" Tonga Zect 20 måla 1808 Y' MH ,' som "tagit självståndigt k utanför he kraftigt ökat; Det beräknas att för mnätvarande nära hälften av denna samhällsgrupp är: yrkes- verksam ”någon "tid på ånet, Men om 'man bortser från de få som endast har tillfälligt fö 4 , I, Detta. är; I särskält ka en + situation,' där det framstår” som : angeläget , attib genomföra "mefor- mer; som "ger den gifta kvinnan vell valfrihet mellan arbete i " hemmet eller arbete på den öpp- na V marknaden ! "och: som också berör frågan. om . ökad: Ning på arbetskraft, De åtgärd bete,: och räknar dem som för- värvsarbetar mer än halvtid un- der större delen av året, blir an« delen omkring en femtedel. " Dessa , förhållanden - har med- "fört sett" flertal problem som nu väntar på sin lösning. Ett av dem är frågan, om den, lägre yrkesin- redad. vid "för ”att st ulera gifta; kvinnor. till arbete utom lösa | Ur : arbetsmarknadspolitisk synpunkt är detta allvarligt ef- tensom tillgången” på manlig ar- torde de a Den bfrikanska | toppkonferens, som . i "onsdags tog sin - början, i Addis” Abeba . med: kejsar Haile Selassie 'som' värd och. centralfigur; förtjänar förvisoo det ' största be- aktande” av svärldsoffentligheten. I den etiopiska” huvudstaden träffas här för första gången den tunn- ' ten, på "den svarta ” kontinånten, män som försöker överbrygga år- hundradens' vefterblivenhet och. på snabbast möjliga ' sätt föra sina | resp. länder in i den moderna ti- 2 arbet hos I kvinnor; ligen gifta kvinnor. Til en "mye- ket 'stor del har dessa sin för- |: th klaring' i förhållanden inom fa- miljen.; -De"” senaste ”åntiondenas genomgripande” "omdaning" av fa- "på om verka; positivt. Dessa föränd. ar "är ”arbetstidens förkort- - ning,'likalönsprincipens godtagan- de, ökade möjligheter till deltids- arbete inom! wissa områden, :Des- miljelivét måste här anal : och utredas. Det finns 'en vad faktorer som i negativ eller po- sitiv rilotning, . främjande eller . genheten. hos' de gifta Iwinnonna, Sociologen, : ' professor . Edmund Dahlström, har i en skrift föst uppmärksamheten på dessa pro- - blem, De är emellertid till sin . verkliga innebörd mycket kitet kända. . Andra” spörsmål som heller in- te närmare undersökts är om hustruns: förvärvsarbete påverkar ' familjegemenskapen, hur det eko- nomiska utbytet varit i förhål- lande till familjens inkomstbe- hov, vilket ”slitage” hustrun ut- sättes' för, etc, Genom en under- sökning med tonvikten: lagd på just dessa 'problem skulle man klarare kunna bedöma vilka falk- "forer som . bestämmer '. en gift kvinnas ; benägenhet att - stanna i yrket ; eller efter. någon tids i bortovaro återinträda i detta, Det torde därför som framhål ' ökar - möjlighe- ber för gifta kvinnor att. åta sig förvä "utom ." Med"! dessa "omständigheter ' som bakgrund ', har i” riksdagen, före- slagits en undersökning av ”fas miljehinder” som kan tänkas på- s verka: de gifta kvinnona! attt ta förvärvsarbete utanför h is Inom : "niksdagen: var man nog enig: om" behovet av jen: grund- forskning om fö landena kring gifta kvinnors arbetsinsatser” In= a dens "utveckling. i betstaradit... so gneren Emellertid Denna - målsättning - utgör: "den Or den så 7. I minsta en och grundvalen ” för” de. 