= LTY2Sss 25 SEPTEMBER 1503 LT = = A Kommunisterna säger, att der. " är upprörda. över att Wenner- ström” "spionerat för "Sovjet. Hur det förhåller sig med den saken skall" man kanske” inte "försöka bedöma; Det är väl strängt ta- KR affären : Kommunisterna och Mennerström- "Slade 'W-atläven utvecklas så, I Den söm vaket följt med I de "| senaro årens, kliskussion om bl. a tveckin | att det Mr tal om läitisk kon= )E jk ruket samt i övrigt de so sk på denna > förs re "det förstås stut på dens kommu mnistiska' oppbsitlionsluster, Då "kommer kommunisterna åter att 4 Fäninoskå dör get första gången våra k nister, haft sådana kort, att de "rimligtvis kunnat reagera natio- nellt i en spioneriaffär, På "den grundvalen har kom- munisterna också vågat. sig på em wiss kritik mot regeringen för "dess handläggning av W-affären. De har & 0 m, dristat "sig att |. säga, att”: regeringen har sett visst som Arne ola näring? kan. inte undgå att iaktta vissa - tr 2 du I oto a, om: mekaniseringen. hävdas bl.a att. vÅ står inför en revolution, Sto- ra maski av kolosstyp — ibl. a. den '& en, Det. är inte svårt ati finnd besked om det i den komimunis- tiska argumenberingen, Den poll, & Kl sköndetröskor — varav, vi än Sonia dn derna -för: dessa investeringar. Det: > e en , debatt om I sd framtid,” där man ta vär. naturligtvis. tacknämligt vid inom | den storlek , som anläggningskost- naderna får. vid nuvarande löner. Tillskottet” från” gallringsskogen” är grundade sina' påståenden och . ut- läggningar" på en. allsidig 'ekonox misk grund och SWE sträckning som .hittills' siktade till a utsvävningar, dan har emellertid gripit år efter planteringen ; "och delvis ännu, tidigare, medan: slutavverk- ningen kommer först vid ca 60 år som det ialistiska folk spelade" Då Norge,” tikläd sig inte det. k st Det ä är, knappast. någon anledning hjälpmedel & som onekligen innebu- rit. ot starla "uppsving -ifråga om den” "manuella arbetskraftens ratio- sa att > beklaga det; Den”, politiskt” "och ' parl an- svar i "frågan. Ny Dag-redaktö- ren C, H,' Hermansson gjorde det " TV-debatiten. ' . häromkvällen, Detsammiå står. då och då art 1ä- sat. 'Ny Dag. Den halvparlamen- td " bdarism, som kommunisterna gi- vit "uttryck åt i frågan; kan väl ha sitt teoretiska "intresse. Den kan ju inte förenas med dikta- turkommunismen. Så länge våra hemmakommunister inte tagit 'av- stånd från 'diktaturkommunismen, I så har dock inget mera anmärk- ” ningsvärt inträffat, . verk:har , nella &å janide:! De' kinell sytlor, så stora att detta i sin. tug skulle förutsätta en myc- ket Omfaliande strukturell om- ånneh . skults hängt med . darypställning bakom : den. padda ka Yp ämnden, -- Nu |: kan man även i Ny Dag få läsa; i inför” en sådan ' "utveckling hålla måttet Lå I vad, gäller. ägofigurerna, Samtidigt med den tvriga dis- I N d maski? nu inde seb” Ä dotik efter pl i 2 — skulle med nödvändighet ersätta Aden! traltom N Ira sportmedlet: i Kanadas skogar '— ",Det .är -väl: heller knappast | nå- gon tvekan om att vad som 'skri- vits om skogsmekaniseringen iden svenska pressen inneburit en rad tekniska. överdrifter,: Påståendena om” en förestående revolution stäm- mer inte” med , verkligheten. Detta har. bl. av framgått : av uttalanden i samband med det' s.k. skogs- tekniska” seminariet i: Luleå. ' En av” Kanadas skogstekni: ka exper- ter uttalade t. ex "att. hästen allt- jämt är 'det mest' ekonomiska tran- uttalande som. : kanske" rande. för. många som lyss- ett ". är hock Satt: toppositi genom sina representanter i. den” parkas mentariska nämnden skulle vara : ungefär lika . ansvariga som. re= ”geningen. En orimlig. socialdemo- ; kratisk : angumentering blir. för- stås. inte bättre i "kommunistisk : ORIENTERARNA HAR HART - | onituggning;-- N DRABBATS!. 