—" — LAHOLMS TIDNING . inte "den pessimistiska synen. på |- —- LT TORSDAGEN 1 JUNI 1963 "LT = =, > Företagsamheten Hur skall det gå med den en- skilda företagsamheten i stor- driftens och stormarknadens tid? Kommer de mindre företagen att ' försvinna? Den frågan ställde ordföranden i Sveriges Företaga- res : Riksförbund, bruksdisponent Erik Hovhåmmar när han öpp- nade årets förbundskongress. " Det är känt att man inom den mindre = :företagarverksamheten ser pessimistiskt på utveckling- en: Man anser abt det blir svårt för mindre företag att följa med i konkurrensen . med utländska företag. När gränserna öppnas och handeln blir helt fri kom- mer företag av annan nåtionali- och” framtiden "den mindre — kommer förmod- ligen inte att minska i omfatt- - mving.- Man behöver bara tänka | 53 på servicevenksamheten. Enbart "denna . kommer - att betyda ett stort antal företag, drivna som familjeföretag eller bolag. ' . Statsmalterna har. under se- nare år inte'stått likgiltiga för företagarfrågorna. Givetvis upp- fyller inte statsmakterna de krav som från för håll ställs: på d Hälsovård: under utlandsresan || ” Att ha semester är skönt, att re- sa" utomlands är en upplevelse -— men att bli sjuk utomlands är en katastrof, som lyckligtvis de flesta av Sveriges snart 200.000 utlands- turister inte råkar ut. för. Något litet 'magtrassel kan maturligtvis ställa till obehag — men det finris sält alt undvika även det, Resan har sin alldeles egen hälsovård, hävdar dr Per Strömbäck, som "själv genom ' sin anknytning : till såväl Röda Korset som idrobts- rörel är en av våra flitigaste . dem, men en del har dock gjorts för att underlätta verksamheten, AB Industrikredit och AB Före- tagskredit. har inrättats, - Garan- tilån har tillkommit, En viss råd- ”givningsverksamhet , sker ” genom fö för Företagar- tet med sina lägre kostnader, att bli alltför svåra: konkurrenter. .Det är främst de lägre arbets- organisationen har. inte "mindre än 30 medlemmar som är riks- och varför g dönema som sänker kostnad för de utländska fö Pp "fra" möj att få 'sin föst lohet atmadstrå " Men kk då & hörd på Hel Ashol. Några att bli den enbart avgörande? Enligt vår uppfattning kommer kvalitetsfrågan att , väga. dika tungt, Svensk "företagsamhet har sin stora chans genom produk= tion " av litetsprodulter. En av dem sitter i förbundets led- ning. Bland de! frågor, som på senare. tid warit och fortfarande är aktuella” och som" företagar- viksdegsmännen tagit upp moti- ägen i riksdagen, kan näm- god; reklam och en god service nas ' återlånen från. ATP-fonder- kommer också att bli verk medel att hävda: svensk företag- |. ” 1 fattar samhet, Om 'vi för- na och elsk : Vid 1962 'års riksdog togs åter- bundsördföranden rätt. delar. han företagsamheten, ” även: om an+ galet. «nyetablerade företag” mins- kar. Vi tror han har sätt Man har tidigare spått död” åt.” den frå "upp "av bland andra her Torsten Mattsson. i Eneryda (ep). och - Torsten Andersson i Tvämhult (ep) vilka båda tillhör fö I + H har sto- resenärer, ' ”Att . vara frisk "utom- lands är inte bara piller och spru- tor utan mycket annat också”, Det finns sjukdomar som hem- resa är” enda botemedlet mot — eller 'rättare sägt: den bästa läkar- vården ' finns - hemma. Men perso- ner som "vet alt de har sådana - sjukdomar ska" inte" resa wutom- ' lands,” De förstör i första hand för sig. själva, men 'de: förstör också för. sina reskamrater. 