+ sering av, -" - ” LAHOLMS TIDNING t , Worsdagek Jen 16 maj: 1963 ? | = LT TORSDAGEN 16 MAJ 1963 IT= = och" de. I Investerinesfonderna har otvi-J' velaktigt visat sig vara ett an- vändbart konjunkturpolitiskt me- del, Under de matta konjunktur- "fnvesteringsfonderna | SS "enskilda ” En väsentlig” Ofbergilt ' bar” fi- ”nansministern dock gjort. Nu går. han. nämligen med, på att inve- steringsfondslagstiltningen.. , skall få med" vissa genie-' Jobb ing åren 1958—59 fick. in fondswedel: tas i anspråk för in- vesteringar. Det bidrog verksamt rella , regler - av. särskilt intresse för progressivt: beskabtade före- till ökade sysselsätt Li öjlig- | tagare. R skall . nämli- heter... Det 10 Pp tiga invest gen, om arb knadsläget på- fsavdraget mid ibeskat " kallar det, kunda besluta att rö- ng visade sig' "alltså effektivt. Sedan hade vi” 1960—61 en "viss över- konjunktur. Den kunde i viss mån ' dämpas” "med investerings- N fonderna' genom att extra skatte- avdrag - -medgavs för extra inbe” relseidkare "och jordbrukare, som under. viss' tid anskaffar maski- ner och inventarier, skall få åt- "njuta avdrag . för - extra : avskriv- ning ”(initialavskrivning) på des-. sa tillgångar | med 30- Pro. och ett sä ag "motsvarande 105 proc: av anskaff- JL Je mi sty iv- gärder tl ytterligare. etfoktivi- ningen gäller vid bokföringsmäs- |- dessa” generella” regler är, ätt. 'be- tydande & . Men fortfaran- tiftnir & ik li: de I er diskri av tiskt. medel, "Det intressantaste i d mindre företagen. De är allt- (tt fär att invest > utan någon inotsvarighet Tingsfon åsmedel skall få det S g, som däs tä (agerökning” och då be ingsfondslagstifi ger Pi det skönlitterära, närmare be, stämt ' det” Iyriska området pågår f, n, en process som ej så litet på- tninnersom arbetet i ett ätomklyv- ningsinstitut. Man spränger sön- ördmaterian och bygger ur delarna. upp nya mönster som ej skolan : "och fötkbildningen. Hur kommer det sig då att dylik ”dikt- konst”: överhuvudtaget har/'. en dhans”. att tryckas och når fram till 'offentligheten?. Svaret är: det är”. ” kuburpåvarna . i några stora idningar ;som” sörjer för att hö sh den. dism” . inte ar. fmed t hävdvunria a begrepp ätt göra utan snarare föl- jer den. nyaste seriella musikens byggnadsprinciper. Likheten med inte bara tolvtonsmusiken utan även med den abstrakta "konsten är uppenbar, Vi befinner oss i en helt annan " dimension än i "de konstverk, där - formen” "bygger vå de klassiska, reglerna upprepning- isen dör ut — dill förfång för den äk- åa nutida, kulturen som ej följer med alla: modenycker och därför behöver kingre mid. att göra sig gäl- lande, : : "Det. fårskaste exeraplet på stor- stadspressens möjligheter ' att via när småtomtarna” flämmar upp” i kablar och nogerskian, - : Em miljon utlovas åt "den "som kan finna någon mening 1 denna d Yt- brukare påräkna som sett en ”wio- lin skita i rågen”. Men givetvis är wi inte så gammalmodiga att vi ej förstår '1.) abt det är mycket fint och bildat att uttrycka sig på det- ta säbt, 2.) att 'det här inte främst gär. att skapa nya symbolvärden » kan. tävla med Frödings, Kar Heidenstams," Gullbergs Ifoldt sina. « prof - ” haussa upp den "mest kyfiska ra- ykaljan till stor konst är: Bengt I resp. av wvissar återkommande motiv som sammanfogas All meningsfulla 'ge- staltenheter 5 : v ba Den”. språkliga . "atomklyvningen går tillbaka” till: des. k: dadais- terna efter första världskriget, vil- Hol iste” "stora .' av Bengt Emil Johnsons! ”Hyllningar” -[i DN av iden. 8 epril under: den fyrspaltiga rubriken ”Poesi ”som är. smaskens,” I” tecensionen" red- görs utförligt "för den atomklyv- -|och " Bergmans "slitna > klichéer” utan att dra uppmärksamheten till sig genom chockwerkningar av oli- ka slag. Att ”avantgarden”, oftast brukar lyckas med sitt uppsåt bär DN-recensionen ”vältaligt. 