- "LAHOLMS TIDNING : 570 Natal mh | imlig: > kostnadsfördelning meltån”, staten och kommunerna och. därvid en effektiv kostnadshänseende håller sig in- om ramen för i årets statsverks- : nalskatieutjämning är en' av de " politiska: : huvudfrågorna, Centern har med. kraft fört ,fram " detta krav 4 riksdagen. Den” väg som centern förordat för rättvisa åt kommunerna är dels ett allmänt skatteunderlagsförstärkande grundbidrag;4' dels ett särskilt | -P P pt anslag 4ill lm sättning till k och landstingen i anledning. av 1957- och 1961 års ortsavdrags- "reformer samt till. bidrag till skattetyngda kommuner, utgöran- | P de tillsammans 750 milj. kronor. "Inom" denna ' kostnad bör | k . Riksdagen bestöt i i fjol & i enlighet av inr des i Falkenberg betecknade Me talls Falkenberg | rars forn att kommunerna skall få wid- gade möjligheter att efter de grun- der de;sgjälva bestämmer allmänt och fullt rut gottgöra förtroende- männen inte bara för kostnader|sta på grund av uppdragen utan också för den tid som är förenad med uppdragen. - Enligt. Dbestutet kan kommittén Moktos förslag till ett allmänt sh Lid grundbidrag å å fråga om skolkost. s naderna och dels också att staten i huvudsak, skall 4a hand om ligger "utanför ;I och . till - ändrad fördelning :av folkpensionskostnaderna . mellan staten och kommunerna samt till de förändri som kan befinnas flytande, främst ' då' folkpensions- kostnaderna; Regeringen och, dess I: llertid har | lämpliga .. - beträffande ”. '. speciella tsbidrag”. - Fi Sträng har allt- alltid krupit bakom den sittande skatteutjämhivgskommittén! " Det senaste: exemplet fick' vi för nå- gon vecka sedan här" regeringen |. och socialdemokratin enwist mot- - satte sig en rättvisare fördelning äv skolmåltidskostnaderna, - : >. Till årets riksdag har centern |' en motion om att även lands- tingen skall, få rättvisare kost- madsfördelning och” skatteutjäm- "ning, Den motionen har "finans- iu minister, Sträng i princip anslu- tit. sig till, när han nu: för kört tid sedan lämnat tilläggsdirelktiv till 1958 års! , skatteutjämninge- | > kominitté” om att ; btredningen |: så långt är alltså "allting" gott: och väl, Men firlansminister Sträng > pas- sade på att smyga med en idel Framför” allt gäller ' det ' denna |. Passusk ”De' åtgänder som kom" mittén ” kan. "komma att föreslå bör Åara' så: Svväsda att de i RA 'SKOLBYGGENA dagen var? "de: dyra skol-1)' byggena härom: -dagen på tapeten |. ien interpellationsdebatt, Finans- |; ministern .; så : därvid, . påpekar RLF-tidningen,. några" san- "ningens "ord om en. följdverkan som .bygghaussen.. fått och påpe- kade att det inte var nödvändigt . med golv av marmor: eller skåp- dörrar av kvistren furu : där en plywoodskiv d ”- utjämning, En ' så infört den beloppsbegränsning- en; att. för" en rättvisare kost- nadsfördelning mellan staten och kommunerna skulle få användas endast de nuvarande 750 milj. - kronorna, Hur skulle , den ekva- tionen kunna gå ihop? "Visst är 750. milj. ;mycket pengar :.— sett! "alldeles : I otillräckligt belopp å det: stora sammanhang "det "här är frågan om, De statliga: folk- ionsförmå betalas. : av för de med ilj.. Det "finns utred- att staten skall överta : dessa ' "kostnader. ; Sedan har man skolkostnaderna;. 