i - Suezäventyret 1956.' Den avvikel N v De senaste veckornas och må- nadernas utveckling på den stor- "politiska scenen har åtminstone ådagalagt en sak med allra störs- ta tydlighet och eftertryck: I Lon- don ' faller.. icke . längre några världspolitiska avgöranden. West- minster är icke längre det cent- ” karusell snurrar. En mera tydlig illystration till detta faktum än — jj president Kennedys Europa-resa visade, som en brittisk rapportör i Köpenhamnsbladet Berlingske: Tidende nyligen framhöll, att. ”den politiska utvecklingen i or- dets vidaste mening igångsättes, " ledes och avgöres av krafter, ' flytande på”. Kennedys besök hos MacMil- - Jan hade i sista stund inlagts på reseprogrammet och var till hela - sin art närmast en hövlighetsvisit. " Den omständigheten, att både England ' och USA har. var sin specialförhandlare i Moskva just nu för att diskutera atomförsöks- "stopp var i och för sig ingen an- : ledning för Kennedy och Macmil- lan "att, personligen träffas. Des- ga förhandlare har redan fått si- "na instruktioner, och om ytterli- . gare sådana hade begärts, så kun- de de ha ordnats, utan att Ken- London; Britterna be-- höver ”säkert inga amerikanska . kommentarer för att begripa, att. " Kennedys 4-dagars besök i Väst- - tyskland var oändligt mycket vik- i tigafe. än den 23 timmar : långa visiten hos. Macmillan,. Det är , också påfallande, att den engel- - ska pressen -praktiskt taget non=- chalerade : presidentens och pre« miärministerns lilla -” k rens” och att i det engelska par= lamentet ideke: ett enda 'spörsmål framställts, om vad som avhand= . "lades 'vid "denna, konferens! Un=. ” derhusets tvådagarsdebatt om ut= i: 'blev — k : nyssnömnde: danske rapportör ”beklämmande innehållslös”. har "goda skäl att "med kritiska ögon . "pröva sitt lands utrikespolitiska ” ställning” "och icke minst det spe « ciella förhållandet England-USA, " sådant det nu ter 'sig'i belysning "> Men världen har. . ke minst .den €uropöiskå. scenen. 1 dag står kontinentens tre:-stora makter åter starka, sida. vid sida med '. varandra, har mer.och mer framträtt som” - den för, USA viktigaste och .omist- ”"Hgåstet partnern i Atlantalliansen, Storbritanniens roll som , ”medla= Läde 1 knad: Man kan med fog. fråga Tiga öch världspoliriken: sen kostade' England arabvärldens sista goodwill och tvingade An- thony Edens regering att avgå. "Macmillan trädde till .och lovade bot och bättring — och president Eisenhower gav honom och -hans regering syndernas förlåtelse, var efter allt skulle vara glömt- "och rum, kring vilket maktbalansens det gamla förtroendet äte återställt. i | Nu har ”engelsmö hnen I ätekil- ga år levat sig ini USA:s främste, pch viktigaste al- kan man. knappast begära. Den "jjerade och funnit sig väl'tillrät- ta med den.- Man har i England känt sig som "det land Uncle Såm alltid kunde lita på; medan Frank- "rike däremot var politiskt” ostabilt "och skakat av kriser, Italien fat- tigt och maktlöst | och Västtyskland som Storbritannien hår ringa in- > fullt upptaget med sina" "egna "proc blem, sin splittring oj j ächaftswundefpoli och. Västtyskland - ” mellan Moskva och. Washing- Londons politik io har: icke längre den betydel-" se, som Macmillan tänkte sig den skulle få,'då han: 1959 företog sin pilgrimsresa till Moskva. Och ic: ästalliansen: kan a det. gällde "””beslut” att "söka. in- "Europas ” gemensamma. om ens. Macmillans regering ulle ha gjort detta försök (emot €'1 mycket delad engelsk. opinion), d-rest icke USA hade legat bakom oc pressat på ytterst hårt, Det låg Å Warhingtons intresse att föga'in Enzland -i' det" europeiska mark= nads-pnzzlet, i hopp om att d igenom säkra ett' fortsatt, ameri . käns! t' gbepp om Europas bol k och e "orion Det stråndade"eme lertid.p "står Kennedys USA och Matmil- lans än i cenna dåg. Att Kennedy: på sin Europaresa. sorgfälligt und-'- 'vek. kungsvägen : via de. -Gaulles Paris visade engelsmännen,. att ic-' aulles veto, och där. av Kennedys: Europaresa. Redan...