N MR - kd - - N I | LAHOLMS TIDNING - - - - - . 2 | Onsdagen den 4 september 1963 | = ——JLTosac 4 SEPTEMBER 1962 LT : = 5 - I ! N : Arbetslöshetsförsäkringen - — Top P! mötet: i B elg; räd | Aktu el - Utredningen med det långa nam= = servationen. Till skillnad från ma- er : Dent. sovjetiske parti= och" a. a resa utan allvarlig po- net 1960 års arbetslöshetsförsäk« ' ringsutredning har tagit över tre - år på sig att lämna fram sitt bes tänkande, Man kan dock inte sä- ga att resultatet står i proportion till utrédningstidens längd. Det rör sig främst om modifikationer och uppräkningar som borde kunna klaras på betydligt ' kortare tid med inte alltför invecklade räk- neoperationer, . : assning av dagp till. den nivå eom gäller: inom sjukförsäkringen är en rätt själv- " klar. åtgärd. Det kan knappast anföras några väsentliga skäl för joritetsförslaget - utgör - den ett konstruktivt grepp, avpassat med . hänsyn till de nuvårande' arbets- marknads- och . arbetslöshetspro” blemen, : | rarkraft, framhåller Lärartid- ningen: Det är ofta omvittnat från oli- ka håll att exempelvis folkskol- lärare som saknar utbildning för tjänstgöring på högstadiet i en bristsituation åtar sig undervis- ningen där och att de fullgör sin tjänst fullt tillfredsställande och ' med goda resultat. De saknar all ir Jugoslavien är en storpolitisk händelse, 7 som förtjänar att noga att detta besök, som är Chrusjtjovs rysk-jugoslaviska relationerna. Då. Chrusjtjov denna gång vid sin ankomst till Belgrads flygplats förklarade, att han med nöje er- så har. man anledning att i någon mån betvivla hans uppriktighet, uppmärksammas, Det har antytts, regeringschefen Chrusjtjovs besk 2 » H tredje i ordningen i i Belgrad sedan ' åtta år, skulle kunna komma att ' bli en definitiv vändpunkt i de'- inrade sig sina två tidigare besök, N " Nitisk fbakgrund, Det. råder intet " tvivel om,' att både gästen och 7 hans värd betraktat ' detta möte som en' Politisk angelägenhet på " högsta nivå, och att det "varit myc- " ket viktiga problem, som stått på dagordningen.” M Den jugoslaviska pressens kom- ” mentarer har redan med tillfreds- . >” ställda tonfall tfegistrerat, den upp- mär! et, som "Chrusjtjovs och " "Titos möte väckt i Sovj i Sovjet i våras har Castro gång på gång bekänt sig till Moskva sommarens ordstrid med Peki stolt citerat kubanernas hyll- ningar till Sovjets segerrika po- Htik "och aldrig sviktande' sok- daritet, På den punkten har ki. kommentar. Eftr "sitt månadslånga besök och Chrusjtjov har under "och de östliga ”satellitstaterna, Och " det är väl bland annat mötet just ” haft till syfte: att" demonstrera den och förlorat ett trumfkort; Cast. blivit utmanövrerade 79, dansar efter de ryska Jedar« ringen har ' avlägsnat spärrar som hållit "hyeneinstinkterna i schack. Känslan för anständig- het och hygglighet i umgänget människor omellan är den sista bastionen som "återstår, men även den börjar betänkligt på= minna 'om en ruin, "Handelstidningen Den där enstaka allvarliga mannen (i TV) som sa att det att den som blir utestängd från | trygghet i anställningen . vilket - a M kalk” Tito i nas pipa”, i skån Inkomst.på grund av arbetslöshet | inte gör deras insats mindre akt- Då hän år 1955 kom till Jugosla-' ars 0. t ” sovjetryska-jugoslaviska " ' enighe- Vor Dagens Nyheter få utan fanns influenser ningsvärd.: Det torde finnas all "ten inom ramen av detseuropeiska Ne ans måtte. ha varit en skall 'vara. sämre ställd än den som utestängs från i på anledning