— karaktär: -— = Lroisona 2 AUGUSTI. mf = =. ade "När Stalin utstött Jugoslavien ur den kommunistiska familjen 1948, överöste han 'sin forne vän Tito med de grövsta . skällsord. Den '. ryske 'diktatorn försökte dessutom att genom ekonomisk |: " blockad och militärt hot.tvinga den nackstyve rebellen till re- bevara : ”Revisionisternas” "möte: praktiskt taget alla "de. östeuro- peiska” staterna ' har ställt" sig bakom "Chrusjtjov: med undantag en. hängiven drabant till: Kina. Sedan är det ganska naturligt, att - Peking 'kunnat .behålla sitt grepp om” sådana" länder .1' Asien: som N och Nordvietnam, a ” trätt, men denne ly "sin självständighet och förhindra att hans Jand förvandlades :' till ett lydrike — framför allt' tack vare ekonomisk och militär från Förenta staterna och vidgad handel med västmakterna. även för Moskva visade sig ningen vara en olägenhet främst kanske därför att man inte har råd med några sprickor . kommunistiska blocket, På 1955 uppsökte därför de: rande: iryska - ledarna Chrusjtjov bjälp Men bryt i det våren .dåva- + Särskilt .-torde. Chrusjtjov nu glädjas över att ha. Jugoslavien på sin sida, vilket är värdefullt - inte minst, med tanke” på presis för” "Albanien, som fortfarande är |, vu Hiksom "så mycket- annat här ' i gamla, gärdsgårdar” lyder ett ord- stäv, De gamla gärdsgårdarna fal- ler äv! sig själva eller så gott som, världen, Längst håller sig de häg- näder som "byggts av sten, "sten= gärdsgårdarna. Som långa” grå or- mar med « fjäll", av. lavar drager ärdsgårdarna genom det syd- dent Titos. goda förbindel .med ” de neutralistiska länderna i Asien -och Afrika. Om dem är kampen "för . närvarande . ytterst:- hård mellan: Kina: och . Sovjetunionen, och den” ryske regeringschefen . hoppas på Titos stöd .rysk-kinesiska strid. ::.: s Av.allt att döma föreligger” "det och Bul den för att försöka . åstadkomma ;en försoning, vilket också lyckades. Visserligen har de rysk-jugo- slaviska -förbindelserna även se- dan dess periodvis varit kyliga, men de har 'successivt förbätt- åren. Nu . rats jamder . senare "när Chrusjtjov inlett ett . - besök i Jugoslavien är han tvivel; glad över sin Canossafärd ” för drygt'åtta år sedan, eftersom |” han nu'har fått uppleva en kris och en brytning inom kommu- nistvärlden av; Jängt,. allvarligare ” Moskvas : djupgående schism med Peking. Det detta läge en: målmedveten van från -rysk sida att värva: så] - många sympatisörer som möjligt "inom ; östblocket. Det uppnådda |. resultatet måste från Kremls]:' horisont bedömas” som : gott, ty; nytt utan är i strä- - DE. HÖJDA INLOSENPISE e '" PA BRÖDSAÄD, "fö bov "att: gälla ett helt-år framå ' Brödsädspriset kan". således ej . som fallet är för flertalet andra] : ;varor ändras under året med syn ? till'” prisutvecklingen ' på .. världsmarknaden och:de. import- ”, avgiftsförändringar ' som” sker olika regelutlös- "ningar. Det är först när: inlösen= samband med -, priset fastställes .som : nor: för : råg, "kommenterås ". av ä | RLF-tidningen, som: erinrar | | vo om att brödsäden & är en av varor för vilka, man fastställer ett ”garantipris” . som sedan: kommer de fål" 4 hän. en tyst över 1 mellan "Belgrad - Jbch . Moskva : om: att bortse .från' de ' rysk-jugoslaviska i. denna å svenska .stenriket; backe, upp och backe ned; genom skogar och dalar och odlade fält, Först' och. främst i ägogränserna en. även 'inhäg- nande ; interna "beteshagar och k Stengärdsgårdarna har gst "eftersom de varit byggga : av. ett beständigt material medan”. de" av ”trävirke ', byggda staketen” och ”hankagärena”. i den halländska. ogsbygden. och ' andra landskap / blivit : hårt åtgångna av ideologisk + olikhete; a och : att undér inga; . omständigheter. tillåta dem; "att, utgöra