AA = Töm ÖEN 25 29 JUNI sn = — => "Det vita: Afr De båda vita folken i Sydaf- rika, . aykomlingarna, av hollän- dare” och "engelsmän ' har aldrig kunnat "uppskatta varandra. Bo- erkriget under den engelska im- ” perialismens glansdagar har läm- . nat stora ärr, trots att boerna småningom återfått friheten samtl - också på grund av sitt större an- tal. i ledningen i Sydafrika. De|- engelska koncentrationslägren 0. kriget, till 'fullständig underkas- telse kunde inte glömmas så lätt. "Den huvudsakligen engelska mi- noriteten;. har motsatt -sig den Verwoedska politiken på de fles- ta områden, Den häftiga kritik, «gom utifrån riktats mot denna, har emellertid gjort den vita op- positionen alltmer betänksam, och ju hårdare trycket” blir utifrån, desto nödvändigare blir det för : de; vita att hålla, ihop. Den 'af- rikanska kongressen i Addis Abe- ba synes ha blivit en betydelse- ” full faktor I detta närmande. An- tiboerfidningen” Times i. ; Johan. mnesburg "skriver sålunda, abt' det ve finns en enda sydafrikan, som ” skulle kunna tillåta. dessa svarta « mationer att förstöra allt det vi byggt upp i detta land, Vi låter . ånte, skrä "oss av resoluti ikas födelse huvudsakligen ehgölsmän, ' in- -.de omgivande svarta länderna ett ännu större antal, Man beräknar, att det finns. omkring I 1 miljon svarta, som illegalt kommit in i landet, emedan de där kan leva under en: högre. ; standard. än. i "sina hemländer.” Man har väl insett faran, som botar från den svarta nationalis- men, och: :»försvarsbudgeten "har sedan kriget fyrdubblats 'och.nu senast ökats med .60 procent... Ar- mén räknar 60000 man. En fram- stående sydafrikansk general har förklarat," att ett allvarligt an? fall mot Sydafrika endast kunde re icke afrikansk 'makt,' och nå- : got "sådant vore icke: troligt; på "grund av avståndeni.' Den :'nvest « utsatta delen” "vore i jett- "sådant fall" kusterma,' och försvaret "av dessa ämnade man främst bygga på .flygstridskrafterna, . Man -gör "sig "alltmer "oberoende av, Jever 2 Tanger " äv. "krigsmaterjak utifrån, dy: bojkott från vita stamfränder är .något, som man måste. räkna . med.” Den. sydafrikanska « indu- strien är emellertid i stånd att i d ing kunna pro- från en kongress, som räknar bland sina medlemmar även po- litiska "gangster, =" I Addis Abeba var det i verk- ligheten fråga om en krigsför” " klaring och utdrivande av- de wita från Sydafrika, Må de kom- ma; heter det från sydafrikanskt |' håll,” vi beredda att ta emot . ållandena ifråga om im- migration, till” Sydafrika, är trots . de' spända förhållandena gariska märkliga. Ej mindre än 1.000 vita, BADE SEGRARE OCH FÖRLORARE" eg "git resultatet, skriver” Bydsven- ska Dagbladet: . För "regeringens del -— ”förlorar- na —' innebär nämligen "utgången att man inte ens. lyckades samla] slika många röster som vid senaste folketingsvalet : och för oppositio=- nen — segrarna '— att man över= träffade 1960 års siffror. Det .sena-| re pekar på att oppositionen” Iyc- ' kats göra' betydande ;inbrytningar » bland de grupper som tidigare stött 1 " regeringspartierna; . En av orsakerna ti skulle bedömas av folket var allt= för invecklade, varför argumenter |-.frä utbildas och erhålla stöd från det ringen förenklades därhän att. ge=' mene" man i: stort sett fick två principer att ta ställning tillv... Regeringen sökte göra gällande | - ; att lagarna inte blott skulle skydda | danskarnas intressen av att-beva- ra jorden åt landets medborgare utan även att de skulle medföra stopp för spekulationsvinster, Op- positionen underströk. de socialis- "tiska inslagen i reformen och lät valet bli en fråga om socialisering +- eller enskilt ägande, . "Det hetsiga och intensiva kam- panj som blev följden av denna problemställning lyckades väcka