'som 'är na " väsentligt större och kommer art "stiga under de närmaste" åren, "när 'grundskolan' skall 'genomfö- ras, När. skolkostnaderna i köm- munerna Vv ierar. mellan 2 ' och 8 kronor ' per 'skattekrona, måste staten ' givetvis överta en wäsent- lig del av kostriaderna, Sedan Här man att lösa det: stora skatte- utjämningåproblemet; som ligger |”De Anabbellema få "däri att ik göra, särskilda pen- sionsutfästelser, som äcke behöver underställas länss pröv- ning. Är, då våra. förtroendevalda på många platser speciellt missgyn- nade, när det gäller arvoden o, trak- stamenten? | Dessa är nog bättre 'till- tagna: än vad som exempelvis står |! de många lågavlönade till - buds. För .de'senare är kampen för till- | varon en bister nödvändighet och de kan inte .som en landstingsman och . kommunal mångsysslare 'de- klarerade i samband med att han yrkade "på , höjt . traktamente för jag bo på böndernas hus och det blir! inte billigt; Men om jag går till jobbet (hans : civila) för att skaffa mig aptit tjänar jag mera”, - 'En helt annan bild av de landstingets 3 edamöter: ”Här måste | och svart dag för den folkliga själv- tygade sin högaktning för de?fem|d stadsfullmäktige, som röstade emot beslutet. Motivet fär tillsättandet av denna befattning war bl a, orig vd jenskilda samhällsmedborgare och industriföretag ställde ökade krav på kommunen som : Manar exemplet från Falkenberg till efterföljd? Men har inte den kvinnliga småbrukare - i Valinge, som mtan tanke på förtjänst tagit sig an 40 fosterbarn eller den hal- landsflicka, som osjälviskt arbetar i Limas slum bland de olyckligaste och fattigaste, gjort !och gör sam- hället mänskligheten Större Hänster än än några aldrig så .för- träffliga, välavlönade samhälls tjänare? . På tal om den maltkoncentration ing av iden k nala. förvaltningen, som - vidtagits i flera städer, will jag återge föl-|h tänkvärd kommunalmännen - tecknades gång av' Lubbe Nordström: varliga, häpnadsväckande kunniga, intresserade -- och välvilliga. män, fulla av nästan moderliga omsor- ger om "sina : kommuner, med . alla. dess "invånare, . under- kunniga om ' deras förhållanden, svårigheter, offrande tid och kraf- ter praltiskt. taget utan någon. ere sättning åt sina d: ] Gustaf Gustavsson beslutet som en Ernst eh förfärande || gångar framför ordföranden i Xt- köokounalnämnd, & Joh hesvik på den tilltagande ocntrå dirige- fo fä ngen. och beklämd över att äl- uttalade delinition av "ordet demov' krati vid landstingsjubileet 1937 så snart skulle visa sig stämma, Han yttrade den gången, att en demo- krati med långt driven centralise- ring blir. en, demokrati blott på papperet, För hr Emst Johansson, som en gång hörde ett föredrag av tidningsmannen Georg Nyblom, har dennes inledningsord ”På kristen grund i lagens hägn skall samhäl- let byggas I blivit ' något av ett valspråk, - ett: stumt aa bommer i stället för människan på allt flera områ- den. En Denis och för kommer i ställe. > Slutligen: Behöver werkligen stä- dernas och kommunernas represen. tanter och tjänstemän resa till k, dstaden för att kta stats- endast ha em avdelning och då då beredning på tre eller fyra perso- detta jande "da ord av mångårige | råd och statliga institutioner även av Falkenbergs dk; 1ä- i frågor av sekundär art? Vi lever derart Albin Gustafsson, i dock å teknikens och de snabba en | hans '. ”k da test IK nas tidevarv. Åt- ”All- | ”Rucka inte på k arbets- | mi brukar vi berömma oss former. . Det har varit 'på' tal att lav detta. Då är väl ett ”anticham- brerande” i departement och nämn- der något antikverat, Att det före- ner. Genom '- förfaringssätt kom på 1700-talet med de dåliga äventyrar man både id ikrati och | hjäl del, som då stod till buds, intresse i k dni var förl Ber diskuterar fram . ett - förslag och övriga ledamöter. "blir ” endast vo- r”. Liknande tanke- med betydligt” större "ek "Detta erkännande gavs i en id : gt. Nu är” det oför- svarligt. slöseri med skattebetalar- nas pengar, - "Gösta Ryländer ” och sociafa' bekymmer” för > kom- ännen än "nu, Men ' det fanns; vilket många synes ha glömt, en levande vilja hos dem, som hade bavt med. vår -att hjälpa dem, som ' var: i svårigheter av skilda slag. . Ett : förhållande som Torsten -Nothin, fyra gånger social- demokratiskt : statsråd och stats minister Per Albin Hanssons intime vän, ; vältaligt skildrat i sin bok som dänkat landets öden”- och nerna "varierar i mellan cirka 20 och : : 140" skattekronor per. 