'diski som nu pågår å Addis Abeba, Rea- listiskt inställda 'observatörer 'an'- ser, alt” även. om dessa förhand- lingar "icke leder dill 'något grip- bart resultat; ja även om det me- ra blir.ien uppvisning av motsätt- ningar och", tvistefrågor än! av enighet och samförstånd, så. lig- ger "det en framgång wedan & det faktum, att ledarna, för. 32 'afri- kanska "stater: på ”den' mest olik. artade ' utvecklingsnivå här kun- nat samlas kring ett bord. "Det icke minst intressanta momentet i denna konferens ' utgör' dess möj- lighet.” till" direkt > persönlig kon- takt. mellan; afrikanska” statschefer och. politiker, som tidi icke Kejsar Haile centralfigur . vid. den afrikanska : ; foppkonferensen i "Addis Abeba, . säkna "med att "Addis "Abebakonfe- rensen ingående kommer "att be- fatta sig med problemen : om "An: golas, , Rhodesias ' "och Sydafrikas ställning, även om det hänvid tor- de bli. svårt att komma” fram till ett gemensamt program, I Under alla omständigheter kommer den afris kanska ” propagandan ; mot .: dessa västligt : dominerade "länder att skärpas och man har” redan: hönt paroller” "om, ; militänt och | ekono- miskt stöd åt" de .rebellrörelser, som hotar de portugisiska afrika också till pågående” ukroånlga Man nämnde särskilt den: veten- skapliga analys av 1960 :å års folk- och :bostadsräkning som statistis- . ka centralbyrån i js 'med "om "det ut 'som "behandlad: 3 frågan fann. man” iklentid den |; och rr or (genoen för. omfatitarnid. Man hö d Sens om” men givetvis att präglas av. alla de vanliga ” ”anti”-parollema: mbälrod ”»” Pans . även syssla med frågan om en in- tensifiering -:'av det ” ekonomiska samarbetet mellan 7 de: "nya stater- pa €' Afrika. Det har också gjorts]. Selassie, värd - och äckliga pl proj "Afrika, ' wäilka på denna, toppkonferena får de : bostadsstyrelsern sabt i gång. Cen- terns och folkpartiets Tepresen- "santer' reserverade si; .Dé ansåg salvan ådang och innebörd "a "än: vid de vid de vanliga afrik ka och aft ST 4 ka sammankomsterna, där vissa bez inte - bostadsräkmingens; tillräckligt för attt tillgodose. de aktaella kunskapsbeh - ilogd: knappast finnas något område av . samhällslivet, där behovet av en un- dersökning är så starkt som be- träffande frågeställningarnma kring isk gifta kvinnors förvärvsarbete. BÖN I EW isen OFFICIELLT FASTSLAGNA n . NETTOLÖNER + tio skulle kunna skapa « den före- ställningen att samhället anger frnnd nn hur mycket den ena: och .dent andra .individen är- värd, menar| -: Kr - Falu-Kuriren: ren Pettersson; man är värd..bara en . femtedel så mycket som, gene= raldirektör Upmark? Ett samhälle där det äns en . officiellt antagen mätare för:vars och ens' värde som medlem. och där individens ”samhällsnyttig- het” kan avläsas i t.'ex, löneta- ibellerna, ett sådant samhälle 'är en -skräckvision.' Ordet lönerätt- visa bör förbli en obestämbar klyscha som nyttjas i förhand- lingstider och som väl: ingen tar riktigt på allvar. Ty vad skulle ' Jaha, tänker” brevbärare Ma a >" Dét finns därför. Hefnl - träffar "| och livliga , utlandsförbindelser har 'SLILyg: vissa I om att ett livligare varuutbyte mellan de afrikanska Tindöma både. kan " ”Jutanför Egypten kan den nya fe- af I medelpunkten för de ekono- miska och finansiella överlägg- ningarna står den "Afrikanska Ut- vecklingsbanken,' som främjas och kontrolleras av FN och dess fi- "Det ämnda ” har vederbörligen skickat "observatörer till Addis Abebakonferensen, vilka torde få sig till livs många och Bland sådsna kan redan ri näm" nas projekt om byggandet a av stora jär skulle + överkorsa världsdelen" både å öst-västlig och