att se närmare på in- - grund av sjukdorn. På den punk- ten har, utredningen dragit en rik tig slutsats, "str ti behörighetsförklaring, Så länge vi. måste använda så- dana former för lärarbristens hä- . vande ' bör de , verka lika. över gighetslystne och själv- medvetne ugoslaviske partichefen så gällde” det en skarp ideologisk tvekamp ”méd Tito, vilken Stalin Chrusjtjov” och ? "revisionisten” Tito nått fram fill under sina överlägg- ningar. Å' ömse håll har parterna uppenbart ' struntat i alt” upprätt- kommunistlägret som 'en konsoli= derande faktor: gentemot den "an gressiva” kinesiska krigsrevolutio- som var representerade vid hr Strängs konferens lider värst av Just .de städer "och landsting av dessa oanmande upplänningar. Influenser! Skåne var danskt, : Skåne ”var "danskt kärnland, Skåne talade danska (med dia- nismen under 'stalinistiska järtee- Ken. bostadsbristen och jagas politiskt av denna mara, Man kan förstå deras bekymmer; de kan inte rimligtvis komma till rätta med lekt, på samma, sätt som I Sve- rige sörmlänningar talar lite an- norlunda än västgötar) från ur- minnes tider intill så sent som ”YY/ dem, så länge regering och riks- | 1658, 'Att folk aldnig kan kom- dag undeutåter att samordna si- ma ihåg den saken! na egna åtgärder: Att på en| -Wbg i SDS, gång begära en större dämpning ” av 'byggnadsverksamheten "och underlåta väsentlig opmjgkes ning av hyresregleringen, ” ökar efterfrågan på bostäder in-- om: bristområdena, är inte lo Ifråga om den nuvarande olika" Bvgiftsbelastningen av de arbets-' löshetsförsäktade ' har den dock gjort dåligt ifrån sig, En viss av- jämning 'av de "nuvarande ” störa för '. lärarutbildningssakkunnigå skillnaderna 'eker visserligen ge- att allvarligt pröva realiteterna. nom de” ändrade reglerna för i grundståtsbidraget, "men det blir ändå så ' stora skillnader "att de inte kan godtas. Det finns ingen . rimlig anledning att' vissa arbets-" tagare skall behöva betala. upp ' till 10 "gånger. så hög avgift som "andra försäkrade med lika 'dag-. ” hela fältet. Arvet” från äldre "skolformer går- här igen på - ett olyckligt sätt. >. Här bör finnas "gott Utrymme år: 1948 :hade utstött ur den 'dåva- rande Kominformgemenskapen och bannlyst som kättare och förrädare mot kommunismens ”generallinje”. I september .1956 nödgades Chrusj- :Itjov. företaga 4 en blixtflygresa från TAGE ERLANDER HAR PA. || vale Don dör it Be TR 'T DJUPGAÅENDE SÄTT nd | varit i otakt med den allmän- det. gamla -Stalinistiska gardet, som sn hotade ställning i Kreml, : Na” opinionen och yrvaket: främ- In nger'ikan: "mande. för en statsministers upp- se Vv Chrusjt oda vad . gifter. och. ansvar, Därför har en 2 ; ågars hålla "fiktionen, att” Chrusjtjovs besök” bara” var en'semester-' och I i NE För jakten såväl som fisket gäller att fångsten måste vara | 'm | ALlsidig. Det går inte att enbart koncentrera I sig på det matnyt- ige eller det ”fina”, En beskatt= penning. Följden "torde « bli att | del av Chang ; förklaringar och | a "innebära. Bakom Nn gernyt- Tgiskt.'Hr Strängs bekymmer för: ning -av såväl jaktmärker som: kassor: med stor ark j -till .:spionaffären liga; ridån: v sällskaplig - samvaro ' |penningvärdet är: begripliga; fiskevatten måste ske rakt över, = där medlemmarna är mest be- roende av försäkringen ' — även framgent tvingas tillämpa låg dag=.' penning. På denna punkt har riksdags-" men det ligger nära till'hands'i annat, fall blir det en rubbad alt konstatera- att han skulle batans i