ett hinder ! för "ökad. handel ete mellan de båda staterna; För Övrigt. har. "Moskva ed att varje "land har rätt . att. vandra sin : egen... vä , till socialismen, Mei trots detta "ser Kreml snett på de: jugosla- viska ” arb arråden och decen- traliseringen : statskontrollen, . som :: enligt "vissa ; ryska" kretsar kan komma att. verka ”uppluck- -rande. både 'i partiet" och" i” ta= 1en; saktar i ” Det. Uppges, att Chrusjtjov. är ; selägen om att vidga handeln, . därvid- möter. . han: säkert gensvär från” Tito. "Däremot är "inte” säkert, ”att-” denne” är håga a att ansluta sig till Come- revisioniste ” NS inkomstregelns prishöjande effekt i påverkar brödsädspriset,: Under det gångna året har importavgif- ke på. vete: höjts med 1:60 per ökven andra faktorer. portavgiftsändringar "måste, ål lertid "tas 'med i beräkning ånlösenpriset : fastställes " Således: kunde” man”; . 0 ” att världsmarknadspriset" på bröd säd låg i stort sett oförändrat i Vidare]. jämförelse med: fjolåret. hade- man ' uppgifter över brödsädsareal, Dessa visade att vi i år får en liten totalskörd. årets regniga. höst. gjorde det o- höst |: : Trots |- möjligt att på många håll så | " säd i normal omfattning, - detta iblev .emellertid "även ” vetearealen ovanligt liten. - ' Det. bör. här påpekas att” och för! sig är angeläget att rätthålla en: större 'v årets Fjol- vår- det i i upp” dling ;de' yngre "inte ordnad fram,' så i "beror : det framför. allt på "ätt de heller / inte gör "några stora" an- än en förklaring 'och , orsak. det. Ju. vanligare. det blir les äldre, desto: mindre ra "rande! måste det'vara” mencatt-engagera 's'. gidet: "politi |: helst bör: vara ett' stycke över 50 I år-för att kunna. komma i fråga 4 än som nu:är fallet, Vårvetet. är nämligen i.regel av så hög litet att” det kan' delvis ersätta kvalitetsvete - som”. eljest importeras till kvarnariia.” ' Rågpriset höjdes alltså e na mer än wveteprisét, varigenom prisspänningen mellan, vete och. råg .minskades” från fyra til tre] kronor: per 'deciton. Bakgrunden till detta” beslut är "bland omtalar RLF-tidningen; "att. rår i gen ger ett kraftigt produktions- underskott och att man ” kunde stimulera denna med en extra krona, IN MORGONDAG. - " Med adress till Dagen! Nyhe- ter, Expressen och andra tidning- ar undrar Nya Norrland (s) om man inte borde hålla i min- 'net att det kommer en morgon- 'dag även i Wennerström-a en dag då utredningen är klar och alla fakta kan läggas på bordet: » Till dess borde man vänt: kva- måste kro: annat "därför odling ffären, a med "söm riksd didat, och att "det ” sedan” tar: ytterligare” "ett tiotal" år .innan man' betraktas som så pass -mogen att. man' kan. inväljas.+ ett -utskott,..så är det ganska natur- ligt. att den. chansen :inte-ter: särskilt lockande ”ra.med och bestämma Utan att de också «slåss för att: få vara' det. Men det är minst lika viktigt att | "ansvaret. även är. deras, och att Mörgubbningen” i politiken "bör jar bli en allvarlig fara. ol NM INFÖR KYRKOMÖTET” "skriver Barometern (hy att "det inte är uteslutet” att, punkten upplåtelse kommer att utlösa 7 en verklig : generaldebatt. kring -hela problemet ' om - ökad lekmanna-- sina domar. De förvrä "fakta och de överdrifter, som hit- tills förekommer om denna sak, är ingen nyhet från det håll de kommer, Men de är alltjämt lika trista bevis på hur lågt man kan sänka sig för att skada en ring och ett parti som man inte lyckats knäcka med hederliga metoder.” "Endast om man utgår från att regeringen är ofelbar eller tabu för kritik, kan det väcka - ning och förargelse att pressde- hatten håller i sig, menar -.köpings-Posten (fp). har för övrigt inträffat; att till och med en och annan socialde- :mokratisk tidning mumlat något ;om att något klickat högt: där up- pe i toppen. E-NR rege- förvå- Jön- Det kan i kyrkliga beslut: En grupp inom kyrkan, framför allt företrädd av diakonistyrelsens irektor, den. 