'vittner- od SO k tlehatt hävdad Aktuell - kom Lycklighvis. förhåller det sig. så, att rasfanatikerna i USA blir en stark känsla av att de fär- Det bakslag som vållats av ras- ivrarna i Alabama och som måste ; bli av tillfällig karaktär förmår inte ändra (detta intryck, ; Skånska "Dagbladet. Kung Hussein har haft Isnael som ' sin argaste' fiende — for- mellt sett; Och nu är det kung fiol I dj S . 3 di: T ka :roade"sig med ö "isck ordmusik, Infantikismen i ' dessa påtaglig. och har "bli. a fått "en äpande karakteristik [g Huizingas stora verk ”Den lekan- de. i FRE byggnader. och lager- | förhållanden; - bör inte; ;få -favori- andra: alltså : anses. nödvändigt, "att fy- ”siska Personer så' långt möjligt |, tieholag och "ekonomiska förenin- med” piogiositicten” "får dock” sä- "+ "gas"vara det som saknas. Hittills ” har: sinvösteringsavdrag. förbehål” 13 aktiebol: föreningar. Nu Sör "man; endast den ändringen, att även : kerna "skall ' innefattas. - Förmå- nerna. skall -alltså” stanna hos dé proportionellt beskattade företa: gen Fysiska personer, dvs. -idet gar. I Norge och" Danmark "har fysiska; personer , möjligheter "till Sera; vissa - företagsformer och åå, imi Det « måste |- ma. fram! till: Hy språkliga ut- | tryoksmedel bortom + vardagssprå- '”slitna, klischéer”- tagit ny -På- Tschudy Verlag;.S st Gal- ejz) utkom, för ett par en” ”dikt”-samling '”33 Kobstellatlonen” som .' innehåller världskriget: char försöken att kom-? tad - Johns der för H - att att. få fram ett nytt språk, Holm- | quist tycker att samlingen är bå- de märkvärdig. och intressant:. ”I ”Torstspegeln” "presenterar han" 10 ”texter” som (kam läsas och, kom- bineras &-' vilken ordning som helst, den endå” regel man bör ob- servera' är: att texterna -är satta med skilda - stilar” som - "betecknar skilda lästemp ”vagnar” byg- ger han främst 'på en serie av sex godtyckligt ” välda” ord, rågsikt, spader, växel, . . violinkopulation, då "alster, bestå av en: menlös” anhopning av stavelser söm -möv;: luz,-ala,. ojo, "sal, dee, Tuv 0.8. v. .Stavelserna ifråga upp- repas och varieras på olika sätt och” själva Hjudsarnmanställningen bör väl :då kunna” "ordnas . för svårt lands vidkommande ”Ordar” ett investeringskonto- Hör " fysiska. - Personer. = Förebilden: är pa imédelsavsättning och investe- Fvingsavdrag, som gäller” för in? vesteri . upplysningsverksamhet lt folkets | :' "> fromma?” frågar fil.lic: Karin Schu te i "Stockholms idning. a några EN linjer, När har någon hört. radiochefen träda fram med en. öppen deklaration?:” ä som: muren,” ;.Han svävar över & . radio som en vantastlig symbol ungefär 'som ” regenten = och de ekonomiska föreningarna. Dylika "möjligheter. för : vanliga "rörelseidkare och. jordbrukare att bygga "upp medel. för” olika in- ;;vesteringsändamål måste” otvivel- Bita” här "diskuterats "livligt «och : avsikten” ä. tt ett Ene skall träffas vid -mini est . kventa vöre” givetvis att inte