'änvå” "nare : och ' utdebiteringen mellan 11 och 20 kronor” per skattekrora. : Såsom” centerns" förtroenderåd " Koäistaterade i sitt: alande. från torsd. trädet I hr "Strängs tilläggsdireltiv, tsar: autjä he - och en. effoktiv kommunalskatte- höjning av: statens - på-ryggeh "mentalitet, som und har" starka in- tryck av från. sin "barndoms- och åd; Då ii pelvi: ; - to av dabtigvårdsstyrelsen även "personliga ekonomiska: upp- offringaår, Ändå: var "det då. som om "ett frivilligt åtagande, 7 ordet. levebrödspoliti- ig klang och war närmast att 'änse'som”en förolä Från det bättre ställt — dock ej jämför- | tid känner "de sinas, möjligheter; "Mo- tigheterna ' som skall möta. Fres- telserna som skall 'stå i deras väg. Farorna som hotar.” Han känner deras resurser. Deras tanklösa op- timism i 'medgångens' tider. Deras totala | modlöshet.: Så "motgångens de upplevat, så ”öitber ide "fast. LR "det gamla, i i själviskheten, i:lögnen; i ie JARt trots allt de hört riksdagen" har ' ”yrket”. spritt” sig till .de kommunala : församlingarna med vissa' lysande: undantag, Vad som; av; tidigare förtroendemän ' be- fraktades som hedersuppdrag, som för" vederbörande självklart skulle vara” oavlönåt,. har nu” blivit. ett de” vassa. s armbågarnäas seldorado. Ett :arvodes- och "befattningssystern, som "Tätt 'uppamimar en borsta-mig- parad med verksamhet som; inte” minst” när det gäller 'det .skolbestånd, yi Sätt la under senare År, tagit sig u i' både" märmorplattoF” och es gårdar 'med så mycket tomrum-i- att .det skriker... Men när för nå- got år sen en 'riksdagsinterpellant påtalade det som hr Sträng nu kritiserar, nämligen ”arkitektes- teriet”, "svarade ett annat stats- råd att det var ingenting att: göra åt. Arkitekterna var nödvändiga i sammanhanget, och de följde: en taxa för sitt arbete, som det hel- "ler inte går att göra något åt, Så det så. Men åter för ett ögonblick till kommunalmännen, som bygger på löpande” räkning och därmed ger | upphov till slöseri ' med årbete och ”matérial, Hur många kom- munalmän har, inte ställts inför |" valet att tvingas acceptera den löpande räkningens farliga prin- cip "eller låta bli att bygga därför att ingen byggmästare bygger på annat än löpande räkning? Var- för gör de inte det? frågar RLF- tidningen och ger själv följande Jo, därför att tillgången på ob- jekt har under den statligt vid- makthållna töppkonjunkturen på byggenskapens område nu under många år varit så stark, efter- frågan på material och arbetskraft |- så häftig :att byggmästarna för det första inte behövt acceptera byggnadsobjekt på andra villkor än den löpande räkningens och för det andra inte kunnat göra det, därför att priserna både på arbetskraften och materielen för det mesta varit. i sådan rörelse uppåt, att man inte den ena vec- kan kunnat förutsäga war kost- nadsnivån skulle komma att ligga ' veckan efter! . Nää, skall man "nu "äntligen |. långt om' länge komma fram till att diskutera det värdefulla 'och eftersträvansvärda i en stabil kostnadsnivå i stället för ständig inflation på byggnadsmarknaden, | är det nog åtskilliga "parter, som får dela ansvaret. för att det är så länge sen vi hade en stabili- tet här att vi börjat glömma hur det "såg ut på den -tiden, säger . RLF-fidningen till sist. En part . som. nog | bör akta sig. för att på andra parter skjuta mer än mått- ligt "ansvaret är > statsmakter- 4 ta.” En rimligare kosinadsfördel- + ning för kommunerna är tydligen + blir: Betraktar sig. inte” ofta wåra för- troendevalda ej som valda av fol- ket" för att” betjäna allmänheten > javgiftspåläggare.” I TV; berättade en. 