3 : . Hur frisk, man än är måste man vara medveten. om att en utlands- resa innebär. en påfrestning, som de allra flesta klarar men som ast finns några som: inte tål. Strömbäck anser det till exempel obetänk t av k ait utan sin” doktors goda minne ge gig ut på en långresa. Den mande miljön, den främmande ma- ten och. den främmande . rytmen blir för" en: sådan person en på- frestning i' stället för: vila, . - : Från medicinskt håll har det också .betonats,' att med varje fall inte” oro: 'sig för det, våpckar dr Strömbäck. Den ställer om . sig "tämligen . snart och . allt kommer att gå sin gilla gång.: Den besvärligare "delen: av mag- bekymren är de inte så sällsynta födoä psykiska sjukdomar -, sbör undvika tropiska "områden, Samma sak gäller våra populära turistmål un- -— Maten tillreds ju, inte på sam- ma sätt som.-vi. gör den och 'det finns stora . möjligheter. att den! mr på : det ena eller der: de allra månaderna. .: Värmen ökar don- dövas motion > "riktades - särskilt VE märksamheten/ på "de mindre mindre föret. , men ut- veocklingen har gått åt det mot- satta hållet. Det är säkerligen riktigt att åtskilliga företag kom- mer att omorganiseras eller helt försvinna, En viss strukturratio- nalisering +» kommer ' man - inte ifrån, -Den- kommer att drabba de flesta branscher. ”Ätskilliga företag kommer att få delvis an- |. I nat produktionsprogram. ” Men föret 1 — enh ” FÖRSVARET. OCH. .LOKALISE-. RINGEN. ' planerade åtgärden. att "börja sän- |. betydande. o1 m- da. «värnplikti ga tining i Norrland innebär ett, 'inemento, 1. som vi har all anledning. att ob-1: servera, ”.anser ” Ö ste s P osten Det- vittnar om ett svaghei stånd, som befolknings-" "och 1o- kaliseringspolitiken måste komma . till rätta med. Tidigare har' vis- serligen också sydlänningar skic- kats norrut för militär. utbild- ning, "men då har det huvudsaklis gast rört sig om specialister 4 eler vissa frivilliggrupper, Nu är tu- ren också kommen till de norr- ländska .kärnförbanden, som tidi- gare fått sitt manskåpsbehov” till- " godosett. från respektive kringlig- = gande: bygder, att fyllas ut med sörlänningar. . . vå « Låt oss nu 'endast hoppas att de tokaliseringsåtgärder som för- beredes:”snårast måtte komma igång "och" bli av' sådan” omfatt- ning "att. de inom . någorlunda |; rimlig tidpunkt ånyo kan åter- ställa: balansen mellan tillgång o. företågt - Det” fram- hölls "att återlånerätten bör re: formeras;; så att. den" blir [reellt lika för alla grupper. Man för- .ordade en: höjning av återlåne- röker från 150 tilll 75; procent: Vida e föreslogs” "att en kreditin- räls Ming "skulle" få” möjlighet. att rt dpengar som » Säkerhet, Larsson i Borrby; Nilsson i. Tvä . rålund och Eriksson” i Bö okmora bv'den särskilda: skatten" på riski energi. De har” "också än immer till ; 109:000,' en reform "som" skulle gynna: de: mindre" fö- : tetagen, a roritöre har emellertid avslagit, Sveriges Företagares : bänd = är en: vaken" "organisation som": : på allt” Sätt . bevakar ; sina "intressen, Den fyå- der. därför. en stor uppgift i nä- ringslivets tjänst, Den har med- "werkat till åtskilliga förbättring- var och kommer: : säkerligen. att i "framtiden höra av sig minst lik itigt som hittills, : TILLFÖRSIKT, r BIOBRAN j » SCHEN? ÄR Är efter år har den svenska filmt ihen och biografnäring- behov av militär 1 i Norr- lant illägger ÖP ol KREDITHANDELN . ' Studieförbundet Näringsliv och Samhälle/ I har. gjort, en utredning om; kredithe ndeln.' Kontentan av denna. blev vad man väntat: det är mycket dyrt att köpa på kre- dit,” skriver > Skånska Dag- bladet. - Vad som främst gör kredithan- |. deln så dyr är det "system för ränteberäkning som på senaste ti- den blivit allmän. Man tilläm- par s k rak ränta, Det innebär att man hela lånetiden får betala ”en' tvingats” leva under knapp- hetens' kalla” stjärna, förklarar Biografägarerd:' "Det. har varit hårda bud "och « med :selektiviteten i. repertoaren har. det varit si och så, Läget fö- .refaller nu relativt snabbt att. bli ett annat.' Ett total slopande -av " nöjesskaten på wåra biografer "kommer tvivelsutan att mtgöra en .stimulans till ökad. verksamhet "för våra producenter, både kvan- titativt och kvalitativt, Det be- tyder att wi