LAHOLMS TIDNING "7 [osten 8 8 fet 8] =: ="LT” ONSDAGEN DEN 26 JUNI ata FU = . Intressant Kennedyutspel - President Kennedy har gjort ett nytt utspel, i syfte att få 'slut på over. + Efter initiativ från hans, sida” har Förenta" Sta- enskommelse om 'stopp för kärn- » vapenproven ligger numera näs- tan helt. på det politiska planet. : Sovj "Svårigheterna att-nå en över= I t 431 terna, England och Sovj isnen enats områ; att” Inleda förhandlingar - i Moskva' om stopp för dessa prov. Förhandlingarna skall ta sin rför- jan i juli, sedan de rysk-kinesis- ka förhandlingarna om utjämning av . motsättningarna mellan de bägge kommunistiska stormakter--. nu avslutats. Det blir inte fråga om ett toppmöte mellan Kennedy, MacMillan och Chrusjtjov, '170!- gen inte nå. ett utrikesminister- möte heller, ” utan förhandlingar på en nivå närmast under utrikes- ministrarna. . Nyheten om mötet i Moskva. kommer måhända som en över= raskning men det är känt, att: Kennedy: och MacMillan hållit kontakt. med varandra :i. prov- stoppsfrågan och det har också ti-" digare - meddelats, att de håda ” statsmännen gemensamt tillställt Chrusjtjov ett brev, vars innehåll dock icke -offentliggjorts. Keane- dy har tagit mitt initiativ" 800 tan ner till Kina är en ovisshetsfak< tor.” Kina 'har möjlighet att på / egen hand skaffa atomvapen, men det kommer att dröja åtskilliga år innan sådana vapen kan till-. verkas i större 'skala. Eftersom” förhandlingarna” '£ Moskva” skall ' börja först sedar” ryssarna talat ut med sina kinasiska trätobröder, förefaller. det som om Chrusitiov anser 'sig' kunna - bemästra . pro-. blemen om Mao-Tse-tung och hans män. Vad som för den närmaste framtiden "bekymrar Chrusjtjov mera, det är Västtysklands" eventuella ter att'få tillgång till atomvapen . inom Natos ram, Den ryska .ciss- tron mot Västtysklands politiska, avsikter', är djup. ' Vad Chris; tjöv säkerligen mest av allt fruk—' - tar är ett fransk-tyskt samarhete ' ifråga om kärnvapenupprustning, 'som "”icke kan . kontrolleras” 'av Förenta Staterna, Principbesluten på Natokonferensen i Ottawa 2ys relatio- samlevnaden "med asik- 1 F igen om av en interal- det blivit. klart, att nedrus li; konferensen 1 Geneve kört fast i 1 provstoppsfrågan., : Denna fråga att strykas från dagordningen för in Genevekonferensen. ot Man noterar med tillfreässtäl- ' lelse att Chrusjtjov accepterat för- > handlingar', med de båda, andra atommakterna och det faktum, att förhandlingarna skall äga rum på rysk botten, kan måhända ge an- ledning "till: en. viss optimism. Chrusjtjovs ' samtycke ” till för-. ! handlingar utgör dock ingen ge ; ranti för ett lyck t väcker farhågor i Moskva för att ' kommer nu med 'all sannolikhet | Frankrike" och Västtyskländ sleui> egen hand... ; från att erhålla tillgång till atom- : vapen och Förenta Staterna unser, | att. de europeiska" Natomakterna > . bör :få medinflytande över" kän? - | vabnens”. "eventuella ; "användning kan man vänta hårda förhandln- gar.i Moskva. Med all. sannokk- » het k ierad kärnvapenstyrka i Europa e' kunna använda atomvapen ” på - Eftersom det ett vitalt. ayskt n'resse . att. hindra . Västtyskland .de. politiska aspek-=, av dessa, Det svåraste hindret för 4 terna på kärnvapenfrågan. att do= en: överenskommelse om prov=' I minera. över frågan om, den. tek- ' stopp har varit frågan: om bur. ett; förbud' mot nya prov skulle kontrolleras. Sedan metoderna för i förbud 'efterleves, I det tal,, vari a kontrollen av att ett prov- registrering ' 'av” kärnvi sioner alltmer. utvecklats och tör- finåts,' torde ”kontröllfrågan in ve ligheten, inte längre vara det" al Ull varligaste "hindret; Bet' är "sannö- : likt, att kontroll kan ske' utan in-''; 'spektioner på" vederbörande stats Å epet territorium, Diskussionen' om; , uttalånd . hur 'många