både tillgången och då " vinna större gehör för sina för- | olika villebrådens fontsatta möj- | |maningar om hans -egen politik ligheter, Den som "efter bästa - endast ytterligare, försvagat hans ställning, skriver. : Waldemar Svensson:i : Frisinnad.' Tid- «skrift.: Vill 'man' söka ' en: -förkla-, de två parti och rom" deras resp par- man Thorbjörn Fälldin (cp) re- serverat sig för en längre gående utjämning. så att de höga avgifts- toppårna kan kapas Med hänsyn till att arbetslöshetens ekonomis- "ring till detta olyckliga" läge, bör 'man ' erinra ' sig hur han blev "stat minister: ” » När Per" Albin Hansson hastigt tiers och staters framtid, om stra- universella seger. Vad man - kan tegi' och taktik i den av dem ' båda |: ” förd kampen” för komminismens |” i hängde bättre ihop. ” 4 Svenska Dagblade Man kan. ju fråga” sig," varför förstånd och med sinne för vad + som gagnar naturen sköter sina marker eller' fiskevatten, är on god "vårdare och väl värd att gick bort på hösten 1946, var det j : det fortfarande skall vara' så; någon” självskriven sak att. bostadsbyggandet råkar si också njuta av en efterlängtad göra; ån Kring Tigorolden ka konsekvenser kör fördelas så att de inte: oskäligt. drabbar: dem med hög arbetslöshetsrisk är det rent "obegripligt att inte" -utrednin- "gen'i'övrig kunnat sluta upp” på » den linjen. ' 3 «I sin reservat; n tar hr Fälldin - också ' upp frågan om. örsäkrin- gens omfattning. Som det" nu'är krävs i princip, ett års-arbete :in- om yrket" och :ett års: avgift: be- . ”talning för att "försäkringen skall gälla, ' 'Presterad: »kvalifikationstid kan« dock; söverföras . vi ergång: - från en kassa till en. annan; "Med . de? i nuvarande ' snabba = omställs sinom: knad . Och: näringsliv - rmedfö de regler- na givetvis att. många om" ul behöva försäkringen: "komma med i den, Man ' > vara fast etablerad i sett v Vv "ke innan man kommer med, Hr Fälldin förordar jen allmän? + arbetslöshetsförsäkring i . prin .:omfåttande - alla a örutsätta' som självklart- är, att de : stvå : in Hå ; Te isäerligen ligger / i Erlander ”. relativt tionen "mycket högt m i; de finstanser |. , ?] fiol = men "bostadsbris n. dyc- if | :| kas "regöringen” varken reglera : eller planera bo. AT - Västerbottens: Kuriren han; ;& val: med "15 röster, mot 11? iMen/Tiksdagsgrup- | - :. förtroenderåd ö 1. riksdagsgruppen ?"-slutligen | fick hr : Erlander : efter: 3. timmars |' -.debatt e jen« knapp; majoritet — — uktionar är: trots I” påbackningen ” "under de'senaste åren fortfarande helt otilräcklig för det enonma behovet.” tt sta- ten och "kommunerna försöker REL hålla "igen på "andra' byggen, som utan alltför stora vådor kan vänta någon tid, är "helit i.sin ordning. Men vatt bostäderna, än en gång ' ska .komma'i kläm, när köerna” .av . ;bostadssökande är Vv 18. M längre "än någonsin, det; ; får Mi dan Paulus var hos: -gala- Bad terna, tävlade de "om att tjäna . "EB bsladspi od om ännu långt” "senare räpport. f 4 -— kommer” man att kunna bedöma | I '$ b vilka. ”> wesultat”.. + > antistalinisten här; ganska". bra här.” 3 I Första. ; veckan a regnade « det endast under” nätterna. — |Dagarna var fina med sol och: svär I me, Det betydde att wi kunde: ar- beta' som vanligt: Nu litet om vad vi sått och hop pas kunna . skörda inom, gn. två : månader, Det & är . majs, jordnötter; messer, teff, ärter, frödpeppar , och en. del -grönsaker. : . Dessutom --har vi sått lite korn, vete och råg mera Att > Gustav . Möller reellt : 'sett