| LAHOLMS TIDNING 7” =LT TISDAGEN DEN v MAJ en = = = ; Vart skall jag "vända: mig? Sedan långe har det klagats|. över att den vanlige medbor- garen ofta har mycket svårt att finna. sig till rätta bland den svåröverskådliga och förvir- rande mängden av lagparagra- » fer: som :kringgärdar och reg- lerar hans tillvaro. Särskilt har efterkrigstidens — reformarbete avsatt..ett stort antal nya la- gär och författningar. Inte minst "har detta ' varit fallet inom skattérätten och "inom sociallagstiftningen. . Vilka” wättigheter har jag gentemot samhället? . Och vil-l: ka . skyldigheter? Vart skall jag vända mig för: att bevaka och tillvarata min rätt? Ochl ” wilka rättsliga medel står till > fats mitt - förfogande? Dessa ' och liknande frågor aktualiseras ofta för, ”mannen é ledet”. Det bör wara självklart att det all- männa träder in med råd och upplysningar om innebörden av viktiga reformer och om vilka myndigheter och inrätt- ningar som allmänheten skall anlita. Man . förväntar ” med andra ord att mötas av uttryck för vad. som med ett modernt ]- uttryck kallas PR (public re- lations):d.;' v. s. en verksamlHét som medvetet inriktar, sig på att genöm "sakliga informatio- ner skåpa- goda. förhållanden mellan .ett - företag" eller ett a KAPITULERAT. FÖR 7 >> SOCIALDEMOKRATERNA i deras krav på överrepresen- folkpartiet gjort skriver Svwvens- ka Landsbygden, (cp). 'Syf- tet är att trygga tillvaron för. en stark: regeringi > : Detta bekräftades då partiet I i söndags hade sammanträde i Väs- terås med sitt riksförtroenderåd, Mån beslöt 'där — dock ej utan opposition — att -godtaga. den | kompromiss härutinnan som träf- ds författningsutredningen | ' : mellan - folkpartiets och 'söcialde- . tistiska kapitulationen” är klär. mökr Men konstruktionen a av det: föreslagna valsättet vid regionvalen, där so cialdemokraterna hoppas vinna överskottsmandaten, utsattes en- |. ligt DN ”för tämligen hård kri- tik, men ingen wille dock direkt motsätta. sig en . uppgörelse. av detta slag”, ”. I'det uttalande som antogs klarar partiet sin förhandlings- "vilja och anger de riktlinjer" ef- ter vilka' det anser att en författ- ningsreform bör beslutas; ''.,> ur .Däri antyds möjligheten av en uppgörelse. med regeringspartiet enbart., Önskvärdheten” av, attär 'ven de andrå demokrati "part; erna sluter: upp bakom. stefofm hot, r- Och de båda 'partierna: är till- räckligt starka för att genomdriva sin ”vilja, Men hur går derma , överrepresentation ihop med hr Ohlins strävan att få avlösa hr Erlander, frågar Svenska I Lands- bygden, EN 'VÄLMOTIVERAD - ,REPRIMAND ” har | riksdagens falmanskonfe- rens, givit regeringen, : noterar Nerikes Allehanda: Att riksdagens arbete är i hög grad 'orationellt behöver inte sär- skilt påpekas, Det präglas av en ryckighet i arbetstempot som känns minst sagt irriterande för en "utomstående och måste utgö- ra en verklig påfrestning för le- damöterna, ”Förslag läggs på' riksdagens bord så sent, till och med grund- lagsstridigt sent, att de folkval- das arbete: försvåras” med risk för summarisk behandling av ärendena”, : säger: talmanskonfe- rensen när man nu äntligen sam- lat sig för att ge, regeringen upp= sträckning. kant konstats rar vidare att a ena arbetspro- . grammet. efter. det andra upp- gjorts. men spräckts på grund av anhopningen' av .senkomna ären- den från regeringen, OM INTE EN FÖRFATTNINGSREFORM säkrar nuvarande politiska styrka åt. socialdemokratin blir det ingen = författningsreform, skriver "Arbetarbladet: Så 'enkelt är det på den punk- ten, Ingen kan rimligen vänta el. ler begära att socialdemokratin skall medverka till. en ändring som av rent tekniska orsaker för- svagar dess politiska ställning. Skall vi ha regimskifte i vårt land får det bli väljarnas sak att be- stämma — det inte ske ge- nom en. teknisk författningsre- forms: Ja, så enkelt är det alltså för en 'socialdemokratisk bedömare. Om valsystemet