kan räkna med ett större antal svenska filmer per år än vi nu fått nöja oss med; något som. bara kan hälsas med största tillfredsställelse då ju den kh filmen är och förblir Wwänta på det u belop- 1; gg . pet även efter amorteringar. Det- ta gör att räntan blir mycket hög, oftast dubbelt, så hög som nor- malt. Kredithandeln i Sverige är in- te på långt när så utbredd som i en del andra länder, särskilt Amerika, Den gamla metoden att spara först och köpa sedan håller alltjämt som affärsnorm hos oss. Den ökade bilhandeln har emel- lertid medfört en ökning av kre- xithandeln genom att 60 procent av köpesumman får betalas på 15 månader. En annan omstän- dighet som medfört en viss ök- ning av denna handel är de s, k. köpkorten. Dessa har dock inte blivit någon succé, De fick ett ' uppsving genast, men vederbö- rande = kreditföretag tvingades gallra hårt bland kunderna. Kvar blev de som egentligen inte be- höver dessa kreditkort annat än av praktiska skäl. Vill man ha en vara innan man har pengar att betala den, är den "billigaste vägen att låna i bank. Då blir räntan lägst. Men vem som helst kan inte låna i bank. För de s k privatlånen i bank tillämpas: för övrigt också rak ränta, ser BR . LR ens den för våra biografer oumbär- ligaste, +=. us Men «det. är "inte "bara den '" svenska filmproduktionen som kan förväntas öka. Från många håll i världen sias om Stegrad verk- samhet: : Inte minst "gäller detta Holly- wood, där ateljéerna, länge mer eller mindre obrukade eller ut- hyrda till TV, nu åter börjar tas i bruk för sina egentliga ända- mål. En ökad emerikansk aktivi- tet kan bara hälsas med "glädje; filmen från" " Hollywood - utgör ”bodyn” i våra biografers reper- - Optimistiska tonfall hör man ” också från Italien och England. Något mera dämpade är accen- terna från Frankrike och Väst- tyskland men i inget av dessa län- =S kan en skattereform uppskju- mycket länge till och pro- duktion på så sätt få bättre utgångsläge; En lång rad itali- enska filmer är för resten inköp- ta till vårt land för nästa spel- är och den svenska filmpubli- Ken måste vid dot här laget ve- da a et wverl ligt spännande i europeisk film äger rum i de italienska ateljéerna. Namn som > Antoniori, Visconti, Fellini,. Bo- I ; | sticket "mot" smittkoppor, de tre "Jen lyckad : resa är en god kondi- | skulle: höjas: från 404 000: kilowatt- | ">= > Det 'är- "också . olämpligt att. ta med små barn: till mycket: varma trakter. vo — Men "man kan” "mycket väl ta dem med om man kan finna -ett viktigt "hotell, där man vet > att hygienen ' är god: Men 'små barn kan -- vara - mycket : känsliga : för stärk värme; En resa utomlands bör ”förbere- das i,god tid och:dr Strömbäck menar i likhet med många av sina läkarkollegor att de billigaste och - bästa : sjukförsäkringarna är sprutorna . mot ”tyfus-paratyfus och den. sista. injektionen före: resan "Imed gammaglobulin. (möt gulsot). 2. En annan grundförutsättning för tion. De festa "läkare "råder. 'sina patienter att, ta ut några semes- terdaga koppla av. 'Den som jäktar direkt från jobbet in i charterplanet be- höver. flera dagar "på: semesteror- ten: för, att komma i form igen, Likaså behöver alla resenärer" ett par gemesterdagar att pusta ut å VAR NOGA MED —- KROPPSUYGIENEN | "I "resans hälsovård är' kläderna ett viktigt kapitel. Jag anser att man - bör ha lätta kläder med sig. Personligen brukar jag bara- ha med mig ett par: set' underkläder, strumpor och skjöntor, som: jag sköljer upp själv varje kväll och högst bär en dag. I all synnerhet Strumpor. — ömma fötter. är en : plåga.” Över huvud taget. bör 'man n byta underkläder ofta, t, o. m. en gång mitt på dagen, om det är mycket det. Kroppshygienen - vinner, på let, . ” Ytterkläderna bör också vara |i tjusa och oömma . och ' sitta be- kvämt, Att. kokettera med kläder, som sitter - trångt går först och främst. ut. över den : -egna trivseln. Om "huvudbonader är mening- arna delade, Dr Strömbäck själv kän gå i dagar barhuvad i brän- nande sol, medan andra får hu- vudvärk efter bara några minuter, DE VIKTIGA : Det SOLGLASÖGONEN. - — Däremot anser jag bestämt att de flesta bör sätbet;" Utomlands -- gödselvattnar man på sina håll tt. "ex, sallad, för att den ska växa snabbane och bli större och det kan vara svårt, att skölja bort det bakteviella elände, som följer med där, Goda restau- ranter utomlands «bruker göra ren lladen i: ett: desinfi de. bad, men alla gör det inte, I all syn nerhet. som den bofasta befolk- ningen” hb; upp en motstånds- krate. NER SPP infelctioner, . Så ligger man där. nn "VARNING FÖR: "MÅNGLARE. : " : Självhushållare . råkar”? ofta ut — de köper de vackra jordgub- barna -' av "den: gvandrande månglaren.. och 'så över : huvud - taget försiktig i sin :inköp. |” Glassén kän också mu ett pro- blem, då infektionshärdarna gärna utvecklas i den. All glass behöver inte vara dålig. En viss överdådig alkoholkonsumtion kan även vara syndaren : i 'magåkomman; liksom den "kan: åstadkomma psykiska störningssymptom.'. en ; De flesta av- magålköramorna r banala och! går": snart över... Det finns 's, ' k.” tarmantiseptika, - som oe br X I gör sin plikt. mot "de. flesta enkla infektioner och de: kan även. tas i. förebyggande. syfte.” — ' Det modernaste” medlet / är Tntestopan, ' som'-enligt - reklarnen inte. helter påverkar » den normala bakteriefloran i' tarmen, den flora vi behöver för: att bryta” med, vår föda; "berättar . dr: Strömbäck!" Det nya preparatet "innehåller inte? jod, som” i ”amdra.t tia "och som" hos" ett fåtal män- niskor" kan förorsaka icke nsk- värda reaktioner. De "Vad, ska man dd ha. med” je i welvet? kärordination kontinuere Igt äter 'en viss medicin, ska inte heller” ba med: sig en massa fina och dyra piller, Jag: anser attt ; det räcker med: . | Smöntstillande medel : Maganrtiseptikum, - Milt laxeramde mede 'Snabbförband. vw sot 3 Bomull, andra örbandsartiklar. "Desinfekticnsmedel.. - "Medel. mot | reseobehåg, om man brukar råka ut för såda ant, Ani vil: i soligare länder, Då « ska man kö- pa riktiga solglasögon hos en spe- cialoptiker ;.hemmia i Sverige — och inte € glasögon som bjuds ut. 'på ':badsträndenna,. Glasen- många av dem har bränneffelkt! För att gå från topp till tå ska skorna inte vara ' nya utan skönt ingångna, Ömma fötter är en svår plåga i hetare länder” och nya sk käns etsneaktioner, om bust äkas ren ancer det tömpligt, Dr "Strömbäck - anser "det helt "i | förkastligt 'att va med ett penicil- tinpreparat, Idel " DOKTOR BORTA " KAN SITT! vr Om sjukdomen inte will ge. med sig bör man söka. läkaren på ;or- ten, Han wet vad. det är för in= fektioner turisterna brukar råka ut för och han vet hur han ska bota dem. Sjukkassan hemma ber talar en viss: ersättning » för ut- dö ye är det lämpligt att försäk- ra sig och sin hälsa Det ger en viss säkerhet och garanterar ' re- sanden mot onödiga kostnader och för en: snabb hemfärd om den blir- av nöden.”En sådan försäk- ket. -— Man ska, ;se . fram : mot en resa - med "förväntan, säger dr Sbrömbäck...De. -flesta råkar inte illa ut. Det är synd om dem som gör det!" men "statistiken är inte skrämmande, Men res inte ut halv- sjuk, ta det lugnt med mat och alkohol och sov mycket, ofta: och länge. Samt sola med. förstånd och bada: med "vest —- då blir det: en skön semester. : bi "oormaf; + Lunds - universitet kommer att få. ten .sänskild - lärarlinje: ' även - i matematik, sssikt och ; kemi: till hösten... Förslagshärom har fram- r | lagts av muniversitetskanslern. .Den nya : utbildningen, innebär: att de studerande; under :: sex : terminer följer en. bunden undervisning” i Iutas rel . mid lärarh . Den bundna studiegången' riktar sig