'ogift.: mor, att” hon: blivit ' så bryskt" behandlad ' på socialvårds- | byrån, att hon aldrig gick dit mera, Nonchalansen '-mot - vissa Ibostads- sökande i Norrköping och Uppsala är” Tiknande exempel på att man är sig . ”selv nok”, Detta är väl inte ' 21. "inte: längre någon g för regeringen, Det war. ju meningen att ” skatteutjämningskommittén skulle wara färdig med sitt förslag 1 nu vid halvårsskiftet och "att näs- ta: Årg: riksdag skulle” ”få- fatta beslut i frågan. Sedan hr' Sträng med vår: dyrbara tjänstemanna- och förtroendeman- nastab? Kommer: vi dessutom : som lök" på laxen att begåvas med'en som begränsar . medborgarnas rätt att. ta del. av offentliga hand- lingar,: blir idyllen fullkomlig, ' -Man ' framhåller. i dessa kretsar ihärdigt, att det är omöjligt att få personer "att "utan ersättning ta del i - allmänna "angelägenheter. Talar | man inte här mot bättre: vetande? ”ALLMÄNNYTTIGT : BOSTADSFÖRETAG” : jär en "beteckning utan” "någon som "helst täckning, I själva wer- ket är dessa ”allmännyttiga” bo- stadsföretag inte ett enda dugg mer. allmännyttiga än de som ut- förs i privat regi "och är i privat ägo, skriver tidningen Företa- garen: : Vad är det som skiljer det pri- vata bostadsbyggandet från det allmännyttiga? Jo de-”allmännyt- |: tiga” är i hög grad "gynnade, De får lån; på synnerligen: generösa villkor, de beskattas enligt en mycket förmånlig schablonregel och de får skattefritt! avsätta: me- del till reparationsfond.: De gyn- ” nas dessutom oftast av den kam- munala tomtpolitiken. Men deras byggnadskostnader bara stiger. o. stiger. : i > Vad är det för floskler, allt” det där talet oi ”allmärnyttiga” bo I Laholm är kommunala förtroen- deuppdrag till stor idel oavlönade utan : att. samarbetet . för. stadens bästa" blivit lidande. Förre dk-ord- föranden : Einar Lindgren säger i en: intervju,: att. företrädarna på denna post hade det "betydligt ar- betsammare. än han själv haft, ef- tersom både kameral och teknisk expertis ' saknades på iden tiden, Samtidigt konstaterar han, att det för honom varit en självklar. plikt abt”.arbeta i för samhället — mutan några. som helst arvoden eller er- sättningar." Vidare säger hr L.: ”Det | an kommunala arbetet skall politise- ras så litet som möjligt, Då skapar man de bästa förutsättningarna för ett gott. samarbete - — staden till gagn”. -Nu är dendensen, att dk-ordfö- randen" även i mindre och medel- stora ' städer ' skall vara heltidsav- dlönad 1.30 å: 40.000. den effektiva arbetstiden klarlagd? Kan inte” medborgarna då :befara att nya tjänster i ungefär samma inkomstklass inrättas? Nödvändig- heten av dessa torde vara diskuta- bel. Är det med ett strikt utvecklat partiväljande . säkert, att ' de mest lämpade och självständigt tänkande na får ta del i allmän- » stadsföretag, frå T F Företagaren; MISSBRUKET AV ALKOHOL :får inte avfärdas med anmärk- ningen att' det är en sällsynt fö- reteelse 'och att' det inte skulle finnas ett samband mellan" detta "och alkoholseden, skriver / Re- formatorn (IOGT): "Vi har förmodligen 50—60. 000 "missbrukare i na angelägenheter? Står f. ö. klok- heten i fattade: beslut i relation till sammanträdestidens "längd och därmed utkvitterat arvode? - rv När, + Ernst... Jungen, frånträdde ordförandeskapet: : dä Göteborgs stadsfullmäktige yttrade han bl.a, att han alltid varit beredd avträda. Är: en heltidsanställd dk-chef redo göra detsamme, om han ställes ningar riktas mot honom? När befattningen' som dk-chef inrätta- i vårt Jand,. Det motsvarar 'en ” hel årskull av männen i de pro- . duktiva -åldrarna, » Missbrukarna är långt fler. > I Det är med a sannolikhet in- te någon” överdrift om man på- "står, "att "en femtedel av "alla 'svenska män"under någon period av .sitt "liv använder alkohol på : ett sådant : sätt,. att : det : skadar mässigt. "förda