0 cc fe Hur Jänge tänker; förresten so- aviden. monopoli av kart- fald —: med. eller framställningen,. som kom ' till | stånd i och méd att Svenska Re- produktions, AB (SRA) fick en-|. samrätten att trycka och försäl- ja officiella kartor, dvs. kartor som” utgetts av rikets allmänna |. kartverk och till vilka detta kart- upphovsmannarätten, twVästerbottans-|. Kuri . Le avit Uppgörelsen . omfattade > även . särtryck » baserade på ' officiella . kartor; en..sak "som bl. a. fått a konsekvenser för: 'de ”västerbott! .. niska orienteringsklubbarnas- för- + säljning av sina kartor. » och försälja särtryck . ter enn un . sina | Intet torde" väl bättre belysa "ett. mohopols, konsekvenser ' och behovet av en fri konkurrens o. ett fritt anbudsförfarande än det - faktum att: ideella, organisationer |. i dag, ofta SRA-anbud,;'”; tvingas - :acceptera ' som; kets ollänng kartvark - kan | ge andra företag tillstånd ' att trycka endast så maste: tiden 'skall > kommå beredas rimligare villkor ” endast en klen tröst. Många andra, or att er. utan: kommunisternas > a 4 utgör |: gömma sig bakom den parlamen- tteriska polisnämniden? . Skall: det ine en (gång för” alla” kunna stå ent, att od en parlamentarisk krati "är. det en- sam som inför niksdagen har an< "svarat: för administrationen? " "Hi inte något örgan” rr de "politiska partierna, ;Oppcsitionsrepresentanterna kunde ha .unidemrättat sina parti- ledningar, säger "nan. ':J. Lv om de vetat bryta” met tystnadsplik- E "ten och” om- de: haft i något att meddela, Men det hade" de inte. Det är uf N få tillgång: dält försv dlingar, Men företag, för att inte nämna jord- brukarna och skogsägarna med speciella kartbehov som framträder allt starkare i takt med den fortskridande rationali- seringen, kommer även i fort- SN sättningen att besväras av den situation som uppstår när jett enda företag — statligt — Kan ställa villkor som endast ur fö- retagets egna synpunkter befinns lämpliga. . KRISTENDOMEN 1 GYMNA- SIET En aktion, inspirerad av en överläggning i Sigtuna mellan olika företrädare för våra krist- . na samfund, går ut på att ge- nom insamlingar av namnlistor protestera mot beskärningen av kristendomsundervisningen — på gymnasiet, Mot detta har .Da- gens Nyheter i överensstämmel- se med sina traditioner på områ- det invänt att en:sådan mani- festation inte blir något annat än ett. osakligt och billig påtryck- ningsmedel. Mot detta vänder sig i sin tur Jönköpings- Posten med stor skärpa dels refererar man DN:s slutsat- ser och dels gör man en slut-|: kommentar i en artikel, som re>- dan inledningsvis uttrycker djup oro över DN:s inställni det fanns tydligen” regeringsleda- möter som visste det. . Denna re” ' geringens” position "blir qvu : inte bättre därför "att Kommunisterna hjälper” till med försvaret. r HEMKONSULENTER ErHöVS ' Kanske den: shemkonsulentut- ” redning, vars betänkande nu re- "dovisats; för: det : goda" "med sig att. man: i fortsättningen” verkli- gen räknar; med ”hemkonsulen- terna och; sätter: deras viktiga arå -bete".i det rätta sammanhanget,' skriver” Jordbrukarnas: Fö- reningsblad vr Len. utredning rörande rådi givning i "bosättningsfrågor som /utfördes av. Svenska Slöjdföre-. Nngen står det att hushållnings-' sällskapens 'hemkonsulenter. sak- ift de kv. om: av; nella avverkningsmetoder har. många” ävdats, ett vi "behöver rusta oss, på 'sådant sätt "att vi kan få fram; största möjliga produktion till våra! Vökogsindustrier och där- med på FTång sikt en "så "stor ' exe port av Produktér från skogen & som möjligt. Detita -har bl, a. mwarit ett argunientvidå : :man mur: