NN ex.' Indien samt.på flera håll il. . GCumar Myrdals varning Då mer än halva mänskligheten kan utvinna inte bara fisk utan också andra organismer tjänliga som födoämnen eller för födoäm- nesproduktion, betonade professor Gunnar Myrdal i sin föreläsning inför mikrot så Och hur kommer det att gå för . Brasilien den dag då amerikanar- na är färdiga med sitt syntetiska kaffe, eller när te och kakao framställs på syntetisk väg?.: Det är ett :hotfullt perspektiv som hr Myrdal tecknade. Men: vad katastrof? Professorn visade först på de möjligheter till ökad av- tning av.u-länd jordbruk 'essen Stockholm, Över huvud taget pe- kar utvecklingen 4 u-länderna i en' sådan riktning, att det är all- FE varlig fara för en politisk katastrof; - 1 och som "finns, om blott vetenskapen får visa: vägen, För det andra måste: dét "oerhörda slöseriet med födoä "som" kan ” sägas "vara i Man räknar med "att fördensb be- folkning skall hinna fördubblas till år 2, ,000 och sålunda uppgå till över 6,000' miljoner. Redan denna befolkningsökning kan ' framkalla oro, och den blir haturligtvis än- nu större" då man erfar, att ut- vecklingsarbetet på vissa håll i iul " Sålunda har" enligt professor Myrdal: en stagnation, inträtt i den' tidigare kten i t. : länderna "stannat. upp. förbättri Latinamerika, : En - av, orsakerna härtill är, den', stora sociala och ekonomiska . klyftan mellan ber folkningsskikten, en ' klyfta, som leder till att "särskilt den vanlot- tade massan, som 'är bunden till jordbruket, förblir på sin låga ni- vå. En annan orsak är jordrefor- |' de; mernas långsamma förverkligan=|" "Men sedan är det även andra faktorer ' som "har skuld till det |” fruktansvärda läget i. dessa dJän- der, Det är sålunda ett' "faktum, > att exporten från dessa länder minskas, - Undantag utgör endast det fåtal stater som har olja eller andra. för "västvärlden nödvändiga H råvaror. Men" eljest förhåller det sig så, vilket prof. Myrdal under- strök, att' efterfrågan ' på de: tra- : ditionella "produkterna ', i u-län- "derna inte stiger i takt med väl |. ståndsökningen' i väst. Han drog | vidare fram ”-en'. annan mycket |. viktig faktor," som” vi i. allmänhet ”kanske..inte ägnar. så stor :upp- rnärksamhet, Sålunda > fö :re den ' intensiva "forskningen på detta. område. Vidare —och: det spelar en ännu större" roll. manhanget -—' förhåller det s' gju så, att syntetersättningar' gummi och ull med minskar exporten a motsvarande organiska - Tohet ;lzanledning sftro 7 att. 'såmma anda «regel :i dessa : områden stoppas. Och 'så finns”det havets livsme- del... Saltvattnet : måste ' ”göras "drickbart i stor skala. och solen tas i arspråk" som" energikälla. Slutligen : är det nödvändigt att forskarna utnyttjas i mycket hög- |: re grad än.vad som nu sker, så att "biståndet till: u-länderna blir verkligt effektivt. ; + Ätt prof. Myrdal har rätt inses om man betänker, att det som nu göres föl att fö bättra Iivsmedels- - inte medför någon ökad livsme- delstillgång' fö! . individen,: därför att: folkökningen . är så oerhört . stor, , Stegringen i produktionen kan "sålunda sägas komma” endast le nya skarorna. till godo's och re- sulterar. inte i förbättrad kost för d2 redan svältande miljonerna, "skatt uppmä kottorsrationaliseringen.. I kom- NS plelteringspropositionens : > avsnitt om "Planering | påpekas. 