aldrig : erkände - Tage Erlander som . regeri hef kan man" gå ut. ifrån. Men: även i-övrigt mås- te den” nyeistatsministerns, ställ- ning ha: varit problematisk. Nor= imalt "borde regeringen ha avgått, så att: der, äye partiledaren fått |)! tillfäll t bilda. den : regering | han. dille "Ta och 35 Esom han" if. verkligheter. kunde” bli chef för. | + ället.. försåg "de. sotialdemo- ratiska - . partiinsta; serna. ” den M . "Och det är nu u gott att I bli- ven omfattade med ivrig omsorg,” ien god sak; alltid. ; gt . g och, varierad proc sa" ömsint och 'humorist:skt teck-' nat :sina” :vardagsnära,.. ofullkomli-7 ga människor - — och. eftersom de - i och omfång. » som Utvandrarböcker '; och : ningen: : åbyggnad, Den allmänna delen skulle tjäna - som" en grund, till konstruktioner" jämförbar med grundpenningför- . säkringen inom -sjukförsäkringen. Den frivilliga påbyggnadsförsäk= ringen skulle konstrueras som nu- varande försäkringstyp, > vv. Det -mest väsentliga i hela be- tänkandet återfinns således”. i re- STÄDFRUN OCH EXCELLEN. SEN > » Städfrun som arbetat" hos. ö- Verste Wennerström och påstår sig ha kommit spi ionaget på spå- Ten, är föremål för en reflexion NM Nya” Wermlands-Tid- IG Så småningom köfnmer "ön än den övertygelsen att en högre officer ägnar: sig åt landsskadlig | ' verksamhet av mycket farlig na- tur, Hon begriper att. detta inte är en fråga för. närmaste polis- konstapel utan att hon måste sö- . ka sig ””högre upp”, Om 'säker- hetspolisens ' existens vet hon ingenting, Inte alls. onaturligt kommer hon då på tanken att tala med ”någon i regeringen”, . Funderingarna faller 'av någon egendomlig anledning på Torsten Nilsson... Med honom . var. .hon ”partivän” och därför fick hon känslan att han inte omedelbart skulle : kaste henne nedför trap- porna. Men så upptäcker hon att partivännen Torsten — -alla är du inom den socialdemokratiska sekten "— hunnit bli excellens, |. -. Och då "inser hon att hos en "excellens f-har en vanlig stä- derska "inte att göra: + cc Episoden visar hur långt” det är mellan i överhet och folk i all- mänhet, även i det socialdemo- kratiska samhället. Den dam om vilken här behandlad episod rör sig, verkär 'inte "särskilt" buska- blyg. Ändå tvekar hon. En ex- cellens är en excellens även om han är hennes excellens. Hon vågar inte. Människobarn "skall inte söka fånga stjärnorna i sina händer. De bränner sig. ' DE: YRKESUTBILDADE LÄRA- RE M Lä s som "av lojalitet mot skolled- ningen åtar sig "tjänstgöring på annat 'skolstadium, än sitt 'van- liga "borde 'röna ett annat öde "än att bara inregistrera lamen= Jationer över icke kompetent lä= . gamla regeringen med ...en' ny <Btatsminister, > Det '- betraktades tydligen som. en: familjeanlägen- het, och den gamle, kungen stör-' de inte. idyllen; >- ; De här relaterade": förhållan- dena kan ett långt stycke ' för- : klara varför hr Erlander. aldrig ” synes ha fått "något" riktigt per- spektiv på sin uppgift som rege-' ”"ringschef.' Men härtill "måste läg- |. gas '-—' och "det väger "nog ännu tyngre att han samtidigt 'val- ”des” både till” statsminister och partiledare, fortsätter Waldemar Svensson: "Han var, då han blev vald, re- ; lativt okänd inom partiet och måste samtidigt utåt :, möta en skicklig och hård oposition. Det blev för den nye statsministern ett "livsvillkor att i första "hand legitimera. sig som ” partiledare. Därpå satte .han in all. sin kraft, och därmed lyckades han. Men statsminister i gammal god mes "ning ' har Tage