främst — till blivande "lärare på grundskolans h gstadium,. +. YEnligt förslaget "kommer" ,studie- gången: vid: Lunds universitet att omfabta sett :-betyg i matematik, två fysik: nied mekanik. Därtill kom- mer särskilda! kurser i astroromi, mineralogi och psykologi samt pe- dagogikens teori och historia, Omedelbart: efter .. universitetsut- bildningen: öljer praktisk-pedago- gisk, atbildning.. vid lärarhögskola, där särskilda platser bli reserve- :|'rade för denna studerandelkategori. I Stockholna avses kursen omfatta JItvå. betyg, vardera dd ämnena ma- tematik, kemi och fysik jämte de Tott de i k Den fasta studiegången avses omfatta 48 platser i.Lund och 24 i Stockholm, Undervisningen blir i mycket stor utsträckning obliga- |torisk. och de studerande kommer att hållas i särskild. Det. för mycket Fn nn i onödan med preparat, som. man kan ha större trycker al alltid. å RSIKTIGHET MED -MAT.: ola : "Det första. problemet en "turist möter i Medelhavsländerna är ma- ten, Man är inte wan vid den, den är tillagad i" olja och med andra kryddor sän . den : hemmavid. Allt|. detta I leder ofta till en omställning av age och va armfunktionerna, 2 sallsproduktronar. Och så har an gå. trög mage — eller tvärtom. — magen trög: ska man. i a - Igar et tl talar här sitt tydliga I vilken grad v vi kan räkna med film: från Tänderna bakom järn- ridån är: som alltid en svårare fråga. Låter vi sen blickarna gå "ända bort till Fjärran Östern slås . vi av de häpnadsväckande höga japanska produktionssiffrorna. "Men bara en japansk film hitta- de förra ” säsongen vägen till” vå- ra biografer; det vittnar om en påtaglig brist i: bevakningen -— här ser man gärna en . rättelse. I stort sett torde vi dock kunna se fram mot en ökad filmtill- gång, till glädje både för biogra- ferna, publiken- och det allmän- na ”filmintresset, menar den ci- glädje och nytta av en annan gång; "Två strävsamrna damer, den. ena ung och vacker, den andra i var- je fall något mindre ung, nämli- gen Christine" Keeler "i England |: 'och Jayne' Mansfield" i . Amerika; har ställt till 'skandal; den först nämnde” I genom 'att. ha' älskat en krigsminister, den sistnämnda ge- nom att ha fotograferats naken ' i en tidskrift. . Krigsministern, har fått avgå och redaktören för tid- skriften” har” arresterats." Av : det : första: framgår att inte ens i krig |: och, kärlek allt är tillåtet — i var, je. fall inte i. England. Av det senare framgår att nästan ingen-. ting är tillåtet i Förenta Staterna, Att avbilda miss! Mansfield, fullt påklädd måste , dock betraktas som missbruk av naturtillgångar. | » terade tidningen. Å rr: (Aftonbladet). - - Ba Åtvå, av då tre kt . nena och AB i etttera av mate- dervisningsgrupper, Vid behov kan stödundenvåsning ” i små grupper 'edler som enskild” handledning bli alvtuell, Vid warje lärosäte kommer. en''särekild -kursledning att följa de studerandes” studiegång. : .. För inträde til len bundna stu- "]diegången fordras studentexamen eller motsvarande med minst god- känt betyg i matematik, fysik och kemi: på reallinje, I Stockholm är kraven något hårdare. Man; kräver Ha äm- ring "kostar, litet och är wärd myc- |: de dre mnena,. varpå matbildningen | i'"vantdera "av « ämnena . kemi" och fysik samt ett betyg i teoretisk un- | Aktuell Den matas presidenten har efter nära två decennier av kallt krig manalt sitt folk gt ompröva sin hållning gentemot Sovjetunionen; han har samti- | digt vädjat till' folken i de båda . stormalterna att inte stirra sig blinda på ” en vrångbild av mot- parten”, Vilka olikheter de bå- da folken och deras samhällg- system än. har, finns det ett starkt intresse som bör kunna förena dem: avskyn för Iniget.