär, en halv miljon, medan resurserna inför nya Lottenimedelsfondern, som au änt- ligen överflyttats från Handels- till Ecklesiastiki reform som - JF tjatat om ända sedan - 1955. ; De åtgärder Häll förbättring "av kultur som pro- blem, och något måste ett parti stå -för,- om medborgarna : skall kunna få den vägledning de har rätt att kräva. i så skriver Eski stuna. Kuriren (fp) och” Helsing- borgs "Dagblad: (h) :cite- Jar med illa dold förtjusning, - : Nu sa drg Hedlund Ånite. pre- |. ois så. "som. E-K; "vill göra gäl- lande, : För. dem; som - såg och : hörde TV-intenvjun, är det be- -kant, att d:r Hedlund påpekade, att pantidts” ”förtröenderåd skall behandla författningsfrågan tillsammans . med en rad andra | i partiet — det blir för övrigt den 16 dis — och d:r, Hedlund framhöll; att han, inte ville göra något uttalande, förrän saken i vederbörlig ordning behandlats av partiets” högsta - instans.” Att mut- position, ar 103 bl. a. betjänar talande" skulle kunna bidraga till bär ERT rådgivare. som lärt honom aft, tala så insilfsmict Och om hällets kul- '. karansvar, Det är alldeles inte ertit vrida debatten, som” bör vara förutsädtningdös, Detta bör t saknas ännu. Glödlampan avhjälpte denna brist. « Det blev en regelrätt tävling om bar / glödlampa. . Många uppfinnare, bland dem också Werner: von Sie= mens, sysslar med detta problem. > Men en --universell ' lampa för | att tillverka en :praktiskt använd- |'' denna traditi ns - Ända fram. 1: mått på 2 lusstyaket I Först. 1948, a togs candela som ny måttenhe: 1 Ur, en. tidningsartikel, från. under titeln HS a år. elektriskt. i tillåter vi 'oss' saxa följande ”Sis : | nämnda år (1880) blev J E Erik2| sons: Mek: Verkstad -generalagent a i. | iSverige” och Norge för Siemens & Halske" i Berlin." Eriksson kons struerade själv en liten 3-cyl; ång- + | maskin, .som genom sin stora has- tighet (1.500 .varm/min) kunde di” rektkopplas till en generator N Stockholms "norra'” ”rangérings- bangård” fick hösten 1882 elektriskt ljus instal!erät av :J'E Erikson, som Tdetta ändamål. ” ytterligare 6 båglampor — en fram=' för Karl. XIV Johans staty "och de « övriga ; utefter ”. ; Skeppsbron. fram till. slottet... Det. var första :gången” en 'gatusträcka elektrifierades, Sam- tidigt anordnades. "elektrisk holms : första" elektricitetsverk.”. Det låg bredvid.den: :gamla' finska: "kyr- id: Slottsbacken .och- övar en: gning av J E' Eriksons ; ång" central för slottets ”belysning.i Fir-. man J E'Eriksons Mek: Verkstad > erhöll nämligen. 1887 tillstånd att. >: I-april samma "är erhöll verks => dör tillstånd" av" K onungen: att på. 10 -årvarrandera en: tomt , bredvid. cirkus "på; Djurgården ! för att. d ri bygga : ett. mindre elektricitetsverk.”: Äganderätten överläts 1892 till res taurangchefen 'M Davidson, ' inne=" havare” av ' Restaurant ;Hasselbac=-, Siemens var- gehom sin dåvarani-" de:-representant således' bland - de. första : som införde (elektriskt fjus. : "I seden : fortsatte-:.med - vattenverket | i IHjärtmassage” direkt på gatan; "räddade döende |. : På vägen mellan två sjukbesök kunde "en Göteborgsläkare" med hjärtmassagebehenidling '- direkt på gatan rädda livet på en me- delålders man som cyklat omkull med ' sin moped, natten till sön- dagen. i." Läkaren dor förbi i" sin, några sekunder "efter: omkullz körningen” vid Stongatan—Stock- . nerna: om fria företagares rätt att ”billhöra sjukförsäkringen utan: att " gammtidigt , Vara -amslutna till ATP. Bland motionärerna ålterfannö bl "Alvar Anderssop. d, Knä red (cp), vilken i- debatten på- pekade ide orimliga orättvisor. de "upphov till. Det är ju även på det sättet, att det inte finns nå- gon a férihet inom ATP. för den Den första användb glödl "uppfanns :av Edison. 