Erlander inte lyc- kats bli. Oavlåtligt lyser parti- . ledaren . igenom. även. i situatio- ner, då endast statsministern bor- de. synas, - - Härtill får läggas att "socialde- mokraterna från början gått in för ' en" utpräglad ' ministerstyrel- ”Derina ” sommar har det ryk? : tats, att kulturtidskriften Per- "spektiv, som utges av, Sveriges I Lantbruksförbund, - skulle "utsatt . för” nedläggningshot. En- ligt uppgift skulle utredhing på- gå huruvida "fortsatt utgivning av tidskriften vore möjlig. Det vara | i des- skildrar "på ' ett sakligt. och 'med- ryckande -sätt" hawaiiöarnas - för- vandling från ', polynesiskt höv- dingadöme.. tl "modern delstat, + : Det. är..en berättelse som. om- spänner elva.sekel och börjar med polynesier: upplevde då de i' mit- ten på '800-falet . efter en - blodig religionsfejd -inied en grannstam emigrerade" från Bora" Bora i Ta- hitiögruppen på. södra halvklotet. Hawaii rymmer. många ensk.lda dramatiska händelser. Det är en bok : som har alla de: ingredienser' och : kryddor man; kan begära av en 'rik .underhållningsroman. Men vad. som, , gör, James A; Micheners : jätteepos” — som : tog sin förfat- tare tjugo år att fullborda ”— till en bok man inte glömmer, är den djupa | föratåelsen för ide olika folkens drömmar "och livsst.1,' och bilden av de människor som bi- Ad till att skapa dagens Hawaii. (Ri ab: & Sjögren, inb. 29: 50) . Vina Delmar: DEN STORA FA- MILJEN. "Vina "Delmar: som :- med denna bok för första: gången Presenteras för svensk publik är en” förfat- välkänt namn i. USA. Den. stora, familjen är en” /släkt- krönika .—' men främst: är” det en roman; dramatisk och livfull, där man bland: en rad fj färgstarka personligheter gör .mångå intres- santa --bekantskaper, : För. den. som vid läsningen av en: spännande : roman '' också -' vill njuta- av den extra kryddan ”det- ta .'har., verkligen : hänt” är Den a | Stora Familjen. en idealisk lektyr. (Rabén & Sjögren; inb. 29:50.) Stan Barstow: ATT ÄLSKA SÅ, - Med "Att "Älska Så har Stan Barstöw inte bara skapat en ro- man 'med stark förankring i verk- ligheten = — han har också. på en alla. s Berbpektiv berikar . -deh ; svenska” Kulturdebatten på ett : välgörande sätt ' Tidskriften är aldrig rädd att ta till orda och i en tid då populär- och sensa- tionspressen synes ' ha ” större framgångar än . någonsin är ett . kulturorgan "av det "här slaget iellt : värdefullt, Och: genom "är dyrt'att ge ut tid: sa dagar och det gäller förvisso inte minst kulturtidskrifter, Perspektiv. fyller emellertid en stor uppgift, och det vore men- ligt -om den, behövde nedläggas. Det finns så få kulturtidskrifter i detta land att vi behöver dem = Perspektiv, når lantbruksförbun- det kretsar .som man inte skulle göra på annat sätt, så både lant- bruksförbundet och — kulturen Nskulle förlora på att Perspektiv "lades" ned! 7 .(SLU-bladet) 7 TAR OA tärinna med ett mycket" gott och det stora "äventyr som 'en' handfull! : människorna | mycket "väl :, skulle kunna” vara vi själva. bereder - ock- så läsningen om dem "ett alldeles” ovariligt-stort. nöje. (Rabén & & Sjön. gren, inb. ) - Edith -P.