0 Fre le RA rn " LAHOLMS. TIDNING =L1" FREDAGEN DEN 19 JULI mLT = = +: Arbetstidsförkortning' .. : "och arbetsövervältring? Arbetstiden skall förkortas yt- terligare, 'Riksdagen hat. beställt en utredning i saken, och rege- ringen har i'dessa dagar tillsatt utredningskommittén. ' Talman A. Strand blev ordförande. Riksda- gens beslut om mutredning är att betrakta som principbeslut om kortare arbetstid, Nu återstår allt- "Kommentar arje organisation och där" GI ved vän högre utvecklat samhälle måste. det ' finnas . ett. system av. över-'och underord= nade, : Det. måste , alltid finnas ett antal personer t, chefsställs . ming, som har: större befogen= , : - heter "än andra, och vilkas an= " visningar de övriga måste rätta om —V ra fördyring av varor, vars fram- ställning icke kan mekaniseras. Vidare blir det fördyring av na , ster, £.. ex, wvårdkostnaderna | sjukhus. . Denna .. fördyring blir oundviklig, så vitt man nu ånte vill genomföra en. ning för folk, som är: verksamma på de viktiga områden, där ytter- om att man skall kun- Hoppet om till ett totalförbud mot kärnvapenprov i är inte stort men chanserna att man skall kunna åstadkomma. ett partiellt förbud är större "än någonsin tidigare. Som motprestation här- till har Chrusjtjov talat om en så utredning om hur mycket ar- betstiden bör och kan förkortas, vidare om tiden för förkortning- ens genomförande, Så får riksda- ligare rationalisering icke kan ge- nomföras. Och till priset av stan-|]-, $ dardsänkning för . vissa medborga- |. re” vill väl ingen. genomdriva en |. Na- non-aggressionspakt mellan to och warszawapaktsländerna. Den stora" frågan är hur långt USA kan gå utan att fiskera sig efter. Annars kommer sam= hället inte att. kunna fungera. Detta är: alldeles” niktigt: Mén ett . sådant - system; försvinner arbetstidsförkortning för . ; majori- anhållningen ” i västlägret teten? ' gen säga sitt ord. ;: Riksdagen var enig om att ar- betstiden bör avkortas ytterligare. Några partistrider. på den. punk- ten förekom alltså inte, Däremot är det inte alls säkert att enig- heten i denna viktiga fråga' kan bevaras I fortsättningen, - Det är på sätt och wis en av- ingsfråga. Produkti fort- "sätter. att stiga "Frågan är om den prisförändringar, som . arbetstids- förkortningen torde medföra, att vålla viss irritation. Det är heller inte otänkbart, att. arbetstidsför kortningen' kommer 'att medföra sänkt standard eller-i varje fall starkt bromsad standardhöjning för Otvivelaktigt kommer dock” del. visza "grupper i samhället, "Det nu tid gör. han köpman. Bertil "Nordström inramas lämpligast med rosor. -— eftersom dessa blommor är hans, sto- d om sina många rossorter och få i vårt land FA lå honom .i ämnet roskunskap. Till. vänster. om honom en' praktfull klätterros, flera: me- komna slå till höger en bild som visar rosens Mjomordentliga Jämplighet! som :häckväxt . i. villa-- v frädgården. lett slutgiltigt svar på detta — och hur långt Sovjetunionen vågar gå emot Kina. Moskva- mätet kommer knappast. 'att ge men väl ytterst värdefulla an- tygningar.” va | ” Helsingborgs Dagblad." . Kuba krisen förde i fjol värl- den till avgrundeng brant, men inte i och "med att klasskillnar, derna upphävs. - Nordvästra” Skånes: Tidningår: . I Stockholta - för: snart en” "cyké lande "överståthållare, landshöv- ding Allan Nordenstam i" Jön= ! köping. Han klarar sig finit mellan ämbetsverken genom att cykla, Han ' klarar” sig bättre än alla” 4 ik . den ådagalade dessutom att var- bl od. finns päml prod kompensera h: - ar | de som gitter och' pressar I ja . "Lä igre "tillbaka i tiden var färgad skönhet som ' han är' myc- I ken "Sovjet eller USA' önskar Låt os H .möjliggörea, skall tas ut enbart 1jdär icke a enom folk i, allmänhet. mest” intres- ket förtjust: i, Bland" de gulröda störta mänskligheten in” 4 den trycket NN rattar. öve Snål ökade löner eller delvis i ökad ökade produk n der g serade "av: att få så rikhaltigt ||nämner han” Peace, en av de mest katastrof, .: som : Peking tycks |Pa5 att den" ny rstå . fritid: Ofta": klandras nutidsmänni- | högre priser, i. med. fruktträd” och: bärbuskar ren skall” "kunna bidra till att skorng för” standardjält, Det .