inspektioner undér. en : i viss tidrymd ato akterna skulle tillåta på sina egna territorier. är "tänker ta tillbaka sitt eh de om tre. årliga inspektion inte "betyda något ”anh. Chrusjtjov": vill angripa ki frågan” från nya ,tekni , skärpningen i förbindel gångspunkter.. . ” get förändräls nu?” er ONÖDIGA BEKYMM R, | Det är naturligt ati gamla jord- brukare tycker att deras livsverk varit "till. alls ingen” nytta; "när ingen i den nya generationen vill och kan överta gården. Bygden avfolkas, den odlade 'jörden kom- mer att'återerövras av skogen, skriver Gefle Dagblad (fp): Naturligtvis är det eh: tragisk utveckling ur många synpunkter och det är givetvis — som också jordbruksministern + framhöll : vid . RLF-stäimman : samhällets skyldighet att ' 'bå allt sätt hjälpa dem. som "drabbas av omställ- ningsprocessen, Däremot kan man med hr Holmqvist ifrågasätta rik. tigheten av att, ge ' subventioner även - till : dem som nytillträder småjordbruk, En sådan ekono-' misk, upmuntran får till effekt att ella löneökningarna' ger 'så myc- den ' ändå 'ofrånkomliga omställ- -ningsprocessen fördröjs. :- Gefle Dagblad och likasinnade ”jordbruksvänner”, bör inte ha några onödiga bekymmer, ” Av=' folkningen = vid "jordbruket går mer än tillräckligt fort, Den dag|: kommer säkert, . då . detta . skall beklagas också av dagens b bort- rationaliseringsivrare, HR OHLIN "BÖR AVGA, hävdade en delegat” vid ' "folks partiets" ungdomsförbunds : "Kon "dagarna, 'Sjuhäradsbygdens folks deklaratiqner. och i |) "i tid'se om: "sitt ihus. Det” blir sannerligen ingen lätt” uppgift "att Ti i d n in g (cp) konstaterar. detta taxering ämn- derna eller på annat sätt har med 2 När” med" är Hedda” Heuser; € charmant dam vid 36 års ålder, för ' en”tid sedan. "tog säte" 4: "västtyska Buändestag' MVästtysklands' riksdag) . som nyp rlamenisledamot för FDP.” att göra märker. att klyftan mel- lan lägre och | högre. inkomsttaga- kr re ständigt vidgas, vilket. blir: en följd av” att de störa" procentu- ket : År de högre 'ink garna a vara. Hon forna tiders kvinnor |. vå renodlad form, "Hen- ka” intresse, . och. hennes men så relativt litet:-åt de" lägre, > Det är naturligtvis inte så lätt ”att.råda bot på, dessa missförhål-' landen då vi i vårt land — tack och lov.— har frihet på arbets- marknaden. Men riog 'skulle man --önska -att arbetsmarknadens par- ter beaktade dessa problem me- dan > det ' ännu är tid, - Ständigt kommer inkomsttagare som påpe- kar för oss att det i längden inte kan fortgå på det här sättet; 'In- komstökningarna äts 'upp av de stora: « kostnadsstegringar.' = som kommör- över ". hela. vida fältet. Dessutom vet: vi ju alla att"det finns ' «människor som inte kan kompensera ' sig" för" de: stigande gress, i Falkenberg. "Åtgärden .skulle vara ett led i k mot ”förgubbningen”” inom partiet, Onekligen ett friskt grepp att börja med att detronisera parti- ledaren, skriver Arbetarblar det (5): vi misstänker att Bertil Ohlin med lätthet kan hålla sig kvar. Han är folkpartiets utan jämfö- relse "största ' personella tillgång: Men han liksom Erlander och Hedlund börjar bli till åren och har länge slitit och slitits hårt i det politiska arbetet. För att inte tala om Hilding Hagberg. Yngst av partiledarna är Heckscher, re. lativt ”nyvald och. pigg och vital. Hedlund har i dagarna sagt att han ämnar sitta kvar över nästa val, sedan 'får man se hur det går, heter det vidare: = cc + - Minst "lika länge bör Erlander både : kunna och vilja vara kvar. som sina i stort sett jämnåriga kolleger i centern och folkpartiet. Men det skulle inte förvåna om alla partier utom högern mellan valen 1964—68 får anledning att "Och hur blir det för dem som är sjuka under: en del av "året eller |; 7 som inte. orkar. arbeta. på övertid | HS 5 , "> ningsmässiga -"nedbringa den ej önskvärda