—= Lon AE 6 . Blir det. mer Inför det definitiva underteck- nandet ij Moskva av fördraget om partielli provstopp mellan Fören- ta staterna, Storbritannien "och Sovjetunionen har en livlig dis- kussion flammat upp. Kärnpunk- ten är kort och gott: Innebär Moskvaavtalet en inkörsport till internationell — avspänning - och därmed även till konkreta åtgär- der för lösande av andra av det kalla krigets problem, eller är det ” endast fråga om en episod i en fortsatt maktkamp? De svar, som än provstopp? po ” osäkert om uppgörelsen kan ”ka- rakteriseras som ett steg mot all=- män internationell avspänning... VN Orsaken. :; är: I framför. ” allt, att "överenskommelser om - andra ouppgjorda "världspolitiska-” "pros. blem kräver 'direkt - medverkan av :andra regeringar än dem i . Washington" och” Moskva. Detta " gäller inte minst "den fråga, fom" ställts i förgrunden efter prov-, sfördraget, hen av” en .nonaggressionspakt : "mellan A'lant- och Warszawapak- . redan levererats av de huvudag: rande på den världspolitiska sce- . nen; har inte' varit klarläggande. När det gäller: uttalandena och " kommentårerna från de fördrags- |. slutande parterna: har” det varit en påfallande tendens ' att-fram- hålla möjligheterna till avspän- ning men: samtidigt: varna för överdrivna" förhoppningar. Presi- dent Kennedy framhöll i sitt tal den 26 juli, att överenskommel- sen var ett viktigt första' steg mot fred och bort från kriget, men hån betonade också, att den inte vär detsamma som den eviga fre- den och stt den inte innebar en "lösning på. alla: konflikter. Chrusjtjov förklarade samma dag, "att han hoppades, att fördraget "skulle främja allmän 'internatio- nell avspänning, men han tillfo- gade, att det inte betydde slutet "på kapprustningen och därför in- te 'heller ' kunde eliminera faran för krig, oo oc . ”Helt andra tongångar har präg- ot lat kommentarerna från de mak-|. ter, som tagit avstånd från över- - enskommelsen, Frankrike och Ki-|. sna, President de Gaulle har för- "klarat, att den” endast har "en mycket vegränsad betydelse, ef- ”tersom dei inte innesluter effek- tiva ” " Pekingregeringen ” har” kärakteri- ”serat avtalet "som ett'stort bedräs . geri och som ett försök från För: ”enta : staternas, Storbritanniens " nedrustningsåtgärder, > och |: och: Bovjatunionens. sida att; säkra ” på kä å- | tens ett ' sådant fördrag ' "skulle .emel-:; kände den östtyska : staten och där-' "med Tysklands delning,” och det ' förefaller” minst. sagt osarinolikt,. tergift: På amerikanskt : håll har; "man dock tidigare irite varit främ- > månde för: tanken på utväxling av | icke-angreppsförklaringar ; mellan "de "båda -paktsystemen i. utbyte. "mot > ett.- - ryskt; "erkännande : av. "västmakternas' positioner ” i: Väst. berlin! £'denna: amerikanska . ''g k "Berlinplan "blev "känd våren 1962,” framkallade .. den skarpa. protester-i både Västtyskland och "Frankrike. De, Gaulle har 'nu för-. klarat, "att Frankrike inte ämnar: delta” $ någon. nonaggressionspakt — av hans ordalag att döma gäl- "ler detta också en. icke-angrepps=,' ” deklaration "— och 'i' Bonn har. farhågor yppats' för att. Washing-' Ationregeringen är beredd till upp- : görelser i den. tyska frågan, vilka £iulle strida ' mot.; Västtysklands 3 itressen, Den västtyska känslig-' heten avspeglar sig tydligt i de : att Utibrichtregimens iver”"att; .ersluta sig till provstoppsavtalet, sär ett” försök. att vinna” bredar Utsikterra ' föl att: någon form av ”nonaggressionsavtal - skall. in-= gås