>e ens USA:s president är stark en gång under kriget framhöll Churchill för de Gaulle, att den ' brittiska ' utrikespolitiken 'fram- gent :måste läggas mycket . nära den amerikanska; och att Stor. britarniens ställning "icke" längre är sådan, att :den' kan gå. tvärs emot USA:s önskemål. De' vorde; . torde general de Gaulle ha 'beva rat föst 1 minnet. :Och vad Eng "Churchills" angivna + Yältesnöre! blott..med. ett enda undantag - och dande; gen, kan spå, : "icke ens påven: land”. beträffar har"det noga följt: -Rom;;'hos vilken president "Ken «> nedy också fick tillfäl en. italiensk? regering'"i..v. nog att öga mot öga med de Gaul-; | 12" taga .uppi det stora om Englands framtid; N a Han' föredrog; att. : förbundskänsler, Varg” politiska fråm le ått' avläge pa räkna med betydligt jämnare LANTBRUKET :'ÄR: BEROENDE av vädenleksförhållandena , och även för det mest rationollt sköt- ta lantbruk varierar inkomsterna | kraftigt från år. till år kons states rar, Jantmästare Stig Karlberg i Traktorjournalen:.' Normalt växlar goda och dåliga år även om vi nu halt tre "dåliga "år i följd. Då lantbrukarna sedan :gammealt till alldeles övervägande grad deklarerar efter den s. k, kontantprincipen innebär detta att någon resultatutjämning mel- lan goda och dåliga år inte kom- mer ;ifråga; - En lantbrukare som på grund av missväxt inte kun-' nat, redovisa, någon skattepliktig | inkomst. på ire år men som det fjärde året får en rekordskörd och tjänar exempelvis 40,000 kr får på grund av skatteprogressi- viteten betala mer än dubbelt så stor skatt för dessa fyra-år som en arbetare eller företagare som skattat för: 10,000 kr vart och ett av de fyra åren, Det blir” på så sätt ett direkt ekonomiskt intresse för lantbru-” karen att inte redovisa en in- komst av denna storlek, och där- för får man för varje gott år upp- leva en köprush av stora mått. Lantbrukarna köper nya trakto- rer, skördetröskor osv, långtifrån alltid för att han: just behöver vara anledning” a heter det till slu (ENHETSLI ENS? --Ljudradion. skall inte. sättas på svältkost. : ens”, sekretexar. att ' göra: Njudradion" konkurrehs- |. kraftig. kräver .investeringsmedel, och dem får man' genom att. Höja |" radiolicensavgiften. . 'med...en,. tia, l; såsom radioutredningen. föresla- git. Ett ' annat förslag från såmma håll har: b r u ka a r a a s. "har" rådioutredning- krafiv Men nte” övertygat J örd- I Förenings- utredningen igt att från 1 juli 1968 införa en' en- hetslicens för radio och TV, inne- bärande att'den som bara: har ra- Hur : denna lättnad för adio- lyssnarna - skall:.'kunna-: förenas med . en : fortsatt utbyggnad av ljudradioverksamheten;' är det in- te allom givet att fatta, '. I Det samband som man eljest så . klartänkt utgått från mellan pro rs dessa saker utan därför att han på detta! sätt kan.ordna en grov och irrationell -men .dock resul- tatutjämning, Han vet att när han verkligen behöver de nya maski- nerna så finns inte pengarna kvar |- utan en stor del har 'gått