- Begner "förfåttarinns Kirurghustru : från: New: York, pre-' senterades "i - fjol: för Svenska lä-'lG sare med... » läkarromanen Hans närmaste man”, som blev en klar' publikframgång och ansågs som en. ovanligt. realistisk roman .om män” i vitt och ' god äktenskapsskild. ring.o. i > Inom ramen. för. den spännande handlingen - i - Kvinnan - utanför” finns: också: en: äktenskapssk. Idring : som intresserar: berättelsen " om hur "en osäker man med hämning-= ar : och: komplex ; tack ' vare: den: ständiga och . plågande närvaron ; av:en sjukligt besatt: kvinna: kom-., "sin .livshungriga, Rabén & Sjögren i öre oe en nu » Evertz Arnesson: KÄPELLANEN. " Tolvhundratalets första hälft är en "orolig. och farofylld tid i vårt land : med "inre "stridigheter mellan. rivaliserande ;maktgruppers Ar: oroliga förhållandena. ; Bokens .hu-' tidigt” får” hjälpa: till "med ' varje-: handa: arbeten. Kommén :i tonåren; |befinns, han vara: en fara för fri” den i klostret och körs på ”porten/ Han får anställning 'på en herre- mans - gård, « där -han. blir. förtro- gen --vän- med - fodermarsken;" Den- ne inv:ger. Johannes -.i Svapnens bruk och Johannes ' blir en god fäktare. Denna - färdighet -kommer honom ' väl till pass, då han un- der sin färd till Lund, dit-han blivitrsänd av fodermarsken, kan ingripa och" rädda kung Erik den läspe; som , är på flykt undan. si na ” motståndare. Johannes stude- rar: vid katedralskolan i Lund och vigess till kapellari, Efter vigning- en "beger han sig åter till Sverige att söka sin lycka i kungens tjänst. Detta lyckas inte, i: stäl- let blir han huskapellan och sek- reterare hos den mäktige Jarl Bir- ger. På. denna. ansvarsfulla och krävande post kommer han.i en mängd situationer, där hans käns- lor och lojalitet. sättes på. hårda rov. Friskt och medryckande, väl behärskande, sitt stoff, ' berättar Evertz Arnesson Förlaget gratu- leras, till utgivandet av denna lä- rorika: och - goda-bok. (Tidens bok klubb, 9:50.) - Hs Ipå "backen. Når det .yar: gjort "och spontana JT ne:sons bok. ger en god bild av de 1: vudperson, Johannes, växer ' upp i | ett” svenskt nunnekléster, där : han '1v s|på försök :om” det går. -till.här, På 30. har är majs sått. :Den växer mycket fort, nästan" så det. syns. "INU ”efter en månad, är den, halv- i meterhög. "Sista. tiden: har” jag- haft H huvudstyrkan . - gallring och luckring i majsfältet.. Detta: "arbete hat” vi kunnat. dorcera riktigt. bra tack var de svenska hackorna som var, med i | redskopssändningon, På alla var, "samlade "runt: om: öppra- de jag "med; att inl ningsvis Tör-: klara hur. det; kom (sig 4 att. dessa Brunander, som; var. hö Hös er när Addis Hiwot farmen startades, "och som. flera "av er känner igen, har varit: "den verkliga drivkraften” och flrat mycket. för sv ka redskap i nämnde också ” om att de. skulle” vara aktsamma om allt) vi fått, för Idet' skå hålla” i” många år, Därpå verktygens + användningsorhråden. Alla” var mycket intresserade ' och deltog” livaktigt med, fördelaktiga kommentarer; ” Nu kan" jag säga att. de ' ” svenska. redskapen "står mycket högt i kurs här och de nästan slåss om dem på morgnarna, Utställningen” slutade med en stark applåd som" tack och hälsning till "Nu över till odlingarna, Ungefär 110 ha har vi nu besått. Därav 80 ha nyodlat för i år. Under såtiden brukar det vara jäktigt, så var det även "här. : "Ferguson 65-an gick dygnet runt i två veckors tid, Jag har /fått: ligga i extra för att vi skulle" hinna med så mycket-som möjligt, Jag har genom Malmvärns sjukdom haft hand om huvudan- svaret. Språket klarar jag skapligt genom 'en ' pojke som tolkar :från engelska till: amharinja.: Nu har jag förstås lärt mig en' del av amharinjan. Idag var jag till våran närmaste granne. Det är kejsarens > verkligen "inte hända, . Frldka . Attonblådet va som, måste”. bli. absolut nödvändigt är latt -: kommuner som söker industrier för att för- bättra sysselsättningen” "och hejda avfolkningen planerar sina åta ganden 'på- ett vettigt sätt, Lika väl . som" en” industrietablering : | måste vara väl genomtänkt mås- te ”också : kommunens engage. mang. bli föremål för en kritisk grenskring” ur ekonomisk . syn- vinkel. 