alkoholmissbruket med den anmärkningen, att de som går under på grund av spriten -dels är få; dels är så belastade -att de ändå hade varit dömda, Alkoholism och än mer alko- x ljden.' utan främst som skatteväktare och |. sem: Är jobbet tidsstuderat och |. under åtal och allvarliga beskyll- |. Man kan inte av- | om . den : frid: som" övergår. allt förstånd” de låter sig ledas av sina har någon uttryckt allvaret vi kristna inte orkar. leva uj > Därför ber. Jesus i sin överste- prästerliga "förbön; ur, vilken tex- ten är hämtad för sjätte söndagen efter påsk: Han ber-för de sinas framtid. För: Guds rikes framtid i : världen." Han” ber "om: ; helgelse. Det betyder: ; förvandling.” Intet vi försöker 'Tycka «upp 'oss. Men en sådan örändning som sker: i den Heliges närhet. Total helomvänd- ning. Från "mörkrets gärningar mot i dag måste vi bekänna" och ;er- känna "att. det : är långt kva den. enhet, som Herren ber Öl Det har, funnits tider, då € ten "var - en ibetvingande., smakt.. I de grå katakombernas' natt; Det var livsfarligt att bekänna . sin tro.” Då höll man samman i en sådan endräkt, "att vänlden sade om ide kristna: ”Se, hrs de. älska? ändra”. : - Kan man tänka sig någon fi- nare och noblare bakgrund till att folkskolan skulle inrättas än den . som Erik Gustaf Geijer gav i or- den: Mannen bakom plogen och arbetaren över. sin 'maskin har "båda medborgarrätt i Guds rike. Därför skall de också ha rätt till - kulturens välsignelser, så att de "kan få lära sig läsa, skriva" och - räkna, -— - ” Det är r denna anda som behö- ver genomsyra "vårt kulturliv. : Och då är vi där, att kristendom och verklig kultur hör oupplös- "ligt samman. En kultur, som se- parerar från kristendomen, ham- nar i barbari och människoförakt. Den enskilda människan är ing- enting värd i sådana samman- . 4 tra Skånes ' holmissbruk är en mycket påtag- - >= Word dem .. socialt, - ekonomiskt - eller "Äg 21 för 'en svensk mmån. et | bg efter Påsk stridiga 'wiljor. "Han. känner deras |: halvhjärtenhet trots storordiga för” säkringar om offervilja och 'uthät- lighet. Han vet faran "av. att, nöja up; sig med ingen ran Na, ten, den hemliga” teservationen. ; 1 tens. JE C Säng, östersund > I Men: när vi läser” kyrkans 'och kyrkornas". historia, . måste . vi till vår, skam bekänna att det är en historia om 7 strid och söndring, om Partisinne” och ”påstridighet. ' : Det är lödt att bekänna andras synder, At” döma, dem som brutit sig ut. -Klandra dem” som » funnit andra" former : för sin ttrosutövning, n För”alla kristnas" "enhet. bad Je. [a VAR de do vara fultkomligt ill-ebtt”; Så klart, så. en- kelt, Yså? ofrånkornligt. begäl "hen av 'sin, Fader att hans kyrka skall tro"på "er helig,” 'allmännelig kyrs ka Det: "måste bli mer - än > en upprepad Hogmaliste." formel." Det Jesus tänker inte på synlig stor- het. Inte på yttre glans, Inte mak attribut.” "på de iögonenfallande; '",.": > Själv lät han sig 'Skrudas i narr: k klädnad: den 'purpurfärgade . manteln, Hans uppträdande saknade all” yttre pom- på. ' Men” genom allt ' han” gjorde, sade; tevde," lyste den inre stor- heten. Den, inre härligheten.” Den gudomliga. glansen, ;.' "+ ; Vi fäster oss oftast wid det yttre. Dömer: efter. Ikläder ” och : dialekt. Efter utseende "och . beteende. - Den ytliga, : maskerade männi- törmet härlighet, som” inte sitter 2 ytan, "fram 'enmera realistisk lönepo: : Hitik, även om några måste bita : i det: sura "äpplet. "a Aktuell: r sista: stund räddades Gatt- mötet från sammanbrott. Det var Som vanligt vid handelsmöten; endast hotet av . totalt fiasko tvingade" fram en lösning, Striden har stått mellan EEC, lett av Frankrike, och USA, I princip kan den amerikanska Injen sägas ha segrat med beslut om tullsänkningar över . hela linjen. Men reservationerna är många och uppgörelsen bara en tunn principskiss, som sedan ska fyllas ut av detaljerade bestäm- melser. Det är då som samar- betsviljan. prövas på allvar. 