det intresse hos folket som man på politiskt håll ansett vara nära nog omöjligt. Majoriteten av de :rös- tande tog sålunda mera» avstånd från en socialisering av jorden än från av de skydd: gar som ' skall rikta sin udd mot utländska köpare. Den danske medborgarens bestämda vaktslåen- de om den enskilda äganderätten bör' därför. vara ett memento för socialdemokraterna, som i fruktan för fortsatt väljarvandring till det socialistiska folkpartiet i betydan= de grad radikaliserat sin politik. Oppositionen — wvenstre och kon. servativa — nådde sitt mål: att fäl- la lagarna 'och tvinga r i "den danska folkomröstningen ti Sv : :torde med överraskning ha: motta- å ett samgående” a de”. båda . et inträffa. e 4 de — kanske den viktigaste— toré F de ligga I valrörelsens utveckling Hö ”. Från :båda sidor insåg manitidigt | i... «att de fyra jordlagar: som "formellt vis duceéra, 'vad som erfordras, Regul-= |" ”järt krig är något ' som , sydafri< kanemna icke, fruktar, . men de fisbereder sig också på det mera É lika, , nämligen . gerillakrig: 30 ärskilda kommandon har or- 280 iserats. för” detta ändamål. En särskild" "milis, i: vilken. kan ingå : alla medborgare "mellan 20 och 70 år, har , också : skapats; ; och : pir stalskjutning gill självförsvar; I har gjorts obligatorisk även för kvin- snor. Mani har fullt, klart: för" sig, NT: ler dö oeda 5 Sydrhodesia trycket ” utifrån” för, starkt, blir T gendomligt riog är här vaslikkstl-! ligheten ge e men det är av FN behärskade Kongo. .För- . hållandena' liknar här läget” mel "lan Marocko "och Tunisien å ena "sidan och Algeriet. å den: andra under: kriget där. Det synes san= ! molikt,: "att. väven” "portugiserna "kommer att alltmer; tvingas sam-= arbeta med' de båda andra syd: "afrikanska statennå. för art kunna hålla sig kvar: "Det är därför inte oriktigt. att säga, att det” vi Afa rika har fötts genom. Kongressen å Addis Abeba. - mon a ke ot 7,500 PERSONER I VÄRT LAND -' lider av” den svåra sjukdomen multipel: skleros (MS).: Dessa: kan, påpekar : Norrköpings Tid- ningar utan överdrift betecknas som samhällets styvbarn:. . De har själva fått skapa sig en egen ”fackförening” där 3,000 ” av dem hittills wegistrerats.. Denna förening kan ge besked om hur det står till med. dessa > hopplöst sjuka mä k "Man får tigga "till nya förhandlingar. Att man tog folkomröstningsinstitutet : i bruk berodde ju på regeringens tidigare ovilja att modifiera lagstiftningens innehåll, Men ur oppositionens synvinkel s bör . valutgången även stimulera intresset för ett nyval till folketinget, DE SOM HOPPAS MEST XV av Paul VI är när allt kommer omkring sannolikt västerns ledan- de demokratiska statsmän, anser Eskilstuna-Kuriren: ss Samtidigt lär de väl icke vara alldeles fria från fruktan. Företrä- darens stora försoningsförkunnelse bidrog med all önskvärd tydlighet till en förstärkning västerut av den kommunistiska fronten. Utan att för dagen överskatta betydelsen härav kan man icke undgå att se att konsekvenserna av den utjäm= ning österut som säkerligen före- svävar den nye påven, kan bli en skärpning av frågan: Vara. eller icke vara? Om det finns en Hamlet i Paul | » VI:s själ är det verkligen att hop- , pas att diplomaten i hans utan tvi- "vel utomordentligt fina intellektu- ella utrustning skall visa sig vara den starkare, ihop' pengar till 'sina vårdhem, till kurativ verksamhet, till övriga ber hövliga hjälpåtgärder och d . vandrar "varje månad, och. från - äga Tum med stöd åv en stör- ål iraktär likartat; jehuru den sg i estniska, , barn mellan 7-och17 år H rättar ; eri'iav deltagarna. med. ty | många av dem” som nu fått svenskt . väl Centerpartiet -som dess ung- : | domsförbund. - stig för en tid sedan på Mernhs Före-"' i ård. Den vit-blå rta