ekonomisk synpunkt: » ställt skogsbruket mot jordbruket och hävdat att behovet av råvaror tådil skogsindustrin vore ett” argumbät för övengång i stor skala från åkerbruk till skogsbruk. Den en- gångsavvenkningar, Man kan inte med de” ”ävverkninganietoder - före” stut | och ungskogsgallring- sådant ' skogsbruk ningen. ställning av träden, ätt desså kan gå framtill skutavverkningen, Gall" ningen av gagnvirke: bortfaller, bibets De båda synpunkterna hanmonie- M .som DD signålerats') återkomma ; med > flera a med « 4 gång få göras med. sådan [fin . Det skulle vara mycket betydan- - nat. till den senare: tidens debatt. Tvivelsutan i ”skulle - «utvecklingen så mycket... värdefullare, eftersom detta "inom ydsvenskt "skogsbruk | prop distiska kommer ', redan ivid-& empelvis » 35 | Pr omkring sig till den grad, att t o. m, en del "experts inom: skogs- bruket utan något faktiskt "under: lag deltar i den” propagandabetc nåde, fram: ställningen. Det. är nar turligtvis ingen: "tvekan vom att traktorn kommer att vinna: ökad och t, o. m, starkt ökad användning i våra skogar, Detta bl.:'a. därför, att , det ' blir. allt ; svårare att 'få fram arbetskraft som kan hanfe- ra en häst, Skördetröskorna i sko- gen har vi däremot säkerligen all anledn'ng att se skeptiskt” på — i varje fall ända tills det” visat äg H att denna linje är. ekonomiskt ge nornförbar i de stora "nordameri>' kanska 'skogsområdena med "': helt andra förutsättningar och; : villkor än våra: " H " : Om en mamma kan amma ' att barn, är det” allra bäst, bl a därför att ingen annan”. föda" kan / jäm ställas - med modersmjölken, . som' innehåller: just vad barnét behöver ke som på sådant sädt skulle. falla bort. På att. det: ingalunida är. lätt att Idlara markvegetationen : -numnder de första åren. Efter; en plantering våld, så ge sa bestånd som 'kräves om man silk .engångsavverkning. LA "Det. är uppenbärt, alt skörde- tröskan i skogen, till vilken "de . djärvaste Propagandistiska ftongång- ama. sträcker. sig, . : inte kan: :har- moniera med "önskemålen om "ena maximal > produktion - från ; våra skogsområden. Man glömmer- kort att” franiför allt de syd-. och mel- lansvenska;,-skogarnia i stor. ut- sträckning - ligger - inom '; cmråden med bebyggelse och vägar, där det är . welativt ; lätt att. ftranepontera bort. virket och där arbetskolk och eu material finns ” på Platsen eller - i varje”, fall inom området. Det vär orealistiskt attt jämföra med exem” pelvis Kanadas svlägsna fogsom. råden, . : Trots nuvarande ärbetslöner är nar kontaktsvårigheter, vilket torde bero bl. a, ”på att de vän- "der sig till en k grupp: det kh som möter rådgivningen. <öch upplysningen med medvetna 'och Kart redovisade konsumentbes 0 sh Jordbrukarhustruns” insats sti jordbruksföretaget blir allt stör- Te, likaså hennes inflytande på okka rationaliseringsåtgärder. | Hon behöver sakkunnig rådgiv- ning, t. ex. när det gäller inve- . Stering och: mede ing av ma- skinella hjälpmedel. M ” Hemkonsulenten gör därför nytta också när: det gäller råd-' Men om möjligt ä ännu mera be- kymmersamma, är de slutsatser, till vilka Dagens Nyheter så små- ningom kommer fram, Inga hän- syn får, hävdar ledarskribenten, tas till den opinion ,som vill göra sig hörd i kristendomsfrågan, Saken är likgiltig, betydelselös. "Även om en miljon namnunder- skrifter kan suggereras fram och staplas . på riksdagens bord”, har statsmakterna ingen fande . kristendomsämnet, som herrarna i gymnas!eutredningen -— en'klick s, k. experter > be- . anledning . - frångå. den avvägningen beträfs | Egivningsverks heten. inom jord” » bruket, "Ryssarna misslyckades med att kt lönramt ,att till. varatagar '-gallr'ngsvirke av