släng. ;]ve- Säga” eller skriva någonting alls. Ty om "vårt "språk verkligen blivit ej. så ditet” om ett Fspäd- barns joller: "Det säger sig Sn "att någon (kande, Hjalmar, . Dem ' kramar och knådar . och. wränger . han: på alla upptänkliga. sätt, och ide -be- synnerligaste saker händer: '”haj- IS Alma växer ut och | förvandlas till Hjalmar ' på | «eller : ”vio- linerna skiter i Tågen”. Orden ana- lyseras in på bara bolkstäverna som ibland uppför vilda danser på egen terna ibedrev 'en motbjudande ter- ror genom att kalla allt för reak- tionärt som inte passade in i de- ras synnerligen ånskränikta ; och förd fulla mwärderi ta är så sant som det är sagt. Men man skall. nog "inte överdriva mo- deprofeternas och ' deras "skydds- lingars betydelsé.: Tiden rider fort och "rensar. 'obarmhäntigt. bort det som "ej skapats av inre mödvän- dighet. Det är ”tröstenikt "att veta att det mesta” som de &. k,' 40-ta- listerna skrivåt "vedan är” totalt bortglömt; ". medan - ”otidsenliga” diktare, : som Harald Forss, Bo ling, Emil Hi och Lennart Hellsing tack ' vare : sin 'ondmusik, sitt. formsinna och sitt kontaktbehov fortfarande lever. i bästa wälmåga, Att vårt språk alltjämt i en. mästares hand (kan bli nyskapand som - detta -wittnar hand :eller "ingår "rent ljudbeti de” förbindelser," Bengt '. Hol sö vädtyk antalögi del dikter? be- står .av enstaka, över en viss yta utspridda bokstäver, som enligt ut- givarens, förord. symboliserar språn . "föder intet), itslitet, det. inte längre går ågot vettigt på det konstitutionell. : med den skillnaden at monarkens ingripanden är mycket 5 hårt begränsade "genom lag, äger radiochefen den högsta myndig- "> heten : inom sitt företag. Därav borde :följa, .att han är: skyldig att. stå till. ansvar och att. avge förklaring när .så. fördrås, » + Det brukar heta att varje åsikt)" "skall" ha rätt att göra sig, hörd il" "rundradion.' Jay men det” gäller och inte: ett "regelrätt smutskas- tande, som trampar ned fakta och : tar, uppenbara Iögner i sin tjänst, . SKILLNAD PA, FOLK 7 Löntagarna är att gratulera till fyraveckorssemestern, -- skriver Värmlands Folkblad men påpekar att det finns viktiga se- mesterproblem som är olösta för andra folkgrupper: = Man får dock räkna med' att vissa löntagargrupper, som redan har en hel semestermånad .och kanske mera, kommer att ta riks- > dagsbeslutet. till intäkt för. nya - jordb krav på ledighet av detta" slag. Sådana krav har för övrigt redan framförts vid avtalsförhandlingar, na, Somliga menar ju, låt vara att de inte alltid säger det öppet, att det viktigaste av allt är att hålla avståndet till andra grup- per. Man reagerar så snart detta avstånd är på :väg att knappas in. Det finns emellertid ingen an- ledning att tillmäta detta grupp- egoistiska ”resonemang någon särskild betydelse. Betydligt vik- tigare i semestersammanhang är det faktum att småföretagargrup- perna, affärsmän, hantverkare, rukare och andra, har kom- mit: att: släpa, efter betänkligt i utvecklingen. Det är verkligen - inte lätt att komma tillrätta med det problemet, men det kan kan- ske ha sitt värde att påminnna om dess existens, Den påminnelsen” kan nog. be- höva göras ofta för de grupp- 'egoister,. som anser det naturligt att de själva skall ha lördagsledigt och fyra veckors semester och samtidigt kräver fullgod service] av åndra, som lika litet hughäts " med lagstadgad ' semester' som med lediga lördagar; .' "Antonsson, i Dahla (cp) "att i interpellation ” till handelsminis- ern be . om en redogörelse för förhandlingarnas gång i. Lissabon. un Tidpunkten för. en” eventuell "slutspurt anses "alltför. sen: Men riksdägsledamöterna ming kräva en redogörelse ' för | + . ärendets behandling. Efta har till. dragit sig speciellt intresse under senare tid och” man har: också uttalat 'önskemål om att samar- + betet” inom dessa länder borde | intensifieras, ' : "Del många spörsmål" som hänger samman med Efta borde bli bes se från handelsministern innan | riksdagsledamöterna sommaren, SEMESTER 2 AT ALLA ' Fyra ; veckors lagstadgad sé. mester, åt- -alla löntagare har be- slutats av "riksdagen, ' Jordbrukannas- ningsblad:' ” - Samma dag” fick'; "jordbruket "lagfäst en överenskommelse som inte på långa vägar när ger, in- : komstlikställighet med industri- "arbetarna, långt mindre en må nads ledighet, men som ändå på en del håll betecknats som en nådegåva från dem som har mak. ten "och dé "bättre . resurserna. .Samtidigheten i dessa beslut ger "stark relief åt hur. bristfälligt s0- fdariteten över -Eruppgränserna fFöre- "Förresten finns det.också andra än jordbrukarna som inte har I nå- gon glädje av beslutet,: Livliga försök med tärdteloriston ka sätta lite färg på den svart- vita. TV:n till att börja med? - : Det” Tinnis" folk som” har "sina idéer ”— och'så folk som har andra frågan är av den 'b tydelse ' att. MN lysta genom en saklig redogörel- |" -: erinrar |, : pågår i landet, Kan man inte försö- [ häv ittet,' då är det ju" li- " möjligheter. som ;skiljer människan "från djuret. r När det gäller abstrakt konst och tidförebrå den” "oförstående 'all- mänheten att” "den är en samling åderfö kälkande iborgarbrackor som antasi och "inlevelse och t wid. hopplöst. förlegade | estetiska ideal, Beträffande språket är det” betydligt. svårare" att göra ill" syndabock; Den konsinärliga impotens” som tar sig uttryck:' i alster som. de ovan 'ci-: terade är 'så uppenbar, att våra smakdiktatorer : inte - utan vidare kan lägga 'skuldbördan på den ty I. läsaren, ta” ” Nationerna " wåga- de inte "sanktionera ' | premiärmi- nister Adoulas plan att med ut- ”ländskt bistånd reorganisera den " kongolesiska ' armén. Det är be-. . kant att Sverige hör till de län- der som" framfört betänkligheter. Ändå hade . Adoula fördelaktiga erbjudanden" från: flera fänder, ' som till yttermera visso lovat att själva bekosta sin medverkan. De svenska invändningarna mo- tiverades med att' enskilda län- -ders militärpérsonal inte bör be-' : dinna sig "i "Kongo med , FN:s välsignelse samtidigt som FN har - egna styrkor där. Jämför denna skuggrädsla med den svenska re- ” geringens "försagdhet inför vissa -av FN:s egna åtgärder i Kongo. Hur parodiskt måste vårt FN- -engagemang bli innan det slutgil- idéer — och "slutligen ' folk som | - > "har sina idéer om Andras i ådéer, ". - tigt avvecklas? SG åndelstidaingen)” fe s(dén ab-1 7 idka bra" att en gång för alla avstå|. ell musik kän ' avantgarden all- |' citerar. .; med.» synbarlig välbehag några: av samlingens mest. karak- - | teristiska'' alster, bland dem". den . | dikt som skänkt recensenten idéen till hans” ”artilkelrubrik: Det tårismocka : måtår : och. ljusen som" Siner” och. "skiner « öden jublande” tårtan | Dn I urtid ia 20 vältaligt följande- fyra rader ”skriv- na