till skatt, + Det är alldeles uppenbart att om det för lantbrukarna funnes ett jordbrukskonto på samtha sätt som det finns ett skogskonto för skogsägarna där under goda år upp till 40 procent av inkomsten kan placeras. utan att pengarna beskattas förrän det år de tas ut, så skulle vi slippa åtskilliga fel- investeringar. Då skulle det fin- nas möjlighet för många lantbru- ten, kare att göra då de bäst. behövs, t. ex. under ett dåligt års Denna resultatutjämning är in- eningsbla ögon. Både konsumenter och — te enbart ett intresse för den en- framställni se "inte minst — läkarna betraktar skilde skattebetalaren utan ock- från - > ch 8 pu glassen som ett högvärdigt inst lik: cket för samhäl- rgenisalloner del, med äggviteä , Å- - tra lade lshtbruk , N Bristerna i nuvarande -lag. är vitaminer, kalcium, fosfor och I; et Ul laget nu va.| Nämligen mest kännbara för hon- järn som viktiga beståndsdelar. ner där skatteunderlaget n: "| deskogen: ; Myndigheterna har -imera -mot- rierar med årsmånen skulle kun- surser och" höjning a av: "Iicensåvgif- skulle det sambandet för ljudradions vidkommande alltså med : ens' Upphöra : "den 30 juni 1968, eller vad är tanken?” . Det, kan ' finnas en idé bakom detta” ”hugskott; "e en "förklaring tll | : denna okynnesreform; ty som en sådan framstår. de tet och någon "utförlig re beskriv- ning kan inte ens Sveriges Radios presstjänst så hä prestera, v TT-refera- semestertid ATT SKOGSVARDSLAGEN B BE- --HÖVER ÖVERSYN ' . £ på av den allmänna kri tiken mot "den, men det 'ä är, fin- ner Jordbrukarnas För- rollen. som : ingre verka, helt ' självständigt. 'Det är USA som be- . stämmer, var skåpet skall 'stå, så- ” litel," 3 Jatt de ministrar, som warit: längst. - | i tjänst, åtnjuter det "största :för- W. 'z — Den nya, israeliska r re-. gering, som bildades efter premi- hade sitt första sammanträde i Je- i början av juli. Det är med vad rätt man här själva : verket är det i stort sett samma , ansikten. som. under Ben Gurions egid, som -.nu åter sam- lats kring det "israeliska rådsbor- det. Alla de” gamla männen är kvar på sin post. Men det hindrar inte, att ' ett. garde av' "yngre MAPAI-partimedlemmar . redan är i livlig rörelse att. nå' fram till): makt och inflytande, och varje re- gering utan dem måste nog inne- bära en viss modifikation av Ben Gurions; politiska" koncept. Kam- sin början, och. Ben, Gurions unga ”Jöjtnanter” > kommer nog att få mången hård dust att utkämpa, in- nan” de definitivt: förmått. . rubba den. makt; som nu innehas av de gamla Mapai-veteranerna, vilka re- dan fått spenamnet ”gubbarnas re+ gering”;' ”Moshe Dayan: t.: ex., som w " Beneralstabschef och |” i Suez-fälttåget, ra. poster, och i stället utnämndes till jordbruksminister (en ställning han fortfarande bekläder), har ef. der vad man vet begärt att nu få hånd. "om . försvarsministerposten och hötat att avgå inom tre må- nader,: om'-icke kravet ' uppfylles. Den” nye . premiärministern Levi Eshkol är, i likhet med Ben Gu- rion, t. :v, sin. egen försvarsminis- ter och har. som ställföreträdare på denna post Peres, Man räknar med, 'att Eshkol skall avstå "från försvarsdepartementet ” och: helt överlåta "detta åt Peres, men i så fall: är: det tänkbart och troligt, att. den. sistnämnde icke i längden. :| förmår 'ensam hålla fortet," och då torde Dayans' timme vara Änne.”.; Regeringschefen i Eshkol anses ha mindre att frukta: från koalitions- partiernas eller från' väljarnas" sida än: från. de yngre elementen inom hans . eget. parti. — "MAPALI : Då försvarsproblemet.