"nämligen ett "betydande Vr Ca LAHOLMS TIDNING” ” Fredagen Jen 17 maj 1063” os TT REDAcEN DEN 17 MAJ 1963 LT = Skönhetefläckar finns även på de sociala reformerna. Så små- ningom brukar de kunna putsas bort eller i-varje fall reduceras : till relativt obetydliga negativa inslag i helhetsbilden. Den”av Fiksdagen nyligen ber Sociala skönhetsfläckar dagarsveckan är på väg och bli kanske alternativet till femvec« .korssemestern nästa gång en res form blir aktuell " Ingen begär att de grupper, som ” inte lyckats tillgodogöra sig de : slutade . fy också behäftad med sådana mind=" re tilltalande fläckar. Det finns antal mindre företagare, som inte - får ' någon glädje av den ökade, lag-' .stadgade + fritiden. "Bland ':dessa återfihns'bl' a de flesta egna fö-' retagarna inom jordbruk, detalj- handel, fiske, serviceanläggningar o g'v. Dessa, som ofta sköter sin ” rörelse ensamma eller med hjälp av någon eller några få anställda, har ingen chans att tillgodogöra sig sammanhängande ledighet som förtjänar namnet semester, antin- gen denna i semesterlagen preci- "geras till tre: eller fyra veckor. Dessa medborgargrupper ' sitter i ". Bamma båt beträffande semestern, konstaterade ordf i Hallands Köp." mannaförbund, Gunnar Lanker i Varberg, vid förbundets årsmöte i Tylösand på lördagen, Samma sak har tidigare framhållits bl a i riks-. dagen när dessa spörsmål förts på "tal Ckad fritid" är en frukt av ra- | och iserin= jag "som shöjer produktionsresul- ”taten och minskar den mänskliga - arbetsbördan, Följaktligen : utgör - - som ett. uttryck för önskan och "har dé inte ansett sig böra ris- "denna ökade fritid en naturlig konsekvens av utvecklingen itek- nikens århundraden. Vi vet när :; reformarbetet på detta område : började, och hur det började. Det skedde inte utan motstånd -" från "konservativt håll. Men detta mot- "stånd: har blivit allt mindre och 'var i.stort sett obefintligt när årets "riksdäg: "beslöt fyraveckorssemes=;'. tern, Politikerna har accepterat : ”utvecklingsmönstret och därmed ”' torde väl även fyraveckorssemes- - . tern endast bli ett steg på vägen": mot ytterligare ökad fritid. Fem- . terförmåner vi redan haft och har, skall utgöra hinder för bättre lottade medmänniskor att gå vidare mot ytterligare ökad fri- tid så långt produktionsresurser- na tillåter. Men det är samtidigt angeläget att inte glömma bort de eftersatta, ty så länge semester- frågan inte är tillfredsställande löst för alla som arbetar i pro- ” duktionen, ' är ' målsättningen gi- vetvis inte ' uppnådd. Det finns ' alltså plats både för fortsatta samhälleliga tfnitiativ och för en- skilda i syfte att göra semesterre- > formen mer fulländad än vad de nuvarande omständigheterna till- låter. Sådana enskilda initiativ har även tagits inom jordbruket på . några platser i Halland där trak=": tens jordbrukare slutit sig sam- man och: anställt ':en kompetent kraft som kontinuerligt kan av- lösa den ordinarie arbetskraften under t ex en dag i månaden el-” er oftare. Därifrån och till sam- terledighet: är givetvis steget långt, men dessa ' initiativ pekar dock i rätt rikt- ning. Slår dessa försök väl ut, finns det all anledning tro att de - tas upp'i ökad utsträckning. Det finns inte heller något som talar mot att samma system kan till- ' lämpas inom andra småföretagar- områden. Ytterst är det fråga om företagens ekonomiska bärkraft. I det långa loppet torde det emel- ' lertid vara god ekonomi att hus-'- hålla. med "den mänskliga arbets- kraften och det är dessutom vik- tigt att - göra fven dessa områden av "samhällslivet ' attraktiva för ' ..den yngre generationen, som sä- .kert betraktar fritiden som” ett långt mer nödvändigt attribut än » den äldre generationen, : | = p . SÖMMARGÄSTER > De". borgerliga "ledamöterna i motiverat öra tiden, då lands- "bygden var välbefolkad, ”under- stryker Arvika Nyheter: Under sådana förhållanden: mås+ te det vara ett kommunalt intres= se att söka levandegöra landsbyg= den den del av året som en viss chans föreligger. : Sommaren - är den tid landsbygden har ' chans att, blomstra > upp, och. . skall ge liv åt bygded” g margästerna och turisterna. Där- " för kan inte längre:landsbygdens |: styrande män inta ”en avog 'in- ställning, utan bör med det sna- |: raste: tänka 'om vad det gäller som- |: margäster och turister. . « De är 'dessa som under 2—3 må- "> nader kan sprida fläkt och liv åt Nä: en bygd. > $ : DEN ÖVERENSKOMMELSE n som: "nu "träffats i "Lissabon mellan Eftastaterna om avveck- ling av industritullarna fyra år tidigare än enligt planen, får ses viljan att verkligen bestå söm en handelsorganisation av betydelse, skriver » Skånska. JDagbla- det: (ep): Detta innebär en avsevärd upp- stramning,' allrahelst som utsik- terna att uppnå 'en överenskom- melse om avveckling av industri- tullarna ansågs närmast omöjlig. De sju Efta-staterna har därmed visat EEC att.4de litar till sig själva — de ämnar fortsätta obe- roende . av .EEC. Så länge Stor- ién inte får bli medlem av EEC blir inträde inte aktuellt för någon annan av EFTA-staterna. Av allt att döma kommer de bå- da handelsorganisationerna nu att få arbeta var och en på sitt pro= gram under en avsevärd tid fram= åt Endast nya" signaler från: Frankrike kan ändra detta för- hållande. Och så länge de Gaulle sitter vid makten blir det troli- gen ingen ändring. . Det är svårt att nu a bedöma « om de dgi på jordbruk rådet som från engelsk och svensk sida gjorts till Danmark och Nor- ge uppväger de sistnämnda län- dernas förluster på avvecklingen av industritullarna, fortsätter Sk D: - Man kan emellertid förstå Dan- mark och Norge, Skall industri-' tullarna avvecklas anser de gi- vetvis' att tullarna på jordbruks-' varor också skall avvecklas. Jord- bruksvarorna betyder ju mest för dessa länder. Det är troligt att Danmark och Norge inte räknar med att få full täckning för förlusterna av indu- stritullavvecklingen. Förmodligen kera ett sammanbrott inom EFTA. Man ville troligen förhindra ett ikads även' inom denna organisa- tion. kaurr vr "Där lyckan är en iobillning är inbillningen.. en Iyckar . Livet är det: som” händer. medan . bovillan S « som ; bildat majoritet, vill, avskaffa .elskatten : från halvårsskiftet...Det är främst företagen som ' skulle få glädje av .. det, förkunnar - Stockholm s-|.. "Tidningen. (5) . och har "idel - invändningar mot förslaget. Slut- > skatt som, tas bort. Tiver ett hål i bud "Då "junkturuppgång vi nu kan skön- ja redan är betänkligt underba- lanserad, är förslaget om elskatten "diksom. oppositionens många "öv- eat inge! ingrepp tillrådligas > fö :2963/64 med hänsyn till den kon- 4 I Något om lag och rätt || '”Land skall med lag byggas” så lyder ett urgammalt ord. Varje samhällsordning — och samhälls- Av jur. kand. C B. Follin, | Stockholm | J AN innebörd och konsekvenser den enskilde medborgaren icke kan undgå att stifta bekantskap med, utveckling — — bä i terst av en rättsordning som för- visso skiftar alltefter samhälls- skicket i respektive land. Det sä- ger sig självt att rättsordningen är en annan i en totalitär stat än den är t.ex. i en demokratisk stat av traditionell västerländsk typ, > | Vårt svenska regelsystem finns återgivet i lagboken. Men icke en- dast däri, Ett oändligt antal rätts- regler ' och bestämmelser av skif- tande räckvidd finns utanför lag- boken i särskilda författningar och kungliga förordningar. Bestäm- melser av 7 ingripande betydelse för delade av respektive