'också ' att at ; kan då göras för att undvika en | : vligger Fvidl-! Storsjön Föredrdgr som” > reféreras: 21 S Förnuft.: Han". påpekade: att de i offentlig tjänst sysselsatta”, tjäns: ..temännen är "dubbelt . så många industriri.” På "samma ', sätt som" genomgripande” förbättringar + far kunnat: genomföras: iden di- - iekta produktiohen 4 1. -samförstån- |. 'dets>:tecken;', finns / det grundad . skall? bli” förhärskande ' då ”meto- |i "der öch arbetsstudier skall tilläm- pas inom; administration och för- valt ater "i såväl privat 'som + offentlig :regi.+'I vårt land & material. . IJÄLP I NÖDEN. , « SKATT 2 äv är . ett "komplicefat Å problem Viola-Trädgårds- "tidningen som efter att ha "> erinrat om utländska | erfarenhe- "ter skriver: ' Systemet med mervärdeskatten skriver innebär kort. uttryckt att. nan Ed fd fr Eu ” FRÅGAN OM MEÅVÄRDES 1 skatt på den del av, priset somät- skatt på.en del'av priset som ut= gör ' värdeökningen, mervärdet, i varje” ;ledYfrån råvaruproducen- ten till” detaljisten, En del svå- righeter vidlåder givetvis detta skattesystem, som nu f. ö. grans- kas av'en arbetsgrupp inom all: männa ' skatteberedningen, Såda- na finns dotk' även inom andra skattesystem; &- > . Uppenbart torde” dock” vara "alt med ligt : indirekt beskattning en- 'mervärdessystemet ' konsu- menternas: . uppfattning "om hur ed mycket. som utgår i skatt på den 3 vara” OJ " köpet: torde! bli" iytterst " diffus,” 'wilket ur deras” synpunkt borde vara betänkligt, Vid en undersökning i . skolklasser om vilka som kände "till telefonnumren för att tillkal- la brandkår och ambulans NE jades en farlig okunnighet — terst få visste var hjälp stod bn få i nöden, Detta föranleder tid- skriften Brandskydd att gö- ra ett påpekande: : 90,000, det ett par televerkets nödläges- nummer, telefonnumret för am- bulans, brandlarm, - jourhavande läkare och polislarm, utgör en välkommen förenkling "och borde vara känt av alla. Det kan där- för ifrågasättas," om icke under- " visning hur man tillkallar sam- hällets hjälpenheter borde med- delas eleverna i grundskolan, Av ovan relaterade exemplet framgår ju med önskvärd tydlig- - het, att allt här inte är så välbe- | ställt, som det borde vara i det- ta avseende, Även de upplysningsskyltar, bosta: som man finner i våra | fastigheter och som skall vägle- da allmänheten i samma spörs- mål, är på sina håll alltför ”old fashioned” och ger därför nu helt felaktiga upplysningar, ' Ett utbyte av dessa skyltar, så att de kommer "i takt med tiden” . är på flera platser en angelägen "uppgift. S- . "från smittkoppor, efter två och en tror: vi sinte att" . maskinerna . tar |. brödet :ur' munnen på folk utan 'skapar' nya förutsättningar för e- konomiska" framsteg: > 2 Direktör: Nicolin” rek y rade btt erfarenhetsutbyte mellan ' "offentlig förvaltning. och". privat stora” rationaliseringen: Det. ver= "kar ' vära en fruktbar' idé. Den)F skulle kunna få. sin tillämpning 4 de undersökningar . av kontors- .-rationaliseringen,. vilka "ställts i ; utsikt i; samband med, .den nya | längtidsutiödningen. ni 3 Stockholm har” förklarats - fritt halv . månad," en "tidsperiod fylld | av oro och trassel, av vaccination och av hämmad turistström, Vad har då epidemin lärt oss? " Främst 'att vi måste. oftare & än nu, " och inte "endast :sedan epidemin 'är över oss, låta vaccinera oss. Den omfattande frivilliga vaccil nation som nu många genomgått ger skydd endast för kanske ett par år. När den tiden är ute, bör myndigheterna se till att nya till. |- fällen till vaccination ges. Polio- | vaceineringen var: kanske" inte så