kon- - «te heller chans att få k ” tion för utgiftsstegringarna, ” 'Tänk på "att 'avpassa simturen till vad du verkligen ” orkar med. kostnad Det är folk rerna och de som har tjänstepen- sion —"centern har vid flera till. fällen i riksdagen sagt. ifrån att höjni folk hit- tills varit” otillräcklig med 'hän- I: syn till kostnadsstegringen. "Och inte är det väl någon som i sin. ljusblåa ; fantasi ' tror att barnfatmiljerna genom de 'nuva- rande barnbidragen bär f serade ” kostnad: för - ingen ;verraskande; då det svenska alkobölproblemiet i i för ta hand är] he kommer nästan alla från sociala eller ens arbeta full tid? . -. . Många småföretagare — mindre jordbrukare: och andra — har. in- försöken att. - via försälj- inskränkningar ”sumtionen. I längden torde. därför Överskatta inte din simförmåga, Träna upp "din ”simförmåga så småningom, särskilt förmågan att dyka och Hvrädda, . " aktualisera sina ledarfrågor med nn JU + | inte häns; till kund sor- timantkrav "kunna förbli ett' av- sörande arsument. I grannlandet pa lamentets Kd röjde L inte": Bundestak”: : med inrikesminister Höcherl, - "I kansler ”Adenauer sade 'om” henne] att hon ersätter ”minst tre dukti- gå" karlar”: "Hon" är "den mest tal- trängda "bland sina kvinnliga kol- |leger: Men det” finns några fler som” i "Oppositionen som” duktiga. "och energiska; " Flertalet ' av”. kvinnorna” bundsdagen föredrar” emellertid att hålla sig'i skymundan. och att med! stor noggrannhet och flit bearbeta speciella: frågor. och” "göra". "undan dageris "rutinarbete. "Nästan en tredjedel har” universitetsbildring .ösynlig I = doktorshatt på” de” väl riserade lockarna, Och hur, går” de. politiska. damerna ' i Västtysklands . parlament . heis klädda" under sitt yrkesarbete? De tycker om 7 enkel, klädelegans, helst > är 'de. sport= |; klädda... Det är sällan "man får se ”haute' couture” ens vid högtidli- ga tillfällen, Make-up är inte' di- rekt bannlyst i sessionssalen. I fall den "förekommer, är den mycket diskret använd. 17 av de 45 po litiska damerna är gifta, en fjär- dedel - är krigsänkor.” De ogifta yrken. Fast somliga pårlamentsdamer - — enligt de alltid något elaka jour- nalisterna — allt som oftast ser ganska ”hemvävda” ut, förstår de dock, främst de yngre i leden, un- der debatterna och i utskotten gö- ra bruk av sina speciellt kvinnliga talanger och sin charm, Och detta skattas av de manliga kollegor- - "Danmark är det-f. ö. ganska be- : tecknande ätt. okryddad sprit be- "fraktas"; som enbart lämplig för utvärtes "bruk, och man finner det . svenska: intresset för varan högst . besynnerligt," (Sydavenska' Dagblad et): +. na, "vilket bl. 'a. framgår av ett yttrande av' förste talman Gers- tenmeier, då han introducerade dr Hedda Heuser som ny FDP-depu- terad i förbundsdagen: ”Kloka tal” ästan' stram: - inke, CDU:s' socialexpert STR den radikala syinnosakskvinnan.. Här är hon i - samt : typen I för. den moderna parlamentskvinna, s som: nu: u slagit" igenom i Västtyskland. - utseendet” | Ungdomen är. > Jungrig på ” Stockholm' (TT). ningen om, "-; siv utred | Aktuell Vi tycks gå mot en storpoli- tiskt laddad sommar. Samtidigt som motsättningarna : mellan] ” Sovjet och Kina inte visar någ- ra tecken på att mildras — sna- rare tvärtom — åar Sovjet de senaste dagarna markerat en hårdare hållning mot västmak- terna och FN, Det fanns trots alt ett litet hopp att Sovjet skulle överge sin oförsonliga linje i frågan om FN:s finan- siering av operationerna i Kongo). och Mellersta: Östorn, Det top- pet har nu grusats. Men allvar- ligare ändå är iden nya kommu- nistiska provokationon i Östber- Jin. Göteborgs-Tidningen. Problemet för Ulbrichtregimen är enkelt och lättfattligt. Fångar måste bevakas, det är hela sa- ken, . " Handelstidningen När Kennedy besöker personer vilka inom kont