|t Det är .svårp att tänka sig en mera" vidsynt,' inspirerande och positiv : Utgångsposition inför stormaktsförhandlingar som kan bit historiskt avgörande. Stoekholms-Tidningen, : Det är svårt att säga något om de reella möjligheterna att nå resultat denna gång innan man vet vilka :motiv som förestavat Chrusjtjov . att acceptera dessa överläggningar. Är accepteran- det ettt nytt utspel betingat av taktiska skäl'kan man inte ställa, för stora förhoppningar på en verklig överenskommelse. Det kan ju, 'emellertid tänkas att den ryske r regeringschefen, i innan han lämnar det politiska ' tivet, har för avsikt att ge världen ett bi- drag HilT fredens bevarande; Det återstår då att se hur hans ef- terträdare fullföljer hans inten"- tioner.” Skånska Dagbladet”. , President. Kennedy . tallar. re- dan om” ätt målet. för samtalen i Moskva'är att hindra ytterli- gare spridning av” kärnvapen. Bitersom Sovjet, USA och Stor- britannien inte kan beslämma över Frankrike och Kina måste han 1 i stället" syfta på .möjlighe- a påtryckningar. på dem, och detta innan man: sett att USA. och Sovjet: kan bli Jeniga. I förlängningen" av deta perspelkitiv skymtar ' åter / en ny konstellation, där de två största kärnvapenmalkterna - går 'sam- mån för att ditiva igenom sin vilja. Men man vet inte om en sådan "utveckling är näraliggan- de eller avlägsen. I Moskva” om någonstans lär det vara' omöj- ligt att göra upp välningen utan värden: : ”kommentar- (ten É slutomgången fick han vid pensionsvalet, Det naturliga ha de' då varit att åt väljarna läm= na avgörandet & frågan huru= vida Königson rätt förvaltat de= = ' ras förtroende,' Det skedde nu inte. Den (lokala partiorganisa= tionen i Göteborg wville inte ge honom den möjligheten. Härtill bidrog" irritationen över hans fräna kritik mot: partiet, vilken upplevts som ”slag, under bäl- tet”. Men det bindrar inte” att det framstår som ett klar miss- tag att man inte släppte fram honom till en: konfrontation: med sin främsta” uppdragsgivare. -— väljarna, . : 3. Upsala Nya Tidning: ; Det gäller också för folknyk- terhetsrörelsen att se wealistiskt på problemet och svårigheterna att på. en gång kunna komma åt. både missbruket och mått- lighetsbruket. Genom att i för- sta hand ta sikte på missbruket kan, skadeverkningarna i sam- - hället : och "ibland de, enskilda vinsten / är .. . strängning. Ern I koncentration' på. ee alt nå en begränsad målsättning s som en första etapp borde. kun-... na Jeda gill snabbare resultat än... en "allmän mera diffus strävan, Nordvästra Skånes Tidningar. ' Bragdman blir--man så lätt i våra dagar och anledningen är i nio fall'äv tio sökt. Men desto mer "osökt "anledning har «man att kalla 26-årige : Jan ' Anders- son i Norrköping för en bragd- man: 1953 totalförlamades han --- av polio och på lördagen "avlat de han studentexamen med fina betyg. Jan Andersson "och. hans. familj har givit oss ett "vackert Tr exempel på - försakelsens och lojalitetens geni och sådana för- bleknar inte, ' | "Sundsvalls Tidnin ”Profurmos I bekännelse, att han : farit med osanning, intresserar ' oss också ur en annan synvin- kel: - när: hände det i. vån: land : att” ett statsråd vidgioe t hand begått” ett fel? : ä Nya Wermlands Tidni gen." >." Handelstidni | Hur den trånga nationella syr nen på Wvsmedelsförsörjningen ännu förvrider perspektivet för '!os5, ser man: ideligen, exempli- fierat i vår egen jordbrukspoli- tiska debatt, Vid ett möte i Na- tionalekonomiska föreningen ny- ligen drev 'en. så innig man som LO-ekonomen Claes- Erik Odhner tesen, att vår jord- brukisrationalisering måste på- ekyndas och att vi därvid inte kunde: avstå från. en betydande ekonomisk press för, att få bort olämpliga :. ” brukningsdelar och uppnå "större enheter. Innébör- den av detta än att vi med tvång skall 'driva bort folk från livs- medelsproduktion och i stor ut- sträckning låta' skogen återta odlingsbar - jord. . Detta i en värld, där livsmedelsbehovet I fördubblas inom