uppmuntrande, med tanke på det relativt ringa : deltagandet, men myndigheterna får inte ge tappt. |. Det behövs kanske en påminnel- se som'denna om nödvändighe- ten och värdet av vaccinering ver huvud, ' 1 sammanhanget bör en blom- . ma överräckas till de hälsovår- dande myndigheterna för deras effektiva sätt att begränsa epide< min, ös es" : (Helsingborgs - Dagblad) Laholms Tidning lokaltidningen inf des Fer.n riks enhetslastning av denna” iyp allmänt” har: man Hissmöforsbolaget harssi har > skäpat: ett-gott:- förhållande mellan. företag '. och -arrendaät örvaltare> Erik > Nilsson" och 'arrendatorsfrun Ester eilndrat', den vackra portalen 5 . till. familjen. Skogsför försfabrikens : lokalisering "| heten : ! Sundsvall” dit det är så gott” som Sd borten; Den övriga' delen går” via = "| oppositiorispantierna.:. | gängliga handlingar och : upp- då. han nu står” utanför rege- "I ringen, men det är regeringens :| skyldighet att svara, Tror man "Inu inom regeringspartiet att det ln inte något gott intryck. - som” "sagts bakom dyckta' dörrar arfö Å då gamla. ägarna” "sålde" sitt företag 5 som: i stort. sett behärskades : av Hr: Heckscher är Ante någon; tändersökningskommiksion, tyck- te hr Undén.t Regeringen” har ju hivtills sagt nej” 'till parla- mentarisk :' undersökning. : > Hr Heckscher är ledare ' för ett av Det är en god parlamentarisk -. regel, att regeringen ' "svarar ;.-på. frågor från oppositionen. Det heter. ju också i 'grundlagen att alla till- lysningar>; skall: meddelas : utri- kesnämnden;> "Man" 'kan' kanske x bästa taktik” att tiga? Detg ger Skånska Dagbladet. [CE so Borisätt, från det stupida "och tå tlösa i högerledarens :an- grepp, mot hr Undén måste man fråga” "sig, om :det . är : förenligt hela den . radiolyssnande ; all- mänheten står och talar om vad i:vutrikesnämnden -— och” gör det medvetet felaktigt. Efter att jojälv ha medgivit att diskussio= nen" Å "Wennerströmaffären' på! detta ' sammanträde / ftämplad..” a ; Stockholms-Tiäningen arbete ” inom; den? svefiska! utri-4 några . familjer. i. trakten.” Tanken att ligen sänd var. en; adlig affär lika” långt -som ', till - Hor lvik. t | Hissmoforsmassan. har «huvud: ; [sakt gått” Hill: "Englånd: och Frank= akt. «Om sin; arrendegårdar -och de det -som : finget områds2,- . |de Det var; förresten rätt längesen.' Det var innan det: andra I: "världskrigets. vådeld" svept fram ö- ver :denna jord: ch, gjort; den rätt otrivsam,. Det var. innan den första atombomben exploderat över Hiro- shima och "gjort "hemkänslans grund ganska vacklande, Det låg i dikten en: : anklagelse + mot kristendomen. Tanken var, att troheten mot him- melen skulle försvaga troheten mot jorden. och alla de uppgifter, som väntar oss här. "Det kan ju se ut så åe delar. livet. i en kristen”hälftioch så er världslig, som ligger där så litet vid sidan' av 'det kristna livet, Men i |för-den äkta kristendomen har li- vet alltid varit, en enhet. Det finns som: ligg"r utanför : ) Guds 'maktsfär. - Det; finns: därför "lingen del avimitt liv, där jag kan + | leva så att säga privat — utan att fråga vad Gud vill; Luther skriver : | på" något ställe; att det bästa bevi- .iset för att:en skomakare är kris- i] ten, är kvaliteten” på de skor han gör och' säljer; Det är ett realistiskt uttryck. för samma tanke; som 1 Je= sus i "dagens text for TS [Sinnet föllt” Vv intryck av nöden' i ;Troheten I idet Killa och det mins- — .Det: har skrivits mången bjältedikt" på det temat