nord-sydlig” riktning. Att en ut- vidgning 'av det” afrikanska järn- vägsnätet skulle vara ' till" största gagn för, "Afrikas ekonomiska tt. veckling" är självklant ”— men det blir en fråga om pengar och or- ganisabtionskraft, som afrikanerna givetvis icke själva kan åstadkom- ma,' Det vore: för - de afrikanska statemnia kanske ' förmånligare och viktigare i nuvarande läge att. slå sig samman om. gemensåmmsa flyg- och sjöfamtslinjer ä stället . för. att ödsla, bort kapital på'att av pres- tigeskät ” grunda ' och driva egna statliga Kommunikattonsföretag & av denna amt, | ” ?I vår görelse Narier vidgsde .t 1 n, möodga att tiksdågen”å ånyo” får be- fatta”. sig med yblemeits kärn- punkt när de båda ämbetsverkens utrecning blir färdig." IK å i skogsbruket” anser tidskriften "Skogen: att "man : fortfarande flera : "decennier, "innan 7 hästen spelat ut sin roll. som” dragkraft, CAN räknar dock” He en fört 1 gående ' ökning"av traktorns roll för: skogskörningen. ' För närva”' : rande: går- utvecklingen! däråt :med .Stormsteg och :hästens för-| torn” blir" allt "mindré. En "orsak 't härtill” är att -åldersklassfördel- : ningen: var "ogynnsam bland de . 179.000” hästar som fanns i vårt . land" 1/6" 1962. Därav var: 158.000 | "djur tre år och mer; Föleris antal |: uppgick endast till 6.100, en all- deles för låg siffra, Den! snabba av h be- egentligen lönerättvisa i a? Att SJ-chefen har så och så myc- ket mer än brevbäraren? Eller att de har. precis lika mycket? Eller kanske rent av att general direktören har mindre lön, efter- som han har' ett intr e lyses bäst genom att ange siffran för 1942: 591.000 hästar och stäl- . da den i-relation till. siffran' för 1952: 386.000 djur .och dagens siffra som torde ligga : kring 175. 20 jobb och får sitta på en stol i stället för att klättra upp och ner för trappor dan i ända? Ja, man kan ju alltid fråga. ev DE MINDRE FÖRETAGENS FRAMTIDSUTSIKTER I har varit föremål för ”spekula- tioner. i olika riktningar, inte nine? i samband med att de eu- - handel. knaderna dryttats. BL a. har det framhål- lits "att de större marknaderna kräver stora företagsenheter, vil- e- ket .skulle medföra svårigheter för smärre enheter. Det är emel- lertid ett resonemang som är allt- för förenklat och inte tar hänsyn till verkligheten anser Öster- götlands Dagblad: Givetvis: kommer, stora . aföres tf heter att bli nöd de större marknadssammanhang- en, men. dessa enheter behöver "kompletteras i” olika "avseenden, . Dels finns det en oändlig mängd " uppgifter : på '. hemmamarknaden . som kan ombesörjas endast av mindre företag med en hant- ” verksmässig struktur, s dels kom- mer sy t U törer till de stora företagen att utvecklas ytterligare. os Man har för övrigt inom hant- verkets och industrins ibranschorganisationer "kunnat konstatera — att' intresset för svenska ' småföretag, som är be- redda att leverera på utlandet, stigit högst avsevärt inför det nya marknadsläge som nu håller på tt uppstå. ? En gynnsam I faktor är "härvidlag att denna typ av företag i fråga om : rationalisering av tillverk= ningsmetoderna står: på en för- 4 led räcker dock myc- "måga" att konkurrera med trak-'] de” av” den” "västliga världen och betraktar det närmast som en" tids- fråga och en fråga om ”stormak- ternas och. FN:s sbaltik," när detta mål kommer ; att vuppnås. Man” kan ket väl Det är inte där skon " klämmer. Teoretiskt" skulle vi in. » te "behöva, mer. än : oirka' 30.000 ”hästar i lämplig ålder "och i god i Komdition för att driva ut':hela det sveriska. årsbehovet av' gagn- e virke, "omkring 50 milj kbm, fort- "sätter Skogen:. : s Det” stora problemet ligger" på ”körarsidan.:": Rek 'ryteringen' » till |: - skogsköraryrket är allt för svag, "vilket medför att medelåldern in- om yrket stiger, Man kan räkna med adt "det finns inemot 50.000 personer som fortfarande är be- iroende av. skogskörning för sin ; utkomst. Omkring 30.000 av dessa "är enslutna till RLF och Dorte : mot . 10.000 är” di | nellt "en > särställning. Den” finska med: Finland d "traditio- Jol PEN vars andra : för den i kooperativa sjord- brukskrediten i Nörderi, har under årens fpl i många. övscenden tjä- tresset på både, åns och svensk sida blir vett länge" 'planérat” gräns- möte, . .som. i ”eslutet av. juni äger rum: i Tornedalen, där ' fepresen—- bänter för Andelskassornas Central AB' och. "Andélskassonnas , .Cenitral- förbund .t. Helsingfors samt Sveri- skemål att finsk: "svensika” Studiebe- sök Kommer still stånd mera vegel- bundet: = SN : a I dagamia landsbygdens '. "kapitalförsörjning | :å dessa: ; nordligaste : områden, utan avser också att” ba” upp" Frögar. om nyländska : Sverige och redan" i sommar. blir en större gruöpp . svenska” ord= brulkskassemän i. tillfälle /att 4 till Finland. Detta studiebesök blir förankråt: till den. finska rörelsens och: känst Svenska skogsarbetarförbundet, 7 -:. Ovilligheten att satsa på utbild- i ning : av - hästkörare bottnar, till egen. förnämli "skola; Cebhand- institutet utanför - Helsingfors, vil- ket medger 'n nära kontakt med hu- avsevärd del i: osäk om -hästkörningens framtid, +; . Det.är ekonomiskt oförsvarbart att inte sörja för att det årligen utbildas ett tillräckligt stort an- "tal hästkörare," anser Skogen, |! Vi "men : även att: medföra' utflykter ttill inte bara kasseongomniisatortskt utan även his- toriskt intressanta trakter 4 södra och mellersta Finland. +: frn väg iltt intensifieras för våra, kas- serönelsers. vidkommande. Detta är nyttigt: "och stimulerande tför ”våra organisationers lärbete, 'men det” är också glädjande” i "en" wådare me- ning, - då : praktiskt samarbete av den. här arten" ofta är ägnat att vidga ' en vänskapsfull " ömsesidig 1 Bitt annat uttryck för köntuktin- hållandevis hög nivå jämfört med utlandet, - förståelse, för våra länders olikar- tade problem och fördjupa ingik- ten om der omistliga' samhörighe- ten. mellan : våra” folk, förklarar tidskriften," NNE i MA a rt å | Var. d:e: svensk. "är mer än 67 å år Atallet > "svenskar, . som är. över 67 år, beräknas 1965 muppgå till 828.000, -men: nedan wedarn 1970. sti- ger siffran! på dem som är t folk- 1980 har wi inte mindre än T131. 000 invånare över 67 år. ” > Det finns nu i hela landet 43.000 ålderdomshemsplatser' . och dessa ökas med ca 2.000 per år, antingen genom ombyggnader eller att man bygger nya "ålderdomshem i kom- munerma. Under tiden 1955—1962 fick man 16.500 nya platser på ål- åttondel av Sve- | tuella stormaktsställning. nl nens s styrka därmed skulle min- alna varit så angelägna att uttrye-' Ikais pensionärsåldern: till. 920.000 och |” | Aktuell - Att den senaste arabrepubli- ken föddes för snabbt har allt mer bekräftats, Så khinge nas- seristerna förblin i minoritet derationen inte tas på allvar. ' : Dagens Nyheter. När Frankrike i dag framträ- der som den ledande maktten på