flagg- . duken" bredvid den: svenska var " en symbol så god 'som någon, då : Estniska Kommittén, vars medlem- mar invaderade Mem, har till ”Isyfte att. bevara det estniska språ- ket . och. den ' estniska . kulturen samtidigt som man will verka för att. medlemmarna 'skall. bli goda” svenska. «medborgare, Dessa två ting står inte i motsats-förhållande : till vartannat. Och den blå försom- ' marhirmmel flaggorna vajade mot kan :synibolisera "det : hopp ' som stänt gt finns” i' bakgrunden” — ndet till det gamla lan det detta hopp vill. man ; hålla ; vid, liv för dem som kommit till Sverige, men också : för, den nya generation > om nu växer: upp: i vårt land. 2 Arrangörer. ör denna kurs > var” Estniska Kommitténs skolkommis-' sion "och 'estniska scouterna i Sve=' rige 'och' det :45-talet "deltagare var ;' estniska : :scoutledåre och, lärare bos” sätta” på olika plåtser fränt. om-'i Sverig Dessutom ,var det åre del-"' Kommittén. EE EEE "med kursen "var att fort- bilda” och ördjupa redan. vunnen kunskap och: erfarenhet. "Eftersom det .endast i Stockholm ”och -Göte- borg "finns" estniska skolor; går, de flesta estniska barn, som är sprid- da över: hela” Sverige, i "svenska |, skolor. För. att ha "möjlighet att få slyktingtid talt 'utblottade: och med 'språksvå- righeterna kände en stor isolering. "Den: estländska flaggan vajade me Belåtenheten med - Men och des den tackar man rektorsparet, Yngve ända ör "Sverige "då man to- Nu vid återbesöket" kunde, hon tala svenska och kunde: tala med ”grannarna” "på ” platseni. " Det var S omgivningar var: stor och på bil rIsson för gott värdskap. oe en ycket stärk upplevelse berät- tade'hon när hon sedan återvände till den glada samvaro som präg- lade hela: denna ' "kurs bland forna landsmän undervisning : i: modersmålet och estniska nationella ämnen har, Est- niska ' "Kommittén ; alltsedan "1945 om söndagärna' eller: kvällarna” en till "två <= gånger i'veckan' och: lär estniska "språket, estnisk geografi, 0. ; | historia” samt "estnisk sång. . Det 'sistnämnda fanns det” "gott om/på. kursen, som förstås hölls på, estniska.: språket, och - sången | brusade kraftigt och: med inlevelse. Inte minst den egna nationalsång-= $ ad hår; hänt ” i. Estland” efter II kriget? Ja, de. estniska staterna hör till de: mest mörklagda bakom rnridån. Men man vet — bes piskt ”estländskt 7 stabilt och: lugnt | försiktigt uppträdande > — att +. ex. det. estniska: jordbruket” inte efter 20 år-'ens' nått: upp till: förkrigs- produktionen. Det låndet hade lye- kats' bygga. upp "och åstadkomma £ under sin självs ändighet har gått tillbaka. . ' För jordb ket visar sig. det kolt lektiva systemet icke ge samma re= sultat som den gamla formen. Est- ländarna ett frihetsälskande folk vilket är” en av orsakerna till att har 1 ap är dle ar i så- ”Maskinutrustningen för jordbru- ket i Estland är dålig och en tra- sig maskindel kan ge halvårs vän- gen” des diga blev objudna. ”Många publi- | kaner och syndare kommo. dit och voro bordsgäster jämte Jesus och hans' lärjungar.” som” "inbjuder still år der Men den text' som: vi här ställs in- för, är det värden, som: blir. in= temannen Imöter.den - ”underlige vandrarpräslten "från Gallileen: : | Människosonen; Människovännen bar ingenting at bjuda” ämbets- |! ”Förstatstjänstemannen med reg- lerad "lön ”och' oreglerät” samvete klev. mötet med, Mästaren. av.livs- I tavudet?. De jua var: egentli? ärdiga att vara: med, ' Och etraktade sig som". vär- Ordet publikan klingade inte väl. tan; Den dåliga lö heten för att många övergår till industrin. | Kvar blir oftast de:gamla och de med nedsatt arbetsförmåga. . : i SÄG FÖRSTA .BOPLATSEN TTT SVERIGE "i: . Nästan ' varje ' deltagare. skulle väl kunnat berätta sitt eget svåra och ' ide - flykting