med livets egen röda" färg. Ordet om tröheten | i det minsta för oss till enkla hem och okända arbetsplatser, För vår inre syn är: ett långt. tåg av det kristna 1 5. okända soldater. Ent resenär nyss ' kom -hem : med är det som bygger upp morgonda: gens Europa? Han gav själv svaret: Det är husmödrarna, Sven Lidman, skurgumma”. mött några av dessa värdagslivets | dessa människor, som? stora troheten « — också det” allra |. minsta '— de som en gång skulle vinna ;trohetens krona och vilkas namn "lyser i Livets Bok, :" De var jorden trogna .— därför att de hade sitt hem i himmelen, De kunde tjäna sina jordiska her. rar, därför att de hade lärt sig, att ingen kan tjäna två herrar. De” tjä- nade Gud. Och Gud känner hjär- tat. Det är ur det hjärta, som helt tillhör Gud, som det kristna verk- Den” som 'är' trogen i det minsta, .han är ”Ock:trogen i vad mer är; och den som är orättrådig i:det "minsta,-han är. ock-orättrådig i vad mer. änensa on lighet Springer fram, Nu rik- tar texten sin fråga till mig: Hur är det, är Du alldeles trogen i det minsta? Äger.Gud ditt hjärta kan Du svara: Ja. :Vad Svarar r.Du? ! i med"? gällande ' 'sekretessbestämr- |. «| melser att en: partiledare inför ulöäsr sn o D eldrig ett: förtroendefullt - sam” [sie Tefter. viljan nskemålyz 2 så ; 3 det, infantila" skrävlet likasålkTy - så |iseteantanae gr vår världs” ”mitt ställde” frågan: Vem Fborgare,'. kan förfogan d som alltid älskade hjältedådet, skrik : f ver på något ställe: ”Tapper som en') den, som slitna ' och okända hjältegestalter, | ospolitiken. ad "allmänheten har rätt att "begära nm rege ringens ledamöter är icke vär- deomdömen om hur en oppor S sitionsledare Iskall bete sig AT s klara besked” i:en betydets 5 sakfråga. - .. Förmyndaratti' y der | Srån "regeringeris sida ”öamhälle. 2 te” 1 ett demokratiskt sam - e. ” Sydsvenska” "Dagbladet | t ).e Per Albin. Hansson "Hög of-, fentligt' eri 7 gång, men det .var : en av de. vitaste: lögner som ut: talats 4: vår historia, "det var då' han vid andra världskrigets ut-' brott ubtalade att. Er Eden rn 1] redskap . var "god: Menmen | ström-affären 'och.. "| låtenhet vatt! korrigera dem lig= ' ger på . ett: helt annat. plan." De uttalades inte": för” "att rät ädda . fosterlandet, ” "deras 7 motivering var ehdast ' 'abt "så ” länge - som möjligt klära det. egna Pars 2 inte" något län. böj a än... 250.000 'å' 3060 2 Änvånare. Detta , är : -verklii; fen ; hårda: bud för alla Politi ; med. lands- hövding mmär;: sträng E t dejnokratiska pine, dervdettnd foch fatt den; £ får. Evan i tilltaget, sutrypime; på ;sché mat : unna". tystna” Oo tycker att Albert Engström” inte” har "alldeles? fel måste "vara medvetna” om att: - supsederna bland "ungdomen | inte: behöver ydterligare stimu- fans, Kräftan: bör åtminsto; j Iha: ;hedersplatsen : vid? ” sitt: i fkälas, och; en bra änkör: Sport till "andr sut= i | I bildniésanstalter. I och" för" sig numera ingen helt. fris - und för ett yr Soctalvården.. « håbdlar'.. ofta. omi gamla ' människt r och - om barn: i båda fa len ä är det män- niskor som . : behöver ; stöd. och hjälp > — men inte” ara: behö= iver, de: har också & ätt till. de. insatser '. och samhället”: d. påstår ett. civiliserat kand i : aa iFolkbildni gen ; 2 Slörred Levhadesstans 4; LS | | I I TFnället / frod lust” ait. lev går ; framåt, ös das framåt; De flesta Vänner: rullar vå liten" grupp & detta skap hintier ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.