- ABF-organet. = LAHOLMS AI TIDNING => -—= ur DEN 20 JUNI "LT = 2 a MATE "Har lång De allra flesta anställda i de mer, utvecklade länderna åtnju- : "ter semester, d v s betald ledig- het i någon form. Men detär inte många: som kan tillgodoräk- na sig så lång tid som vi sven-- skar. Som bekant beslöt 'årets . vårriksdag att öka allmänna se- ' mestertidens längd till fyra vec- kor. semestern med: en halv' vecka; Först. 1965 slår fyraveckorsseme- 3 stern helt igenom. 2 -Internationella - arbetsorganisa- "tionen har gjort en - intressant ' Ettersomi beslutet träder i. kraft vid halvårsskiftet juni-juli - i år; betyder det att nästa år ökas : = semester? .. orimligt att” ”anställdå förr i tiden praktiskt taget inte hade någon verklig ledighet från den dag. de : i produkti - och ' till: ålderns böst då krafterna inte längre stod bi. Den allmänna 'se= . mestern : har "emellertid -- också ; . medfört till exempel en helt ny näring, vilken skapar nya arbets- tillfällen: och, inkomster. "Förmod= : ligen är denna ännu så länge en= - dast i begynnelsestadiet, 'Utveck= " lingerr på detta område kommer säkert att medföra nya. inslag I . samhällsbilden, ' kanske knappast anar. >» Möjligen ” gi den. "kommande som 'om någ- jämförelse mellan ningen omfattar 77: länder. "Av dessa har huvudparten, eller 47 stycken, endast två veckors se- mester, I 18 av dessa är semester= ;' tiden mindre än' två veckor. Hit : kan bl a Canada, USA, Japan och "Spanien räknas. Detta "gäller i varje fall i början av anställnings- "tiden. I USA och Canada tilläm- pas således två veckors semester först efter 2-3 års tjänst,: tre veckor efter femton år och en tidens "' längd i olika länder. Undersök-'. ra:dagar. väller ut'över landet och' '- - långt bortom dess gränser, en kla= - . rare bild. av att . semesteridén / egentligen . var "en revolution av betydande mätt både ur socialoch kommersiell 'synvinkel; och t om :: kulturellt sett.: '- ; Hi Heckscher vill få ett dut p på -talet om republik :i samband med > författningsref "Det skall månad efter ännu längre täll=" ning. . "Våra nordiska grannländer har" alla treveckorssemester och iFin- land . räknar man dessutom med fyra veckor efter tio års anställ- . ning. Anmärkningsvärt är att Cu- bå, Nicaragua och Panama, haft 30-dagarssemester i många år. +. Mot denna bakgrund kan erin- ras om att det inte alls är så länge sedan semester var ett okänt be=' . grepp: för de flesta svenskar, Vid jordbruket ' laborerade 'man' med s k frivecka i oktober månad, ofta i samband med tjänstebyte. Tjän- stemännen lyckades först uppnå stadgad semesterledighet och. se- " dan spred sig semesteridén efter första världskriget, År 1936 hade sålunda fjorton länder samt ett par kantoner i Schweiz infört lag- . lig rätt till semester, | Semesteridéns realiserande. och fortsatta” utbyggnad medför, åt-. skilliga förändringar i samhälls- " bilden. Självklart är -rekreations-. tanken den viktigaste. Det var SPRITSTÄHEJET.” : Bilderna av — spritköerna': och 1: tidhingarnas skriverier har under och" efter. :spritstrejken återigen orsakat unvult och revolutionära ” wårt + tänkande. kring spriten," skriver ABFis tidskrift synpunkter i ämnet: / " En” rebellisk tanke: av de tröstlösa köernä följan- de; tacka för det att spriten är begärlig när svenskärna «i - sitt. liv fått köa för”att köpa den, ty det är ju så även under,nor- mala förhållanden att köpärna i regel: får stå i kö i systembuti- kerna för att få vad