1 detta sam- manhang bör Heinrich Goebel om= nämnas. Han, var långt före sin tid ;.och. konstruerade: redan år 1854 en "glödlampa med en glödtråd av kol- . nad: .bambufiber " men 7 ; hans upp-= finning . gav honom ingen lön för mödan. ;:; "Siemens. ; Halske bygger år 1882 som, vill utnyttja” "ädar av pen- "sionssystemet, " Småförebagare som”. inte, här "råd att ansluta. sig. till : hela tilläggspensionssystemet” är ute- i : och bilist; ÖSTE har råd: att cyklat: : ganda,” då 'en :av landets mest kän- å da publicister, Per plötsligt framträtt som mer: eller. mindre cykelfrälst V. medborgare. Fri é SE kostig som han är delar PGP gärna: med av sin kärleks-; förklaring : ull den: alltmer. "Populära notion Kommer hoppas vi — från utskott till riksdag me om i tätorter.s Detta kan innebära att det blir fint att ha cykel. än så länge är det finaste”i hela tillvaron 'att' ha bil Kän vi få det därhän att allmänna meningen vid åsynen av en cyklist tän- ker så här: ”Ah,'se där en bilist som -har råd att cykla”, ; då har vi löst ett mäktigt , problem. Då - har vi. skapat prestige "kring cykeln, ' detta | enkla, "snabba, bekväma samfärdsmedel, . som tar sig fram mellan bilköerna, som inte | tar någon plats och som alltid kan par- keras i något hörn. Vi kommer att få med 'nyå eleganta stängda från både p . sjukpenning. Det wore säkert inte ; Omöjligt att via en utredning få fram +b i som skulle den: första” . glöd iken : :3 Tyskland. och nu kunde man välja . mellan båglarnpor och glödlampor som ljuskälla” för. Varje aktuell an= läggning, + Världens. "första? permanenta elektriska teaterbelysning installe- rades år 1881 på Savoya-teatern' & .OBOTFÄRDIGAS : FÖRHINDER Något av den obotfärdiges för: hinder vilade : onekligen ” över väl ingen förmena ceritorpartiet eller dess 5. ledare, - riksdagens behandling av motio- » tillåta en viss valfrihet, Men när 'wiljan fattas så finns "det inte heller : någon förmåga." > Lås : Erie Carlssor i Vikmans- hyttan (ep) sade sig ha hört av "sjulkförsäkringssakkunniga att det skulle gå att lösa denna valfrihet för företagarna, Det har rent av gått att fösa besvärligare prmo- blem än detta.. Men socialdemo- ”kraterna satte upp kalla handen. - Inget valfrihetens samhälle här intel se) 3 Re a REK modeller," vi "väljer en Miss Cykel, vi kommer. att skaffa 'varma muddar åt styrstången, '.vi 'skaffar' "det kommer |" med vindrutetorkare och - det kommer att. finnas små Instiza. apor som kan dingla från pakethållaren. , SS - cr) "Jutsäbtning för att kunna hjälpa » lrätthålla — olönsamma -Jäven jordbruket måste med till- itlen anständig bärgning... Det | brukarna, Inkomstlikställigheten : get skapas, ; |simism. Det kan. "dock i inte bortse från kon- rlsig som en skicklig och objektiv gen”. = "Aktuell Smärtsamma och förgörande upplevelser har lärt den svarte att se den vita inkräktaren som en människa vans framfart stått i förvirrande motsats till hennes upphöjda förkunnelse. Medvetan= det om denna misstro är en för- afrikanerna. . eo W Sonntag 8. Vi har inte såå med att upp: produk- tions- och distributionsformer. börlig hänsyn :till beredskaps- motivet underordna sig utveck- att. få färre Jordbruk och en- heter som kan ge sina brukare måste också vara ett starkt in- tresse för de kvarvarande jord- kan aldrig förverkligas iom inte det produktionsmässiga under- ” Stockholms-Tidningen (9: -— avsedd att ge alla bättra vill= kor, : som det brukar heta. :]skulle . vägra att ta hänsyn till människorna, till vilka jordbru- karna också får räknas, ,Foråbrukarnas Föreningsblad Det är 5 naturligtvis viktigt att uppfatta det Ame Geijer hade att. säga 'som en "varning 'mot alltför högt spända: förvänbtnin- gar. inför höstens. uavtalsrörelse. Hans :ord ” präglades : emellertid långtifrån av "defaitism och pes- är givet attt det skall förhandlas /—" som vanligt med siklie. att -winna "ut" så "mycket öjligt för löntagarna. Man junkturläge' och konkurrensför- hållanden' > gentemot: mutlandet, även om del å' andra sidan ald- rig legat för den svenska fack- föreningsrörelsen” att övervände- D rå betyd = Fackföreningar vörelsen Författningsutredningen : gjort. ett ambitiöst arbete, ett betydande antal sammanskrivna licential-avhandlingar. Synd bara "| kunkle ha varit ogjont.. Knappast någon skulle ha :saknat det i Nya Wermlands-Tidni " Fortsätter herr. Skoglund "med ren;i Expwresser Haris Wattrang, som: hade: för avsikt ;abt följa utrikesminister Torsten ” Nilsson på hans förestående ryska resa, Hr. Wattrang har dokumenterat skribent, några av, hang" repor- tage från Sovjet utgjorde på sin tid pionjärinsatser, Avslaget Pål, hans ansökan om visum gör ett dåligt intryck; det' wittnar om en inställning till pressen söm man numera rodde vara över- vunnen i "Sovit. ” : Dagens Nyheter. Det är vår > förstldassiga