kan se sig för- "| passade till åskådarplats sker det utan att lämna ens wvisit- år som den store ' premiäraktö- ren på ken västeuropeiska sce- nen. President 'de Gaulle har inget behov av, att möta Ken- nedy just nu; Kennedy har knappast lust. Ändå är ett möte de Gaulle-Kennedy idet enda som kunde tänkas ge konkreta resubtat, ”. No Dagens. "Nyheter. .. Ibland talar 'man bom överbe- folkning när: det egentligen är fråga om underskott på livsme. del, Överbefolkning blir då: ba- ra" ett namn ' på” hunger." Vilka länder kan i dag kallas överbe- folkade? -De' flesta" svarar : väll" Indien "eler Kina Men Indien har :138 invånare" per. kvadralt- kilometér medan Nederländerna har 346. Kina har 172 per kva- mark, ' Framställer' :man , merå livsmedel upphör alltså befolke- "| hingsöverskottet. ; na” Hi är inte" så viktiga, "min, "dam, bevara framförallt Ert charmanta ubildning , Det, sades uttryckligen ifrån att grundskolan” inte fick bli en sta- tisk skola utan en skolform 4 i stän- dig utveckling, när man ”för ett år sedan beslöt.om den nioåriga sko- lans införande, "erinrar Lärartid- > Tiden rinner snabbt undan. vi befinner oss mitt uppe i en inten- iod på utbildni- Genom att, .de' anställda, får ökat -mediniytande töch andel i avkastningen inom de. enskil- da företagen liksom i'de all- männa, grundläggs. en ”firma- "| patriotism”, en samkänsla” mel- lan: företaget och alla de,, som är . knutna till: företaget, , som har betydligt mera- gemensamt med det gamla bondesamhällets levande äganderätt än vad fal- let är. med den formellt privat- ägda kapitalistiska ' jättekoncer- : nen. De borgerliga. grupper, som "Inu älskar att kalle sig :”liberal- konservativa”, måste vakna upp Jur ' sina. forntidsdrömmerier : för att äntligen” komma underfund med abt det i dag är över sex- tio år sedan vi levde på 1800- talet. Nordvästra Skåncs Tiäningar.” I Forskarutbildringen och för skarkarriären kräver verkligen, att utredarna söker få fram re- former," som - stimulerar forsk- ningen, Vi: lever faktiskt i en tid då, för att citera ett remiss- utlåtande från ett universitet, - "kommentar kort hos den man som gärna ser |: sig själv "under ännu åtskilliga |. dratkilometer mot 107 i Dan>|... é biskop som ingen onda av dem vill has 00. Nog har Kyrklig samling ställt till med 'mycket stolleri vid bis= kopsval och andra lämpliga till. fäller, meysfråga är om man in. te överdriver denna grupps be- tydelse ofr inflytande, om man vitt mot den med den geljer» stamska/reformen. Vestr anlarsds Läns Tidning. > Y En focklagtiv utveckling har konstaterats. Bland fylleristerna har kommit allt Mer unga flica kor. Det är inte längre ott man- ligt privilegium att supa sig full. Även på. detta område har. kvinnans likställighot. börjat gö. ra sig gällande . . . Den ökade — och ökande —-— fritiden har bidragit till att ska Pa dessa problem. Det finns an- ledning fråga, hur fläinge det skall fortgå som hittills, Hur länge” nyktra och" skötsamma människor —' som deossbättre fortfarande är 1 majorivet — . skall behöva finna sig I att ter-' roriseras av 'asociala element, ' : "> Helsingborgs Dagblad. ” Myten om 'att vårt 'språk skuls . le vara fattigt avlivas varje dag bland annat av fotbollsskriben- terna, som i' sitt glada ointres= se för allting :annat' än Vider- kulan” '> gör saltomortaler 4 grammatiken, a De är :helt' undorbara, Där kan' man läsa om såda=" na saker som hur "det kalfofär. gade - jamaicalenomenet: dirokt= spelade bollen" farttasinikt?.;" - : Däremot har mån. duet svårt ' för . sådana. vändnin 'som' ”svarade faderskapet smålegnde” och - ven klingande" «ren vänstor=" krok faddad med knockoutkvut”. " : Fast dolt där sist "har Ju inte : med, fotboll. att göra."som' kan= >. ske den någon spontintr esserade : genast anar. . . > Kaj.i, Skånska" Dagbiadot