» på den ryska pantilinjen': som LAHOLMS: TIDNING -— ED NES —=LI I dag "inleder ryssarna och ki- neserma: förhandlingar, i Moskva för att försöka komma: fram till en lösning av sin mångåriga och |. allt - bittrare konflikt, Utvisning- FREDAGEN DEN 5 JULI LT = = den | linjo.s som inleddes 1956, Jå avstaliniseringen. började, och i . vilken den "fredliga. samlevnaden med kopitalisivärlden starkt be- j I en av tre | h d. i Mosk senaste veckoskiftet ger tydligt besked om hur den rysk-kine- giska schismen fördjupats, Sam- tidigt" kan åtgärden tas .som ett varsel om: att utsikterna till ett samförstånd wunder' de .stundan- vid "Kinas Den. ryska. gymexistenpolitiken vilar på antagandet, att socialis- mens' styrka under utvecklingens gång skall växa sig allt starkare, medan det kapitalistiska systemet går från nederlag gill nederlag. sultatet blir & de överlä är sh j ha eller obefintliga. . seger i den fredliga tävlingen med Inskridandet de kinesiska| de X itälistiska Kine- diplomaterna är utan motstycke i förbindelserna mellan Moskva' o. Peking.” Anledningen till "den ryska .regerifigens beslut är den ik av det. kinesiska bre- -vet av den 14 juni ”till det ryska |. partiet" vilken "de tre herrarna verkställt, därför att Chrusjtjov bestämt att det inte skulle publi- ceras, Den tyske Tedanen befara- de, har det sagts, att ett "offent- | liggörande , av skrivelsen skulle” ” försåmra möjligheterna fill en uppgörelse "med kineserna, Dessu- tom' retade det honom, att Kina så r Aolhart före L "har .de vid. olika' tillfällen för serna däremot räknar med att en "krigisk uppgörelse, med kapitalis- men jär: oundviklig, Coch därför dömt. iden sovjetiska" hållningen, ” som; "enligt Peking inte inimebär något annat än undfallenhet el- ler reträtt för imperialisterna. Ett typiskt exempel . härpå” är kine- sernas ' förhånande av, . Chrusj- -tjovs återtåg under: Kubakrisen förra hösten. Avgörande; för de ryska: Jedarnas ” politik är bl. a deras vetskap om att ett kärnva- penkrig. skull; betyda" även det tiska bl ; under- Irad, riktade. frän, kritik, mot Kreml|” 'och "krävde, att avstaliniseringen och I den dredliga” samlevnaden |” E wentileras vid ”försonings- |” mötet”. Dessa frågor måste na- turligtvis upp, eftersom ' de är jättarnas kamp.' -. Sedan de kin ick bh Särskilt ” under: : året närmast "ester kommunismens beger” i Ki-I "na 1949, då kineserna var i stort behov av rysk hjälp av olika slag, "erlände Peking Sovjetunionens Ie- > ett par av de centrala i de röda | das . kommunistvänld | + Ryssarna, var ju de erfarnaste o. = på Men "redan den -kine- derna f olika huvudstäder i lik- het :fnéd den i Moskva "sänt om- kring den” 14 juni-brevet vet |. man, att kineserna är förargade |” » över latt "Moskva bara .avfärdar |: de kinesiska argumenten-— -— utan ! Det ryska kommurlistpartiets : centralkommitté gav" Chrusjtjovs I -politik. "sitt .helhjäntade stöd . vid sammanträdet oméådelbart ” före midsommär, « Vid detta : tillfälle brännmärktes även Kinas angrepp ”grundlösa och äreröriga”. Dessut- |" om fick den. ryska a lelegationen vid förhandlingarna Iden 5 junil.; än Eå : kampen: om ”ånflytandet” i: län: ; : dema Asien” och ; Afrika ? har|- sg "siska" reaktionen "efter. avstalini-' ' seringens inledning antydde ökat sjölvföntroende hos Kinas ledning N H talet?. Det :som wvi nu upplever. Ja,' det. kan .vi' alltid. få svar på.” Men hur hade-och kände ungdomen det sägner": från personer, som: nu: är. sedan?: Ingen, nu ”Jevande kan be- rätta : :lärom;, Vi får lita. till hö Personne; som 20 "är . berätta ”Lillåstua”; ”Öringe i Veinge, och häns två systrar, varav St på modet. vid 1800- talets. mitt. i försarnlingen : föreslog, a att > han skulle "bli präst: Han' kunde" också "om" sin skoltid” [4 "Alsingska skolan” i Veinge kyrkby” (som ” nu efter mer än '130-årig tjänst upp- hört; som skola), om - "Lunkan", den ?. . och bär: schalett, som; blev" EA 9 ner Syskontrion ”—.' mest. Pelle för- stås —' hade mycket' att förtälja om seder och bruk, men också om de gamla , byborna som- alla, i ve- gel, var. särpräglat folk. Som de vär kyrkligt ' intresserade och :enligt hans fader "som den tiden, omkring 1860, var lärare i Alsingska, Pelle blev: hjälpreda ' i undervisningen et kom" mer. signaturen! att tänka på ”de gamla” östergårdarna” ' eller” som de också : kallades ; -”Lillastuss”. "Det var sen syskontnio som hela "sitt liv alltifrån: födseln levde på "och invid sin fädernegård, Denna, Ös- tergård, var . belägen i inge by, Veinge, Nr avlte N "Föräldrarna" hette Ni och: Elna och var. födda i början av 1800- talet; Gården de ägde och” bruka: ;Ide' var inibe stör — blott 18 tuän-/ er land åker, vartill kom utmark. Den | - striden, om: -hegemonin |, vrig : klart frambrätt. Så' har även va- "it föllet i i det rysk-kinesiska grär att y "MYTBILDNING KR bbligt följa SKOGSBRUKET. - : ning kring skogsbruket skriver Jordbruj Larnas Föreningsblad ed ”enleds ning av utläggninga " SIs-förluster: Irene en, Skogsindustrin går " med för- lust, därför att den måste köpa skogsråvaban, "> Skogsbruket" : går |" "gående. | manhang: inte heller glömma" att ä : maktintressena ; är många och djup- —'man får i detta sam- Sovj Centralasien” ;- förhoppningarna om deras ”biläg gande- vid! den "stundande konte- ensen, små, Klyftan "anses. vara Så djup, att man på allvar måste Frökna méd en klyvning av kom-. -munistblocket. Detta: skulle alitså Kn framtiden. få delas upp” mel- Janes "Peking och/ Moskva, Om en med förlust därför att sk strin köper för litet och betalar för dåligt. Vad är sanning? Om det nu närmast är statens skogsarealer — wilka. i sin tur år- ligen utvidgas genom köp av bon- Og ASSIs vapendragare |. vill åt; hur "skall man då tänka sig att : ett. sådant ' övertagande skulle kunna hjälpa upp ASSIs dåliga , affärsersultat? Domänver- har minsann inte några ly> sande resultat att visa på i Norr- land, '. Skall: man kunna göra ett vinstgivande företag av tdvå då- ligt lönsamma? EHer skulle man med statligt olycklig samman- blandningsförmåga' täcka ' norr- ländska : , industriförluster . med skogliga överskott. i' söder? Eller sådan delni äffar, K iden "att få” oerhörda konsekven. 'ser för' hela mwärldsläget. Men när "det spekuleras den” Hälla tt |5 måste” det även” framhållas att trots alla 2 " skiljaktigheter utgör ett. "starkt sammanhållande” element. , Utöver "detta finns "det många” intressen som förenar de kämpande gigan- skulls'. försörja .: 10 < "personer; "Till, familjen hörde mämligek åtta barn, däribland dem -. våg ; brukade : kallaln år. 1847; 1850: 50-ock: 1842, -”Nil-: sa Stina”: var. alltså född redan på. Kan, Johans, dem. förste: Bernadot=: rd; Var och en” hade ; veckas "lopp, som vackra” kreatur soni dei ”Östergånd, Man; levde i naturahushållets” .ti- devarv.. Pelle; söm: ver mest. min- nesgod, kunde berätta en hel" del ; :| från sin barndom, 1849, då han ba, Ta, var, två år, uppkom den : stora e eldsvådan” å-byn,. som fåde "Öster; - skulle ASSI möjligen som skogs. + >--- >>> ägare "försöka bedriva skogsbruk med å ittande av sk för att rädda industrisidans re- sultatsifror? I alla händelser ligger i tanke- gången möjligheten ; att låta indu- strin bli vinstgivande på skogs- brukets bekostnad. Ett förfarings- sätt som inte är obekant inom skodsindustrin i övrigt... ” " ÖSTERSJÖ-VECKAN. Den'. - ryska '. spionskrällen i Stockholm kan vara ett välgöran- de förspel till 1963 års'”freds- vecka” i Rostock; Den ger näm- . ligen full belysning åt den verk- "lighet