ä dock inte troligt att "denna. krit kommer att gilla, att arbetstiden förkortas och standardhöjningen i övrigt. bromsas på ett: -motsvaran- de sätt, Det; är riktigt. att arbetstiden avkortas, när automation och an-= nan rationalisering ökar produk tionen; , Varorna behöver, inte bi dyrare, om arbetstiden minskas i takt med produktionsökningen per anställd,' Emöllertid: finns det om- "råden av samhällslivet, där nämn värd rationalisering åcke är tänk- bar, Sålunda kan t, ex, sjukvår- "den icke” rationaliseras hur myc- ket som helst 'utan' att, den per- sonliga omvårdnaden blir; lidande. . Vidare ' torde t ex, livsmedelspro- duktionen' icke kunna automatise- ras i lika, hög grad som viss" in- å dustriell produktion, "” ljer, + att : kostnadsut- vecklinge: inte | bli jämn för alla varor och tjänster. ' På indu- Blrisidan behöver som nämnt 'yt- terligare ”arbetstidsförkontning icke bära dyrare varor, Men den kommer nödvändigtvis .avt medför » Vid genomförande « av 7 viktiga s0- oiala reformer. — tex... olycks- fallsförsäkringen och tidigare" ar- betstidsförkortningår. har man helt. bortsett.. från wissa follgrup- per, vilka lättvindigt "och bekvämt ställts Utanför lagstiftningen. Det är möjligt, att man ånyo kommer alt så. göra, när . nu arbetstiden åtör skall avkortas genom" en. ny lag. Det skall erkännas, att det erbjuder stora problem att ' verk- ligen tillgodose ! alla "medborgares sotnas tid. framför ” andras. i "En som” kan. möra "än "de flesta ifråga om. "rosor "och "dess "skötsel är" köpman” : Berbit Nordströrn, Ö- og "med 7 ”vösodling äntreséen . vid - sådana . weformer. Men -cet: är ett. mycket - ibristfäl- ligt" väl färdssamhälle, som går för- och . allra". minst ; sådana inga omständigheter bi- sörkortning , av arbetsti- den är önskvärd och” även: befo- gad,' "Men man får hoppas, att ut- on verkligen beaktar faran för att förkortad arbetstid” för” en mäåjoritet. kan komma: att betyda övervältring ' v arbete” på vissa | DÖDSDRAMAT I VÄRMLAND 3 har upprört hela svenska folket, Det har på ett kusligt sätt riktat ' allmänhetens uppmärksämhet',P de ständigt återkommeånde. ati "derna av skjutvapen. från, il förråden: | ME " Allmänheten har anledning att känna sig oroad över denna ut- veckling och frågan är hur det är ställt med kontrollen och' bevak- ningen vid militärförråden, . Tydligen är den bristfällig, vil- ket; förklarar de ständigt åter- kommande -stölderna. Något mås- ". te göras för att få bättre kontroll och” bevakning. Här är det inte bara fråga om material utan även människoliv, Åtskilliga mord -har skett under senare år med vapen stulna från de militära förråden, En ständig bevakning ställer sig kostsam, men frågan är om inte » allmänheten har rätt att fordra att de militära vapnen inte kom- mer i obehöriga händer. Frågan om förrådsskyddet är en mycket stor fråga och en fråga : som tarvar snar lösning... Enligt vad som. framkommit från armé- förvaltningen har man för avsikt att till hösten presentera ett för- slag till regeringen om hur man har tänkt att lösa säkerhetsfrå- gan. cc - Det är sannerligen på tiden att man försöker komma till rätta mer vapenstölderna. Låt oss få en effektiv kontroll och bevakning så att det blir stopp med skjutva- penstölderna. å . DEN AVSKYVÄRDA 'APART- HEIDPOLITIKEN ... . 