i Fjärran, från polltik och: små käbbel i reser. sig iden . svenska sommaren Er amför oss, du är fri att gå Vart: du vill "och leva och >, så vanför. då" skräpa ! ' sta pappör och; apalsin«= | skal. lämpa flaskor. och avfall i. våra: sagolika sjöar? Nej, var ' försiktig och njut av den: svens«= ' ka sommaren, den är din egen= dom — och förmodligen din en- da egendom” i vågt socialiserade och statligt styrda samhälle. Kä= > ra "läsare, glöm pantikäbbel och ' gnabb' och" tjat och njut av. den svansska” soråmaren utan avtskrän ETT. ORD PÅ VÄGEN ""APG. 28: 116. ” Så snart bröderna där fingo hö : ra om oss, gingo de oss till mö- tes ända till Forum" Appii och . Tres Taberne. När Paulus fick se dem, tackade han Gud och : fick nytt mod. so Vv. 15,0 os : Det ligger förnydlse i gamva=' ron "med" människor som har , samma svårigheter, samma se-- ger, Frälsare, Fa- av forskningen i många a befinner sig i ett nörläge.' Ökas icke utbildningskapaditeten, när det gäller fill lic.-examina "och en mycket” allvarlig bristsitua- tion, - Sydsvenskå Dagbladet, "Man kan tycka att lekmanna- ningsfältet ovan grundskolan. redan: yrkesskolutredning tillsätts, : sade han under enhälligt bifall från regerings-- och: oppositionsbänkarse 7 ungdomarna själva, ens område. Ungdomen visar prov på. en formlig utbildningshunger som . man. måste göra allt för. att tillfredsställa. Intresset koncentre- ras nu främst på skol- och utbild- Fackskoleutredningen och"gym. nasieutredningen är båda mitt up- pe i slutspurten för att eventuellt "i sommar "lägga fram sina huvudbetänkanden. I bilden har vi så universitetsområdet och den där verksamma universitetsutredning- en. Det är också ått räkna med att vi ganska snart får notera att en I debatten har man kunnat skön«. förståndet haft en god chans re. dan i nuvarande ordning, då prästerna I stiftet fått förestå tre kandidater och regeringen haft valfrihet mellan dessa tre,' Nu skall wid sidan av prästerskapet uppåt,. kommer . vt allt hamna. i. der och samme "Ande, Särskält sätter "man: värde på det,” när trångmål. och motgångar möter. För många år sedan levde en läsare '; i: en.: glesbygd," Har: var den ende troende i en vid "I omkrets. Så fick han höra, talas om en kristen man 5—6 mil där- ifrån, Ofta gick han och såg över skogstopparna åt det håll där denne kristne broder bodde — och längtade. En dag gav han sig i väg. Han frågade sig fram. Då "dessa båda möttes och fick veta, att de var bröder i Kris- tus, omf: de de varandra ute ett lika starkt” lek - etektorat skapas och åtminstone teoretiskt är det alltså tänkbart att prästerskapet får en chef o. ja vitt skilda intresseriktningar och schatteringar, från den traditionellt bildningskonservativa ' sidan som främst vill slå vakt om den teore- tiska utbildningsvägen till dem som Intresset :för - vad dessa utred- vill kasta loss från vårt mivarande ningar kommer ått föreslå är stort parallellsystem i de högre skolor- på -alla : håll; intressenterna är na under högskoleni många i kommunerna, i skolvärl- | fram till en enhetlig syn på skol- den, i näringslivet, bland föräldrar | och och målsmän. och inte minst bland grundskolan — samlade under be- ivån” och nå utbildningsvägarna ovanför teckningen det gymnasiala stadiet. + Mm på gårdsplanen och blev stående och grät av glädje: =. Nu har de kristna i Norden inte långt från varandra. . Vilken rikedom ' äger vi ej I våra många, goda. kristna" nän= nerl - ' Men det är en fara fatt allt eftersom antalet troende ökar, så har brödrakärleken minskat Den finns mog där, men. det finns så många makter som fär på den i dag. Här må vi vara på vår vakt! Låt oss börja tacka £ Gud för vännerna, liksom Paulus gjorde! Kanske mi då skall få mera glädje av vänners" gemenskap,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.