mellan: -de båda paktsystemen sEutopa är alltså -minimala': O : cl därméd sin makiställning. i ”"mofstridiga löl speglar; den speciella ' världspoli: "tiska" situation, i "vilken : prov- ”stoppsfördraget ingåtts, nämligen |; 1. tecknet av: en fortgående” upp: sluckting av öst- och västblocken. "själva" överenskommelsen är 1 viss , mån ett bevis på denna' uppluck- ring. Ett av dess huvudsyften är att hindra spridning av kärnvap: nen; och .., det avseendet: har: den + Kina, som' båda" är. inriktade "på att bli';: kärnvapenmakter.5! De Gaulle inskärpte ju också "på > " presskonferens . den :29 ”jäll . avtalet inte skulle avhålla-Fra! "riken från ; 2 att. utrusta” makipolitiska' sammönhang betrakta som en uppgörelse” 'mel- Jan främst Förenta staferna' och oh "Sovjet - —:, Stort i i - kan som en andra rangens' atom- ,.'makt : anses. gom -elt bihang : till: i "sin anglosaxiske” bundsförvant med. målet ' att bevara kala n ” på kärnvapenområdet, är 'det :in- " tressant som företeelse" på. att” dé båda , giganterna "på « vapenområdet - ståndarna i det kalla' kriget kan ”enas om gemensamma . intressen 1 gentemot stater, som officiellt! är). en tydlig spets mot Frankrike" och |”. kärn- | - och -huvudmot- |; tenvisa trafik; vill MM kerhet här” ökat” bilden" hör "dock," att: av. dess trafikolyckor av spritpåverkade, bilförare; vär-: "vid"en bilpassagerare och tre fot- SE dig av, samtliga, och. ger. "deras bundsförvanter. Men, det ä är Marzit "Krahn: När Sundet "gav silver och guld. En roman "från medeltidens Skanör. Sca- nia, 1963, Häft. 15:— Inb. 1 "Miljön: i i denna roman är. Skanör "—Falsterbo, Berättelsen börjar i i ti- "digt 1300-tal och slutar vid tiden för fredsslutet i Stralsund 1370, då Hansan fick i pant fästningarna Skanör och" Falstebohus. samt Mal- mö och .Hälsingborg, "under en tid "av, femton år... Det framgångsrika — och krigiska — handelsförbun- det var i: allians med Sverige och inriktade .sig bl. a. på att övertaga kontrollen över det från historien så bekanta sillfisket vid Skanör— Falsterbo, som hade sina glansda- gar vid denna tid,' Havet. ”gav sil- ver och guld”! . ; . - Margit Krahn, är väl hen stadd seradé skildring från en de epok. Skånes historia, Men nm ären I Kristi kropp och hans; Jemmar, var” och en i sin aposteln här” här | fått" uppenba- rad. Varje kristen tillhör, Kristi kröpp. Herren, är själv: 'hwvu- det. Därför är han wårt div, Lik- "I allt som gäller Skånes medeltids- . historia, men docerar onödigt vid några tillfällen. Det är frisk fart på skildringen och MK har, en ledig och klar stil..Då därtill kommer så- väl talrika kärleksaffärer (mycket s. k. ”anständigt” skildrade!) som än mer talrika vapenskiften, så måste man säga, att olika kategori- er läsintresserade får sina intressen tillgödosedda i denna roman: N ” Man skulle" kunna invända mot . om. exempelvis ett par: ganska 'svaga dialoger 2 men på det hela taget har auktorn lyc- kats ganska 'väl i denna romanti- som” en simmare": har huvudet över -vattnet' och andag där, så lever Kristi församling . redan i bimmelen, "där Kristus 'är, Där- ifrån régéras också kroppen." " Denna sanning kastar ett klart ljus över kristenlivets stora vär. de: :Varenda sann .kristen - äger direkt . gemenskap -med Kristus. Såsom lemmen' i kroppen har han : således? fått sin " särskilda uppgift 'av Herren själv. Denna uppgift" är. och" skall vara "olik för de olika kiistna.: Detta skall kjälpa” OSS: ill att: hedra: var- andra”. [Detta skall också