de vill hä Långifrån att bli mindre begär- lig genom otillräckligt dimensio- nerade försäljningsställen blir va- ran mera eftertraktad på det sät. tet än om den funnes överallt och vardagsögat finge vänja sig vid den som en artikel bland andra i vanliga butiker. Hymleriet kring reklamen och fönstercamöuflaget i systembutikerna gör det inte bättre. Skribenten i Fönstret blir 're-| ”bellisk när han läser om alla rest- riktioner, och inköpsbesvär som man söker skaba genom kvanti- tetsbegränsningar, genom ålders- föreskrifter, genom identitetskort osv. Hos den för vilken varan är speciellt begärlig skapar dylikt tvångstankar och hos den som begagnar sprit utan att vara bun- den därvid orsakar dessa åtgärder förargelse liksom allt annat för- mynderskap. Anledningen till dessa ”reflek- tioner är främst,' menar skriben- väl inte bli så svårt att få en så- dan önskar uppfylld, tycker. / köpingsPosten (fp): ' För vår del har. vi "inte I m . särskilt. mycket därav! Intet par- ti lär: vedervåga sin" existens -på, rågot 'så ofruktbart som att ak- tualisera' republikkravet; Är det något ; de . tre oppositionsledarna urder alla. förhållanden har ut-' sikt att bli sams om, så är det om det monarkistiska systemets lämplighet och tjänlighet. I varje "fall har hr. Ohlin vid flerfaldiga' tillfällen gett uttryck för denna sin övertygelse. H Nåja, inom folkpartiet finns det S dock” en "icke dbetydlig falang som tappert - stretar åt republik- 'hålle: och den i inrymnier även åt "skilliga prominenser, kommente- rar. N orrköpings Tidning- . hurtiga ; ; orimligheter +. och därför bör avskaffas, Hon hi visar bl. a. till en tidnnigsnotis, om! att stads- fullmäktige i Portland, Oregon har avskaffat sitt. cililförsvar med vänvisning att - -dett är! menings- Åå. händelse” äv atomkrig, «vs Utan att ingå frågor |. vilförsvarets- --effektivitet”:' fråga”: söm" svårligen kan bedömas i fredstid :—- vill vt” "uttrycka" vår rundran'" över att nan från pa- - cifistiskt' håll”hyser :en så istark: aversion: mot åtgärder som! dock syftar” till: att rädda människoliv. i händelse av' krig. Förutom ut- rymning: och verkskydd ' sysslar -:civilförsvaret ..- med - inkvartering, bevakning, krigsbrandförsvar, skyddsrum, "sjukvård, livsmedels- . försörjning och med mycket. an- "nat 'som man föreställer - "sig: kan: ha ett' visst värde för den eriskil- da. människan” därest «det allra värsta skulle hända.” .: Varför är detta så förskräckligt ur | pacifistisk synpunkt? 2) ERFARENHETERNA! från radions och TV:s verksam- het under "det senaste . året har varit sådana att kraven på en an- svarighetslagstiftning blivit 'allt fler, ; konstaterar Göteborgs Posten (fp): or « ”Antydningar : har också före kommit om att justitieministern nu funnit nödvändigt att förbere- da ett svenskt. förslag. I så fall - kan man räkna med att förslaget «kommer att knyta an till tryck- frihetslageri.. Kan man inte utpp- nå ' nordisk enhetlighet är inte mycket att säga mot” en sådan ordning, ot ste tidens d om pro ten, - att man som pedagog och folkbildningsman är absolut över- tygad om de antydda förhållande- has negativa verkan: | 'De' pengar som kontroll och andra . underfundigheter . kostar, - och stora summor därtill, skulle i 3 stället läggas ned på propaganda för "att intressera allt större grupper att" sakligt, lidelsefritt och allsidigt sätta sig in i alkohol. frågan och dess problem. Det kan starkt ifrågasättas om inte. resur.