kontinenten, "sker detta i kraft av nationens egna ' fredliga in- satser. Det finns god täckning i verkligheten för Frankrikes ak- Nordvästra Skånes Tidningar. "Ett av de besvärligaste fin- ska inrikesproblemen är de pe- riodvis återkommande 'statsfi- nansiella kriserna, I regel bott- nar dessa i att man för att kla- ra regeringsfrågan och ' -andra uppdykande ” politiska: problem nödgas acceptera: kompuwomisser mellan partierna, vilka går ut över statskassan, ' : . Västerbottens- Kuriren. : ” Högern har tagit alltför Tätt på centerns och folkpartiets si- tuation, De. har. nonchalerat. det faktum att dessa partier vid en sammanslagning ' mellan de tre oppositionspartiernia skulle för- lora flera "hundra tusen röster och att den samlade Oppositio- Skånska Dagbladet. Vårt femte universitet har nätt och jämnt börjat ta form, . när statsmakterna på allvar måste börja . överväga att , skapa ett sjätte." Det skulle' kunna: före- falla brådstörtat men är säker- Egen” sakligt sett” alldeles fika tigt” handlat.' Om idet: är, något erfarenheten visat är det näm- ligen att > utbildningsbehoven växer snabbare än vad även de bästa” prognoser ' ger vid handen, försöka vara ute i god tid: ":' : - Svenska Dagbladet. kommentar: Fr Edenman' har. allt: skäl "att |". kvällen blev resultatet en tra- fikgröt ev sällan skådat format. Från huvudvägarna kaing Göte. borg rapporteras "köer som kröp fram med 10 km has= tighet i timmen, ve Handelstidningen, ” T Av det finns målsmän, som är - undermåliga fostrare, ”tordé vara sant, men då inte heller samhället har de resurser, som fordras för att. kunna ersätta dem, är mycket vunnet redan . om en konkalat med polisen kan få dem att förbättra sin tillsyn och inse sitt ansvar. : « Sydsvenska Dagbladet. "Vi snålar med Pengar till tra=. fikforskning på ett sätt som in- nebär . högsta mått av slöseri med trygghet bch människoliv. - Vi snålar med pengar till tomt. - mark vid utbyggnaden av vissa tätorter och ruinerar en hetl ge= neraltion invånare på trivsel och social komfort, Många än bered= da att snåla på Ppenigan till skydd . för vårt jordbruk, trots att detta kan vara allt förslösa vår nalio- nella trygghet och tära på wåra möjligheter att bidra till värl- dens s försörjning med livsmedel, : Perspektiv, os Man säger, ' "att kor mjölkar bättre bch att blommor växer fontare,. om de underhålls med ' musik; Nu gällar det att lära alla människor "att trivas med den modernaste musiken, så att inte läkare och ambulanser bes höver rycka ut till konserterna, > Påli Västerbobtens-Kuriifien:' | ge: dem också : ansvan, Det finns ingenting "som ”sporvar en ung människas" ansvarskänsla och - arbetsvilja som den' äldre kams ratens : ”ord så Vägen”: Je ls; ; 1: Det blov. dålig 'e Cifokt a av. SEA villiga medverkan 'ef del av; de s.k. kulturarbetarna demionstre- rade vid:årets'1-majtåg, Det var onekligen märkligt att höra bur |. regeningsförespråkarna->. nedllå- tande talade om. ”överbud”; när den: samlade" borgerliga 'opposi- tionen" i; handling ville" demon- strera den förståelse för kultuir- behoven, som .sodialdemokrater. vällspösten, : "uttalande ger anledning Hill en. rad -veflexio- ner, . I. första band /'fäster man sig vid nämndens arbetstaktt och den brist på "respekt för "dess verksamhet,' som tydligen finns bland programtjänstermännér, En nämnd, som i en brännande ak- tuell- och . konitroversiell - fråga inte kan samfla sig till. ett