'Allt för många' kommu- ner har redan fått erfara vilka följder 'de' lättvindliga utfästel- serna, kan” få... «vo "Nordvästra Skånes, Tidningar . -Tbland kan a man gripas. av ; leda vid det politiska spelet och säga sig att”de 'som kallar det ett emutsigt hantverk ändå har rätt. Så är fallet; när man i spända fägen ' upplever 'hur' politiker och tidningar så' till" den' grad förblindas,' att de inte kan upp- täcka några som helst förtjäns- ter hos motståndarna. Alla som deltar i striderna måste själv- fallet drivas till en viss ensidig- het, men mär” denna urartar till småsinthet,. blir: det hela” för olustigt, - : vi vet inte bur den kommu- nala socialvården bör vara orga- niserad' för att fungera ratio- nellt från den hjälpsökandes och socialarbetarens synpunkt. Skul- le man;inte som vid skolrefor- mens” genomförande ' kunna in- rätta försöksdistrikt och försöks- kommuner efter olika moleller. '. Sekreterare - Anita .Gradin-Hansson Detaä är ir mycket möjligt att våra förfäder hade. lika .mycket av lysten nyfikenhet i sig som nu- tidsmänniskan har. Men förfä- derna hade inte bil .Motorise- farm en mil härifrån. Jag var dit för att få en det plantor för mera lönande odlingar, Vad jag fick var + — (Forts, å sd. Ty. - både Gud och hang apostel, Men: [när de blev ensamma, och när det. vardagliga åter började, slappnade de av. .v oc 'iDeb .säges, att. detta folk av naturen .' ägde .ringa- uthållighet. Sådana människor finns det även i. dag. Fciklynnet spelar här en stor -roll, Men Gud ger. kraft tillräckligt för - att segra över all slags synd. Därför kan detta ej tjäna. fill, mågon ursäkt. - Det är ofta ledsämt ätt 'se, hur liten ansvarskänela kristna visar. Lust och olust bestämmer stun- dom "deras handlingar. Så länge fen : god förkunnare fyller mis- sionshuset - - kväll "efter kväll, 'är :Idet"inte" så: påkostande” att gå till ' mötena: "Men" när han'har', rest och 'de troende är samlade ensamma, då skall troheten visa - sig. Så länge det Era populärt , att : vara” imed i ett 'missionsarbete, möter många upp. ; Men när svå- righeternä "inställer sig 'och det kostar något, då” är der få som vill fortsätta... = ” Orsaken till” denna otrohet ligger ' säkerligen ' djupt. -Den dagliga" förnyelsen har upphört. Därför har kraften, försvunnit. Jag hörde en gång en predikant .Jlikna dessa kristna vid en ”fjor- töndagarsklocka”, . Det - pågick kanske 'en väckelse, En'hel del blev -”uppdragna”. men, stannade snart igen, ty de' saknade dag-' lig förnyelse, Den som låter lust eller - olust vara avgörande för sin tjänst i Guds rike visar, att han har det på samma sätt med bön "och bibelläsning. Han har förlorat på den inre fronten, och fallet" kär Tppenbart £ hans liv och gärning. |" Skall vi: följa :äpostelns upp- maning att visa'iver d en god . sak alltid, måste” Guds kraft dagligen strömma in i vårt liv. - Det är helt' naturligt, att de lagiska galatema tröttnade. Ty det" är" endast nådens ord och - kraft som dag. efter dag under ett helt liv kan giva en kristen ny äver för det goda. Dagligen vid nådens ord — —: ;. Då blir du ett salt på jord. avi : to , os
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.