- alltjämt : fram» står som det" allra” viktigaste, och man icke fruktar någonting så in- tensivt: söm brist på: politisk" stabil r det 'ganska" naturligt, detta” anledningen till” att. den? nye. tegeringöchefen Eshkol: - företagit. så . får omplace-, . ringar" och ändringar: i det- nya kabinettet: Koalitionen kvarstår, i der under” samma lag;. har kun "vara lagbrytare — frigöra sig från ;.de förmynderskap lagen ger myn- : digheterna möjligheter - att utöva : över det enskilda skogsbruket. : Resultatet” av olika tillämpning : av föreskrifterna har bl. a, med-' "verkat: till - högst "olika ”skogs- ;.brukslinjer”.' Bolagsskogsbruket, i gott sällskap med statsskogbruket, i har 'beträtt ”en självständig och, :'rädikal linje; som tillåtit följsam, anpassning till moderna hjälpme-? del och aktuella behov'av skogs- : råvara, Bondeskogsbruket har en- « dast .. med svårigheter kunnat "komma ur ett ”småplockssystem”, som ofta lagts det till last, emedan det inte alltid gått att inpassa i de i större "linjer nutiden kräver. Även beträffande skogen ' skul- le det kunna räcka med en vanz hävdslag: GLASSKATTEN DOK "försvann den 1 juli, så nu blev glasspinnarna ” och : glasstrutarna i branschen nog förhindrar. even- ; tuella tillverkarplaner | på en liten + : extra i"avans, ' skriver RLF-tid- ding n, som; samtidigt. erinrar 'om " ått' .glassförpackningar till " hushåll och. restauranger redan |: "tidigare varit "skattefria: " Det är inte småsmulor som sta : ten dragit in i skatt genom åren :på detta livsmedel. Hela 170 mil- joner kr har svenska folket beta- lat i glasskatt-sedan maj månad > 1941; då 'den infördes i penning- "knapphetens och försvarsupprust- ningens bistra tecken. I början . blev det dock rätt obetydliga till- skott. i finansministerns :— som var hr Wigforss — kassakista. En- .dast cirka en miljon ramlade in "1941, året därpå två miljoner. "Foppåret var torrsommaren 1959, "då -21,5 miljoner inhöstades i glasskatt, : För tjugo år sedan ansågs ock- "så glassen vara en utpräglad lyx- vara, en exklusivitet för mera so- -lenna tillfällen. På senare år har man sett på glassen med andra Det är ingen Kemlighet” att bör I88sskogsbruket, som a formellt ly- s fattning. . villigt fått acceptera samma upp- ärministern Ben Gurions avgång, |' om; kan tala om en my regering. IV pen om. ”arvet” står ännu bara il? sitt "gamla "skick, .Den enda egent- |: Nat på lämpligt sätt — utan att |: | ett mycket starkt sätt, att ingen några öre billigare, särskilt som ,' den mycket hårda konkurrensen | - Pi "iska sundet: Sapir var en ener- gisk opponent ' mot bägge dessa planer, "os Vad den israeliska försvarspoli- tiken ' beträffar, räknar man med att Eshkol kommer att stå i kon- flikt mot de krafter, som var fö respråkare för Ben Gurions wut- tiska observatörer i Israel har an- tytt, att det enda; som skulle kun- räglat aktivistiska politik, Poli- na förmå Eshkol att ändra sin in- ställning härvidlag, vore en'mny rymdraketuppvisning på egyptiskt håll, Men det är ju mycket ovisst, om president - Nasser : har : något intresse av att stå till tjänst med en sådan sensation i nuvarande labila läge. Man har all anledning att betvivla det, Men man har lika stor anledning att tvivla. på, att Nasser kommer att acceptera Esh- kols erbjudande om ”förhandling- ar och diskussioner” "syfte att uppnå” en israelisk-arabisk av- spänning och förlikning. Utsikter till en sådan sensationell vändning ligger icke: föreligger "Ch NPS. Ben; Gurion, ligen nya flgaren vå scenen är Zalman :Aranne. från : Mapai-par- vit "minister. för skolväsendet och en: gammal motståndare niingsfränder.. Men skulle det gam- la gardet, till" vilket Aranne hör, känna sig” tillräckligt självsäkert, så är det inte troligt, att Ben Gu- rions : politiska linje kommer att förbli ; orubbad.” Utrikesministern, fru Golda .. Meir, samt handels-, d och fi in n Sa- pir, vilka dänge varit tåndare fi "För två 'sekler sedan föddes den man, som a kom alt lägga grun- den till en av. världens största familjekoncerner ' med stödjepunk- ” ter på båda sidor om Atlanten: Det var Johannes Jacob Astor, :” anfadern till en' av jordens förmögnaste släkter med förankringar : inom vad man kunde kalla den anglosachsiska ah . världens . bägge > hade den 17 juli 1763 skådat "i New York. Mi > dagens ljus i den lilla. byn Walldorf nära Heidelberg i norra Ba- 'den,. Födelseortens namn :lever i dag vidare-som beteckning på ett .> av världens största .hotelletablissemang — Hotel Waldorf-Astoria tedn; att något dröja vid ger oss . rikedomarnas betydelse för vårt släktes utveckling med dess snab- ba kulturella. och” tekniska . framsteg. grundaren av vad man Erukat kal- la ”dödens 'dynästi”,' nämligen Du Pont, I detta sammanhang må näm- Lät 'oss börja 'med de! gyptiska ”rannernas :sagofyllda värld? eller red Sal prakt i Österlandet: mot varje närmande till 'Västtysk- land, ' har "nu ' fått friare händer. Golda Meir har betonat wikten av Israels ”relationer . till Afrika ' och Israels "geopolitiskt wviktiga -nyck- elposition i förhållande till "Asien, medan Ben Gurion och hans me- ningsfränder. däremot .'anser, att Israels "allierade främst bör vara de makter, som kan bistå zionist- staten med att lösa försvarsfrågan och de ekonomiska problemen, Vad Golda :. Meir beträffar, har hoxt däremot hävdat;- "att Israels alliaris med Frankrike exempelvis skulle av afroasiaterna kunna tolkas som ett israeliskt ställningstagande, till kolonialismen, Hon menar, att Is- rael måste stå fritt från alla poli- tiska : bindningar. med '.de gamla koloniälmakterna' för att på så. wis kunna: > tillkämpa sig ett större in? flytande bland "de nyskapade star terna i. Asien: och Afrika. . Sapir å å andra sidan kan betrak- tas som" outsider: på sin nya post s med «hänsyn. till det" faktum, : att han var en bitter motståndare” bill Eshkol " under” "dennes tid som” fi nansminister, Eshhol wille" söka ans slutning till. Europas, gemensamma + Vid nyare tidens a början” framträ -|. och de” portugisiska, indienfararna städerna, och inne :på den euro- ”uggerstaden Augsburg: med dernas drottning”. första platsen bland" rika stadssarm” nansdynastier. tryckte sin. prägel utvecklingen under långa tider; Se- rån konung Krösus i Lydien, som it prägla de första: guldmynten, der: utvecklingen: över" "rosornas 'ad”. Miletos till Kartago och Ko- nt, vidare över Syrakusa — där .indigt ett damoklessvärd sväng- > över de mäktigas huvuden — -h' syhbariternas tarent till Rom, n gamla världers medelpunkt, h slutligen till ”kapitalets Betle- ”: medicéernas ' Florens, med ”enedig som sin främsta medtäv- |. "are, r ua + , Pp g ”"e "de "spanska ' conquistadorerna | ri "om veritabla ”krösusar”: Antwerz en och Amsterdam blev efter Lis- :abons tillbakagång de främsta sjö- veiska” kontinenten : tävlade .länge ”stä- ”Nöärnberg : om Sällen. ”Handelshuset. Fugger : be- tämde't ex' genom: "sina penning sedel utgången "av et ejsarval, nonan . London, blivit. världshan< telns metropol, , hade den . största yska staden," nämligen ” Köln; till- ammans: med ”Liibeck tagit.lednin>- en: av den europeiska handeln 'i vordlig ” riktning, "och' deras köp- f j tan britterna vunnit: ett säkert. fotz é — Os "vinner allenast en segerlönen. MT Kristen vet har ofta i Bibeln liknats "vid ”ett löpande på täv- lingsbanan.. Denna bild säger på kam sova sig till himmelen. Syn den, världen, Satan och de onda andemakterna är alla eniga om att. hindra "oss i loppet. Medlen som . de . använder: däntill - är många Fienderna längs med lö- parbanan söker att beröva” mo- det hos den som löper. Så wopas det till en kristen: ”Du når ald- vig fram! Segerlönen blir inte din!. Du kan -med-. :en gång ge upp!” - När seden & 'ämningen vänder sig) kastas: det blommor för en kristens fot, hotar världs- lighetens' dödande gift. Många | som löpte på tävlingsbanan blev så upptagna med blommorna att; de förlorade.. Det är svårt "att kämpa på ett rätt sätt. : Endast en får segerlönen! SS . Satan dig nåden ej unnar. Träng dig genom allt, ' i " Som vill hindra ditt väl, ta : Övergiv världens brunnar! : i Aposteln kände till vad kam- pen kostade. Och 'han låter '6s$ "här få'se; hur han' själv kämpar; : Han är ”avhållsam i allt och ku: var sin kropp, Detta kan synas Jagiskt, men den som försökt gå denna wäg vet, ätt avhållsamHet inte kan skiljas från' frihet, Den som: är" slav--under "mat ' och |” dryck: och vällevnad duger inte Hill att löpa på tävlingsbanan. Den som kan leva det enklaste liv lever mest fri. Såsom idrotts- mannen - lägger > av. allt som tynger, så 'skall en. kristen en- ”dast använda" sig :av: de närva- rande ting, som kan tjäna” hans löpande möt himmelen, ' "Under denna kamp för kronan blir vi dessutom uppmanade till NN se på Jesus, Där. ligger kraf- Så vänd ' din blick mot Jesus, han som gick vägen : före . oss, hän. som lever i dag för att bjälpa loss hem, 2 "Tag ej din. blick från Jesus”! ' lärnvägsskenor, vartill kom förvärv > Efter världskrisen' på "1870-talet uppgjordes sen statistik över” värl dens rikaste” mi n.iDen måste dock tagas med 'en” nypa salt: : Här :om någonstans gäller; den gamla sat- sen om ,att. det” finns stre.; sorters lögner : vanliga lögner, vita lög- ner och statistik: Här talås. om 'mil- ionärer "oberoende" av de' olika va- lutornas< köpkraft "på den tiden, 'men detär klart, att en dollarmil- jonär: och: en'rubelfurste. med sina medel + kunde : åstadkomma något .« annat än: en. miljonär i shilling, franc eller. "mark; Det skulle. för åtta decennier sedan ha funnits om- kring tvåhundra miljonärer. i Stor-. nas, att bankiren Pierpont Morgan gärna trodde, att hans släkt utgått från en fransk riddarborg, där vall- graven försetts med en bro av sten, skulle ha gett upphov till bildnin- pont. Av tysk extraktion var slut- ligen . oljekungen Rockefeller och den redan omnämnde stamfadern för ”Astorerna”, '. . furstar var legendariska: Det lär nå- gon gång ha hänt, att en indisk penningfurste lät spänna bankdi- rektörer framför sin vagn för att därmed på ett drastiskt sätt åskåd- liggöra dessas fullständiga beroen- de av det lilla indiska furstendö- mets bankernas. bestånd. Stormrik blev på sin tid även Sibiriens fredlige erövrare Stroganov, dan den ävenledes' stenrike' furs- ten Orlöov: lämnade ifrån sig den efter” honom " uppkallade berömda diamanten, som blixtrade i den sis- te tsarens spira. De ryska furstesö- nerna lär någon gång för att bril- cigarrer' med femtio-. eller rentav höndrarubelsedlar, varom man kan läsa i inledni I 1] de romanen" ”Från tsarens örn. till i röda fanan”. av Peter Krasnov. i. å franska ”pont de' pierre”, som en av det sällsynta namnet Pier- - Österns penningfurstars later .. Rikedomarna hos Indiens maha- adjor. och det forna tsardömets ” statsskatt som borgen för vars . namn ortlever i en efterfrågad biff, me- era för sin omgivning ha tänt sina till den Dollarimagnaternas Behov, s av att i imponera . 