blir rättvist el-| slag. ler Inte är tydligen en helt ovid- |: kommande sak, - att höra sig för om vissa verk” och de' människor som "detta" kommer i kontakt med. > Under kriget ankom 'PR- uppgifterna - på Statens infor" mationsstyrelse. och. därefter har ' statens — upplysningsbyrå ” verkat i denna: riktning, bl. a. genom utgivandet av tidskrif- "ten + ”Från - departement ' och nämnder”. Numera göres myc- ket genom dagspress 'och fack- press, radio och TV; i varjel" -fall vid den tidpunkt då Stats” makterna fattar -- beslut ' a verkligt, nyhetsvärde. Det .:å- ligger "sedan kommunerna och "andra. samhälleliga: organ att " var, på sitt håll-stå till tjänst med :« närmare. informationer. Men antalet "kommuner 7'min- skar och. därmed antalet för troendemän,. Särskilt i: tätor- terna "står människorna mera sällan i direkt personlig kon- takt med. dem. Under "sådana : förhållanden. "återstår ” endast |" den. centraliserade .; förvalt- ”ningsapparaten, som emellertid är hårt pressad. och knappast "får någon tid över -för en ut-' åtriktad . serviceverksamhet. : Det: ;måste: därför,” so; | "framhålles t i motioner till årets z riksdag, vara angeläget se till "att: samhället blir meravPR- medvetet.-Det är inte nog "med ”presskonferenser i -- samband med . ikraftträdande - av, större , reformer. Det: är nödvändigt med ' en fortlöpande” och bez stående information från "det allmännas sida. Enligt motio- närernas ” tanke .. skulle ; sådan lämpligen kunna fämnas genom . kortfattade redogörelser i tele- fonkatalogen;. én :' publikation som ju når det stora flertalet hem i landet. Det är ju en bok som inte kastas bort; vilket ju så ofta ' sker: med tillfälliga ” = Under: ”riksdagsbehand gen upplystes "det"; att: motiönärer- | nas huvudtanke: redan är: på - väg att bli i-viss' mån tillgo- dosedd:' Piksförsäkringsverket har. nämligen i: samråd med televerket. gått i författning om att 4 Stockholmsdelen av 1963 års: telefonkatalog, på framträ- ; dande” plats. införa, underrät- : telser: om vart allmänheten kan nda sig + sociala frågor, Här lämnas «i itabellform ; upplys- ingar. fom. hur : man skall få > besked vid; förfrågningar : 4 om |: sjukförsäkring, - pensioner: och s yrkesskade [ rsäkring. Vidare .om. bar a och. ingdomsvård, ler, irnden, på ålderdoms och årdhem samt rörande frågor i allmänhet. Man "avser : att” senare komma ' med . mot- svarande uppgifter även i and- "ra., katalogdelar,' : Genom detta system vill man” tala om :för allmänheten var den skall vän- da" sig för att få inforniation Joch hjälp: cc "Hun "än der" otföntliga' PR- verksamheten kommer att ut- .: vecklas. är : det framför” allt några "krav "som . den ' måste .. tillgodose, Den bör vara lätt- tillgänglig, iden bör vara snabb, den bör vara vederhäftig utan pedanteri och den bör stå' fri från allå särintressen. Det får ej förbises, att allmänheten be- |” träffande den offentliga för- |] valtningen ' har, en grundlags- fäst. rätt till änsyn,. som inte har någon motsvarighet i frå- ga om de privata företagen. Inte heller får en offentlig PR-verksamhet innebära ätt de enskilda itjänstemännens skyl- |: dighet att lämna -bpplysningar |. begränsas, > . RAGGARPARAGRAFEN Se riktar sig .i ganska stor ut. > Sträckning mot förhållanden som råder i de stora städerna, kons- taterar Nya Norrland, som dock anser att det även i mindre orter finns problem av samma slag, "om också inte av .samma omfattning. Tidningen & är positiv |. till förslaget: s Inte kan det väl vara något ingrepp i'den hyfsade och välar- tade "ungdomens fri, och rättig- heter om polisen ges möjlighet ikars flickors identitet och andra förhållanden när de befinner sig i dämpligt sällskap eller i övrigt 1 situationer som uppenbarligen inte är lämpliga för dem. "Varför skall det ständigt skapas en ag- gressiv stämning mot den Ppolis- makt, som wäl ändå är till för att upprätthålla god ordning och vara till skydd