2 « Aftonbladet Folkpartiet och centern har i rådande läge helt 'enkelt "inte råd med en uppslitande inbördes träta, ' Skillnader finns och kom- mer" att finnas även" nästa år, Vad man får hoppas är att den allmänna röstjakten inte frestar till. propagandistiska övertramp. Det har under den intensiva de- batten. om det borgerliga sam- arbetet sagts att en opinion krä- ver en förändring, Det är riktigt. Men . man känner. inte styrkan i den, Däremot är det bekant att alltflera börjar inse”att det borgerliga samarbetets ryggrad måste utgöras av partier med en . | Positiv FOR Sundsvalls Tidning [CE Det finns. "åndsst en. väg för högern att gå, nämligen att Utan överdrifter "men utan -räddhåga lägga fram. ett alternativ. till so- cialismen ,'så . utformat att det inte kan förväxlas med spindel- vävssocialismen, alltså inte något socialliberalt Program: » Det; är detta: som: nu. skett, "Helsingborgs: Dagblad risstopp och lönestopp ha stabiliserande. inverkan på pen- ; |Mingvärdet o., hejdar inflationen, M Men sedan, återstår: frågan om : |fönejämkningar mellan de”olika arbetargrupperna inbördes, Den svårigheten är inte lätt att klara, men .', nödvändigheten : tvingar " Nordvästrä Skånes Tidningår : De: skärpta ”skattebestärimel- serna” för ' representationen blir ett stöd för lojal: företagsamhet och " för” ". topptjänstemännens hemliv. Det finns "alltför många exempel på ' vänskapsrepresen- tation ;och" affärsmässigt omoti- verad representation för att man i | ansiktet." & gesteén. En härlighet i hjärtat; åtenglans av honom; som är Ljuset, Sanningen, Tvet, Ir hans bön borde vi instämma: i > Låt oss ej falla, : ; Låt ' den förbön Za Som. för oss alla NÖT aa "Jesus : hördes fällas = Cor st Dig vi åkalla, cos fre . Gud all godhets källa, 277 (Sv, pe 154:8) Vv öText: Joh. 17: :18—23. | Ett preliminärt avtal bar nyligen träffats med det betydande” itali- 'enska ' universitetsförlaget ” Nuova | Accademia” i Milano om” utgivning äv en senie svenska och nordiska författare: "under titeln ”Narratori Nordioi”. (Nordiska berättare). Se- rien - som: är avsedd” att omfatta 15—20 volymer i förnämlig utstyr- prosa av moderna författare efter 1940.. Avsikten är att man från svensk sida skall ställa till förla> SVENSKA : FÖRFATTARE: NU-PA. ITALIENSKA I diska ländema). Det nu slutna avtalet, &om doc. Gunnar Ahlström på 'Sv, Institutet samt genom att dektor Gummerus på samma förlag ufgivit en finländsk, litteraturhi Storia, som redan utgått I två upp- lagor."- Ingen nordisk litteraturserie av samma slag som den nu planerade existerar f. nm. på" något annat språk. Den nu avtalade utgivningen och löftesrik | framgång. för. .den da kultur tå i ut- gets förf de färdigö ma- fmskript.. De första åvå volymerna i, serien "skall. utkomma redan i höst. Även övriga nordiska länder, Danmark, Finland, Island och Nor- ge skall engageras i serien. Nordis- ka författare, vilkas verk -utgivas i serien, kommer att erhålla foyalty på försålda exemplar i -sedvanlig ordning, : enligt gällande. italiensk förlagskutym. S Den "planerade . nordiska serien ren, lektor E. R. Gummerus i Nea- pel, som även skall skriva presen- tationer av de enskilda författarna. Urvalet och dige Medelhavs-länder samt i Sydameri- genom även komma & åtarike vid .s | utdelningen av det andra stora kommer att "redigeras av författa- |! har förslag även framlagts om 1ut- givning av svensk lyrik i en myc- ket landet, Utgivningen av svensk Iit- denna kommer att spridas ej en- dast å Titalien, utan även i andra ka, där litteratur på ätalienska rö- ner stor efterfrågan. Författare som publiceras 'på ätalienska kan däri- i