kommunistpropagandan sö- ker dölja, framhåller Barome- tern: För de 'svenskar som trots allt .avset att gästa den östtyska dik- taturen bör spionreportagen -kun- na tjäna som lämplig färdlektyr. Resenärerna kan utgå från att deras julisemester subventioneras med samma pengar som förmådde |... rysspionen i det svenska försvarss departementet att sälja sitt land. Värdarna. kommer näppeligen att avkräva sina gäster några mili- tära hemligheter — dem har de re- dan. De begär bara att det även i vårt land skall finnas männis- kor, som för att få bada vid kus- ten "med de sovjetiska utskjut- ningsramperna ' godtar de kväl- jande-. parollerna om Sovjet och kommunismen, som det fredliga samarbetets garanter. i Östersjö- området. Det måste — efter vad som hänt — vara mycket nog, tycker| kollegan.” ” bortförklaringar , förmodligen beror i förra veckan 'slutade' som be- kant -med "ett rejält nederlag för regeringen. Denna delvis övänta- de utgång har föranlett en orgie i Å vissa svenska ratiska tidningar, på- pekar Handelstidning gen: '. Enligt dem bedrev. de danska oppositiorispantierna + en hetspröpa- ganda, väljarna visste inte vad de röstade om, walutagången. kompro- Sald 1 tutet som sådant. Vad gäller de- magogin gör man jämförelser med de svenska. valen 1928 respektive 1948, vilka: båda socialdemokra= terna förlorade, - Det är naturligtvis svårt att lida : nederlag för dem som är ovana vid det, men det är ingen ursäkt för att uppträda som dåliga förlorare. Man .. kan naturligtvis |- säga — om man är inskränkt — " att om socialdemokrater vinnerett |: - val är detta ett. bevis på väljar- nas kunnighet och mognad, om de borgerliga partierna vinner är detta resultat av skrämseltaktik och o- kunnighet hos. väljarna. Med en . sådan premiss är slutsatsen i det . aktuella fallet korrekt. — men det är en premiss med antidemo. kratiska bitoner, låt vara att den på ren tank- löshet, Visst kan det i en- val” . strid förekomma åtskilligt som vid. närmare eftertanke ter sig mindre ' tilltalande, men överträ- ”delserna & är: praktiskt faget aldrig » ensidiga. "Det är riskabelt för "en Yemo- krati; om en | meningsriktning bör- jar sätta Sgenrättfärdigheten i i syc stem. : . . gr "och tre andra” gårdar i aska. De", blev: sådan. återuppbyggda, Östergård på ungefär . samma plats. Ö bor: vandrade > ner. 4 hållanden, Ingen - ä "byn? ”hade så Je be a C »' hette. det); "Men Pelle blev ingen präst, Det fattades troligen mecenat och en liten, småbonde hade "inte råd att hålla en studiefallen pojk i' någon högne' skola, Det "blev : avbetet på jordbruket i stället. ; Under häns. ungdom ånföll ” den stora mänglingen:; i Halland; det som skulle förvandla” en mager o. fattig. provins till en "relativt bör dig ' och" rik. sådan, Pelle kunde berätta hur” många” Änror "märgel man "körde ut. det. eller" det” året ”när: jag/ "tjänade hos FHallonlöv?. På'der tiden Tfanns' inga tröskverk, man "plejeltröskåde, Många. Veinger saltnäslrad "körde . Några” ner fanns änte "heller. -Det' var vatt ita till lien 'öch det. sydde” många svettiga”: : och skitiga”? arbetsdagar så: mycket - mer ftörlärigtad: Då samlades "man i Lekstugor "och på |" Jogar till dans, glädje och glam. har” ju. varit sig lik i ”Då dansade / vi vals, B-bm värdagen. och vakade terna, så var en ändå ald- rig trött den tiden; : tillade "han. - Något ; som; också. förgyllde. npp vardagen vår auktioner och mark nader, : särskilt” ide senare. Ja, detii vär marknader den tiden! I ”Alle- hölada”: (Alhubt i Veinge) i sep- kunde ' det ofta' gå livligt; för: satt "inte säga, vilt till. Ibland, kunde” det . bli regelrätta" Elden: hade "4 i mågot ls: ll (vanliga den "ti-' slags - halm;' Som gårdarna. nästan var "sammanbyggda ' blev 'de samt och synnerligen