länsstyrelser liksom på det rent kommunala planet. En betydande del av rätts- regelsystemet, vilar vidare icke på det tryckta ordet i och för sig men på d tolarnas och my nas särskilda rättstillämpning, Det är den ur praxs framsprungna sk, sedvanerätten. : ITchet "att leta upp en tidpunkt, som är mer oläglig för elskattens avskaf- "fande än "just nu. Indignationen "förefaller ' både onödig” .och senkommen eftersom "riksdagsmajoriteten fällde försla- get "redari, onsdagen den 8 maj, anmärker Sydsvenska Dag. bladet ironiskt. H | ..DE SOM VILL VARA I FRED " + I ett land med låg alkoholkon- 'sumtion "och svag alkoholsed , är "en .stof "andel av alkoholmiss-' : brukarna från början hårt belas- tade, psykiskt och socialt "sett, " skriva Reformatorn (IOGT): . Alkoholmissbruket . får en'an- "nan : rekrytering i ett-land. som . Sverige med -dess. ymniga. sprit- ; Konsumtion och dess hårda! drycz ' kestvång i sällskapslivet. Här -blir. det stora" fletalet av dem" som har : svårigheter. med :alkoholen' miss- brukare därför att de: lever i'en miljö, "som tvingar: dem att dric- (ka. Under :sådana förhållanden & är det ett helt orealistiskt grepp på alkoholproblemet > abt : inrikta : sig yte-” Det kan förvisso låta besynner- ligt men i själva verket förhåller det nämligen sig så att även där rättsregler finns, desamma icke alltid tillämpas i enlighet med sitt innehåll. Lagstiftningen kan ha tillkommit för mycket lång tid se- dan och svarar därför icke längre mot de krav, som en modern sam- hällsutveckling framtvungit; som följd därav tvingas en praxisbe- dömning fram, vilken i sihom tid vinner . uttryck i ny lagstiftning. Man kan kanske frestas tro att praxis och sedvanerätt är av ringa betydelse. Det är emellertid fel, Den "”oskrivna” rätten har i själva verket den allta största betydelsen, De länder. finns, vars rättsordning till stora 'delar wilar. på oskriven lag. Så är förhållandet t.ex, i Eng- land, ” ”Rättsordninger kan. systematise- ras olika. Förhållandet mellan olika stater hör till den sk. folkrätten, där ju FN utgör ett försök att med mellanfolkligt godkända. rättsmedel Till ifråg; de kategori av rätts- ordningen kan även föras social- rätten som ju får en allt vidsträck. tare betydelse med hänsyn till de utomordentliga förpliktelser som samhället i socialt hänseende åta- git sig. Förhållandet mellan = enskilda dh ENSE 1 e 8 ge- nom civilrätten eller privaträtten, som den med ett annat, här mera talande namn benämns. 'Till civil- rätten hör framförallt familjerät- ten med arvs- och testamentsrätt samt ' förmynderskapsrätt, vidare obligationsrätt, sakrätt och arbets rätt, Til obligationsrätten hör t. ex. avtalsrätten och köprätten, båda- dera reglerade genom stora lagar av fundamental betydelse (avtals- lagen respektive köplagen. Sakrät- ten gäller rätten att förfoga över fast och lös egendom, vari seg för- fogandet tar sikte på äganderätts- liga spörsmål eller är begränsad till nyttjanderätt eller andra be- de sakrättigheter. Nu ifrå- skapa grundval för en ”fredlig sam. existens”, Statens handlande regle- framförallt grundlagarna. Dit hör ras genom "statsrätten, omfattande den just mu så" flitigt diskuterade regeringsformen; dit hör bla. även Det : handli dningen jan gavarande. 