på. klassisk blankvers:z av. Len- nart "Hellsing: Vind "sliter spetsiga molnblad ur "himmelens glesnande krona” hör — honisontens iglasstavar ibris= ' ter i klingande" stycken! +: Människan 'kurar ' därunder som. ” +-nerdumpen fallfrukt' i sanden "| sluter sitt fruktkött som" äpplet: kring. fäminpes heliga tomhet, Si OR BA Ne Herbert : "Connor " Harry. Kramer, — - Få djur torde' väl” i folkmedve- tandet ha blivit. så. populär . som räven. Den röde gynnaren har bli- - [vit symbol -enför slughet och list . och anses i största allmänhet som mycket framfusig och oförskämd Och nog finns det jägare som kan ; |berätta '.de mest häpnadsväckande historier om rävar som spelat. dö- ilda och sedan helt sonika då till- fälle.; givits smitit” bort ; framför skyttens näsa, + "Sådana episoder ” har Ytterligare bidragit till at€ ge räven en större intelligens än han i verkligheten besitter. Den kritiske jägaren : vet att räven vid en sådan .”dödsscen” helt enkelt svimmat, Men vid upp- vaknandet handlar räven inte oö- verlagt.- Han : bidar tills tillfälle ges och lyckas många gånger klara sig undan den. mest kritiska si- tuation, -: Dock är räven det intelligentaste av våra rovdjur, Den som närmare tittat en räv 2 ögonen”. kan intyga att de pigga ögonen -och öronens uttrycksfulla spel ger ett'överty- gande : intryck av intelligent och handlingsförmåga. "Räven är ett mo- digt djur, som . uppträder oförfärat då så behövs, Räven finns i hela landet, spar- samt i det djupa skogarna men des- to :talrikare närmare bebyggelsen. Räven är ett s, k, kulturgynnat djur som har jen: enastående för- måga att anpassa. sin livsföring i förhållande till människans. Könen är lika till färgen, det är endast storleken som skiljer dem åt, Ha- nen är den störste och är kraftful- pre byggd och har rundare "Bland jägare och icke jägare har pågått och pågår alltjärat diskus. sion "om hur stort skadedjur räven egentligen är, Räven är obestritt ett' rovdjur och livnär sig huvud- sakligen på animalisk föda, men i denna animaliska kost ingår det inte bara s..k, jaktbart vilt. Räven försmår inte heller t. ex, olika slag av kräldjur; grodor, fiskar och in- sekter. Mickel är en överdängare i att fånga möss och sork och fång- ar också t. ex, en förbiflygande fjä- "I ril då tillfälle gives. Går han förbi ett humlebo krafsar han i regel upp det och slukar den goda honungen. Han är en allätare och tar hand om de kadaver av döda djur som Det-F H ins fiende mummer : ett, som är. det enda" säkra stödet för hans ställning, en i sanning förbryllande situation! Men hur länge skall den vara? " ':: Helsingborgs Dagblad. - Skansens ”egen' egenart ' blir kanske mest lidande på opera- tionen — skiljandet från Nor- diska muséet, I den nya led- ningens avvägningar, med själv- publikatitrakition som & och för sig naturlig måttstock, är det fara värt att friluftsmuseet med avtalets ord bli ett vackent men dött ”ecentrum av. folkminnen”, en sentimenital bakgrundskuliss, och den s. k. levande miljön fö för olika fritidsintressen blir vudsaken, - >> Dagens Nyheter. Någon bärande motivering till förslaget att de svenska kultur. miljöer som museet sammanfört på . Skansen ' skall skiljas. från museet har inte kunnat preste- ras, - Allt talar tvärtom för. att sambandet därvidtag skall be- stå. Det bör också finnas utrym- me för en lösning som bättre tillgodoser de kulturella och