mana Oss till att finna" vår plats och nämligen; möjlig- « lertid innebära, att 'västsidan -er- . "att 'den skulle göra en sådan -ef- ' KAMINA i aug. +. a 4 band :med or 2d vid Kamina-l måste ske per flyg, |: "isolerat. både I : Åtetuppbyggandet av. bron vid Bukama har varit ett mycket komplicerat bee : måste Köngo-svenskarna göra från floden i bräckliga farkoster. I bakgrunden ses spanndelar, som > "färdigställts och travafs: ovanpå varandra för att efter hand skjutas ut över de reparerade brofunda- na i Kongo vid årsskiftet sprängde katangesiska gendarmer ett femtiotal ” viktiga. broar inom Katanga; Syftet med dessa sabotage — oftast utförda: av. president Tshombes vita , Jegoknektar, — var bl; a.: att förhindra och försvåra landsvägs- och järnvägstransporter av lismedel och ' "andra förnödenheter till ”kopparprovinsens”. centrala delar. Det var onödig” och hänsynslös förstörelse "av typen brända "jordens taktik”, Under de oroliga veckorna blev. bl. a. FN-svenskarnas grupperings- a, led. och jär gi bron har varit” den sve nant Ulf ”Wintöth från från början | av sin a baser) & över: "Laala- högsta? angelägenhöts- jå "den förbinder vägen mel- lan. Käminaville” och Eulisabethv s het. ; "Man ” möter - Änte> så, -sällan :| kristna, som” är missnöjda både med-'sin gåva och sin uppgift: När de ser på de andra och tyc- ker att dessa har så "stora föri delar,: så- smyger ' sig. missmodet in i själen. och växer. där 4 en bitter. rot. : i-Frestas du här, s så kom: håg, att. du ä är en lem i kroppen, till tjänst åt: Gud. + oe > . - Om: varje lem i kroppen så hinda 7 gjorde - sin tjänst- enligt Guds » vilja, - skulle Kristi. för- samling kunna leva ött. rikt. och gott div. Och den enskilde, bland oss :skulle bli. besparad missmod; högmod, kritiktusta och. avund- sjuka, Vi finge då mindre att göra med andra, och det .bleve en hjärtesak” för 'oss att. vara trogna: mot. honom, som satte oss till. lemmar i sin kropp. och och. chefen för UN Technical: Team," överstelöjtnant - Nils ; Deras personliga intresse och entusiasm har i hög grad stimu- i - Nils "Falk, Eksjör överste - Olle. Hede ” katangesiska ” gendarmérna N >; i | hade gjort en” mycket”. -omsorgsfull sprängning | av: Bukama-bröon' och pd enbart "arbetet "att bärga : de. för- H vridna brodelarnaä + Lualaba- flo- ödande; Men "under löjtnant Win Hroths "energiska ; (och" småländskt lenvisa!) ledning gick arbetet ovä tat! bra. "Genom"! utnyttjande 'av j | göran, ur' floden 'uppfiskad;' ma- teriel. samt med: Komplettering äv en "del nya" elernéht "har 'nu> åter: 1 | uppbyggnadsarbetet nått "så långt | attman.: kan "räkna. med: att den nya "Bukama- fon" är” klar "redan under "augusti, - MN Det: skickliga konstruktionsarbe- tet vid bron har ut rts äv en an- nan > smålänning, verstelöjtnant vilken så ofta hans tjänst - som " chef för United Nations Technical:Team på Kami- na-basen tillåtit, ' personligen ' över- vakat arbetena vid Bukama. I säm- mänhanget kan nämnas ätt" övers- telöjtnant Falk, som tillhör den sk. tekniker-kontingenten i Kongo, re dan” ett "par" månader 'innan "den nuvarande FN-bataljonen kom ner till. Afrika,. förberedde de kom- mande . broreparationerna genom Pekognösering och. planläggning . "ALLROUND. KUNNIGA FN-SVENSKAR. snabba” "och. effektiva återuppbyEg- nadsarbetet .av "Bukama-bron; har varit den svenska pionjärplutgnens synnerligen allroundbetonade” och kvalificerade "sammansättning. Bland de yrkeskategorier ; som finns representerade i plutonen