yr. om tvingas man ständigt fonsta- tera bristen" på läkare, sköterskor, terapeuter, sjukgymnaster ; sv. Hela invalidvården i landet har kommit ' på efterkälken. Vi har 140,000 människor 'i denna kate- gori, som "behandlas. med njugghet mitt i allt värt omskrutna över- Det är onekligen så att man än en gång måste konstatera en svår- artad brist i själva den socialpoli- tiska inriktningen, Nog måste det vara angelägnare att exempelvis ge MS-offren ett rejält "handtag för att tillförsäkra dem en någorlunda dräglig tillvaro än att envist fort- sätta "med att betala 'ut generella bostadsbidrag till folk med rikliga inkomster. Vi diskuterar bidrag till politisk verksamhet inom förening- ar fyllda av arbetsföra ungdomar med goda inkomster — men' vi har inte råd att ge rullstolar och andra fordon åt våra invalider i den ut= sträckning som behövs. - -|i' samband "med kursen på Mem "Man kan' utan varje trängande skäl efterskänka nära en miljard till egnahemsägarna men inte skra- på - ihop | det fåtal miljoner som skulle göra slut på det förödmju- kande tiggeriet för dessz grupper Färd i större och mindre båtar över en” Östers jö, som inté bara bjöd vågornas. faror i utan också minor och ockup kt be- dem som arbetar i jordbruket gör |. :. sommarlediga Något. "tusental ' skolungdomar - skulle kunna .sys- Isätt: vakningsflotta. Det är över 20 år sedan dess men minnena står kvar! ..En av deltagarna fr Mall Spir- ka, nu bosatt i Falköping, kunde återse "den, plats vilken var hen- nes första hem i "Sverige efter landstigningen på Gotland. Hon var då bara 9 år när hon tillsam- mans med familjen kom att bo ien stuga i Tåby där fadern fick arbete vid en gård. K rerna vid av, den röda stugan och' platsen däromkring war den kanske vanli- ga vid återvändandet till platser upplevade som barn, att allt nu verkar litet, och smått! Men: hon återupplevde starkt den första 4 24 det och" : skapa förutsättningar för att även: de får del av vår standard och vår välståndsökning. - Det är Verkligen illa, öv som städpatruller uti - med landsvägarna, anser arbets ..marknadsstyrelsen. Men det finns "inga pengar för ändamålet, var- ken arbetsmarknadsanslag . eller så d na får fortsätta att slå dank, och skräpet får ligga kvar, Litet vid sidan av väg har digheterna ord- nat med :'soptömning på en del 1 "ställen utmed vägarna — det går för sig, men inte att vägmyndig- heterna forslar undan påsar och flaskor som bilister på picknick lämnar efter sig. Först måste en ny väglag skrivas och pengar an” Väg och vatten. Har man frågat hr Skoglund? Den förordning är » inte skriven som han låter hind- ra sig av." Städpatrullerna vore väl ganska populära att satsa på ;— om inte i år, så nästa år, då | "det är val! i (Dagens Nyheter.) | 'sticker: I Zz 1 Ordet: pämlnde 'om emussel och 'miutor,i förskingring ; och? 'samvets- som” drar” "människor till. sig [med -en > hemlighetsfull. makt. ' Hari i Nu står? de "där "och ' surar 0. PHur” kan. han . äta med Publikaner” öch syndare?” i iMen det blir ingen” diskussiod lenna ” gång. ” "Enkelt, lågsmält, : all- varligt.; börjar - han tala, När vi hör "hans ” ord, "förstår" vi," att det inte "är för. rätternas och dryc- kemas skull han är bordsgäst med syndaåré. Vi förstår hans makt över sinneria, över solkiga förskingrare H och” egenrättfärdiga . moralister. "Har är den store Läkaren, som botar sjuka sinnen, helar trasiga : | samveten, mildrar: bittra öden, Jä «| ker sargade själar. :Han :'är den' store Förlåtaren, . : som -möter de. skuldtyngda, de mut- : i stötta, de dömda, de föraktade med :| godhet, vänlighet, förlåtelse. . Han äriden store . ”Uppsökaren, som inte glömmer mågon, inte för- aktar någon, Ser inte till pengar : | och. samhällsställning. Frågar bara .Jefter