'stridbare Ingmar Ström, samt av den inom s, k. so- cialetiska" kommittén verksamme experten Karl-Manfred :- Olsson har med ärkebiskopens stöd drivit denna linje. Den har framkallat stark irritation inom ”Kyrkli ig samling, . "Barometern tycks glömma att » riktni a Kyrklig ling och den grupp som företräds av bl, a. mängden präster och lekmän in- om kyrkan, som med. oro ser- på dessa ' gruppers : olika aktivitet, g | olika : gårdar och. . byar : flytande, i se mer:är' följd: av: -gubbväldet” 'D ill ehå mot ”underkände ' lagen helt. sådana ska” arbetet. Om man wet att man I. - St att de inte bara snällt och ; beskedligt anhåller om att få vär]: de äldre. äntligen. lär sig inse :att s om - bestämmandet över kyrkas 2 det 'mellan de bägge ytterlighets- | hr Ingmar Ström står den stora]: tidens" tand, eller. alldeles förrutt- nat. 55 5 "De högnadet det här är: fråga om "är: "ingalunda uråldriga. « Ur- språngligen var gränserna mellan Man hade gemensamma beten och böndernas; åkrar var blandade .om varandra. Sådd "och ' skörd : måste ske' samtidigt; >" vilket > ledde > till oändligt besvär: och : trassel trot de. .mest' detaljerade Jagar :och by- ordningar," Och "väderleken "rättar sig nu en gång inte 'efter lågpara- grafer," Det . var: först efter 1827 och '1866' års stadganden om laga skifte, då: bykollektiven. nipplöstes och var "och" en fick” sin beskärda stängsel i :av "trä, |2 I Nattengrav - samt; i 5) vitsord söm laggil t 'stångsel. Däre- Sydhalland då. gränsskillnaden ack || över : "kärr." och: sankmarker, ' där bestå läggas: eller. ”hankagärden”. i Ett av. vår tds gissel är bull- "ret. Visserligen, har tyst trafik H införts, men det" är 'ett "mycket : mäniskor;i Vårt "land: ipinas trots - allt av: "motöortrafikens buller: :In- . te "minst mopederna, förstör” natt- i för folk som i insändare . till? "tidningar, och i protester hos ' myndigheterna frågat om 'det' in- "te finns” några gränser för, det O- : ljud som. kan få bedrivas utan att "beivras, Undersökningar tyder I på. å att o ö- . ljudet. i" det. moderna ' samhället "inte endast "leder till inskad ed: vissa” Hillägg z särdeseård - -eller' häck ; :; kunde | rin "relativt: begrepp. Hundratusentals > j någon na tid. Lagen 3 g också generöst att ”grannar i by eller: rågrannar”. ägde nyttja det stängningssätt som de kunde finna ”för : sig -lindrigast".. Pan SI skogiga trakter hade man Iorård Te. som man | sade - här ”hankagären”. De bestod eller' består av, sned ställda slanor N ' mellan '; > parallellt ställda pålar 'eller störar, samman-. |.bundna av hankar eller vidjor, på vilka slånorna . vilade." Om ' dessa hägnad. baskaffenhet "stadsad: att den skulle: vara "Mät och. fast, två alnar hög 'och två alnar emel- Jan: vart par: stör”, Någon ” före- ställning - om” "sådana ; mutidens stängselmetoder som "taggtråd eller elektrifierade stållinor, hade givet- vis icke 1800- talets lagstiftare, De omnämnas "icke ' heller . i den, nu gällande stängsellagen' av 1933, i. Men åter till" stengärdsgårdartia. Byggandet av dessa: oändliga" mil av stengärden "kors" och tvärs i landet måste ha juävt- ” miljoner arbetstimmar. ' Men ' "arbetskraften var billig" på "den tiden mätt "efter nutida mått. Och det var ett. tungt öch” slitsamt "arbete," "Jag : kände en gammal": stengärdesbyggare - och torpare Jöns Petter i Marken, född någon” "gång på. 1820- eller, 30-talet, Han ' war en ' kraftkarl med Sex fingrar” och sex' tår på, rTesp. "hand och" fot.” Han hade. "lågt "tusentals famnar ". > gärdsgård Stenen : togs - : mest” ur > eller. vidi sen, där den” plockades upp "med järnspett. I; botten "lades större] sten och . sedan byggde: man "på undan för: undan .. «med mindre. Ibland lades" dubbla -gärden som bättre än 'de enkla motstod väder och "vind "eller ökynnes” får och fä. "Som! hjälpmedel: hade . gärdes- byggaren .stenbår, "och: stenbjörn. Stenbåren' var. en ”enhjulig. hand- kärra. med ett bärplan. av två gro- va "nedåtböjda sidostyeken.. sam= manhållna ' av | "glesa: spjälor. I Då kärrans mittparti på grund'av sin nedåtböjda form låg mot marken gick den lätt att lasta: Stenbjörnen var i huvudsak" byggd enligt sam" ma” princip" men. mycket ', grövre, Och' så var den försedd med fyra hjul och: anordning ' för dragare, Bakre axeln "var. försedd med 'ett vindspel' "och förenad med björnens sidstycken medelst kättingar, "Dessa vindadeg'”. upp; på axeln, varvid stenlasten "lyftes." Och så ' var | det bara att spänna för oxarna "eller hästarna. : Stengärdsgårdarna har gjort. "och gör ännu sin stora nytta fastän de nog "här "och 'var står i vägen för? nutidens "'fationaliserare. - De försvinner inte av sig själva." De står som monument. över en gång- en tids arbetsflit. I Förbifarande A= och” "B-bilister tycker. att de är pittoreska med. sin! flderdomliga patina.” ! :IMJÖLKEN I NYA: FORMER : ": SOM" GOTT: MELLANMAL + "Talar. man "om mjölk så tänker. +; | man! mest: på den i. dess” naturella e | form, men» numera 3 förekommer "gå bilförare! på längre eller kor= tare turer. är: inte betjänt jav : en massa ' tung mat. Då blir han lätt 1 'däst och. sömnig. bakom: ratten och "det. kan få" farliga : konsekvenser, Täta, > mellanmål! -.samband "med Jier, söm snabbt” vill: släcka: törsten och" samtidigt £ få ett värdefullt och nädvä EES digt": tr Tills vidare finns: fruktfiler med per C-vitaminer bildar "en ur: närings- synpunkt ;mycket nyttig. och Jlyck- åtskilligt på: önskelistan. "Proble= met är "visserligen ' inte så lätt — Re är en färskyv ra med bes gitoppen" från "sockret : som”? m vill åt i det. här” fallet.” ”Bilisten är: ingen” idrottsman; som”snabbt lo måste > accelerera I ett” visst ögon] rer snarare eh Mijölksocker eserykapifal; av” äggvita, som ' i: riklig mängd fö . | på bilisterna... i Nu, innebär: det för: an del inte | digt: tillfredsställa" vårt: älv r eget" intresse. borde” satsa på en mera målmedveten service: för bil- turisterna, Ett annat:' önskemål är att inom en”nära framtid: få fram én kedja av mjölkautomatér' längs wål huvudvägar ust med” tanke alltför: stora svårigheter att "ändå sorters tjuvar handlar en av 'hös- tens mest intresseväckande" läsecir- | h kelromaner, ” som? fått 7 titeln Tjuv och tjuv (24:—, 'LTs förlag). Kon- ”arbetsprestationer "utan '. även "medför påtagliga hörselskador för många, Det är en utveckling som ballt högre grad måste uppmärk= ”sammas av samhället," -: 4 - Hänsyn? till” andra” människor anses vara tecken på god kultur. Många svenskar visar sina .med- människor " allt för :ringa . sådan . hänsyn genom att öka bullret i' - vårt stressade samhälle, där. oljud . för med sig så många skadeverk- an . kommenterar "Svenska Dag- bladet: sr rr en ningar, trasternas fyllda ' möte är fett 'tema som dess kosmopolitiske författare, Hans Ruesch, framgångs- |” rikt varierat förut i ”ett par med- ryckande” och välskrivna romaner — man minns t, ex. med' välbehag hans charmfulla” "beskrivning i Ig- 1008 i natten "av en eskimåfamiljs chockerade upplevelse av de:vitas s..k. civilisation” =— och i årets bok för han. amerikansk livs- stil och italiensk” i ett ”rendezyous som "det slår gnistor om, Tjuv: och tjuv är en kärleksro- (Sydsvenska Dagbladet). je” ämerikanska är en källa till: 'oförställd hä e denne förnyar: sina” "anklagelser 7 