- ser. för ett sådant upplysnings- och studiearbete genom, särskilda medel borde ges åt de rena folk- bildningsorganisationerna och inte som nu i stort sett förbehållas den absolutistiska .nykterhetsrö- a | relsen, som i många fall även bland dem som brukar alkohol utan att missbruka den ses med misstroende och skepsis på grund av sin ”ultraradikala inställning still. frågan. M Ett viktigt steg framåt vore om den" nykterhet relsen ville inta en betydligt mer positiv hållning till de krafter in- om samhället, som utan att vara absolutistiska likväl är beredda att satsa på ett sakligt, på bred- den" :gående ' upply kring alkoholproblemet, "absol » menar grammen: tyder dock: på "att "det främst gäller problemet förmågan till. omdöme, och i det ävseeindet kan ' lagstiftningen" inte” åstad- komma stort, befarar GP resigme- det är" en' organisätion. där: fde- mokrätin bålls levånde, . Byråkra- a stöne nie känna sig trygga i för- litan på att. medlemmarna låter sig drivas som en snäll och ' tyst låten” fårskock, : Årsstämman i Malmö ' i "slutet ” av den gångna den. . saken. - Förbundsstyrelsen fick höra att. den hade. misskött jordbruksförhandlingarna till den "I bära,” veckar gav en ny påminnelse om |. "= Tobaksbruket var . så gott som okänt i Europa omkring år 1600. Men bruket. eller. ovanan, vilket man vill, tog snart fart. England kan med. viss rätt. kallas tobaks- rökningens hemland, liksom den första . snusarens , var Frankrike, >. | Rökpipan såväl som snusdosan blev på modet, Det hela är ett avsnitt kulturhistoria, ty vid: sidan av tobakens beundrare fanns dess|låf arga vedersakare, Lagstiftare, pre- dikanter och skriftställare var mot den,: regenter "förbjöd dess. bruk och påven. bannlyste: densamma. Bannbullan ;. gjorde :: inte .-:avsedd verkan! och .måste upphävas; dock förbjöds alltjämt allt snusande. i Peterskyrkan i Rom, I kantonen Bern. Schweiz -lade. mar till de tio:sbudorden ett elfte: ”Du skall icke : röka”. ; | och;snusade' man. : Troligen var det ainder 30- åriga 2 kriget” "som '.. "det ' svenska folket första gången konfronterades 'med :] tobaken; d, 'v. s.tobaksrökning. I Gustav II Adolfs här fanns näm- kgen”'också 'engelsmän och åtskil- liga av dem torde varit 'passione- rade rökare; Men först på 1700- Men ju: mer rökte b tjena, hvad Tobaken skall hjelpa, kan väl också med andra saker varda förrättadt, Besynnerligen' må ungt Folk .ej företaga sig med Tobaksrökande. Ty så länge, de ännu tillväxa, måste äfven 'deras hjärna ännu växa och tilltaga. Men. Tobaken bortdrager från hjärnan den goda igt och , at han ej rätt bill sin styrka och stadga komma kan och varder för myc- ket uttorckad, minnet försvagad och hela ingenium eller 'uppfin- nings-kraften bliver matt och slö. Under :24 år kan ingen utan ska- då honom röka”; > : och. likväl är "snusandet så i bruk at mången” menar, det han ej är belevad "om han ej ständigt förer en .gul näsa. Mången har sig'så dervid . vänjt, at: han det ej kan vara” förutan, det är likasom han vore sjuk eller som han inga rätta tankar hafva kunde, ' när: Snuset honom felar, Man brukar. det: ock merendels till orenlighet låssnande och - afförande” från näsan, . Men käre! -vem 'har mer med ' sin näsa Jat arbeta och gjöra än äfven. så- Tobak och s snus ; på 1700- talet som de hvilka ig af Tobaken be-” derföre tala "kunne och måste de icke städse näsan rykta, ju.mer de Snusa? Tobaken såsom en skarp sak wellicerar eller sticker och sammandrager och £jör en stimu- lans eller