1 på de amerik > Som ' dollarmagnaternas uppträdande industri Buschs vistelse i Baden Baden: där han för:sig reserverat en hel svit hotellrum och hade fickorna fyllda med ' guldmynt," som han utdelade åt alla som gjorde honom även 'de minsta tjänster. Utan: större ' be-, tänkligheter överlämnade ' han ”en miljon. åt Rudolf Diesel, som där-” igenom blev miljonär över en natt. under : det” att den - efter ho-: nom -': uppkallade förbränningsmo- torn samtidigt snabbt kunde fort- sätta 'sitt-redan: påbörjade "segertåg över världen, En och annan euro- peisk - penningmagnat kunde : nog : uppträda med liknande. later som romanhjälten "greven av. Monte Cristo, t ex den belgiske finans-' baron" Loewenstein, som ”bri och till unge- "fär lika många i: det fransk- och - tyskspråkiga , Europa," :medan. : det lagda" antalet. furs- tar på jorden då. skulle ha under- » stigit ettusen... . Av de .stora handelskoncernerna västanhavs har' flera grundats av strävsamma "och 'sparsamma skottar. Sålunda grundade James. Gordon "Benne, ' av skotsk "extraktion, . en av Förenta "staternas mest lästa tid- + ningsorgan — ”New ':York Herald” — och "blev ' snart mångmiljonär, medan: Andrew "Carnegie, : född i Dumfirmline nära Edinburgh, kom i höjden genom 'att låta tillverka och försälja « pullmanvagnar : och av kolgruvor och oljefält, Av ner ' derländsk härkomst var, som nam- net antyder, den stenrika ameri- kariska' släkten Vanderbilts stam- fader . och av -franskt "ursprung på ett aldrig uppklarat gåtfullt sätt försvann under en flygfärd över Nordsjön; där även ' Diesel femton år tidigare sökte döden 1 böljorna. .. Där börs och börd förenas - >: Det måste inför alla dessa bil- der ur miljonärernaz värld emel- lertid fastslås, att många europei= ska fi än av första ord uppträtt på ett mycket anspråks- löst sätt, som 'skilt dem från en'dei av deras andliga stamfränder 'i Orienten ”och' inom' dollarimperiet, Som Tysklands rikaste man 'gäll- de länge Fr A Krupp i Essen, vilken avböjde adelskap under det ' att den gamla hansaandans siste repr med det betech namnet Hansemann, Erundläggaren av Di t för sonens räkning mottog ett ”von” framför sitt namn i likhet med upp= CM till det värld nande elektricitetsföretaget - Sie- mens, som i dag står på första plats ' bland inkomstrika företag i Väst= tyskland, följt av Volkswagenfabri-, kerna och Krupp. : : s Det sades på sin tid, att himmel och helvete måste ha sammansvu- rit' sig mot den forna Weimarre- publiken, som samtidigt miste sina två främsta finansiella förmågor, Stinnes och Helfferich,. Man kunde j- härstammade sålunda icke blott de stamfadern för den brittiska tid: -| ningsdynastien Northeliffe, tidigare ' Stern, medan Kassel var födelse= orten för upphovsmannen till te- Iegrafunionen Reuter med bilden IE IF 1 Rikedomen och dess betydelse - av en jordglob, omgiven : av bbx tår, i vapenskölden." ao . Allmännyttan före eeneytid” ” - Visserligen — kan ”rikedomarna ibland anses ha lett till. en "hän? synslös exploatering av de