'rättsavsnitt äger för jordbrukare synnerligen betydelse, - En speciell del av civilrätten ut- görs av'associationsrätten dvs. de rättsregler som gäller för s.k, juri, diska personer. Juridiska personer är t.ex, aktiebolag och vissa andra 2 för mönster, som statliga ” och I nala myndigheter har. att ”jakttaga, hör till förvaltningsrätten. Förhål- lande mellan staten och den enskil- de medborgaren åter regleras ge- nom andra delar'av- rättsregelsy- stemet, Dit chör t.ex. den viktiga straffrätten, varigenom staten till- griper sanktioner och skyddsmedel gentemot. personer, som : icke: kan bolag, eh isk , ide- ella föreningar i vissa fall och stif- telser. Utmärkande för en juridisk person är att han har rättigheter och skyldigheter. skilda från med- lemmarnas egna. "rättigheter ' och skyldigheter, . : . Slutligen innefattar rättsördning en bestä ser om tillvä sättet vid tvistemåls och brottsmåls tagand anpassa sig till det för. medt och avgörande, .Dessa re' - uppställda : | handli: . |.bestä Dit .hör vidare skötter vars | cessrätten. utgör den s. k. pro- a . Jun, | enbart 'på missbrukargruppen,. Vi l-" .. kan inte Jämna måttlighetsförbru. | karna 24"fred”, Om wi ska redu- |. i cera alkoholskadorna måste allko- | holen « göras «mindre lättillgänglig och :de' tillfällen, då alkohol ;an- :- vänds måste. bli så få som möj ; ligt, Därför bör: de som upper » håller alkoholseden: ständigt. på- i minnas : om ' sitt 'ansvar,. och: de 4 måste förmås att bjälpa till att ; tränga alkoholseden tillbaka, - :. Det är ett grovarbete att. göra "den propagandan, Jobbet kan: nog aldrig bli populärt. Men det. är nödvändigt; / Från mitt fönster kan jag se ett långt stycke nedåt;åkrärna. Björkarna wunit dem här sö- derpå skiftar i violett nu. Knop- parna är stora och lite klibbiga. Om man klämmer på dem luk- tar de'skogsvår, nästan bedövän-" de. Ännu större och ännu mer klibbiga är - kastanjknopparna här hemmavid. Och fullt utslag- na är några små krusbärsbuskar utanför köksfönstret. ' Men här just” utanför . mitt fönster : sprakar det av' färger. Några grupper' tulpaner blom- mar för fullt, trotsande nattky- lan och nordvindamna. Om morgnarna spatserar- sta- rama på gräsmattan utanför. Med långa kliv och styva nac- kar försöker de nå om varand- ra och först finna godbitarna i gräset,.' Daggmaskarna är” sen- samma av sig och brådskar inte. Men sådant hämriaar sig och: vips befinner sig den sensamme i en starmage, : Ibland kommer också koltras- tarna fram.” De tar sig fram längs raden 'av vinbärsbuskar och dyker plötsligt ned på gräs- mattan på sitt lite burdusa sätt. Springer framåt i ansatser och hugger en' mask som oförsiltigt visar sig. Koltrasten är en trev- lig fågel, Så. där lite. halvt om halvt tillgiven, men, misstänker ändå faror överallt. Ibland över- skattar de svarta fåglarna dock faran och - skrämmer - både sig själv och andra då de far iväg som jehu gällt varnande. - Från mitt fönster kan jag även ibland se en försynt röd- hake, Han . kommer försiktigt i : vinbärsbuskarna. Plötsligt blir ban synlig, likt koltrastarna; och . hans... röda vi väntar på något annat. . Ibröst lyser lång väg. På kväl- larna sjunger han i häggbuskar- na "ett stycke. bort. Hans sång kommer" pärlande som en vår- bäck. ' Sädesärlorna, som i fjol hade bo: på loglängans takås, jagar mygg på gångarna och gårdspla.- trippa fram längs tagryggningen på loglängan. Ännu har de inte satt -igång med bobygget. Kan- ske' är: de. tveksamma om plalt- sen, kanske war fjolårets boplats inte den bästa. co” Om jag tittar lite längre bort, ser ' jag ' granplantteringen' resa sig som en. mörk vägg. Härom- kvällen -» såg. "jag -ringduvorna komma. flygande "och slå till i planteringen. Sen hörde jag hannen: kuttra dovt och inten- sivt.” Granplanteringen är ring- duvornas säkra tillhåll. I många år har de häckat där borta i de långa svajiga träden,” -Den som kommit längst med bobyggandet är skatorna. De har riggat upp ett stadigt bo i en gammal; vildapel bortom grann- gårdens loglänga. Ibland ser jaz dem jaga :varandra runt boet i yster parmingslek. De första äg- gen ligger wäl "redan i boskålen inne i rishögen. > - Skatorna "är trevliga fåglar. Deras svartvita