knappy två år- tionden. "Det måste finnas en vettigare metod att klara av 1o- kala överskottsproblem. | Västerbottens-Kuriren, ' Uppenbart än alt den avtals? rörelse, som stundar till hösten, blir en: av de hårdaste, vi haft på länge. Det har ju för övrigt LO-vhefen” Geijer fedån förut-1 skickat — och de mera Uutpräg- :t | lade partipolitikerna torde dela hans uppfattning. Vad kan man då göra för att underfätta en fortsatt - lyckosam : utveckling? Det finns naturligtvis mycket att diskutera — utöver behovet av försiktighet med lönerna. riktas : | matik- »elter fysik, Realstudenter från ' den. biologiska. grenen anta. ges icke mutan mycket goda kun- skaper i: matematik; : Under första ferminen frem till den 31 anuari som stu- derar i Lund gna sig: åt mate- matik, Andra och tredje ägnas sedan åt kemi, medan fjärde, fam- |. te. och halva sjätte, är anslagna för fysik. Den sista halva terminen slutligen : före avläggandet , av. fil. mag-examen ägnas' åt kurser, . Anmälan till den 4 bundna studie- gången Kanske redan nu, Ansök- ningstid itgår dén 20 juli i Lund och den, 15: Fo suett i Stockholm. 8 respektive” 24 an- a kurserna kommer Prövningsförfarande i vanlig . ord- hing'a Pas, varför betygs- avskrifter” ch " ändra . handlingar Uppmär bl. e på Pndeing av företagsbeskatt- ningen och. även'på de höga skatter, .som ' drabbar medbor- garna och gör dem benägna att genom sina organisationer Ppres- sa på så hånt som möjligt vid avtalsförhandlingarna. - Men vad vill hr Sträng göra däråt? Ty- värr inte mycket. > > Svenska Dagbladet. "Det mandat Königson utnytt- jade till ett nedläggande av rös- som sökanden önskar åberopa bör bifogas. Ansökan - ställes i Lund till filosofiska falkulteternas under- visni äs ditic Den som ämnat söka till annan: wutbild- ningslinje bör inte underlåta att göra detta även om ansökan" till den bundna. studiegången inläm- nas, då det ännu icke är säkert att alla kan beredas plats, (ETT.ORD > PÅ VÄGEN |. vg APG. 18... När Prisc la 'och Akvila hörde honom, togo de honom till | sig. och. undervisade honom grund- i ligare om ”Guds väg”, Priscilla och. ” Akvilas omnäm- nes flera” gånger : i Nya Testar mentet. Första gången är häri delstå kapitel. 1I- Korint Blev; de. apostlarnas värdfolk. Deras hem - var öppat för Guds-ords förkuns - riare och förde itnoende.: Paulus ” sänder . senare: vid ett. tillfälle > hälsningar till dem och försam lingen i deras hus. : Då aposteln for: från Korint” till Efesus, gjorde de sällskap med - honom; Det'var' därefter Apollos senare förkunnande” det ofullständiga evangeliet, varför :. det erfarna. äkta Paret lät ho- "Jnom bliva deras gäst och ”un- dervisade honom grundligare. om ”Gudbi väg "sn. i | Antagligen Var det Priscilla som mest tog sig an honom, Hon är & detta : sarnmanhang näräind : först av de båda. As - . Jag tycker det är både ' vac" kent och riktigt, att 'den' heliga boken gav anledning till utlägg. ning av dessa båda, De framstår såsom representanter ' för alla dem som öppnar sina hem för Henrens vittne och Herrens folk, Dessa gör en mycket större gär- ning än de själva vet om, Det är även vackert latt Priscilla | nämnes först. Hon var ju den som fick uppbära tyngden. ev arbetet i hemmet. TN . Att de var andliga människor visar sig särskilt därutti. att de tog sig an Apollos. Hur många " var det måhända inte som kun= de ha kritiserat och: vänt ho- nom Tyggen? Dessa äldre krist- na förstod, att denne man var en ae broder, som ville tjäna sin. Herre och Mästare, men saknade kunskap och erfarenhet, Där i derag Tugna hem, omgiven . av människor som ville honom väl, fick så denne begåvade man sin fostran. - Hur måste inte dessa påda varma kristna mana oss in I en innerligare : brödragemenskap och större ärlig fomisorg om var. sadra!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.