obesutt- "Ina, och skyddslösa inom de tidi- gare samhällena och på en del håll i de ännu outvecklade «länderna, ' men man får icke glömma de oer- hörda belopp; som danerats av en rad penningfurstar för fredens sak, . för folkbildningens och för sociala ' inrättningar liksom för vetenskap och forskning. . Carnegie. skrev på gamla dagar. en bok, där:han på- visade, att mången miljonär dör van« ärad, men själv utgav han belopp, . som skulle motsvaras av flera mil- jarder kronor i vår tid, för olika behjärtansvärda ändamål. Carne-' gie-stiftelsen utdelar ju t ex årli= gen. belöningar åt dem som med fara för eget liv räddat andra. Även Rockefellerstiftelsens enorma av- kastning har kommit forskningen och världskulturen . tillgodo. " Den ' amerikanske! ”oljemagnatens' mot- stycke i öster var tidigare ”nafta= kungarna” Nobel, av vilka den främste fått sitt namn knutet vid den stiftelse, som oberoende av det kalla. kriget mellan öst och väst Iliohet "Det framgår. därav, att” kapitlet ' kan. handhas av” varmhjärtade ” männi. skor, som med urskiljning ' använ- der det till det allmännas bästa. Det" är med kapitalet som med ett verk- hyg, t ex en vässad”kniv: I en” ” skicklig hantverkares hand blir det , till gagn för omgivningen, men: i- en stympares eller rentav. drinka="> res hand kan det'"lätt medföra”! objälplig skada. Det heter, att ar. betet adlar: Man kunde också s ga, att rikedom förpliktar och det- ta särskilt i de: fall, där börs' och ;, : börd förenas, För t ex Fuggorhu- : set, med de lägsta hyrorna i Tysk- land, och Walldorfhuset, som asyl för handikappade, gäller liksom för bilkungen Henry Ford 'den hävd- vunna -satsen — allmännyttan” går - före ezennyttan. ' " män: hundratals unga - flickor, under :18: år, som - finansierar” se- frestern genom att prostituena I'de' allra flesta fall lever de res ten av året normalt och finns c för inte i'polisens' register, vilke ställer ordningsmakten' inför. stora problem, Visserligen har man se dan länge erfarenhet av semester prostitution, på: Rivieran, 7 men'i ål är den” av betydligt större omfatt ning: än någonsin tidigare, ' Cannes, St Tropez eler St Rapha- i väskan. När, kassan sinat sätter de sig på barer'och nattklubbar 'och "här: sommaren” är slut åter- vänder” de till arbetsplatser ”éller törer” som den undre världen kal- lar dem, är. 'utländskor "och I de bor hos vänner, . Polisen, hinner : inte ' få någon överblick över situationen förrän nästa år för "ordningsmakten" okända ” unga skönheter som inte tvekar att. pro= stituera sig för att hålla sig kvar gör gällande, att : Rivieran denna Sommar är en enda gigantisk. Place Pigalle och att den kärlekshandel som -: förekommer där sannolikt saknar motstycke, : STÄMDE. gången, 357 den andra" och 635 dena sista, : . Grosshandlärent: — Gott då är ma... - Flickorna anländer till Entibes, | el med bara några hundra francs. skolor. En 'del av dessa ”halvama-. de försvinner från Azurkusten och : kommer en ny laddning . nat den tre gånger och fått 753 ena. vaderad ' av” " hundratals och åter "många 5 många fall tror deras familjer a att vid Medelhavet. Det finns de som - hävda, att kapitalet' icke. har något =” fädernesland, då man ser, hur det |: Grosshandlaren: — Nå, hur myc= | | rullar från land till land med för |ket blir räkningen? ''. | retagsamma köpmansfurstar, Fi ar nu ad handelsstaden Frankfurt am Main: Jontoristen; — Jag har ma fäke det tvunget, att något s skall stäm«
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.