uppenbarelse med den långa fladdriga stjär- ten livar upp i den grå förvå- ren. : Kanske” är de 'skräniga ibland och kanske också lite tjuvaktiga och framfusiga, men tlé charmiga i all sin enkelhet. De' har tjuvpojkglimten i ögat. En by utan ett skatbo och några uppkäftiga skator strykande över gärdena tycker jag inte det är liv: i. Det blir så hemvant och trevligt. med skatboet där uppe vid den rödvita gården. Känner .i i] utsett. professor ;. Erhard ; till sin | kandidat till kanslersämbetet, Den nen. Som. omväxling brukar del gan röraride: kanslern ”efterträda- re som en mörk :: skugga : över Västtysklands politiska liv. Denna fråga torde numera. kunna" anses vara löst, sedan de förenade krist- liga pantierna (CDU/CSU) nyligen nye kanslern får visserligen lov alt väljas av. förbundsdagens, ple- J sa - koögngpolit inte” "bara i i. ord utan lika "mycket å handling! |. I utlandet har Erhard "blivit känd "främst som fader vill Wirt- schaftswunder”, Erhard själv gil- lar inte "detta ord; Han har aldrig sett något. undenverk i att Väst- tysklands näningskiv. så snant kun- nat repa sig, utan det war helt enkelt resultatet av 'en män ge- nomtänkt och målmedvetet genom- förd politik; och denna ekonomiska politik kan sägas ha varit alltige- nom Ludvig Erhards gärning. Hans mål är den "sociala marknadseko- nomin” d..v. 8. han syftar till att itveckla fria liberalt tänkande fö- num med | beslut. Man räknar emellertid allmänt med att Erhard, senast gä hösten kommer att vinna "detta val : Ludwig Erhard föddes som son till em affärsman i Fönth i Bayern 1897. Han städerade ”nationaleko- nomi och iol retagare som är medvetna om sitt stora "sociala. ansvar. Detta pro- gram har visat sig vara ett mye- ket skickligt mobtdrag mot kom- 3 förk Ise, tt faldt tlandet. av ”Välstånd för alla” miska institut d:r rer, pch Sedan arbetade han i olika natia nomiska institut och blev: före- ståndare ' för Institut för”. Wint- hafteheobact mid + Je] högskolan" då” Nirnberg. 1945 : blev | ter han ekonomiminister i Bayern, 1949 ekonomiminister : för för- bundsrepubliken, wmilket ämbetet han sedan dess ständigt haft. Se- dan '1957 är Erhard även wice- kanster. Jämte denna verksamhet |r inom det politiska livet håller han föreläsningar vid universiteten: i Minchen och Bonn och så har han skrivit flera böcker. --- : Den frodige mannen med det fryntliga utseendet som inte kan tänkas utan cigarr har blivit myc- ket populär — inte bara i Tysk- hidragande orsak till' att Erhard vunnit sådana sympatier i utlan- det är nog också de många ut- landsresorna han sedan 1949 före- tagit. Han söker alltid ett på ort och ställe göra sig underrättad om vederbörande lands märingsliv och behov,. att knyta personliga kon- takter och intensifiera förbindel- serna: 4 Brasilien, Argentina, 'Chi- de, Uruguay, Peru, Mexiko dlika- väl som Addis Abeba Kairo, Tehe- ran, New Delhi eller i Sydafrika. Man kan gärna säga att just den- na håg för personliga kontakter med världens ledande män känne- tecknar Ludwig Erhard — han är skatan sig säker och hemma på den gård hon valt är genast idyHen där. En idyll med den svenska våren runt omkring. - land utan ' också i utlandet. Enl” -— för resten också titeln på en av hans böcker — är hans lösen gom understryker den sociala bakgrun- Erhard har lyckats med sina syf- — det tyska näringslivet har nått” en blomstring som knappast någonsin förr. - " Friedrich .Gnosa. ETT ORD PÅ VÄGEN J OH. 20. Då kom Jesus, medan dörrarna voro stängda, . och. stod mitt ibland dem och sade: -”Frid va- re med eder”! ? V. 26. sa vi hade . suttit . tillsammans i flygplanet :i tre: dagar: Jag för- sökte vittna för iflyktingen om Gud. Då vänder han sig titl mig och säger i en bitter. ton: :”Gud är hos dem som har Dengar och goda -dagat”! Jeg berättade: för honom, ' att några - äv, de bästa kristna jag mött varit fattiga på. jordiska ägodelar. - Han funde- rade en' liten stund, och så sa- de han, medan han:såg rakt in i mina ögon: ”Dessa 'människor, som ni talar om, har fosterland, hus och hem och ;erbete och kallar jag inte för :fattiga”. : -- Ja, vi. har. ett-land, ett land som vi kan kalla vårt, ett här- ligt land med åkrar och ängar, djupa dalar och vida bygder, - I skog, fjäll och älvar. Och där ” Sven Martinsson. bor vårt eget folk. - -a som: ånte - förrän" efteråt begripits |", bor bland släkt och vänner. Dem |- Aktuell Det ter sig minst sagt ovisst om Arabunionen skall överleva, och det är förståeligt om Nas- ser haft svårt att håla tankar- na samlade under de pågående överläggningarna & Jugoslavien med Tito. Svenska Dagbladet. För ögonblicket tycks spän- ningen i Mellanöstern ha fättat något, kanske beroende på att vissa stormakter håller igen. Varken . USA eller Sovjet har intresse av att Nasser hir för mäktig. Helsingborgs Dagblad. Även i Moskva är man på det klara med att ett avbrytande av förbindelserna med Peking kom- mer att helt förändra den kom- munistiska ställningen i hela världen, En sådan klyvning har man inte råd med i dag, & atl synnerhet som kommunismens yttersta mål, världsrevolutionen, aldrig avskrivits utan bara bord- lagts. . . Nordvästra Skånes Tidningar, - Drygt en tia: i månaden är vad de omkring: 500 'arbetsle- darna vid sex statliga bolag i | genomsnitt får ut av strejken. Sedan industritjänstemännen gjort upp med statens avtals- nämnd hade arbetsledarna små utsikter att få igenom kravet på semester efter ålder; vilket var den avgörande : tvistefrågan i konflikten.” De har nu fått ac- ceptera samma avtal beträffan- de semestern som ide erbjöds i mitten ”av april. och som tjän- stemänner då nappade på. Man kan utgå från att: Arbetsledar- förbundet ägnar strejkens plan- läggning och resultat en stunds aMlvarlig" begrundan, =" os ens Dagens Nyheter, En ckanstagning i i'utrikes- och militärpolitiska' "frågor har kos- tat en rad” europeiska stater fri- heten. ' Dejt 'stora flertalet; inom vårt folk, äver det stora flerta- let inöfi sovtåldemokratlén; not sätter : sig en” sådan chanistag- ning, Hur högljudd än den för- svarsljumma falangen" inom” so- cialdemokratien är,' saknar den betydelse. I det stora hela står vi svenskar fortfarande eniga i försvarsfrågan. . tot Boräs Tidning, > "Några. småpojkar som var så flykt öppnade på tisdagen" eld med automatvapen mat en po- lisman. Vapnen hade de stulit från ett militärförråd,' Att skjut- vapen" och ammunition: förvaras så (lätt tillgängliga har tidigare starkt kritiserats, Med den bru- talisering av ungdomsbrottslig- : Krig, nöd och ttrångmål måste vå gå igenom, men vi fick hjälp. " Och i dag skall vi med tack till Gud minnas den största hän. delsen "bland vårt folk: ”Jesus kom och stod mitt ibland dem”. Det är längesedan han kom. Han blev illa mottagen. Men släppte honom in i sitt hjärta, in i hemmet och gemenskapen. -| Våra fäder på Eidsvoll räknade med honom, och tiden efter 1814 har han vunnit sbora segrar i vårt tand. Ännu''står han mitt ibland oss. Detta lär vår lycka såsom folk, ; " Vad framtiden . kommer . att bära i sitt sköte vet vi inte. Jämte hela vår värld skälver vi inför det som kommer. Men så länge Jesus står mitt ibland oss, är det ingen nöd. Då talar han frideng evangelium til rädda själar. Detta ord skapar vad som ligger inneslutet däri. - Den. 9 april 1940 hände föl jande i ett norskt hem: Då budskapet om att kriget kommit till Norge, samlade gig familjen , omkring frukostbordet som - vanligt, och därpå läste alltid fanns . det. någon som" : kommentar heten som kännetecknat efter« krigstiden är det oroande att det tycks vara så enkelt för ungdomar på avvägar att skaffa sig vapen, Man måste ställa frå= gan om allt verkligen har gjorts som till rimliga kostnader kan göras för att skydda de militära förråden mot inbrottstjuvar. Handelstidningen,' Fyraveckorssomostern har be. slutats av riksdagen, som avvå- ' sade förslaget att arbetsgivarna skall ha rätt att kräva en del- ning av semestentiden. Natur= ligtvis skall serviceyrkeria - ha samma semesterförmåner som andra löntagare, men förlägg- ningen måste bli en annan än de stora löntagargruppernas, om den ökade fritiden skall bli till någon större glädje även för så- . dana som inte har råd cuer till- fälle att resa utomlands, «vo Fri Köpenskap. - Utbildning och kultun ör den glömda faktorn + fokaliserings= debatten. Det är tid för kom- munalmännen att på allvar ta upp även dessa frågor. I annat fall står man inför edt direkt lo. kaliseringsmisslyckande även se dan staten höjt sina insatser, Sundsvalls Tidning. ' För Penninglotteriet är Hjal- mar Nilson I Spånstad chef. Han har hittills fått bära hundhuvu- det för 'att lotteriat finns. i Stockholm och vill finnas där I ” evighet amen. Men nu har' själ- va handelsministorn'. ställt sig bakom "' lottervitjänstemännens . kvarsiwtning i. Stockholm. Hjal-= , mar Nilson kan känna sig flät= tat. . Han behöver inte längre kläda' skott för något som han | inte':alls rår för: regeringens och . . riksdagens, obotliga stockholms- : sjuka, Det är ju regeringen och '. riksdagen som bestämmer I do= kalisoringstrågorna. HÄNG . ; Växjöbladet, / Den tekniska fackskolan kom- men inte alt kunna: utbilda. elem wverna till goda fackingenjörer =" den målsättningen är orealistisk; Eleverna bör besparas den be-.- svikelse det måste innebära att ' få sina förhoppningar om väl- betalda . ingenjörsanställningar grusade, Le Disponent Gunnar Fredrikson, Ett minimikrav på den, soni ' skall. uppträda, måste vara at. han både. kunskapsmässigt och ' ifråga om hyfsad pensonlig stil är skickad därtill, Vad Sveriges radio-TV synes vara i trängan- de behov av'är en uppfogtrings= anstalt. Såsom det mu är kan det inte få Bortgå, - : . Eskilstuna- Kuriren. Den sydafrikanska tidningen ”Die ” Transvaaler”, gom ännu aldrig sagt ett ont ord om Ver- : woerd, vill i stället säga ett ord i rättan tid om 'omoralen som ”blomstrar i Sverige”. Det har gått så långt, ekriver tidningen, ' att unga ”demofstranter kräver att nunnorna skall bära kortare kjolar. sor Inte heller låter wi omoralen 'stänna inom landets gränser, Vi exporterar... den. till . Grönland, som undergått en krisartad mo- ralisk försämring sedan usla, skandinaviska män trängt ut de ärbara grönlänningarna, Enligt tidningen är det en häl= singborgare som vwvarit hjälpsam nog att förse redaktionen dessa uppgifter, Anonym 3 förstås, i enlighet med” dagens sed. vid husfadern ur en ktsbok or- det för dagen. Det var de två orden: ”Jesus lever”. Och be- traktelsen började så här: ”Vad nöd har det då, när Jesus de- ver”? Familjen' böjde sina knän i tack till Gud och friden fyllde deras sinnen. Jesus. tever!. Han. står mitt ibland oss och säger: ”Frid va- re med eder”! Låt detta bud- honom för fosterlandet, för lyc- kan, frälsningen och friden! Vi ekall göra det just i dag, på vårt lands stora högtidsdag. Mm skap komma in i din själ! Tacka |" behandling av känsliga ämnen. : Vi kan inte underlåta att, i den - Sverig intresse, informera alla transva= lare om att de mest skämtsamma personerna i Sverige, ' såsom hr Hans Alfredson, kommer från Hälsingborg. ' (StockholmsTiäningen) Laholms Tidning -Jokaltidningen
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.