återfinns hämligen ” såväl svetsare som” av- vägningstekniker, mekaniker : och gav oss" en uppgift andra. tekniken, "7 IN en Vissa avvägningar "varför alla; transporter : dit God hjälp i arbetet har man haft fav soldater från :den kongolesiska - centralregeringens eller... Armé . National Congolaise), vilka energiskt arbetat sida vid si- i | inkomster än andra, skall jag rinte . förband . (ANC -|”Hur lever ni; mor Britta? i ten med Afrikas vilda dj . i laba-floden, « som är ett av Kongo- ”Mor Britta” va så fatbi å stöga, som ho satt i, knafft större än em Så, '- men ho va nöjd ändå, > Fast "Kära bar va "lapper å .skonna . utta kapper : - ä sölaan ' mest utt så va hon nöjd ändå Ho plocka bär, blann anne, två skälling för e kanne . ++ va allt ho bruka få, . men ho va nöjd ändå, : Å granris brukt -ho nöppe, ho feck sej för en sköppe Sva en bröbet eller två, St Ens va nöjd mä så Var gom ho 4 geck å A knälle : ho sa ”Gu sign!” åt. alle. Hur dålitt ho kunn? må,” " så va ho nöjd ändå. . En gan te hen ja titta: - ”Gu sign! mår som: en greev, . ja ä så nöjd te leev.” : En anngang dit ja titta. . ”Ä ni så sjuk, mor Britta?” ”Gu sign! har ingen nö, ja ä så nöjd te dö.” "När jag häromdagen. satt och läste i min Bibel kom jag. till Paulus brev till 'sin vän och med” arbetare Timcteus, där han i ka- pitel sex vers sex skriver: ”Guds- fruktan i förening med fö het är verkligen en stor. winning”. Osökt gick mina tankar till F. A. Dahlgrens dikt Mor Britta, Tidi- gare i brevet har Paulus framhållit ;latt gudsfruktan gagnar” till allt, den har löfte om liv, både för den- : :]na tiden och för den tillkommande. Arbeta och sträva för vårt eget och . våra . käras > uppehälle skall vi . göra; -men / vårt . hjärta . får inte : ibli: trälbundet vid ide jordiska; tingen, Har jag mindre | de jordiska tingen. Har jag mindre sl med .brouppbyggnaden'- ä 5 = flodens? "yttersta : "källflöden; finns bron. är nu i det närmaste fär: : digställd och beräknas kunna klarå belastningar på upp till 18 ton; Ar: betsprestationen, som utförts, tor- de vara unik så till" vida, "att man hela: tiden varit hänvisad till enk? laste' material och lösningar. Men nöden är som bekant uppfinningar- |: nas moder... I stället för kranar och andra maskiner -har block'och wire utnyttjats maximalt : och in- - mina och Elisabethville, Alla br bl. trakterna kring road - således "gott om krokodil Hittills har emellertid -- aj inte. FN-svenskarna haft några otrivsamma "möten. med dessa bes- hand tar, so 2 Elefanter É varje morgon har således de svens” 1 ka brobyggarna” funnit; färsk ele= ua i fantspillning > på = | varslande om de storvuxna: gran- I flodstränderna, narna..: Men ' liksom. krokodilerna gått -. under ! vattnet, när Kongo=| sj svenskarna. varit . i närheten; "har elefanterna föredragit att hålla" sig undan i den” djungeltäta ; > vägeta- tion, . som - "omger floderna i dessa trakter... ee 14 Text: "Stabsredaktör” Bonny An: dersson. -: " - --Foto;' Stabstotograf Torbjörn. Nor- FEL ”Skadegörelsen var omfattande efter de kat . sprängningssabotage i januari på. Bukama- dendahl.” bron, som förbinder Kar har måst gjutas om. fulla och nära 170 m I detta återställningsarbete av de det n betydelser [ 2a åtskilliga kongoleser Se bron deltar vid sidan av FN-svens« : var illa 'skadade' "Jär djupt. olycklig > i / =" många: och" kommit 'dem att leva över tillgångarna. Om, jag inte har lika fina möbler É mitt hem' som grannen: har, om jag inte-har råd att gå klädd efter sista "modet, vad betyder det? Öm ' några år är jag färdig med livet och då får jag lämna alltsammans, Men gudsfruk= ; tan och ett kärleksfullt sinne det följer "mig på. andra. sidan graven. N ”Vad rätt. du tänkt, vad du i kärlek will; vad skönt du drömt, kan ej av , tiden .härjas, - det” är en skörd, som undan honoin. bä ärgas, ty. den” hör evighetens rike till.” ? "Kom ihåg, "pojken min, att” "ditt far till sin tolvårige son, Pojken såg förvånad ut. Han hade kommit I till frukostbordet med en "dyster min och familjen märkte, att han ”Ansiktet tillhör" inte dig”, upp- repade fadern: ”Det tillhör dem du umgås med. De måste se på ditt ansikte, inte du. Och du har, ingen "rättighet att tvinga dem att se' in i ett grinigt ansikte.” ' Dåligt lynne är bevis på att någon sträng i årvt inre är ostämd : öch behöver stämmas om. Sinne- laget eller' lynnet . beror på har= moniska samverkan mellan själens olika krafter, Vårt: lynne beror mycket av vilken ande som be= härskar oss. En engelsk biskop har vid ett tillfälle yttrat: ”I sinnelaget eller lynnet ligger nio tiondelar av kristendomen.” Det ligger! över- drift i detta yttrande,” men det in= . rymmer ändå "mycken , sanning. Frukten” av . Guds: Ande är frid, och frid är tillståndet iett hjärta, som kommit till ro och lever i har- moni med. Gud och människor. Vi - kan . säga” att frid ok Skriftens på eft: got sinnelag. + - Somliga människor äger en "med-" . föda naturlig. godlynthet;? "eom, vi- sar sig, i,ett selatt och. .förnöjsamt . sinne söm tar Jallting Tugatt « och från den: ljusa sidan. Sådana i märi= niskor är "behagliga att umgås ned, men 'det- "ligger ingen egen - för- tjänst i i deras” jämna Tynne.' Ett glatt "humör resultatet : av en sympatisk” omgivning och 'angenä mä, förhållanden. Även de, godmo= diga kan! bli. på dåligt humör, när 'det går: dem emot,” "och då brukar de bli väldigt; fö bittrade” Jämvik- Gud, har också frid med sina a méd- människor; och; 2 "går! räta spår ka bot mot: det. har svåra. följder e sadiigt I i fysiskt avseende, Det har vett menligt. in- flytande på hälsan; Den som över- lämnar sig åt följderna av sitt då- liga. lynne” gör: det icke ostraffat, Läkare varnar. ofta : sina ' patienter - | för att inlåta sig i hetsiga dispyter >] och råder dem att undvika perso- ner och ting, som kan reta dem... I umgänget: med. andra männi- i skor "tåstadkommer- dåligt” "fynne : mycket Sönt. Den" som låter sig behärskas" av. sitt dåliga Iynne. mö- > kärlek, Och: dåligt. Iynne hindrar :| ofta franigång i livet,.i >: : . Dåligt lynne har slutligen” menlig inverkan” på det. andliga livet. En [person med dåligt lynne är i sak- "| nad av det själslugn, som är nöd- vändigt .för umgänge ' med ; Gud. ' :| Hans inre är förmörkat, . han kan inte samla : sig till. | Sådan, jo jag har ett I sådant häftigt temperament”, finns: det mången som: - Säger, ; Det . sänt, men det är vår plikt att: be- mästra wårt häftiga lynne 'och' öva Oss i sj 'vbehäskning. Vårt. ansik-=" själva I lv ja, andra. har rätt att möta "vänlighet och "godhet av 055. Har vi. ett besvärligt lynne," bör | vi dagligen och stundligen öva oss ” | i självbehäskning bilen, cykeln är bromsar: & Järnvägståget, "försedda + med för att uhdvika Sommar : stötningar, 5; Självbehärskning . ed avseende på inek Den” människa, 'som alltid är redo att” + använda derna. broms, får med ansikte inte: tillhör. dig”, sade en '. te tillhör inte oss själva, vi önskar ee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.