bastisk; -| skattepolitik. och "övriga. :kon> I ser mt att vara på väg' ur sin - | avgifterna lägger beslag” på. 27 , ne -Ett krig mellan: "västmakterna och Sovjet skulle ge Kina samma chanser ; som ' Stalin en gång väntade "av ett. krig : mellan västmakterna : och "Hitler... Mao ser Kina" och" inte Sovjet som den internationella ' kommunis- mens ledare, ' » Professor Carsten Welinder ; "varför skjuter majv på ”våran Tage”? Vi har: haft socialdemo- kratiska regeringar : å mer; än 30 år utan att de någonsin gjort minsta erkännande om fel." Det borde. vara" tillräcklig . garanti för ofelbarhet, -' ' Armas Sastamoinen” (synd.)' - En åntressant företeelse inom politiken, säger Ohlin, är myt- bildningen.' ”En sådan myt' är talet om att soctaldemokratin i Sverige under hela efterkrigs- tiden och under ständiga fram- gångar befäst sin ställning och suttit vid regeringsmakten som i en ointaglig : fästning, som ingen motståndare /ens kunnat närma sig. Sanningen är ju' di stället att dess ställning: från regeringssynpunkt sett' ständigt försvagats Éram till 19587. > " Som jägarn sa när han skjutit sju, skott på haren: i. > Härad .Han börjar i i alla fall mat- tas," mn Nordens Karlsson (3): + Den + heta striden mellan £. handelsministern "Gunnar: Myr- dal och professor Herbert Ting- sten har blossat upp” på nytt, nu Tingstens' n nya memoarbok, där mot- Myrdal i'samband med det sk ryssavtalet: ”Industrin tvin- | åden ta” ryssavtalet”,” hä : | Herbert. Tingsten.” : . Gunnar. Myrdal. tar nu i en upprörd inlaga till orda. I bom- rdalag hotar han med stämning om: han "i framtiden [5 utsätts. för” fler” beskyllningar” i ”gammal, tingstensk stil”. I sak här. had” te så mycket nytt att komma” med 'och" Herbert Ting- stens påståenden kan i ha, blivit vederlagda. ” - . Helsingborgs Dagbläd ” ” trésse. för toclsligering kan det vara på sin plats: att-erinra. om några” bord : som": Myrdal. fällde i ett.1 "maj-tal. häromåret. Den förutvarande": handelsministern . I yttrade då att" det .bara' är. for mella: skäl som förmått. social- demokraterna att :skjuta - undan socialiseringsfrågan . sitt 'pro- gram. "Vad "som 'sker "är. enligt Myrdal'”att:-”> staten genom! sin troller + tillsammans > med "den vidare samhällsapparaten i or- ganisati $" form i: själva verket. är i färd med. att socia- lisera hela” "samhället, fastän utan att rubba : "alltför : mycket på de" juridiska” "formerna”. Mot denna "bakgrund står : det Éullt klart -att: Myrdals - tal. om : sitt och andra ledande socialdemo- kraters'.: bristande ;: intresse.» för socialisering : av. industrin bara är en lek. med "ords: iv & Det internatforiella träfikflyget svåra kris "och" inte minst SAS har', genom skilda ; återgärder nått 'en gynnsam : ;position,. För inrikesflyget är den > motsatta,” .Linjeflygs. chef direktör” :Östling : hör ' till” dem som "anser . satt”. flygpriserna -är på tok för : höga "och hoppas att dei framtiden : skall motsvara kostnaderna 'för .andra': klass tåg, : Men "så länge de' statliga Proc: av -. Passagerarintäkterna förefaller” det att vara' en täm- glädje och exploatering av en: be-t folkning, som med ”skrupelfri för= slagenhet bestjäl sin befr'are. >. ” Ruesch är "född i i Neapel och har bott i inio år i Amerika, varför han bör vet vad hari talar om när han här skildrar- den" amerikanske be- frielsesoldaten Charles Byrnes mös te med Italien'.i form av den unga Mariannina och hennes” myllrande familj på fjorton personer i ett kyf- fe i Änglarnas gränd, v ; ; Upptakten "till historien är en jakt: som några amerikanska mili- ken Gehnarino, och som för. dem rätt in i de neapolitanska slum- kvarteren och .i armarna på den minst sagt livfulla familjen Espo- sito. :Den mycket tilldragande Ma« riannina 