allvaret i vårt sökande efter Sanningen. ' Car Han som” var "med på dåt a un- derliga : gästabudet en gång - hos egoisten Matteus, som blev evan- gelisten 'Matteus, 'han ; står. också framför. oss : och, ger oss samma hälsning:. d "Följ mig” .s; - Följ mig! — två saliga orosord — Min Gud,: jag wälsignar dem. De skänkte mig allt, « som gör livet son ftilR div: En kamp, ett föste, ett hem. 7 (Nils Bolander) ' Även den- klokasté man" gör. sig till dåre när det gäller kvinnor 0. även den dummaste kvinna & är klok när det gäller n män. I Den parfym som verklizen be- segrar mannen är doften VY av en verkligt god « och vällagad middag, Oka” | Aktuell: Det inebär 3 ingen ursäkt” för ryssamas flagranta - kränkning av, diplomatiska regler när man nödgais konstatera attt iden värsta skandalen stannar hos oss själ-|' va. Allmänheten är tills vidare lämnad ensam med misstanken |- att skadan är maximal Stig Wennerström har inte haft några svårigheter altt ta reda på allt det "väsentliga av- försvarets hemligheter, "hur - mycket han lämnat "ut är dock en. annan fråga, Det är "viktigt att svensk opinion får besked så snabbt som möjligt. .De lyckta dörrar- nas '. politik. får . allra minst . i denna sak vanemässigt , undan- Handelstidningen.. ” Sverige och sveriskörna köm- mer hädanelfter: att: inta en ky- ligare och vaksammare attityd mot. kommyunisterria "hemma 0. JT utomlands, Det kommer Chrusj- tjov att få enfama om han trots det inträffade insisterar på ' att få komma 'hit och ” studera svenskt jordbruk. "Den svenska plöjningstekniken är av allt att döma det enda han inte känner vill om vånt land. De andra upp- lysningarna har han köpt. : Göteborgs-Tidningen;” otid SMR "Vi kommer förr Mer senare fram till”en' p "| jättemakterna måste - välja -mel- lan fortsatt expansion i rymden eller ; fortsatt" militär”. upprust- ning. Om :man då ger förtur åt rymden, "så skulle” "detta betyda, | Tone äv. | fritidsmark) 3: kortning : och : "längre semester i - kombiriation ' med fortgående" näl- : | ståndsökning ”' och > befolkningens koncentration : till tätorter skapar ständigt stegrade anspråk på ut- rymme för fritidsrekreatiorr i oli- "former. : Byggnadsstyrelsen framhåller detta & anslutning "till frågan om” den "allmänna. målsätt- ningen av: fritidsutredningens = ar- bete, eve : Den” dubbla | bosättningen "med en helårs "tätortsbostad' och: 'en närbelägen "eller fjärrbelägen. fri- kreation; En så omfattande” fritids-' i landet slukar stora markarealer. Då fritidsbebyggelsen” dessutom. of ta söker sig till natursköna områ den: i: relativ närhet” till den” ort, där den permanenta bostaden kuststräckor, förligger "enligt sty- relsen' risk för att stora fria om- råden; värdefulla för allmänheten ur rekreationssynpunkt som ströv- områden, . områden för . friluftsan- läggningar av olika slag, för bad- platser och båthamnar går förlo- rade för ett allmänt utnyttjande, 1960 års naturvårdsutredning har också, påpekar styrelsen, ansett övervägande skäl tala för en-suc- cessivt uppbyggd insats för att sä kerställa" naturområden av 'social- karaktär. Som en allmän, målsätt- ning har utredningen rekommen- derat att landets mest skyddsvärda objekt säkras under en tioårspe- riod 'och” understrukit att en så- dan målsättning är nödvändig om de ännu orörda områden som är värdefulla ur fritids- eller natur- skyddssynpunkt över huvud taget skall kunna räddas, > Med tanke på det nära inbördes samband . och i wissa . avseenden även rena .konkurrensförhållande som råder mellan naturvårdens o, fritidslivets intresse är det, under- stryker styrelsen, uppenbart att det till väsentlig del måste bli fråga om en samordnad bedömning, Den- | past na måste i väsentliga. hänseenden ske i samband med Planering en- ligt