lTågornag tov. ”Nis- se Pelle”. hade ett klart förstånd och” gott minne” och kyrkoherden ; seglade, nan tror honom. Det hade ur alla synpunkter warit bättre om: stats: » råden pratat kitet mindre och sagt kitet mera. Till det-som utan vå: . da kunde ha meddelats allmänhe- tex i klar och entydig form hör regeringens” egen befattning” med 'spionaffären.” "Det har antytts. att en kommuniké varit 'på väg men "stoppats. "Det innebär att statsmi- nistern ä även i denna; sak tagit lätt spå sitt- ansvar: "Det är han som " skall se till: att en” auktoritativ Å som hela r i sva- «rar för blir publicerad, En: sam-= manhängande. redogörelse kan väl inte' vara mer Jbetänklig ' än ett knippe osammanhängande utta- landen? .. - (Handelstidningen).. "berättar hr” Erlander. och | den), mellan 'Veinge- och Knäreds- bor, Då" fick. bland" lagens hant- då de" allestädes närvarande tat- tarna började” "bråka, För dem gäll- |; = jde liksom för den' bofasta befelk- igen ätt.) brännvinet flöt i ström-: ihmar' och så blev "det ofta väsen :|lav. Det gick lättane "med sådana H | uppträden här, där man var me- — fra skyddad 'från ordningsmaktens ca tj insyn än i Laholm; På båda stäl- "illena; örsiggick storhandel 'med i kreatur (också från Småland) samt I sik sorbening av ”lerkarale” (ler- kärl), & annat att t förtiga. Ifråga om dl vis. ' Västkustbanan (fast den hette då Skåne—Hallands Jernväg) till "Bygden kom . närmare stora världen." För: Stina kom' det inte att "betyda" "någonting — hon ' kom aldrig. "att resa” tåg.- Vågade" inte. Det. längsta hon varit från. hem- byn var en gång med hästskjuts i Laholm = = ttroligén vid ett mark- nadstilkfälle, skulle ju alla: ungdomar i södra Halland" förr :i tiden besöka, Pelle reste. väl järnväg någon gång till Halmstad — två av systrarna kom Mest res- och världsvan var Ånna, som å tidens fullbordan kom; att resa ända till Köpenhamn "och släktingar där, - | äldrarna framlevat 'sina sista” da- ill i Skåne: och ” fangare göpa. in... Men kanske mest | x Laholm (sista. onsdagen & oktober) |- I "bed, flitiga 'kyrkogångare kände de: bra till Veinge präster, De” läste > också "pliktskyldigast'. i tjocka 'postillor ”— högt i regel — varje söndag. i "När - Pelle ' var , 1: 605 årsåldern lämnade hanoch systrarna sin andel, dvs. blev utlösta från gården. Till en början bodde han i en kam- nom, varför han snant flyttade” till systrarna,” som ' bodde i ett-gam- malt undantagshus;' där förut för- gar. ' Men "syskonen: hade. inte nå- got undanta; «om :nu ett 18- tunnlanidställe orkade med ett 'så- dant, :: Ibland "inställer »'sig .: något man '! brukar " kalla” eftertankens kranka blekhet och kanske. var. det något ditåt som :Pelle : kunde" an- vnär han kunde sutlåta sig att. ”en-ännen” gick” ifrån ”et som en tiggare”, Annars” gick: det ingen nöd på 'syskonien, Det sörjde Anina, som hade hand om: kassan, för. På den tiden tyckte a many” att tolk fö På grundskolans även ilframtiden; finnas ranoslä- Tare Im; "folkskollärarexamen, bävi dar oraköing. 950-äv: "landets ? ämnes.” studentexamen skall” "utgöra Brun- den för. fbildning': som fölkskollå> a "önskar: vidareutbilda sig för ämneslärartjänst skall göra det-' ta vid” universitetet, , på. mniversi- tetsorten eller genom decentralisé= rade 7 iversitetskurser, : >: Utbild. ningen” ämnen och motsvara ett akade- miskt betyg vartdera av de tre ” Vi.anser det vara en fölakäg 4 in- vestering och olyckligt för. skolvä- sendet « att skapa” ett system. som skulle innebära "att en folkskola rare med vidareutbildning för: hög-' stadiet. utnyttjas. för tjänstgöring på" "mellanstadiet > annat än”som ämneslärare. Vår: > : erfarenhet av tjänstgöring, såväl som klasslärare som ämneslärare, "visar att vart och ett av -dessa