1 Sydafrika bringas tyvärr inte . matiska rna begäras, att enskilda 'svens-". höra med s'ett landjmed vilket "Sverige? vr har; fullständiga - diplo- lationer,” Fan "Nrörregiriien IE Östtyskland? frågar tidskriften, : : tHade det inte varit rimligare med en bojkott mot det nära liggaride med en bojkott mot Ulbrichts land? Tidskriften” anser dock "principiellt! "bojkottaktioner mot särskilda länder . vara något föga rekommendabelt: : Över hela världen pågår 'strä- ” vanden att riva ned de handels- politiska barriärerna mellan län- derna, Är det då rimligt att er-, sätta dessa med politiskt beting- ade? Skulle vi inskränka oss till att handla 'med:i svensk mening demokratiskt ' renläriga stater, blev svängrummet inte stört, Det vore: mera i . överensstämmelse med vårt lands demokratiska tra- ditioner att låta var och en själv avgöra vilken vara han vill köpa. Om politiska sympatier eller an-, tipatier skall inverka på en män- niskas konsumtion, bör verkligen vara vars och ens ensak. " För framtiden vore det skönt att slip- pa kollektiva bojkottaktioner, som i regel får som enda resultat, att företag och anställda — inte i det avsedda landet men väl i Sve: rige — riskerar att lida ekono- .misk skada,” : . För. de grupper och organisa- tioner, som vill vädra sina poli- bi. de, svåraste. problemeh. Våra ka ' aktär av. skyddslagar '—) att skapa tya orättvisor. | ; Je rå mänsklig än . exempelvis” ter- "Fö som en "allt överskuggande "hobby: -.De' senaste åren" har han i sin |: trädgård provat omkring, 200 oli- knåppast heller" en; trädgård, i det- ta land” där” man; inte har. -någon ts rosbuske, Rosorna ” jär också |; 'ka företag av politiska skäl skall |, 4 aa sina -handelsfönbindelser upps Mn vär väl förtrogen. med: got; mer än 10 år sedan bör-' n så smått: med? "att pyss- la med” Tosor som” ; hobby” och det t som "möjligt. i 'sina trädgårdar, På senare' år har man emeller- tid kunnat konstatera en märk- bar" förändring därvidlag, ' In- tresseförskjutningen- går från: det. nyttiga till det 'nöjsarma, säger köpman Bertid Nord-- ström, Örebro: som. mer än de: flesta har experimentodling som hobby: Fruktträd och bär- buskar får stryka, på foten för blommande bi och vackra : gräsmattor; ” LU andra i. sår dess dnotständskraft” "mot regn och boken." Han: har alltså” noga" pro- d. okollfört- sina: "alt planterade": fossorterna ” som ; finns i världen: - ” Polyantarosömnå, "eller om. man så vill," de ” mera småblommiga, uppvisas i en" mångfald sorter: i Bertil Nordströms .' provtagnings- protokoll och bäst till ligger Mou- din; Rouge, en” mörkröd "39-poäng- are av 40. möjliga Den är; säger sjukdomsfri. och ärdig ' "och ger enligt "hr: Nordström de ' vackraste rabatterna av alla rosor. Bara en 's:) poäng efter” komrier 'Torimerre,: en H ros som ger "den mist välformade dar dsdelar Bertil - Nordströms ”provträ Ädelrosorna; eller” om man de” storblommiga” rabattro- intrdsset” vatvecklädes" så. är som . mest. praktfulla | på "våra breddgrader, kan man i "T hans trädgård" få se de mest skif- tande arter och färger, Och under den. ide + kommer - också många studiegru bar : och ' : sällskapsresor. ta del av: odlingsenfarenheterna. främst den noggranna bedömning som sker med varje, irossort,. I en nyligen : . Utgiven bok "De. bästa bedömningar ”z av. olika” sonter och konst är säkert sådana på prak- tiska erfarenheter baserade be- dömningar ' av” stort värde. sor — Man kan så lätt. vilseledas äv: färggranna broschyrer "om ro- sor," säger hr Nordström. ” Ofta följs " också" sörtpresentationen av kliché tiska känslor, finns Jan ligare ut- trycksmedel; " RADIONS FRAMTID. om ”blomsterprakten, : Men . minst lika "viktigt är att” veta sorternas | å härdighet, ” ”blomningslängdens ” tid, från bygder vida. omkring för att. Vad soni är märkligt med Ber- : il Nordströms Tosodling är. alltså | för dém som är föga. bevandrade Ä ” : i rosodlingens ädla och klassiska | fo: 7 "> formade omdömen |" le ler (Champs "Elysées av V