byggnadslagstiftningen. DS Den översiktliga planeringen är i detta sammanhang av mycket stor betydelse, Särskilt viktigt är att det vid sådan planering avsättes såväl naturområden som områden lämpliga ' för £fritidsbebyggelse, I och för. sig anser styrelsen . det rimligt att en komnyun På något sätt kompenseras för de kostnader den får vidkännas, exem I översikteplanering, pelvis för RR tidsböstad har: för stora, grupper |, av befolkningen blivit” ett uttryck 3 . |för behov av miljöombyte och re!” bebyggelse & som den som fr äger rum | + är belägen) "eller vid! a "attraktiva |: | - kommentar | att världsrymdens erövring fun. gerar ', som . en fredsfaktor på jorden. Möjligheterna . alt ' fort sätta kapprustningen minskas. Nordvästra Skånes Tidningar, :r socialdemokratiska tidningar uttalar men sig förklarligt nog ogillande om oppositionspartier. nas planerade samverkan vid : förstakämmarvallen. Men mar: bör då "också komma ihåg, att den på. socialdemokratiskt håll” iv migt omhuldade tanken att även i fortsättningen låta landsting en välja en wviss Idel av riksda- gen "skuffle konservera detta o- lustiga system. Enda möjlighes " ten. ett mensa. bont' det är att övergå till enkammarsystem och slopa den indirekta vallmetoden via fandstingen, ” v sterbott ns- -Kuriren, | . CN man Sch bågeringsorganet H (St. T.) ftrumpeta ut en femma i dyrtidskompensation som ” ett ' glädjebud "till landets alla folk- pensionärer — då tycker mah sig - faktiskit” förflyttad tillbaka till 19137 års" förhålländen igen, ” Fast det nu är dagens socialis: futtigheten ' och motståndet mot en rättvis fördelning av stan- dardhöjningens välsignelser, ponee Mellersta Skåne. ; skall, och många .— wmisst inte alla :— riksdagsmän tycker nog själva, att de är omistliga. Och . sitter sinte ute. t. Europa ' flera . gråhårsmän med: bortåt 90 år på .. nacken kvar: vi statens högsta. ämbeten? Dn Vv teöta-Demokraten, I Minns någon. en 'avtalsrörelse, som inletts med att arbetsgivar- na prisat de goda tiderna: och | inbjudit . de anställda” att: giklis gån ta för sig av håvorna? Nå- alt vara sant. Å.andra sidan har - också löntagarna” ätt bedöma" o. ta hänsyn till vad :som är möj- . ligt .och rimligt att eftersträva i varje given situation. Det kom" mer ide. naturligtvis” att göra ock- vid vinterns” fönerörelser. + Signalen. i . En vårmorgon. oci år: 1967 kommer: det a drygt. 259 år "återinföras ' höger trafik i” Sverige... För : somliga kommer det att bli uppfyllandet av en önskedröm för andra blir det ' nänmast förverkligandet ' av en'mardiröm — och den har eékoz. s mnomiska knytningar. Det belaras åtskilliga” " trafikolyckor," vilka . förmodas” drabba - äldre männi- skor: deh" bara, Den - spådomen är väl viktig, ehuru farhågomna kan vara: överdrivna. | — Vägmästa; én. Det I är ganska" ofruktbart attt försöka” uppställa någon 'riksli- kare för möjaktig kulturbeval- ning i ,landsortspressen, ”och var- je meningsfullt förstle "till överk siktlig ' kritik : förutsätter god kännedom" 'om ”bdh> hän: gande till de' lokala förultsätt- ningarna, från fall till fall. : a i Uno Tenfält, Fb Nykterhotsrörelser har” alla varit n mästig kraft i vår la e församling. Men kn: Past betydelsefultare än nu, DÅ kare ydelseful vid det "nyss | träffade. avgörandet i. riksdage -Rörelsens bestämda nej till återinförande av motboken och ja till frihet under ansvar-prinÅ. pen har: med säkerhet varit avgö: la: för statsmalternats . beslut att gå vidare på den nyks terhetspolitiska väg som beträds. deg 19554, svs | :Käntdlor av mindervärde bem höver nykterhetsrörellsen” "inte hysa, + Vv: CA Stockholms-Tiäningen, I. tiska makthavare som svarar för ”' got-sådanlt. vore. för. vackert. för - |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.