inte bara för vux- na utan även för de unga, när dessa hotas av faror ev skilda v fruktan för enstaka misstag " får samhället inte: passivt bevitt= 3 pönsionärsbostå- : Stengärdesgårdar. har. "alltid im>= ponerat på: mig... Och inte "bara é en förresten, . de' Jånga : el li + Som, slingrar backe upp ”och backe” ner, utan' fastmer de” människor: som en” "gång jade dit stenen där. den detta: land ser man gärdesgårdarna, Vid: landsvägarna - « paraderar i” de t gårdar. och åkerlyckor Som grå drakar, som vakz mössa "och lav från stenarna," "skall man: : finna "att de: har” spår. av mänsklig behandling. Plötsligt slår det ' en att” "det måste varit män- niskor som fraktat dit den och la- vat .upp dem. Stenarna berättar det själv, .de: slag. av 'släggor och hammare, rester av. sprängkratrar och ärkén: av stötar. och hårda dun- sar. Man, blir. rent förbluffad "och föreställer. sig den tiden då gärds- gårdarna blev. Hl ser. rent av.de saktmodiga : stutarna - som .. envist slet. med stenbumlingamna i i backar- na, : männen” som "krokaxlade och Öm stongärdesgårdara — stutenvisa även: de, sargade Bina händer de' Javade' 'och baxade, Långt ut i skogen: långt ut i tasse- markerna. ' os Och de bade bara. en. tanke, att gärda tunt "omkring sig, . att . dra upp rågångar och stänga in så dju- ren skulle få bete, . =, Fo - - Nu har stenarna blivit så "gamla att de blivit troll, De har blivit så trötta” på : stenheten att de börjat dansa långdans' under granar. och hasselsnår, Ett och annat troll har dukat under i långdansen och det har . uppstått, luckor i leden till stor: glädje. för älgar och 'bärploc- "| kare; som gjort vägar til kärrdro- gar och bärmarker; ft Själv brukar jag också följa des- sa' stigar," De leder alltid : till: ett t | gärdgårdshål och det är så bekvämt att: krypa över där, Desslikes' 1e- . | der "de" också" till bärmarker och älgpass, Von "Ibland kan jag bli ältande på ”en lavkläd sten vid ett sådant kryphål och: tycka att människor 'nu för tiden har det alldeles för bekvämt då de tar sig fram; De har inga hinder att kliva" över, det är bara att promenera rakt fram, utan att se, utan att reflektera. Det är.ett flängande rakt fram vare sig det nu ' gäller ' svamp ; eller . blomstäl- len. Det. är bara att ta för sig och sedan" rusa” "samma väg tillbaka," Allt ligger färdigt nu för tiden: åkrarna” och skogen, Sällan ägnas väl en tanke åt den generation I som odlade jorden och planterade sko- gen. Vår tids ' människa har bara att underhålla, bara att hålla hju- len igång och slippa nyskapa."'-: " Nu strövar vi fritt omkring i wå- ra svenska marker,;, och - varför skulle vi inte få göra det? Det. är vår sista och stora rättighet i detta samhälle som på så många andra sädt beskurit vår frihet : Varför skulle vi inte få vandra omkring i vindsuset i trädkronorna eller slå oss ner i björkhagar och lövhult och njuta matsäckens godsaker el- ler ströva över ödsliga hedar och myrar där ö ävjan bubblar som häx- brygder. : t ' Men varför 2 — - då vi strövar om- kring och stöter på en "mosskrudad stengärdsgård > tvunget leta oss fram till ett hål att krypa genom? Varför inte istället stanna där vi är, -läsa' på det: resta monumentet över odlargärningar och 'odaslit o. sedan — utan att välta ner hela gärdsgården : — klättra 'över, Se- dan kan vi stå på andra sidan 'och känna abt vi har rört vid något som camm bind r” generationerna ' vi kan vi känna att även vår genera- tion: kan ta sig -över ett litet hin- tyst.och försynt öch inte störa trol- konungsliga . pelarsalar och höra |: Aktuell För - hotade och utsatta Is-' rael bör de försämrade relatio- nerna mellan Egypten och Sy- rien betyda, att. det arabiska trycket ånyo lättar. Än är arab- världen inte redo för sin utlo- vade hämnideaktion mot staten Israel, " Västerbottens-Kuriren. Om Chrusjtjov kommer still Sverige bör han ha med sig en sannfärdig rapport om de letter, som i januari 