ett kittlande uti näsan, Ubi stimulans, ibl affluxus. Hvarest något uppägg es, der fly- ter det något ifrån; heter det uti Phyfquen, . Det - samkar sig "altid mer fucktighet til näse- kjörtlarne och gjör ymmer' fort mer för- stoppning, Ifrån hjärnan afgår ock den goda humidum' eller vätskan, skola sådane blifva yre, förvilla- de och slappe samt eljest gjöra sig stor skada? Men om, man ej'förr Snusar än man det nödigt hafver, nemligen: > då man så sförstoppad är, at naturen ej kan sig sjelfver hjelpa, så lärer det, om något -i näsan updraget. . varder, såsom vid hvilket naturen ej är särdeles van, uppå de fine näse-hinnorna et kli- ande och således :et nysande för- orsaka och "derigenom kommer då orenligheten att lossna och " affö- a ras”, & Som vå ser r hade 1700-talets sven> skar ' rätt lustiga och originella tankar och åsikter om tobaken och dess bruk. Men också kloka råd som wvi än i dag hade nytta av att följa. ” Charlés. . dana. Snusare? "Att de" ofta. ej rätt de; åtskilliga ting. något att omrö- rä,” aldenstund "de som äro vid en god -hälsa;. sig af dem betjena, an- tingen "till ”präfervation och före- kommande af sjukdomar, eller ock af blott"vana, såsom till exempel Tobak, "Snus, , blodränsning, : åder- låtning med mera, ns «. Tobaksrökandet' har 'nu blivit så i mode "och bruk: kommit att:här uti "vårt Land, såväl som på andra orter, minåté delen sig - -derifrån I afhålla, kunna, Hvad man nu der- - af god. kraft. och dygd, I; början är: den-fråni Virginien” eller Portu- gal kommen" derifrån .'har . Jean tugal varande. fransösk ”Ambåssa- deur” hönöm” dl, sin drottning i Frankrik iskickat; Spaniorema kalla 7 honom Tabaeco efter? det Amerikanska Landskapet Tabaceo, varder noir för tiden i Tyskland til glor; myckenhet "planterad, Toba- "ken: har uti sig'et skarpt saltac- | tigt” och, svavelactigt .väsende' och är, fördenskull 'et: Medicament. Man har uti Apothequen åtskilliga deraf beredda" Medicamenta. eller -Läke- domar; ' såsom et valn; en. syrup, en olja; en Salva, et Plåster etc. Men den" varder” dock "mest; till rökande och snusande brukadt, To- bakens ' uppvärmer” hela" "naturen, besynmerligen hjärnan,. och bort- drager "de" öfverflödiga 'fucktighe- ter, han stärker och förmerar to- num” pch £ hjelper " "magen '”vid smältningen;: fördrifver väder: och håller kroppen öppen, men han I | bekommer'-de' bäst; 'som hafva en "I stor fet kropp, som äro af. Phleg-]- matisk och kall natur. Dock lärer oss "erfarenheten, at . jämväl; det choleriska och magra Folket ho- nom" ofta .utan ' skada ' röka, när deras natur en gång" blifvit. vid honom van;: och han ej för myc- ket brukas; Omna nimium verti- tur allt hvad till öfverllöd brukas gjör skada, Vinet stärker och är ganska godt, men den som bru- kar det för mycket, skall snart nog ärfara skadan deraf, Så går det ock med Tobaken, . En pipa om dagen eller ' understundom 'med goda vänner, då man något mer än eljest ordentligen, dricker, 2 el» der högst 3 pipor, lära, när ej sker |. alla dagar, icke heller alla veckor, ingen: särdeles skäda gjöra. Men som kan: i all' ting g ligen går för vida, så kan hon ock uti 'Tobaksrökandet snart begå en exceff, som ock den stinkande To- bakspipan ' hela dagen" T' munnen gjöra ' sig dervid tänderna kol-svarta, : blifva --fördervade af brånad och hetta, förtorka hjärnan och hela naturen,: igenom den go- da” och nådiga " salive, eller fina vätskans afförande, sin maga och .