'blir så småningom . orsa= ken till sergeant Byrnes allt täta= re besök i Änglarnas gränd, - där han slutligen ör sig skyldig till en stöld: av värre slag än den ätta- årige Cennarinos, . - Tjuv och, tjuv har alla det ingre- dienser som brukar känneteckna en tärpoliser ser sig nödsakade företa mån som' "utspelas i det sindande, efter den Kille ' långfingrade gatpoj- or god underhållningsroman; en färg= kommentar. " utvecklingen ä ADR TD ligen malligen svår uppgift att driva Rat lönande och rikt förgrenat' in« ikesflyg här: t landet. «i FE ye Handelstidningen : ” Ponalngkult och Tönejakt har nu drivit oss därhän, att vi till "sist inte har möjlighet att till=- godogöra oss och njuta av allt det nya, som produktionen stäl= ler. till vårt förfogande. Över- dlödssamhället är ' en illusion. Vi lever i ett hetsat och sned- belastat samhälle, som behöver få balans igen "för att: 'vi åter skall "kunna känna oss som människor. Nordvästra" Skånes Tidningar För. alla de po tentiella mördare och dråpare som sam= hället. rymmer och ' knappast aldrig kan gardera sig helt mot — och för deras 'potentiella of- fer — krävs en bredare insikt" hos var och en att han eller hon själv kan, eller kunde, höra till. farlighetsriskerna om ”kon= stitutionens, miljöpåverkningar- nas och tillfälligheternas slump=- lotter fallit olyckligt. Plus fort- satta ansträngningar att. utforska kriminalitetens -orsaksspel och psykets gåtor och avvikelser och sedan tåligt utforma sociafa' och psykologiska” livsbetingelser och - Iden svårt underdimensionerade psykiatriska vården för: att 'lik-. som kriminalpolitiken förebygga katastrofer . så" långt det” över huvud taget går. , s dessa ”representationskon- korruptionsluncher i. och kongressbanketter?. Hela restau- rangnäringeri skrimpriar söm en är gott icke allenast inför Her«" - ren, utan" ock" inför människor. = för : Gud "och "inte "inför män- : niskor.” Med: Chan in 'i "själens! fördoldaste : gömslen. "Han "värdesätter "oss ” inte "efter. :ord och: handlingar utan efter'det sinne som"de är fråmsprungna ' ifrån, : : Frestelsen I till att>förlora: på' "denna > "inre / front” och. leva människor till behag hotar- 'en kristen ' utmed, hela den smala vägens sn. : : Just. därför : att : det ä har". många ; kristna - "inte. tagit det" 'så noga" med” sitt liv bland människorna: Historien berättar för "oss om: att kristna t o m - brutit mot borgerliga lagar och . förordningar: och. därmed. . för- svarat sig med att de stod inför Gud ” och » hade” ingenting, med människor : att göra, >" :i Ofta har de även gått taktlöst fram : mot "de ötroende;- "Viljan att : tjäna Gud ' kan vara god; tjänsten blir. mer till skada till: gagn. "Ty. "ordet i om: att vinnlägga. Oss om” mwvad'som- är got även. för människor glöm- I Särskilt vill jag här lägga p vårt hjärta, att vi inte får glöm- ma:att göra gott, Det står om Jesus, 'att han, gick omkring och . gjorde väl Han hjälpte fattiga och, sjuka . och lidande. Dessa gärningar har sedan följt le- vande kristendom, Deras värde . förstår även wärlden. Därför blev en timlig hjälp ofta porten till att vinna ingång med evan=' geliet i människors hjärtan. : Även bär blir en kristens väg smal Ingen kan lämna detalje= rade . föreskrifter, som duger i det praktiska livet, .Men Kris=' tus tänker även på denna sak. Han visste om wår svaghet även härutinnan. Därför är han given oss inte endast till rättfärdighet och helgelse utan också till vis. dom, Genom 'ett innerligt och förtroligt samliv med Frälsaren un - (Forts, å sid, TD) får: vi därför dag för dag ge .-den vägsom vi skall vandra, i åste vi som krista . na-komma ihåg, att vi står ins ' tt 'allseende öga. I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.