1946 utlämnades av svenska regeringen till Sov- jet, - med: uppgifter om” deras öden; de meddelanden, som i en av Sovjet anrangerad propagan- daaktion lämnats, har wmisat sig vara delvis felaktiga. Chrusjtjov bör också ha med sig klarläg- gande uppgifter iom Raoul Wael- fenberga öde sx "= Tre Rosor i 'NSr; " Högems samförståndsvilja har icke uppskattats av de övriga borgerliga partierna och hellre än att ansluta sig till en oppo- "| sition som ligger socialdemokra- | ' Fina i istern ba ar gett kom- . tin nära har högern sin - stora chans; i att redovisa ett” klart ken som kanske” vill dansa vidare. . a tfeSven Martinson. .. « | konservativt ' alternativ. till "det socialdemokratiska partiet, skri folkhö Vallekilde a Dansk folkhögskolevecka | edan : : tillbaka har rare. och "elever" vid Katri- I nebergs' folkhögskola deltagit : 4" ett: vänortsutbyte' med . lik- nande” skolor I: Norge," Dan- ' "mark och Finland: Detta - ut- : > byte har bl a. skett i form av OM ” och förra "sommaren ordnades :- . en sådan, på . Katrineberg med deltagare "både från den egna ' "skolans ' elevförbund 'och från” de” nordiska grannländerna. I : sommar är det danskarnas tur : att ordna en. nordisk vecka, : och med anledning därav in- : ' bjudes ; eller före detta katrinebergare ! " att komma till Vallekilde folke- ' höjskole på Själland under ti- > den 23—29 juni, - - + : Under de gångna åren har nor- »diska: folkhögskoleveckor varit an- "ordnade vid Romerike i Norge, vid i Finns folkhögskola i Finland och nu senast på Katrineberg. Däremot ». | "har. man -inte. tidigare samlats i Danmark. ' När..nu Vallekilde höj- i skoles elevforening inbjudit, har > intresset visat sig stort i de övriga : länderna och inte minst bland kat- rinebergarna,.. Ett tiotal deltagare |' . är redan anmälda, och man väntar "ytterligare uppslutning under den närmaste "tiden. -Rektorsexpeditio= "nen på Katrineberg tar emot an- mälningar före månadens slut, «>: » Som, ett. gemensamt. namn ;' på folkhögskolevecka i Vallekide har man satt ”Danmark i Norden”. Det | blir ett rikt och 'omväxlande Ppro- gram med föredrag, utflykter, sam- kväm m m, Ankomsten till Valle- kilde ' sker den 23. juni, och på kvällen firas: midsommaren med - Sankt Hansbål . Två heldagsturer runt Nordvästsjälland och Odsher- -red anordnas för,de nordiska gäs- terna. En dag inbjudas de till mid- dag i privata hem i Vallekilde och Hörve och därigenom kan det ska- pas Personliga kontakter. med dan- ska familjer; ' : "na förhållanden - som "kän" leda unga "människor in. i tragik och fördärv, betonar Nya Norrland, ' ark, där de: nordiska gästerna skall : + Stmlas. ” ett 20-tal: nuvarande :| - Föreståndare Jörgen” Jessen, på, Vallekilde "kommer "att tala: om' Danmark som 'Nordéns gränslard. ; Höger eller vänster — det war den stora fråga om vilken” riks- ; I dagen under den gångna” veckan skulle fatta principbeslut, Långde- batterna kring : trafikref serna en rad tegotingslodamöter. De hade, visserligen ingenting ett säga i debatten. ”Och de var 'sex å sju stycken, De skulle / [4 denna över "50 förhandsanmälda' talare — var från början dödfödda " Vår ”etarkå” regering hade nog- samt på tidigt stadium sett till tatt dess förslag skulle få" en”"betryg- |" gande majoritet. På” alla punkter. - Och detta var måhända just den | centrala principen i : hela” frågan. Mindre : väsentligt vid det här Ja get -tomde ha varit: frågan om wi överhuvud ska övergå till" högert Från” bårjän | "satt ”komniunikatt- + med sina" ö a sl, (sökretäriatet) ” trygg i sin rege- ringsbänk för: attt försvara ”rege- | ringsförslaget ifråga om” finansie- ring -ete,: Men: framembot: middags- tiden troppade fler och fler rege- Hr! Hansson 7 Å "Skegrie (cp) - ha- de närnligén | figgat regeringen or- larerade att han"var : väl: medve- ten om alt reformien. förr eller se- nare. måste omnia ' till, Och: han]: hade. wvanit villig att rösta för