|allt' förderva, alts gjör men bättre "lät man. ej” vänjer: sig dervid, De så sunde och varde äfven så gamle som de hvilka sig 'af Tobaken be- grad att, den borde vägras an- . svarsfrihet, och ordförandevalet | blev. enhälligt först. sedan 'en " motkandidat hade avsagt sig. ” Politiken .och organisationslivet skulle otvivelaktigt vara friskare och väcka större intresse om det "fanns mera av. den "andan inom . andra... organisationer. . och inom partierna.: . ss . Dagens Nyheter, Nicot,'en vid Kongl. Hofvet i Por- | Iket möjligjort att på industriell väg 4 augusti 1937 läste den då 40- årige tyska kemikern -dr ' Paul "Schlack i en facktidskrift en fe- ”dogörelse om konstfibern ”nylon”, som just då uppfunnits i USA, 'Schlack var övertygad om att en liknande aritagligen ändå: bättre och billigare kemisk fiber kunde framställas genom en mycket enk- lare .produktionsmetod, och , grep sig: ofördröjligen an med "verket. Redan efter några veckor hade han fått reda på vilken väg som skulle föra horiom till 'målet.' På kemi- kernas : fackspråk kallades 'denna ”väg”: Utveckling av ett utgångs- ämne för konstfibern genom poly- risation, av, I "Det är fu 25 år [edan Paul Schlack lyckats att utveckla detta . polycaprolact vil- fabricera denna konstfiber, Schlack arbetade vid den tiden — 1938 — vid - konstsilkefabriken Acetas i Berlin vetenskapliga : laboratorium som grundats av det kända före- taget ”IG-Farben”. Knappt ett år tyska” kemikern' lyckats med att inte bara " uppfinna en jämbördig tad mycket enklare produkti ”Perlon firar jubileam sedan nylon "uppfunnits hade den : a produkt 'utan också utveckla en MH emellertid industriernas samarbete, och för "resten råkade "de flortun- na kreationerna av perlon och ny- lon falla i glömska. Rustningsinduz strin : svalde hela' produktionen "av dessa fibrer, | Omedelbart efter kri- get' blev först nylonet' den stora ”världsschlagern”, Der viktigaste perlon-företagen fanns då i. Tysk- | landa sovjetzon.. "Inte "förrän om- krimg 1948 lyckades "uppfinnaren |. Paul Schlack och hans medarbetare att sätta igång seriefabrikationen av perlon i en € d IG-Farben-fa- brik i Bobingen nära > Augsburg (Bayern). ' ' Under tiden bar 'perlon-strum pan hunnit att bli en massartikel, samma strumpa som på sommaren 1938 väckt bara ett fåtals fackmäns |beundran. Nu går. produktionen upp till flera miljoner par om året. De årligen förfärdigade perlonpro. dukterna, trådar, fibrer, väv, rep, rör utgör ett värde på mer än en miljard DM, : | Johannes. Muth, Bada aldrig vid förkylning eller ” . vid kropptskrafter i sam- ti: Hans nya produkt fick först nam- net ”perluran'” Nästan på samma gång som seriefabrikationen av ny- lon-strumpor : började i Amerika, sattes i Tyskland produktionen” av perlon i gång — man hade under tiden valt detta namn för klangens skull, . Snart - enades de båda in- dustriföretagen 'på båda sidor om Atlanten om att utbyta fabrika- tionshemligheterna och dela upp vinsterna genom att klart avgränsa band med annan + sjukdom. a Bada dldrig med sprit i kroppen. — En spritpåverkad organism fun- gerar dåligt. eh NH Doppå aldrig och käuffa aldrig i i någon. Ett skämt a av det slaget kan bli ödesdigert. - En - mans. åsikter > intresserar kvinnan mycket mindre än hans marknaderna mot varandra. a avsikter, än nt rt | gedäget. att jordbrukarna får : tid [ningar har ingen kunnat påvisa "I social angelägenhetsgrad har i &nuu har ofantligt mycket ogjort skenvändena förväxlas med de genuina vär- Aktuell - "komn . Macmillans politiska bana stu- par brant mot sitt slut och många" av de konservativa un- derhusledamöter som på mån- dagskvällen gav honom sitt stöd kommer inom ' partiet att kräva hans avgång. Del! gäller att inta nya ' positioner före valen och om möjligt avvärja den kata- strof som just mu avtecknar sig lan är i sitt partis ögon en för brukad kraft och därför är hans tillbakaträdande endast en tids- fråga. : : Handelstiäningen. ' Naturligtvis hörde Öhrusjtjov själv en gång till dem som lteg av försiktighet, av beräkning, av rädsla. Det är' löjligt att tänka sig att han, en kommunist i 1le- dande "ställning, inte skulle 'ha' vetat om atb oskyldiga drabbades också under Stalinterrorn. " ” "> Olof Lagercrantz i DN: En nyktrare syn på fordbrulks- politiken är på väg, Vad som nu krävs är snabbare avveckling av mindre jordbruk. Det skulle va- ra till stor fördel om :jordbru- kets företrädare i fortsättningen; inte minst genom en intensifie- rad upplysningsverksamhet; sök- tte skapa större förståelse bland medlemmarna för vad som mås- te ske. I allt för stor utsträck- ning: har man hittills ägnekt. sig åt att framföra krav som må be tecknas" som mer" éller mindre omöjliga. Alla” panter har "att vinna på en ändring, i det av: seendet; Dala- Demokräten [CN Den oro som många jordbru- kare känner inför framtiden får vi hoppas skall upphöra när lin: jermna i" jordbruksutredningens arbete klarnat. Men det är an- på sig att diskutera den fram- tida -jordbrukspiolitiken ' innan det fattas några beslut. ve Nordvästra Skånes Tidningar. : vid horisonten. Harold Macmil- |, mentar. dena, finns det förvisso anled ning till omprövning av vägar och metoder för att lägga vad vrångt är, till rätta, Psykosen är uppenbarligen, om det vill sig illa, inte långt borta. Nog ver- kar: det bekymmersamt, att så många så lätt och så totalt kom att dras in i boxningsa svindeln. N R önköpings-Posten, v Den extra uppståndelsen för' att en kvinna sitter i rymdkap- seln ställer i bjänt belysning hur konventionell mänsklighetens syn är på man och kvinna ännu i rymdåldern. De flesta förutsät= . ter .som självklart att kvinnan skall ha” , sämre möjligheter än männen att utstå psykiska och fysiska påfrestningar vid pres- tationer även där muskelkraften icke är. avgörande. Denna bun- denhét vid en ”vaneföreställ- ning existerar trots att läkar- vetenskapen för länge sedan, tar git död på den, « ov : . Stockholms- Tidningen, SARA "Vad. är. det som gör att det nu tycks ha blivit -snärkvärdigt med att-läsa nyheter och väder. leksrapporter i TV?' Att man ' hastigt kan bli idol på att -rap- portera om lågtryck och mul nande "från väster? Och wvarför kan man inte lika gärna bli idok på, att sät a potatis och sprida gödsel? + £ : Se det I här jag. "ingen förkla- ring till.” Men det kanske heller” inte behövs någon. ' För i grund och botten spelar det ':väl inte någon större roll. Har vi inget ' : | nyttigare alt läsa kan vi väl li- kä' gärna läsa om Ahallåare i. TV Och tids'nog kommer. det kan=.: ske något nytt, som släcker TV- wtjärnorna lika hastigt som de : tändes; +: ta ; Lille Per Å, Lantarbetaren. t ien manuell affär och. få tala med en män- Trots aktningsvärda ansträng några större fel i. vår nuvarande |" konstitution. Den tillåter ganska bra demokrati och parlamenta-|£ rism att komma till uttryck. Un-; der ' sådana - förhållanden - bråd-: skar inte: en författningsreform. Efter mycket grunnande har nu