stadier ställer :wissa särekilda krav. på läraren. Folk- skolläraren-ämnesläraren" I har ofta efter några års ”lärarerfarenhet"; på olika ' åldersstadier "Själv ' valt "att specialisera sig i vissa ämnen, Av en ämneslärare "krävs med fog att han besitter goda ämneskunskaper inte blott när han avslutat sin' äm- nesutbildning "utan även . då” han som praktiskt verksam lärare kon. tinverligt underhåller: och "förnyar sina kunskaper i takt med utveck- lingen inom respektive ämne, .. < Även på det ä ämnesmeotiska Om- rådet står ämnesläraren inför sär- skilda uppgifter som kräver ständig förnyelse. En ämneslärare, som har att tjänstgöra ' växelvis som iklass- lärare på mellanstadiet och som ämneslärare på” högstadiet; ställs inför en. situation som nan svårli- gen kan bemästra” på ett tillfreds- mare i ”Strandsa hus” (en släkting), | men, matlagning låg dåligt för ho-| [drabbades av” en. jätteförsking- | uppträdande :.; normalt omfatta tre! tjänstgöra bland tohåringar och att | F j Om de "österopeiska kommu- miststaterna utan någon tvekan sluter upp på Sovjetunionens si- Ida mot Kina så är Idet naturligt- vis därför attt de inom den sov- jet-ryska . samexistenspolitikens ram får en "stönre "rörelsefrihet och därmeld också blir bättre i stånd att hävda sina egna na- tionella intressen .tinom Sovjet- blocket. Det är å andra sidan det pris som "Nikita Chrusjtjov måste betala för deras. fortsatta ideologiska stöd mot Peking. . -Stockholms-Tidningen. r ötriden mot "dem som "öns- kar hans avgång och som. nu torde bli mer benägna till hän- synslösa åtgärder har Macmil- lan ett trumfkort kvar. Han kan upplösa parlamentet och utlysa nyval, något som i dagens läge kunde. innebära. att.: ett par hundra Kkönservativa förlorade sina platser. Det vilar något 'tra- giskt över det faktum at Mac- millan från att ha lett sina par- tikamrater ur splittring 'och fö- rödmjukelse vid tiden för :Su- ezkrisen nu hotar att driva in dem i en - hy 'schism, : på. ett förödmjukande sätt utspelad mitt framför. ögonen på ett allt mer segervisst fabourpanti. ' att värken "underrätta statsministern eller. : UD, - där Wennerström, enligt vad. stats- rådet Andersson själv förklarar, placerades” för att man skulle kunna ha honom. under "uppsikt, har . försvarsministern visat en släpphänlhelt . och ; nonchalans, söm timligtvås inte kan" undgå att få. sina' politiska konsekven- ser för honom., Så får, såvitt sa- ken. nu kan bedömas; ett stats- råd inte bete sig mot sin stats: minister, som dock ytterst är ansvarig "för regeringens beslut och” åtgärder! sn Å ; Västernorrlands Allehanda. i | ring, - som. polisen ; just ' börjat : | nysta upp, skulle någon drömma om: "att ” en. ansvarskännande verkställande" direktör i en dylik i | situation reste på semester? Ett sådant handlingssätt skulle ofel- bart döma honom i delägarnas ögon. Men försvarsministenn Jå- ter sig nöja med. att. telefonle- des få rapporter. om vad "som händer. Sven" "Anderssons plats borde tillsvidare vara i ämbets- rummet. Han" må ha aldrig så många flygplan eller helikoptrar |: till. sitt förfogande . att snabbt |” förflytta sig med, Från sin plats i försvarsdepartementet har han en helt annan möjlighet att tim- me för timme bedöma situaltio- nen och ' följa vad säkerhetspo-' lisen.. får . ut. av. spilonöversten. Debta vore en rimlig och natur- lig” atityd. Och framförallt hade ett Yylikt. om tttörre allvar, och ensvarsmedvetande vittnande, kunnat förbättra det,-redan skämfilade förtroen- det till försvarsministern, . : Sj dant är att vi aldrig kan eller får dimensionera vår pollis- '] och säkerbhetsorgarlisation så att den blir en 'stat i staten. I ett Samhälle som vårt kommer poli- sen alltid att förbli beroende av den enskilde medborgarens