den. |, Om 7 "förslaget bära lagts” fram; i Den: tidigare” rektorn : för ' skolan' behandlar Realiteterna i det nor=' diska samarbetet. Vidare skall de nordiska gästerna bidraga till pro- grammet var och. en på sitt sätt: Priset för folkhögskoleveckan blir mycket lågt, ca 125 danska kronor. och därför "kan de svenska del- tagarna räkna på en del hjälp med kostnaderna, gynnas i Ett flertal stipendier finns redan)” ' Varför skall. de anställda vid kommunikationsföretagen miss- de? It, , hyfsad” dei . Vad som: "skett" ef Det räckte | Hog nt . Då fanns också söm väntat vän- steranhängare denna ” dag . wilka med ; patos: sökte : göra” sin . röst gällande.” Dit hörde fm Nancy Eniksson' (s). Som "vanligt : lycka- des hon: skapa en. Idel dramatik]. kring sig i talarstolen. Dramapbiken "| bestod denna gång av. tre pappens- | nehöll de ca 5.000 brev som inkom- mit på spårvägstjänstemannen: Per- oy Fi med ' vädjar: till wvänsterani hän garna, Detta imponerade föga må t, ex. hr Jansson i Fedenäset (cp och h- dan ; var; wälkomm att. da del av brevens dnnvehåll. ” In -— Jag har aldrig tydkt.« som att läsa andras brev; sade hr: Larsson. Och. kan inite fru Eriksson ' själv tolva innehållet” i: breven” så är jag inte beredd. stå till tjänst, Till ”vänsteranhängarna , i första hörde hr J (ep) :; . | bontitas innan reformen genomförs. > Mot"hr Jonasson stod hr Suridin | +. (0): — Det gäller en samhälls- : reform 'som angår alla och då bör alla solidariskt medverka till kost- naderma, ” Riksdagens na tvingat pPantigruppemna att med hull och hår svälja dess förslag. I ”" | grupperna hade omröstningar skett. Följaktligen skulle också varje led ha sin tä Irbi 1 "IT fulla rädvt att I säga sitt hjärtas me ning, I bevillningsutskottet hände | att ide två centerledamöterna, hrr : | Fälldin joch Sundin, wesenverat sig för ett annat finansieringssystem. : Hr Fälldin —” När "Sundin ”och el jag yrkade bifall" till en motion UC] om en annan typ av finansiering |: ; Jän, vad regeringen, föreslagit mut- bryter stora darren. Nya förhand- lingar skall föras mellan partier” na. - — Det är en ellvarlig sak, dek. inte få sin badstrand: Skär kraftigt: ned antalet : tåg, ”ibåt- och bussturer -på högsom- marn! Varför skall butikspersonal hr Fälldin, att 'man på detta sätt gör vårt arbete i riks- dagen till ett marionettspel medan besluten (fattas utanför kamrarna, okerna — allmänheten kan” ju ; handla vad den behöver i för- skott, Och så vidare: det I j un- [Fi der högsommaren? Slå igen buti- bör ske med skat- temedel I vanlig ordning och utan införande äv en speoialskatt, . : " Det var i klartext vad hr Hans- inte att återstå stort andra möj- ligheter än att resa utomlands till . folk inser att deras bästa .chans till goda förtjänster ligger i att de stora kategorierna" semester- firare. Man behöver sannerligen inte misstänkas" för att missunna de affärsanställda att få likvärdiga förmåner med andra grupper för "att tycka, att ett sådant .perspek- tiv är ganska skrämmande," : (Fri- "Köpenskap) något land, där serviceyrkenas inte ha semester ' samtidigt som i son på ledarpk ville komma fram till, 7. Och honnör åt ”Skegrie” för att han sagt sitt hjärtas mening. I en ur parlamentarisk synpunkt yt- upp och hålla etit försvarstal över sin starka” regering och stämpla de enskilda ledamöter, som vågat hysa "en ennan ; som avhoppare eh dyk Till statsmi kom sedan insmygande från kulis- ns undsättni har d roderatss till en lätsaslek. + . Och låtsaslelk war denna” debått från början . till slut. Regeringen fick: som den wille. På sim. Jåtsas- | I ert ORD: "PA VÄ AÄGEN Se "JOH 18: 19—40. Då sade Pilatus till honom: Så är du dock en konung”? Jesus svarade; ”Du säger det -själv, : att jag är en konung”, . . Vv. 37. es » Ja, han är konung, inte en- dast för Israel utan för hela världen. Han är Konungars Ko- männisl ska, som är skapad till att vara sin egen konung. Alla som försökt