barr. ved i de. sydsvenska skogarna ner mycket" klena "dimensioner. TT. . relativt klent gallringsvirke av: björk kan" i" sydsvenskt skogs= bru "ibland ' betala . hanterings-' kostnaderna ' vid gallringen. Mas- saveden äv -barrvirke' ger trots nu- varande löner ett bidrag . till avs skrivning av de investeringar som stora. accumulerade... Täntekostna- . gripa varandra har väst. i och för .Sig- ingen anledning, att. motsätta "sig, "under" förutsättning att. det > ingås ' i en anda av ömsesidigt "gi É och" tagande, En accep- Ssning av 'Tyskland-frå. | acceptabel - även för, tys- ” karna, själva — bör kunna sät- > tas som västs villkor för en så- dan pakt, Om ryssarna nä i stäl- et vill (erbjuda en ”nedrustnings- stämt' sig för, Detta är: bö den i DN:s ståndpunkt. ; «a : Det är. en skrämmande" inställ- ning,.' som här röjs. Det bety- - der, att folkmeningen "skall räk= nas som en nullitet. Striden om den svenska" sko- lan är inne i ett avgörande ske- |” de, summerar JP, provst talet |' med en ickeatireppepekt Det är därför, högst sannolikt; att: det, i deras planer " nuwW ingår ett försök att få er! sådan till stånd med nedrustningen.. som” verktyg. Ett!" avtal mellan: Atlanta och War- szawa-pakterna i om” att inte” an- 1 som "pris finns "det all anledning ätt vara på sin vakt, så” att man inte :lämnar i- från sig en dyrbar tillgång i ut- ” byte” mot :ett prov på samför- "stånd 'som. i själva verket visar sig vara ett prov utan värde, > (Sråsv enska Dagbladet) n goda marker i södra och mellersta d mds Sverige, skulle det röra :sig om nm i i |hämdratie: kubikmeter per hektar | under . varjé -omloppsperiod, För- |" | modligen ” skulle" även kvaliteterna | fått göras vid "plantering; dikning, |' vägar, :plantvård, etc, samt till del: gen stärker och : en; mellan ; ; mor Amning bäst. för mör” 'och barn, Ny kostbok ger 'råd om barnmat "Amning är bäst både' för mor. och 7. kunna amma, så betyder det ingen ch. den” mest , barn,' men skulle mamman 'inte atastrof — det. finns så bra mo: dersmjölksersättningar, ” läse man kan ge barnet "reda ” 6-8 | veckors ålder i form av, derna, men att också en kortare amningstid är av; stort värde, ” Det är alltså inte'i någon katastrof om ”en mamma av. idag; av. olika skäl inte kan & amma sitt. barn, Vi vet ganska brå vad ej barn behöver och. det. öl ättningar, : som' kan kom- vändigt "eller, önskvä Vitaminer Moderamjölken bör” också didigt | kompletteras med vitaminer, som Ny hos Vi Unga -Kerstin Johansson, Stock- -holm är & o m den 1 september anställd av förbundet. Vi Unga 'och verksam” wid förbundsöxpeditionen i "Södertälje, + ' Kerstin Johansson, som. är född i Västmanland; har efter genom- gången flickskola i -Västerås 'bl-å för. . ungdomsledare. - Under ären 1961-1962 var hon. anställd som å Medelpads : CUF- ärsatler väser; han. varit. werk- sam: « förbundstävlingsledare inom CUF. Inte minst erfarenhe- terna ' av" "den : praktiska” tävlings- k + : bör komma väl. still igs- barnet vid annan smal. än i mod nns 'bra moders- 2 deltagit i « Skolöverstyrelsens” "kurs om - pc tionär » | vänjer : mjölkens. "När "barnet ä gammalt, kan mamma” ge det kött elar fisk i någon form, exempelvis kött-' eller fiskpuré 'och safter och kär-: och. grönsaksmoser. redan: ti- digare, Mamman: får här. god hjälp av. de. färdiga, wällingar och "den |barmnat, på”. glasburk, som det, ju - jeans” ett filt vi ierat. sortiment: av. tiden är väicdtigt läser” vi vidare i boken. "Naturligtvis måste hon se' till att kroppen får den” ytterligare näring, som ' behövs . för moders- mjölken, .men' det betyder inte'att hon får ”äta för två”, Kaloribeho- vet ökar från” ca. .2,300 vill ca 3.300 och en "ammande - manima behöver extra mycket vitaminer, kalk, järn och proteiner, som ju finns” i kött; fisk,' mjölk och: ägg. ”ABC-om barn: och barnmat” in. nehåller också ett kapitel om barn |7 allergier. av docent Sven. , Kraepe- lien, Stockhol -Boken. -händlar : "inte: bara om mat. Den; ger det "mesta. av: vad : en mamma "behöver veta, om hur hoh ta sitt barn under de förs- ta åren, / 1. "BL, ar tÄldre syskon blir ibland svärtsjuka på "dem" lille : nye, Låt dem "då "gärna ”hjälpa till”, när baby skal skötas, En ”egen baby” 2 i form” av en "docka, kan. vara en Nn god idé redan för. 2—3-åringen. . ". Varje”dag bör alla — även pappa I: —' äta något av. var och en av kostens - fyra hörnpelare, som är: 1) kött, fisk och ägg; 2) "mjölk- och mjölkprodukter; 3) grönsaker, frukt 'och bär; 4) bröd, gryn 0 och mjölrätter, : : "I Vädrar .. Barnet skriker: inte. bara för att ”vädra . lungorna” som man sade förr. Anledningen kan vara. bl.a fs hunger, törst, trötthet, villasittande kläder, irriterande ljud eller! ljus; smärta och sjukdom, Det gäller för pass i det Äortsatta vnedomsarbotet inom” "Vi- Ungar = ett avhjälpa den; "Atta upp och rös omgi gen "att så gott det. går försöka ta reda på orsaken och av 'en "kinesisk Utrikesministef'i gater. vissa problem "och även om tyssäkna givetvis röstar för kanske inte anledning 'att vänta "latt de för. en alltför. kraftfull kampanj, till Kinas förmån, / medlendkap”, åter” ”blin' aktuell torde också de slater som 'är Motståndare till” detta kunna verat en "orimlighet. Stöckholms-Tidningen - Filippinerna har efter: kriget varit en betydande handeflspart- ner til? Japan, Inför det hotan- vanden är det ganska naturligt, räknar. med Japan som, en .na-' turlig bundsförvant, . Ögruppen är i själva verket en av hörn- stenarna i den antikominunis- tiska, ökonstelllation; som ”strät ker sig från Filippinerna. i gr folkpantiet tar mandatet gerny,: som under alla förhållan- den ställs utanför. Däråst höger- rösterna kunde beräknas ha in- flytande på mandatfördelningen r det: väl troligt aut även de inbjudits jatt” vara med i" den valmatematiska ” sammansvärj- ningen. Den ” "samverkan man i kommit övenens om är nämligen | i enbart” valtaktisk" och här” ing- enting med gemensam” politisk I: sämhällssyn att skalfa,. 4 a : Hallandsposten” (fp?) om”? ; : . Götlandsavtalet.” iresse av att regera: som, landet ån helhet inte bör v Händelstidi igen, Experimentet ; Norge ge ] gg för. vikten "av alt partier som > reflekterar > : på - regerings- makten " först måste skaffa. sig säkert" underlag: hos folket. Det går inte. att regera mot en ma- Jorå av landelts parlament. Då blir det som i Norge. fråga om: att den överhettning i ekono mien han varnar för emanerar| just från bostadsbyggandet.” Det näringslivskrediuernga : och. låtå byggnadskrediterna ' utvecklas - i frihet." Det vore att göra ont] värre, 'Konjunkturläget a ningslivet än. inte. entydigt; Bil- den; är, tvärtom mycket spilt rad. I det hänseendet har” ingen : "avgörande ändring inträffat sec dan i: våras, då finansministern i kompletteringspropositionen ju fäste” uppmärksamheten på att näringslivets 7 investeringar år skulle: «ligga, kvar spå. ungefär. ta ett skrikande spädb r i och för sig inte att” ”skämma bort”. Matvaniorna” ”grundlägges "redan innan bamtt 'är "ett år" gammalt? Det är därför så viktigt. att bärnet från början får " Jen varierad, all- X. Truga. emellertid ini mat och. beröm inte: barnet för. att det äter. Ni berömmer väl inte. vert barn föratt det andas; Inga barn svälter frivilligt, men tjat kan för- därva' den. mest glänsande aptit: Småbarn har inte så välutvecklat smaksinne som den vuxne, Spottar barnet ut maten, så beror det