stöd! lojalitet ” och vaksamhet för att: framgångsrik kunna föra kam-! peni: molt- samhällets fiender. I detta avseende vilar därför an- svaret lockså på allmänheten. Vi 1.0:m. Å aug. VARJE 0 fredag . lördag" ställande sätt, ; Vares t as CO mmentar-| att samhäl-" åste lära oss inse, m egen. lets säkerhet också är vår De dyrköpta erfar Stig. Wennerströräs ” förräderi borde : vara: tillräckliga re eftentryckligt inpränta den läx an. s Svenska Dagbladet, Man ' | har I mitorfordon som ökar rörligheten, man har peng- ar nog alt skaffa 'sprit- "och den | sexuella preventivtekniken ryce ker med .också flickorna' in i dessa mot det alltför slätkam- made samhället riktade :egen- artade trotsutlevelser. Den äld- re generallionen står handfallen, ' skräckslagen och" moraliskit upp= rörd : inför. Idebta oförklarliga, som : man «försöker skjuta ifrån sig genom att stämpla "det som ”raggarliv”. Men problemet med denna . ungdomsminoritet' "och dess misslyckade och urspråra- de relationer: fill samhället. lö- ser man "inte med det. Det tar- vas nog också en allvarlig själv- , . en: eftersimnande, prövningsstund inför frågan vad det egenligen blev för fel. på detita vårt nya samhälle och vårt en sätt att leva, eftersom så många ungdomar reagerar med så be- synnerliga trotsutlevelser? ' ”Västerbottens-Kuriren: "Man kän” ifråga sig” varför... just, de arma, mnehavarnat av : vanliga, radioapparater 7 så ofta censavgiften, samtidigt som ra= dioprogrammens kvalitet blir allt, -' Nu stundar -gstorsemester. : Det kommer ”att : betyda” att nya människomassor' ger sig ut och bär sig illa åt. Något hopp. om bättre förstånd & år än tidigare ” kan inte. hysas.: Polisövervakare. h > renhålliningspaltruller kan ov. göra sig beredda på eri hård tid, : om -inte hela semesterhänlighe- ten regnar bort precis som den: gjorde. förra året. i mig själv," visserligen med min håg Guds” lag," men” med” köttet Detta kapitel & är "elit a av de mest omstridda i Bibeln. Och så långt jag förstår, är det endast den kristna : erfarenheten - som - här kan hjälpa oss till en: rätt. för- | ståelse. ; Ty . livet. är rikare än tanke och:Iogik.., u : ; Hella, kapitlet är liksom fram- : grunge mur arostelns livserfa= renhet: Han blottar helt sin inre. minniska sådan Iden är. Därför är detta ord mycket: lättare 'att förstå för, en vanlig kristen: än för den ”lärdaste teolog; som ä uten liv. i Gud, , von Den som är. frälst: nner tll denna kluvenhet i sitt i inre. Han känner Häll kampen mot sitt eget köät. Han känner; Sig. ofta som -' en tredje'p Person, stående mellan sitt. eget köbt loch Gud. Han kän- ner itill en god Joch en ond vilja, som kämpar om makten. Han känner också "till, atv han gjor- ide "det han. inte ville." Hans största önskan var ah teva dill Guds ära; men synden blev ho- nom för stark." :-: PAS a ' Då ropade han i sin nöd såsom aposteln: ”Jag arma människat Vem skall frälsa mig från den= na dödens kropp?” Denna : bön får”: alltid svar. | Paulus fick veta, att segern in- te blev, vunnen av honom själv. I kampen mot köttet skulle: han alltid ligga under. Men Gud vi- sade "en annan väg till seger. Aposteln ' måste. vända sig till Kristus och överlåta åt honom | kampen. mbt köttet; Liksom den lilla flickan. springer i faderns famn, när mågot lodjur er, så skall vi endast hålla oss' till Kristus, Då inträder i han & kam=' pen mot den gamla människan, den syndiga naturen som aldrig I blir” annat än' syndig. Då får den vara sådan den är, men vi vill tjäna: Kristus, och han vill med sin kraft.och' sin frid, som övergår allt förstånd, bevara vå. ra tankar och: våra hjärtan, Då skutar kampen; Då blir dey: sex ;8ene. SNS blir utsatta för : höjning av li- ;.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.