utta- lande utan mer än jtre månaders dröjsmål; har fällt en hård dom]; över tig själv, Nu, när de fles- ta glömt vad som förekom den 12 febr., är- nämmnidens åsikter" av föga 1 betydelse. ID: : Östergötlands Folkblad: Under. veckoslutet fick vi en vink om hur det kommer att se ut på de svenska kustvägarna kylarna mot havet och när”alla skulle hem igen på söndags- ser dock att ju längre uppskov, desto större skulle kostnaderna "bli. Som uallra angelägnast mås- te mu betecknas "att: förbereda övergången så att dess offer i döda och lemlästade blir så små ”som möjligt. Många svåra olyc- kor kan nu skrivas på vänster- "regelns konto, och det får na- uar riges invånarantal är över 67 år. Man kan tvivla på att beslutet om högertrafik har lika stor för- ankring i folkopinionen som. i > niksdagen, även om . en sväng-" ning skett sedan 1955. Man 'in- ligtvis inte bli så att man by- ter ut en Molok mot en annan, då vi sluter oss till den höger- regel som är vanligast i de ut- ” vecklade länderna, bland vilka "flera gått över på 1900-talet. De som kritiserar det långa uppsko- wet med beslutet i Sverige bör 'också betänka att övergången kanske inte varit Jättare i det gamla hästsamhällets dagar än i den tekniserade samfärdselns. - När Portugal 1927 bytte sida, så sades det förresten maliciöst att endast åsnorna gjorde .ån- Rn "Han! var född i "den grekiska staden -Tarsus av judiska för- äldrar: Därför bar han dtb gre- kliskt och ett judiskt namn. Så- känd släkt. Själv kom han tro- ligen. i tidiga ' år till Jerusalem nu en utbildad judisk teolog och stod - högt .å anseende hos sitt folk både på grund av. sin fär- dom "och. sitt stora wit för, den fiälllonella "religionen: och ” den judiska traditionen... Antagligen hade han mötlh Jesus, men detta möte hade endast fått hatet att flamma upp ännu starkare mot Nasaréen. och hans lärjungar, Med hefa sin eldsjäl kastar han sig in j kampen mot den nya läran och den nya ”sekten”, : Då skedde något. Medån han i sin själ och med sin mun sam-= tyckte till mordet på Stefanus, fäste han Kin blick på manty= rens ansikte, som strålade lik+ som en : ängelis ansikte, Denna glans och de märkliga orden om; förlåtelse, 'en öppen himmel med en levande Kristus blev. liksom ett spjut som genomborrade den ärlige "mannens hjärta, = '' Nu war stunden kommen. Om> strålad av en himmelsk glans hör han en känd stämma. Kan= ske han senast hörde den stäm- man ropa från Golgata kors. Vi vet det inte., Rösten wopade ett känt namn. Saul var den ju- diska ' formen för namnet, den form som mor hade använt när hon ropade på sin lillpojke. Men denna röst, som han nu hörde, var ömmare än mors. Den gick rakt in i själen. Och frågan som följde därefter åstadkom i»> ett ögonblick "en hel revolution: ”Varför förföljer du mig”? Ja, varför? Motivet? Hurudanit är det sinne som. din tver och tin framfart vittnar om? Saulus var besegrad. Han viss. He det, och han erkände det. Rösten var Nasaréens. Alltså levde han! Alltså hade : hans | "ord varit sanna! - För första gången kallar Sau- lus Jesus Herre. Det blev hä- danefter namnet för all finramtid, . Jesug hade besegrat sin stör» ste motståndare. . - Du ' kristne, förlora - inte: bron vändningar. . s (Jordbrukarnas Föreningsblad) på Kristi makt : are rät a " När ni skaffar medhjälpare | så . vitt vi kan fördtå!var han av ” och: gick där i skola. Han war
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.