of- fast” på: att” barnet är:ovant vid Könsistensen ellér att miaten är "fö sin. mat, så tag" läget. "bort "tallriken, "Ju mindre affär ni "gör av små inter: miezzon vid -: -matbordet; ésto':for- tare försvinner” tendenser nin. mat= 1: I dagens "situation änns dåt? tjolåreks anledning förmoda att närvaron I ens investeringar v ;0r m skulle minska, ' FN” skulle berett Sovjets” "dele2 J: . Kinas ' I medlemskap. . finns : det ström. ågon äv' nen: biinson bär ifjol täminade bistånd: de "kommunistkinesiska” jätteriket lövned —'NIB ännu änte två med dess starka expansiva strå. |år fyllda för 5 den från om Filippinernas "utrikespolitik haft tillfälle all se nämn Ne insidan,., Misslyckandena. är i flera: al "uppenbara — om de, Det är inte. en: att vårt "undervisningsväreri görs 1 effektivare; elektron. inorna NA och. alt; industri- ms 28 "Ro- "I. septem- "hennes stöd en som ville "regeringen. la väder, "manne i När. omröstningen: om 'Kinas' göra" henne Hl sin efterträdare, utrikesminister S den' Erlanderska ministären, 5e- dan" dess har'hon ingen längre I | mönstra en majoritet i general” stättsrådskrältsar ; att niktigt kun- församflingen.- Men 'det har "inte Ina Prata” ':med; Hon pratar na- löst ”kinafrågan, - blott Konser- tunligtvis ' ändå. Ulla: Lindström | har aldrig kunnät" beskylla i för / Östen :Undén, gånger utsatts : från. folk som. ämnens. chef :anser, bör betecknis'; som barnsjukdomar, så måste man tycka att NIB va- | xiten ovanligt härt utsatt barns stmänlands Läns Tidning.. "Inte -minelb begripligt är det: at vårt äppleöverskott ” ej får är det mycket -möjligt att. detta : 4 | sker med mindre: röstetal än hö- många ; Hornans är -har.. niksda- . gen : "avslagit . motioner därom. ; Det starkaste "motståndet kom” mer. från > nykterhetshåll. Man: fruktar” att cidern skall bli ett: gouterat : ' berusningsmedel: trots en svag alkoholhalt. - Det är ett föga hållbart argument” i dagens situation; då man Har obegrän- sad : rätt at. inköpa a starksprit, vin, starköl och pilsner. >". Het i' Svenska” Lendsbygden. ig för tidigt ' den dag kan gry då bjälper sålunda inte alt bromsa dad på det gudsliv vårt eget" :hjärta, | skulla aldrig: en: kristen vara glad. och wiss. bus i tta” ord uppma- nas. vi. aft: s a det” Som 'ovan- till är, "inte det som är på jor- den. ' Denna: förmaning ' mollve- ras” seclan..med. at; vi lever i Krislus," högra sida, ; Visser ligen ever vi vånt Jiy "som, "människor härne- som på Faderns nt. egentliga; liv, "lever. Mi i Kristus! är . fördolt.” Världen det a | här Svårt för allt 'se det. Och vi kristna hos:1oss själva. Vi letar ever att fi återfinner det inte ofta något: av Kristi sinne hos Men” Fanningen. är att..vi. 'Tiamer mest” köld, egenkärlek - och sy. dolt. för. våra "ögon. skall vi Komma ihåg, denna sorg" över synd, har” Gud inlagv i vår det nd, Det « eviga livet är för. Til. tröst : at just : och köld - N själ, Men "också säkert, att fom vår : lighet” "skulle : "vara grun. vi känner i ' ' "-Vånt- liv är fördolt med 'Knis- ud; Skulle” Gud räkna med "ditt . och : mitt iv," skulte . himlaponben .; vara för evigt so red den — re bli i Guds Hus. Men sOpdet äger Oss, att Haris är: helig, kärleksfull och god, Han är "alldeles sådan Gud vill ha. honom; Och detta slliv är die" och mitt. Gud ser -Oss:genom Kristus: Han står där såsom släkiteltg. vepresentaryt och Fever vårt liv: inför. Gud: + Som När detta liv blir levande för vår själ, vändes, vårt. finne mot himmelen; där- Kristus ” ä förmår: då. -Vi at. säga: Tack, . "Då flängtar vi bea. Ty LV "vet att en dag skall detta fördolda liv uppenbaras. Vi skall äga det fullt: och" hell Tr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.