de” röda, E den rose "och Rendez-wous av "de å I rosfärgade, Peace och, Piccadilly av de' gulröda och "Message av de vi- ba; Och atöd för sitt omdöme har hän alltså i projtagningsprotökol 1 en. HÖGÄDEL BA Högsta I poängen i i ”protkollet har TOsorna” har” han, publicerat sina]. = i . taget är väl just denna spionaf-'| h fär från kommunistisk” synpunkt I som” rosorna får. De & för ”ett' annat? öga: ite sig” "helt annorlunda. ;Sörtvalet är som" sagt grunden, men" hur; vack- rd 'rosrabatter vi: sedan: får :$ Ad > | hög-grad: ”beröende ' på” särskilt: arbetskrävande. — men dock: ägna" åt: 'sina ”rosor' på hösten med” ppkupning "och göds- vårsolens äånkörist! Det sista” täc- kelset bör, falla då björkarna: bör- jar lysa: gröna. Många rosor frös bort i vintras på grund av. för då- dig uppkupn Benn Hugo: Selldén. äv ln | : brandfara = Stockholm (Skog-Press).. : Det blir allt vanligare att vårds- '”"Spioneri' är alltid” olustigt”, "konstaterar: de" finländska kom- ”munisternas partiorgan Kansan. " Uutiset i sin "första k ÅE "| bränningar löshet förekommer vid hygges- ;i våra skogar, vilket föranlett Statens": brandinspektion att "slå: larm, Enligt lag ska varje hyggesbränning på: "förhand anmä- las till" ortens' brandchef, Den 'be- :| stämmelsen : överträdes allt oftare, | vartill kommer "att "bevakningen inte sällan är otillräcklig vid hyg- gesbränningar med påföljd att Te- gelrätt” brand uppstår... ar Ttill af fären- "Wennerström. Strängt |" så olustig att den” borde tigas : ihjäl. Men Kansan Uutiset har fri "Inte minst flygbevakningen "fått? mycket "extra jobb på grund av detta" slarv, framhåller byrådirektör Stig G. Holmberg i brandinspektionen.. För år 1961 var antalet : från. flyg 'upptäckta;. icke | helst;.'som får för. sig att han -| Process '; skulle ; vara " smärtfri. blem för individer; häringsgre- J nan Tandsdelar ' och länder = drömma om, Om Sovjet, Öst- europa, WVästeuropa och USA tfäggs i spillror kunde 'resulta-|V tet härav bli att ett intakt Kina fick möjlighet att. förverkliga sina: aspirationer på världsdo- minans. > Sydsvenska Dagbladet. c I Byssaraa bondnekar som vän- tat var och har fått ett passan- de' svar från ' utrikesminister Nilsson. Är (det . verkligen me- ningen att han om några måna- der skall hälsa den ryske rege- ringschefen välkommen? > . : ;Handelstidningen: Den + svenska arméns bevak- dålig, att vilken. skummis som behöver. en pistol; kan: gå och hämta" vad han anser sig behö- va. i närmaste militära - vapén- förråd. Det går "inte 'att: säga, hållning. För fortfarande har. vi allmän... värnplikt: — . och fort- farande är det. värnpliktiga som används : för. obefintliga i. den. av det civila tänkandet fastställda" verklighe- ten. - Syd stra” Sveriges "Dagblad. '. Stagn onstånkandelg + tjänst. ligger nu Tiksom tidigare minnelse' om att vår. produktion och konsumtion soch dess inrikt- ning på olika slag: av varor och tjänster är stadd i ständig för- ändring "och | att det” alls" inte; ligger i sakens'natur att denna Tvärtom måste den skapa .pro- flaskhalcar som "behöver" "vidgas och. "överkapacitet som: måste elimineras," De” organisatoriska nippgifterna' ä enorma ,— och). svårlösta 'särskilt i ett samhälle för vilket bevarandet s av, inidivi' dens; frihet; har, hög prioritet. Det finns — lyckligtvis eller ty- vänrr — "farhågor som "är mera påträngande i dagens värld" än utsikten att mänskligheten skul- 1e gtorkna a av övergöddhet. fl . Dagens Nyheter. . " Många har haft Gunnar Hed- hunds utgångsläge, men .få' har presterat vad han gjort. Från skogsarbetare och el-montör till ändustrichef är- bra marscherat, Inte minst med itanke på att han också” hunnit "bli jur." dr; riks då partiledare och: 'stats- Tä ning "av "sina. vapenförråd är. så |! att'det fattas persorel för vakt- . -som särl; för- a i att dett — just genom den ki |” tik det. väcker — ger: en på]: göra" gatorna "ordentligt . cykel- | fikabla! vt s "Pål: 1 Västerbo iens-Kuriren.. | me "Nu väntar” vi bara på. det gla-" - funnit en manick, som" spränger alla 7 transistörradioapparater ir Tuften inom ”en kilometers: ont? krets, :Då skall vi köpa den, öm så sista kronan” går åt, bära ned va en. mofylld, vilodag i: sand skämmas för,.Det är t viss mån- er sund realstion,' självbeava sedrift. "Man ska” inte stjälpa z Sig en. ask: penicillin innan man” vet hur, medicinen verk er i alla händelser begär att” "bli det; Rik : du "också äger. mycket; men” är : du verkligen. Tik? vå - kli kristna, därför: att de fruk- tar" ör att förlora det de' äger. "Men nu! -kommer. ordet här med "det stora påståendet, ,- att gåvade" 1 ala stycken i Kristus, : "Kan detta vara "sant? ; ; Döt. ser. inte. så ut. En kris- ' iten måste till: "synes uppgiva & si- na: anspråk på, allt, : sjunger: i Allting jag gav "Göd, allting jag So > Vvalim —.' > Pylehotsdagen bärligt upprann, . tigdom och gick till Jesus Kris- frus, "Han tog wvåra synder ' och gav loss tig själv. Han" äger all makt i himmel och Sitter på den ' lidece kör tra sida och styr allt geniom :sitt ord, Hans 't ögon följer de- troen- att upphöra genom en bojkott-| ' Radioutredningen har nyligen i blommornas” form "och hållbarhet, modigt "utrett hela saken — på rapporterade : hyggesbränningar 81 " Gehå i Skånska” Dagbladet. Se och känner" all: deras nöd; aktion 'åv' det slag som förekom- | en skrivelse till kommunikations I: +. soda or nr - ”läsekretsens begäran”. Detta" att stycken och i'fjol 113 stycken. Des- Behöver de' solsken; låter han mit i Sverige, skriver Svensk| departementet föreslagit - en ut- kat svensk radio, däribland. det | ”tidningens' läsare uttryckt ett be- |sa :siffror är långt: ifrån tillfreds- Hr Gunnar Hedlunds vä g 4ill dem få det, Behöver! de regn, : Tidskrift (h). Våra handels) byggnad av ljudradion.' Man tän- mesta av ”skvalet”, begärt högre hov av information ter sig oro- |ställande.;Det är att märka att bör | framgång war ' lång och 'slin, sänder han: det. : Sér : "han, att förbindelser med Sydafrika är av » ersättning av Sveriges Radio för så ringa omfattning att t. o. m. en drastisk nedskärning av im- porten från Sydafrika bara blir ett nålsting för dess ekonomi: y ker sig att den lätta musiken, |" skvalet, dygnet om skall få dis- nonera P 3-nätet. P 1 och P 2 skall” få förlängd sändningstid. Med intresse konstaterar man at programdirektör ' Nils-Olof Franzén ” nu åberopar det nyss ci- -sin .medverkan: . F | väckande, Det kan väl aldrig för- . hålla sig så att kommunistiska lä- .sare i Finland blivit bekymrade "vid "tanken på att det neutrala tesstraff hotar den som "inte i ve- derbörlig ordning anmäler att hyg- gesbränning ska ske, >: Flygbevakningen” omfättade. 2,500 rande men för honom hedran- de. Småbrukarpojken, som 'ha- de växlande perioder av studier och arbete & olika yrken ochl a världen får makt över dem, sänder han trångmål och löser sålunda. de' band ' som - binder dem. Blir, de bävande och räd- . Upsala Nya Tidning kom: | teradé avsnittet i utredning Sverige är föremål för stormak- | flygtimmar "under”vardera av åren | med en fast vilja att komm, 2, fyller, han själen med frid Avgörande är om Storbritanni-|' menterar: grammolonindustring krav kan vi ; fernas uppmärksamhet — och att [1961 och 1962, '"Genomsnittskostna- | fram, bör kunna tjäna som upp och lycka, På så : sätt "binder för nås andra storimportörer kan Beträffande ”det legitima” be- : inte - uppfylla, men -vi kan intel kanske 'det "likaledes neutrala |den. för" av flygbevakningen först munfran för dem, som befi nn han dem Vid sin person ioch lär ' | människorna. verkligen. kan. förs |. NOV” av skvalmusik konstaterar | helle? ta bort Melodiradion