indu- |. stri som förskaffat det. svenska namnet anseende i mu inte våra sknodenande och stor- ordiga : politiker, '- ' ”- Tre Rosor i NST. | Läkaren fortsatte massagen un- der 'ambulansfärden till” Sahl. grenska sjukhuset, woch '" efter några timmar var mannen utom all fara é. Bättre. med .en vresig man som är trogen, än en muntergök ”med n hustru i hand och tio. i sko- "arbetat Troget är dubbel lön. Kolmsgatari i Göteborg. Han ru- sade” ut och . konstaterade att mannens bjäntverksamhet upp- hört. 2 cd ":Medan”” : läkaren "maskerade hjärtat "tillkallade chauffören i bilen ambulans.” Täck vare mas- sagen och senare syrgasbehand- Fp terar nosen ling kvicknade mopedisten tik Men "arbete utan trohet är dubbel förbannelse. . ankarkättingar än att rädda de brustna länkarnas offer. Det är vik. tigare att bygga eldfasta hus än att rädda de inneboende, när husen ”kommentai ri lingens krav, Vi måste" långt mer aktivt än hittills sträva efter : ; Det vore skandal om L välfärds- |: : - samhället i i sin väldiga omdaning |" Isen" av, v, sådana: fakto- SK s hat ( att arbetet precis lika "gärna |: abt avvisa. Sveriges Radios rätt-|. mätiga -anslagskrav;' återstår en-|. och |" Säger: / " Det är viktigare att smida starka d i Våra danska grannar kommer i alla fall att dra en lättnadens ter som grisar ner i. kyrkorna innan de sover ruset av sig i en jylländsk finka, är av lättför- | Toxliga skäl ovälkomna. / ;; Handelstidningen.. . "Det förhållandet attt kritik a av en vara i TV kan få allvarliga konsekvenser - för ett företag ställer stora krav på objektivitet. Denna fråga blir särskilt bety delsefull därigenom att det inte föreligger eltt klart juridiskt an- lysningar & TV. I diskussionerna kring frågan , om radions juri- diska. ansvar har man mycket fråga om vädtsskyddet på detta digt att denna fråga ägnas stor uppmärksamhet. . vo Svensk Handel "Även c om” det kan "förebäras rätt att vistas i Guds fria natur på ett så fritt sätt och under. så fria former som möjligt, måste som är bygdernas invånare & koörist är beroende tav den natur sin: leksak! ls URLr tidningen .. "Det räcker inte, med "enbart tekniska kunskaper; För att man ger förmågan till örientening på för brödfödan, En sak är säker: sätta ” människor med energi; fantasi nig utvecklas; JOH. 12: 21-50. :Ty de skattade "högre att bliva men de” vågade inte. ' De var rädda” föratt bli utstötta Jur sys sDömens "dag skall uppenbara; abb mån; EN gick. bort”. därför i att ” > Tänk, . vad som "kunde 'ske ibland oss, om vi bleve befriade ” från denna sjukdom! . - ' Det sont vi behöver" har blivit. så liten. et on i "Tänk en liten stund på vad en människa är 'och vad hon kan: göra dig: Hon är ett ringa stoftgrand och etit' darrande döv . som kan vissna-i morgon, 3 "Tänk däreften på vad Gud är! Menar wi det verkligen, när "Jag stror' på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare?” :'- «När du står wäl hos Konin- gars Konung, vad gör det 'då, am människor står. dig emot? »Du må även betänka, att! ju re desto mera föraktar: de , desto mena respek= terar de dig. Ju mera" ärar ide” dig. Det är därför en L lögn av Sa tan, när hän inbillar oss eft vi vinner ära hog människor genom att dyrka dem." . . Här behöver både du "och jag mycken nåd, så att wi kan stå med våra liv för den heligé Gu. Då får han Gran. Vi sbm minng upplevelserna denna dag år 1945 bör eldrig glömma, att Gud tillkommer "äran för all PÅd och lycka ä livet Of svar för Sveriges Radio för fel- akitiga eller ovederhäftiga upp-" vardagslag och som för, sin ut=. Rektor Gunnar: Gaddén sz nagogan.: :Dé' ville inte mista; sin suck när vi kan ägna oss åt våra ' supseder här hemma igen, Gäs- - starkt påtalat rådande brister 1- område, Det 'är dänför nödvän- ' starka skäl för : människornas eller försöker leka med vargama :' i Alborgs zoologiska trädgård ; . |det finnas en rätt även för dem som turisten bara använder som . skall kunna leva ett fullvärdigt '- liv krävs en allmänbildning, som - områden ' vid sidan om" arbetet ' maskiner kommer aldrig att ere" " . männiiskohjärnan. Ulban -” och uthållighet kan världen atd- SS mer du trälar under människo= .. "a mer du blir. frigjord från . N ärade av människor 3 än att' bliva ee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.