författningsuwtredningen sin plikt likmätigt lagt ' fram et förslag til grundlagsrevision. Politiker... na i allmänhet, ja t. o. m. öv- riga medborgare bör nu också få tid att tänka i lugn och ro om vallmetoder,' eh- :eller' tvåkam- manrsystem, ' ; kungadömets av skaffande' mm; me ar ' Växjöbladet (oo): Vi här & ännu alltför litet upp- märksammalt "de: risker som oundvikligen är förbundna med att allt större och större makt- anhlopningar 'skapas i samhället, den största, mest ödesdigra och avgörande uppe i samhällstop- pen, hos regeringen. Den' poli- tiska stordriftsenhet som på så sätt i all tysthet byggs upp är sannerligen inte riskfri, Västerbottens-Kuriren. : Domen över konsumtionskre- diterna är i sbort sett friande. De nackdelar som en gång i ti- den gjorde 'konsumentkoopera- tionens stora korståg mot kre= ditköpen till ett företag av hög välstånds- och överflödssamhäl- let 'mist sin dominans. Vad som i dag behövs är framför allt en konsumentupplysning som ger klarhet inte endast om varornas kvalitet, utan jockså om den extra kostnad som det för med sig att köpa på kredit. Det är ett område där samhällsinsalttser kan visa sig nödvändiga — men där en självsanering borde lig- ga både i kreditinstitutens én tresse och i varuhandelns. Dagens. Nyheter, :. di Riksdagsman Ture Königson var en av de olyckor som drab- bade folkpartiet under pensions- etriden, Den andra och större |. hette Kurt Samuelsson. Eskilstuna-Kuriren (fp) ” Epoken Ingemar Johansson ger på ett avslöjande sätt belägg för påståendet, att bildningskampen även i detta upplysta land. När så kapitalt kan visade, skulle bli rik, så kan han genom sin Andes kraft giva dig nya syn: ner, där du endast ser mörker! Kanske just denna tid av mot gångar måste komma för" aft sätta dig i stånd niska ä& är dock någat annat än att Natten därefter kom Herren och stod framför. honom och sade: ”Var vid gott mod; ty såsom du har vittnat om mig i Jerusalem, så måste. du ock vittna i. Rom”, SV. 1 : "Kanske du å likhet: med Pau lus: sitter ensam i misströstans | naltt.: Om du inte sitter i fäng- :] else," som är byggt ay sten, så skall murarna likväl vara tjocka och mörkret svart sJomkring dig i änfäktningarnas 'stunder,' : Dessa murar kan vara byggda av många slags material, Ordet här har ett särskilt budskap till dem, som genom sitt arbete. i Guds rike kommit i misströstan.' : Du trodde, att det var Gud som satte dig in i tjänsten, Du grep dig an densamma med liv och (lust. Men 'så uppstod svå- righeter på alla sätt, Nu sitter du därför" missmodig. . Tag emot detta ond från Gud! : - Han som visste om sin tjänare i fängelset vet om dig, Han kän. -ner dina förhållanden. Och nu' har. han besökt dig.tä dag för att säga sitt udomliga: modig!” : ”Var fri= : Släpp detta ord in i din själ! Och kom ihåg, att det är ett ord som innehåller vad det säger. . i Liksom Herren 'kagtade sitt ljus över apostelns framtid och att "arbetsdagen ännu att gå fin det rika. arbete, som Eggbr framför dig., . . I Gå frimodigt silk verket! > 4 "Gud gav oss inte modtösketena ande. ' Och den som i trohet” utför sin tjänst inför Henren .s aldrig förfela sin arbetsdag. Så kasta. vi, Herre, all. :omsorg på dig, Du lovat att allting bestyra:. > Allt bekymmer är synd an- tingen dett är bekymmer för mat : eller för arbete i Guds. rike, Var frimodig! ' Det är Guda | hälsning till dig & IRA 3 som 'onm: kungar" 'och prinsessor, ++
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.