ef | Finland är det.” Men skribenten | upptäckt tm mås till en köpbojkott, riktad mot ett visst land. Det finns också an. utredningen för övrigt att det hos -Publiken knappast förefinnes nå- tersom lyssnarna. har vant sig vid den, Frågas nu: vem vardet då - talar om hur det verkligen för- rand var "för 1961 cirka 3,700 "och "för 1962 ” 7,320 kr. Sist- sig i en liknande Utgångsställ. ning och har liknande ambitio- dem, att livets rikedom Ligger i att äga honom, . «Då tar han an= vi o got ”behov” av en viss proj som : genomdrev ' Melodiradion? | - häller sig — ”eftersom det neu-|nämnda siffra kan, heter det i|nNer. Svaret . för. deras liv 'o ger ledning att ta avstånd från de ak- män är sig ; MN d ch gd — däremot anpassar Tydligen. inte lyssnarna. Absolut Arala Sverige ofta avslöjar . mili- brandinspektionens redogörelse, sy- Götebor em den rike tioner som företagits mot enskilda publiken till det utbud so föl inte pressen. Skvalet är en v. a sy gs- Posten. dom, som han ser svenska företag som fört sydafri- "kanska. varor, i; - Det. olämpliga | sådana äktio- tiskt är för handen, Man kan .allt- så inte gärna skära ner sänd: ner borde, ej b " Detsamma gäller om - de häftiga angreppen från vissa håll mot . svenska exportföretag, som vidta= git åtgärder för att öka sin för- säljning i Sydafrika, bl. a. genom att deltaga i en varumässa, Skul= Je det vara mera förgripligt att ningstiden, endast öka den, Har man en. gång infört Melodiradi- On, så måste den vara kvar. Vad som annars skulle hända, förmä- ler "inte "utredningen, men för. modligen tänker den sig en folk- storm... =. o. I dagarna har. som bekant delta i en mässa i Joh än i en i Leipiig? Det kan inte dustrin,. som levere, som Sveriges. radio tvingat” på "oss och” som, den nu "ine vågar ändra "på, . Men. för all del, det. må vara kvar, om, det" får sin egen Pro- -gramkanal. I. gengäld måste man » kräva att det blir ett så mycket större utbud på de andra näten att skapa vana vid. dem också, rar 120 sändningstimmar Per vec skriver tidningen förtröstansfullt," ”tära hemligheter för Nato, är det väl inte så farligt om Sovjetunio- nen får veta litet också”. Det gäl der att vara neutral åt alla håll; . kanske har vi Stig Wennerström -att tacka för om vi' blivit litet mer neutrala i ryssarnas ögon. , Till Kansan Uutisets ”neutrala” av 'kvalitetsprogram. Det torde gål. höjder lär vi förstås aldrig kun- na svinga oss. ta (Dagens Nyheter)" nas hög vid jämförelse med kostna- derna : för, . tornbevakningen, som under de: senaste åren varit cirka 6,000, kr. per först upptäckt brand. Sikfran för det totala antalet upp- täckta bränder är emellertid be- tydligt lägre, nämligen för 1951 [2,480 och för 1962 3,600 kr. per brand, - Antalet skogsbränder. « var. "ringa under. åren" 1961 och 1962, -— "1360 resp. 1,254 stycken. 1961 a drygt 1,000 ha'och i. ha ändes Brandskadorna 'på växande "sko; beräknad enligt sdhablo z uppgick för bägge åren manlagt cirka 800,000 kr, Hyggesbränning och har orsakat störst avbrttad. edlag till sam- per, brand. Camparnas Procentuella att de behöver, Om förståndet vandom Protesterar och själen. do net. sig arm och fattig, litar le på, att han känner vägen till 'edomens land. Så >småning- om lär de sig förstå, att rike- ligger 4 hans person, och ar gåvorna. alltid. är goda, när de kommer från honom. Guds barn Joch - > Kristi. medar- ed andel i bränderna har minskat, vingan vänliga och på samma gång fr sa da "meddelandet" att. någon upp=' den till badstranden och: upple=" » Många människor: vågar inte "Därför är det. saligt, att vara på Pengar, Gra,' makt... Kanske ' - vi kristna har blivit trikligen be- nr N : Det är om". detta sångaren NN en Kan varje kristen - sjunga. Vi fidk se vår egen fat : Allsmäktiges hög. '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.