detta har farit vilse, Det har gått. galet för dem. Och som idet gått den enski de, la har det gått samhället, Där Je- sus blivit avsatt av ett folk, fick hatet, ondskan, laglösheten "och synden herravälde. Folkets sol gick ned och undergången var viss. Det folk som bygger sin till- svaro på Guds ord och lever i tiden och lyckan. Det finns ingen" som själv” för- mår att Tegera sitt liv, Men den stund en människa överlämnar sig åt Kristus, träder hon. ut i solljuset. Ty denne konung äts "kommentar: nung. Det finns inte en endal|h: vördnad för Kristus äger fram- ä ver Nya Wermlands -Tidningel (h); Verkligheten är den > högern i år samverkat med 507 cialdemokraterna i många stora frågor mot folkpartiet loch CA" lem. Så är det med det klara konservativa alternativet. Syd s svenska Dagbladet har — tyvärr förgäves — vädjat om en annan | politik, > Sundsvalls Tidning. De förlhandsuppgörelser som " är så på modet i svenskt poli tiskt liv; t, ex. i form av kom- promisser . mellan partiledning= arna, bidrar i stort. sett till att riksdagen. Vad de också försva- gar är oppositionen, som' utan att ha initiativet blir till dn delar medansvarig för regerings- politiken. Det är rent ologiskt att hålla på att kräva växling vid makten om man samtidigt i sitt praktiska handlande hjälper de nuvarande smaktägarna att regera. > > Handolstidningen. + bör mimalmännen en skrapa för att de av arkitekterna låter sig lu=.; Det är inte nödvändigt, menar finansministern, att ha marmor dom av iden statliga byggenska-. pen. En studieresa till Kungliga operan eller : Vattenfalls bygge i "Råcksta : skulle" kunna: lära många hur det går, till att hålla kostnaderna, nere, : -Atlonbladet berg och nu här. man: "genom landshövding ' Lemne "fått veta att han och ' landshövdingskan och " deras 14-åriga dotter ” inte” fick komma ' in och äta "funch Göteborg” för ” alt flickan inte fyllti5 året - : Man får tydligen h inte vara för” svart-i' håret ioch" man får ånte ' vara barn ens om man har ett ' landshövdingepar i' sällskap. Är: det inte lättast att sätta upp en förteckning på vem som får komma” in på krog? : Göteborgs-Tidningen.”” nn i Det är r uppenbart att fyra vec- kors semester och femdagars ar- [betsvecka ' är. mål "att se fram emot. Men det är dlilva självklart rlatt män. icke får någonting för ingenting. Någonstans skall för- delarna ' tagas. Verkligt ' angela get är det. därför att nu utreda hur reformerna: skall 'genomföc ras utan att det sker på bekost- nad. av näringslivet, . vårdområ: deria eller. vissa grupper, ; Göteborgs-Posten, "Semestern skall enligt riksdar gens beshu enligt lag utgå med fyra. . veckor . från :- -1964;. Man undrar ..tom de : "småföretagare som inte kan ita st så lång se- SN ih Köpmannen, - . torer. spelar .. roll. Vi ärver fars och mors så- i detta samspel: sin väl goda som mindre skar oss, 'vet wad vi Pehöver o har makt att giva oss det. och känner min förmåga, mina star. ka och Svaga gidor.' Han vet var jag kan' utföra -en tjänst” till pas namns ära under detta korta jordeliv, Han vet om svå- righeterna fän ner framtiden, ” Därför är. "det Oo oändligt tr Mt få. lägga sin! "sväga: en ons. och säga" det "i "ord och. andling: ' "Jag förmår inte att yra mig själv. Du, Jesus, skall urea min konung. Jag giver mött åt dig, Använd mig som du vilt”! - Alla 1 Som försökt sig på adda ed ”De al säga , bästa inom finner då' sin utlösning och" Be görelse i hang vilja. Ty" jag:är skapad . tilt dersåte”, CN. Att vana hang, Ul Ä Å fa, Jesus, du a är. 2 konacgl stärka regeringen och försvaga ' ras tatt bygga alltför dyra skolor. .- VR ke i "golven. och . kvistren fur i -” skåpdörrarna. Tydligen får kom. - mimalmännen försöka Ita. lär. : . Zigenare har. vägrats tillträde 7 Se till” Vararéstaurangén på Lise-"; på en första klass-restaurang" i för fag- - goda egen= ' gs vägen och I käns i ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.