världen, det s.k. "kommentar : skall så sig an To, Affärslivet självt är inte heller betjänt av några excesser. Större företag, inom vilka tjänstemännen själva anförtros representationsrätt, har i många fall svårt att komma till rätta med överdrifterna. Det är ungefär som med småbarn ' och fickpengar: "alla de andra får tre kronor i veckan; bästisen får vara uppe kill klockan nio, . » "Göteborgs-Posten Utan "attt förringa radionämn= dens insatser för god radioscd måste man påminna om att var. ken sammansättning eller ar= betsformer motsvarar de krav: som måste ställas på ett obe- roende organ med "str ita gr anskningsuppgifter, | : ' Handelstidningen | Ännu är det för tidigt att av= ' läsa » vilken 'mån strejken förde över konsumtionen till svagare ' drycker än starksprit, Bestående är dock, att en bred tfolkopinion öventygades om "att sprit, och våldsbrott har ett stort samband. Den insikten kan medföra större - förståelse för nyktterhetspolitiska: åtgärder, liksom det tillfälliga - totalförbudet vid storstrejken 1909 banade mäg för en skarparo joe v Västerbottens-Kuriren Ne Viktigare än att | bekymra boss" över evehtuellt-uteblivna turister är att beredskapen ännu en tid hålles. hög,: och det vet vi är medicinalstyrelsens politik. Stan= nar. det vid vad som varit har .; vi ändå fått 'en .erinran om att : epidemier ttrots : allt "kan inträffa + : » Jäveri & wånt land, vilka'vi nästan - upphört att fundera & över; . : Nyboterna: "Em stor del av de 15' miljonor N som : danskarnäå 'tjänat! "på - den .- svenska spritstrejken vandrar nu . tillbaka över Sundet för att pla- - ceras i sommarställen I Sverige, « meddelas det, Så har vi strängt taget sålt: en del av. fädernejor= : dera. för. Aalborgs . salvavik.4 Flömgin i 'Göteborgs-Tidningen Nr »— Jag "menar inte. ätt Iyrikläsa= ' ren har ”fel”' om han söker allt : i lyriken — från tröst i betryck= ; ta stunder '; till. intellektuella ; knäpperier.- av" avancerad . art, men jag har ett ung av miss. | tanke om allt lyrikläsningen för - många läsare ' blir. något stags ' Vuk bo feet Stig Carlson dj Vad” är dets som säger att slö-. : serj. skall räknas endast om det: avser pekuniära förhållanden? ” Är inte tid, trevnad, gemenskap, : | trygghet och en rad andra mera abstrakta" tillgångar också vär. ' dén'.som. skall behandlas "med '; fom: möjligt lika stor aktsamhet - som pengar. . Perspektiv . | : studieplats :. > för student Majoriteten av de 15.000 stu? denter som släppts ut genom gymnasieportarna i vår konkur- rerar mt om: utbildningsplatser- na: vid högskolor och universi- tet. Till spärrade linjer för bli-. vande ' civilingenjörer, läkare, tandläkare, jägmästare, veteri- närer, civilekonomer, gymnastik. direktörer och. agronomer är konkurrensen minst lika . hård som förra året. Handelshögsko- lorna tippar 1.800 sökande,' vil ket. innebär rekord, Universiteten får ett kraftigt nytillskott. Stockholm ' väntar 3.000 recentiorer, Uppsala 1.500, Lund 2.000 och Göteborg 1.000, såvida alla kan placeras, Rums- bristen är stor, och 'speciellt Uppsala fruktar därför stagna= tion i den kvantitativa utveck« lingen samtidigt som man. för- bereder att utnyttja nationshu« sen som nödbostäder. Vi samhar mer vishet från miss« kande än från framgång. De, h tionell serie att-ske i samråd med lektor Gum- merus, Sveriges” "Författarförening och Sv. Institutet. (samt med för- grammofonintalningar italienska, ”Vår kids tyrik”, med text på som inte begått misstag, har fro- ligen inte hedler gjort några upp- som | 'När Gud fäller ett träd, ser han till att hans fåglar kan bygga sitt redan rönt mycket stort intresse, ” Tidningar). buerföreningarna 4 de övriga nor-" ee : St ba 8 andr legitimering a av egen passivitet, - — ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.