ve- tenskapliga sidorna än det före- liggande förslaget gör. dalckdnin allt färre samtidigt. som neg-|gens Nyheter lanserar, ' är terligare en miljon kan den jord- rerna alltmer målmedvetet och |Pemilla "försökte för några välorganiserat förmår strida med | sedan införa ett hälsosammare fredliga medel för sina räkttig-|och mer välsmakande bröd, en heter. Kings demonstrationer i|önskan från många kunder en= Birmingham och den framgång | ligt skribenten. Hon fick upp- som han vunnit med dem inger] leva vad många' köpmän ofta försörjning och största möjliga |. mentar "Annorlunda skall det onatbröd, vara som Brödinstitutet och Da-' DN:s - varit med om: det ”många I gades position blir allt starkare. | der” vill ha går inte alltid att sälja. . + 5 Köpmannen, Det är sant att Brattsystemet hade sina brister." Men frågan är ändå om det inte var en av - de mest geniala socialuppfin- ningar som någonsin framkom- mit. En successiv reformering i stället. för' dess raserande, och vi hade i dag befunnit oss i ett betydligt - angenämare : nykter- hetspolitiskt läge, Aftonbladet. vi har riksdagsmän för att de skall ha' kurage att ta an- svar, även om beslutet inte blir populärt för stunden. : Folket (5). Kravet på ett” valsystem som möjliggör starka majoriteter och handlingskraftiga regeringar tänker socialdemokraterna inte lämna, - Smålands Folkblad (5). S. k, djurälskare kunde fira en högtidsdag: i lördags. Under stort ståhej fördes då en stac- kars tumlare från . Skåne. till fångenskap på Skansen i Stock- holm.' På söndagen ' meddelades helt kort ait tumlaren dött efter färdens strapatser. Men därmed är förvisso inte "det djärva ex-' perimenterandet ” avslutat. ” De som till allmänhetens förnöjelse” driver stora djurfängelser låter sig. inte : nedslås. "Allmänhetens ”behov” : av att se' djur i bur måste ju tillgodoses. Nästa tum- 6 Vr 2 men specialisering som gör att na- + | turvetarna själva ofta behärskår endast ett mycket litet område av sitt forskningsfält. De krav som gymnasieutredningen ställer | exempelvis på kemiundervisnin- gens omdaning visar på en myc- ket dynamisk utveckling. Lik- nande är förhållandena på and- ra ämnesområden. Det är icke lätt för lärarna och läroboksför- fattarna att beakta nya rön och tränga in i nya problemställ- ningar. Ingen kan få en verk- lig allmänbildning om man däri lägger kravet på en mera 'grund- lig naturvetenskaplig ' oriente- ring och jämväl förtrogenhet med humaniora. - : Sydsvenska Dagbladet. > ? "Flertalet fordon torde, ömt vårdade som de i regel är, inte :;j behöva ge anledning, till större bekymmer. Men mer eller mind- re dolda fel kan förekomma på vilken bil som helst, och många ägare kommer förmodligen :' att anse inspektionerna wärda sitt pris som bekräftelse på atb allt är i ordning, Skall man tala om olägenheter, så kan sådana upp- stå framför allt för dem som bor. långt från" testanstalterna, Där är det ofrånkomligt att in- ställelsen medför extra kostna-' der, tidsförluster ” och besvär. Det kan vara ' någonting att ta hänsyn till då avgifterna skall fastställas, Preliminärt har de beräknats till 35 kr. - Östgöta Corr Jant ligger i markerna, liksom han, särskilt då vintertid, besöker av. | då Mickel ger sig på sådant som skrö och g kar för | han på kant med jägar- att där söka föda. na, 2 Lika gärna tar han matnyttigt villt då han får: tillfälle till det. Till rävens förmån må man kanske tillägga till vad som tidigare sagts om hans fångst av allehanda små- djur det, 'att han inte jagar syste- matiskt. Mickel strövar på måfå efter mat. Det som då dyker upp försöker han sig på att fånga. Och olyckligtvis kan det då vara ex. en hare, en fasan eller rapphöna Men Mickel hade ingen avsikt att ta just detta djur, Det bara föll sig så. De. rester "efter djur man ofta ser vid gryt om sommaren är till största delen rester av döda djur som en matsökande rävhona träf- far på. Till ungarna drar hon hem allehanda kavader, Ofta följer hon ledningsgatorna : och: samlar upp fåglar som flugit mot trådarna. Till = | gårdarna stryker hon också och le- tar upp utslängda höns, smågrisar oo 1 En wiss procent av bytet är dock levande villebråd och det är I de sydhalländska markerna finns det gott om räv, liksom till- gången på annat vilt också är god, vilket är följden av den slutsatser. att där det finns räv finns det ock. så mat för honom. Rävjakt är' kanske inte” så 1ö- nande, men en av de tjusigaste jak. ter som finns. Med en rätt dres- serad rävhund släppt på ett räv- spår kan detta bli en högtidsstund för en jägare. Och 'är det då en gammal rävgosse som löper fram- för hunden, en Mickel som kan al. la finter och knep för att lura sin förföljare, ja då är det, bäddat för något "extra. ' : Räven är ett ursvenskt dj har sitt berättigande i Såjug som En räv om sommaren på sorkj: rävungar i lek vid ett gryt eller en wvinterräv på drev genom snöiga marker är en uppenbarelse, en syn som etsår sig fast i ens minne och som man gärna, vill återse, Vetenskapen” tenderar HE en|- | ETT ORD: : PA VÄ IGEN - JOH. 19: 23—42.' De skola se upp till honom som de hava stungit. eV, "37, : Det berättas om den franske konungen Klodvig, att "då hän första gången fick höra iom Jesu lidande yttrade han: "Jag skulle ha-; vari där med mina frans- män”! v Klodvig . menade Säk: Hån skulle ha befriat ' Jesus. Men sanningen. är .den, att Klodvig var där med sina fransmän! Du var där. Jag var där. Ty hela människosläktet är på ett märk" ligt sött sammankopplat "både ifråga "om synd och frälsning. ' Därför är vår text ett lord även i för oss, Såsom soldaterna ” såg" på Jesus, sedan" de dödat ho-' nom, så skall du också —'så- som fem av samma släkte 7 få ” se honom där han hänger för min skull, + : Den synen föder helig skuld- och skamkänsla. ' Tänk, att vi skulle väna så syndiga, så Tys ligt onda! ' > Men ju "mer vi ser på honom, blir hjärtat fyllt av tack, ty wi. förstår, att detta war det enda . sätt Gud kunde' frälsa oss på, Nu förstår vi, varför änglarna sjöng jubelsånger, då Jesus föd- des in i vårt släkte. Nu förstår vi, varför Gud rev förlåten mitt . itu då Jesus' dog." Vägen är — genom korset — öppnad in till Gud själv. Syndaren kan träda in i det heliga, ty den stora försoningsdagen ” är ett faktum. Kristus är både präst och offer. Nu slipper wi-se på wår synd och gå förlorade, Nu slipper vi .se på andra och bli missmodiga eller högmodiga, Nu skall vi få se på Honom, som blev vår säöltfärdighet, vår helgelse, vår: visdom och. vår förlossning. Lyft dig, min själ, till Golgstat Till de djupa sårent Evigt liv nu gives där. Till varje syndare, 7 cs : Se Guds Son, iden herden eod, Måste --för oss blöda." > oo: Han betalar med sitt "blod "Våra Synder” röda
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.