EN 4 - "son, fick ! möllaga > det s . ning: synes, ge vid handen vt i kommunalsketen. höjs med 1: 65 » dill 11:89. Den sammänlagder ute debiteringen ' skulle : "därmed "uppgå til 18: 50, Ännebärande en ” ökning . av: skattetryck ner kronor, dvå, 3.046. kronor ni es > SAN ÄNTONIO Lördagen-den” 5 oktober -1983 or ENS 3 N LJ "MARKARYDS:BY GDEN Ur dbI OE B A oc > för varje vt ' Redaktör: Sven B. JönSson. Tel, 10150 ' Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, . Villagatan" | > Markaryds: Bio. ss ned Errol ' Flynrg von : Barnförbjuden. Platsen per td, 100887, Al 17.—19, -Söndeg kl. ”TARZÄNS HEMLIGA. SKATT Lt Barntillåten. . Markaryds bio'; : : visar på söndag kl. 20 ”San An- tonio” "med, Errol Flynn i huvud- .Tollen: Det är en västernfilm fylld "av: strålande äventyr. Kl. 17 sam- .ma 'dag ges som ” matinéprogram ”Tarzans - hemliga J ohnny,, Weissmäller, skatt”, med ib - Biblioteksverksamheten I Mårka- - "ryd och Traryd B.blioteksmän ' och k 1 förtroendemän ' har,. varit - samlade till möte i Markaryd. . Mötet hade "till. uppgift: att förbereda samar- "betet : -mellan +: biblioteken ” inom kommunblocket Markaryd—Traryd med Markaryd som. blockets hu- .vudort. Även, om' det. inte sades "ifrån klart, kunde ingen av de i mötet deltagande misstaga sg på .1samheten, gon som helst anledning att för- bereda något inom biblioteksverk- Folkmängden för "Markaryd och Tråryd var vid årsskiftet ganska lika... Markaryds bokbestånd var då 5.701 band, medan Traryd hade 6.750. Markaryd lånade ut 5.451 band under 1962 mot Traryds 13.109, vilket motsvarar pr inne- vånare 1.02 för Markaryd och 2.46 för Traryd, 1963 års bruttostat var för Markaryd 17.500 kr och för Traryd 24.975 kr, motsvarande ett anslag på' 3.27 för Markaryd och 4.69 för Traryd. För. bokköp har Markaryd anslagit 7.000 kr och Traryd 9.860 kr. Arvodena ligger i Markaryd på 6.926 kr., medan Traryd har 5.783 kr, «oc Strömsnäsbruk-Markaryds kvinn- . liga bilkårister > har hållit årsmöte, Till ordfö- rande omvaldes fru Berit Hansen, Markaryd. I styrelsen! valdes vi dare < fruarna Gunnel Eriksson, Strö äsb uk, Gunnel, Joh Hornsborg; ' och Lilly ' Persson, Strömsnäsbruk, Till fruarna As- ter Olsson, Birgitta 'Helling och Gunnel Eriksson, samtliga — från syftemålet: förbereda bibliot framtida organisation" med huvud- bibliotek . i Markaryd. .. i I den. diskussion, som följde” på : landsbibliotekar.e : 7 Erte - Eilerts, Växjö, anförande förklarade bl.a. , kommunalnämndordförande” "Thure "- Nilsson, .Skararp, att. man. för Tra- ryds vid de inte hade nå- värde) gömt til kronor för övriga. fastigheter, eller inalles 37,1. miljoner tiga "fastigheter; "Av "Sistnävnda belopp. hänförde. bg. 16,5 ad EAS FR i kommunen enligt, Fjolårets taxeringar" ut- gjorde, om man ”frånsgr av £ia ten: tillskjutet belopp, 6,6 miljö- . pingarna” i: . hade, Potvännld Ycleunder- dag per invånare el BAT kronjor. Ne Halmstadsborna får. av - allt ät. döma ' vidkännas en kraftig skattehöjning nästa” 'år, Lands- tingets statförslag slutar, (med en ”utdeklitaning på 5: :15, en ”höj-. ning med 75 öre, Ryrkliga, mitde- biteringen : i. Hellmstlad "föreslås höjd med en stioöring till 86 öre, varebter nu pågående, statbered- med Lions Club. i Örkelljunga : hade, vid. sénladte månadamöte ” inbjudtt! ordföranden ib "stiftelsen Scoutgården, ; Wandsfiskall Rune Edenfun, som av: presidenten i + LÉongs, " bilskolechet Assar Nils- > gåvan.av 4.000 kronor; utgöran- de. huvudpatten av behållning- en från den av klubben ordnade - : Toppmankriaden. - ” Laholms kyrka... > ”Vespå 2 5 blir det möngon, kl.” 18 med anledning: av, Röda, korsets hundraärsjubileum.:; ; Kyrkoherde Melcher Håkansson' håller :fan- dåkttsstund, och. vidare medver- kar. Laholms manskör och La" holms ” musikkår. samt. : gocial- ivårdsassistenit .'. Ake ”Tindström "med solosång; Till" förmån. för ' Röda korset upptas kollekt me- delst; håvgång. Efteråt: blir det "kyrkkaltfe i, "folkskolans bespis- Dansk öper m mer, i: "Knäred." . Länsstyrelsen 'har? . ett erinwa mot att regeringen bi- fefler en framställning från dan- | "ske. medborgaren konsuler Erik "Höllmersen, - sDånmark | som tillstånd” att för- "värva den: . obebyggda fastighe- 2en' Lagered 5:15'1 Knäred om | 1,04 ha, 'Hn Holmersen har pre- |: liminänt köpt "den av . Knäreds = kommun "för". 1.167" kronor för sammanläggning ” med fastighe- [ :- Aer Lagered 5:14, som hän ti- digara fått tillstånd atd förvärvå. Den sammanlagda ” fastighelten "ämnar. han använda för fritids- Laholms samrealskola. Regeringen har- medgett, att] adjunkt "Martin Sandy vid La- | torp, med: maka ingenting Charlottenlund, | ' Strömsnäsbruk, utdel ”S-års- ratten” i silver, Vidare" tilldelades fru : Aster : Olsson, Strömsnäsbruk, förtjänsttecken i silver. as NYGIFTA föda s Kri tina, Er.keson, "Halmstad. Carl-Axel - Roslund,' Hälsingborg, med . maka - "Karln, > född "Nilsson, | Markaryd, ' ” Nu > (Träffs Foto, Markaryd). "SCOUTING Laholms scoutkår. >> kn | ch låvingar, Fargungar, poj - 0 flickesouter samt seniorer :. samlas i mongen söndag kl. 17.45 utanför kyrkan. för deltagande . i Röda karsvespern.. "Korrekt dräkt. N VAD -SÄGER HAN? = Dei där med att fredag skulle vara en olycksdag är -bara nonsens. 73 år H fyller på måndag f£ hemmans- ägare Alfred Carlsson, Edenberga, Ränneslöv. Han är född i Tönner- sa och hade i många år anställs ningar på olika jordbruk; mest i Köpinge. 1948 förvärvade han en gård i: Edenberga, som han för en del år sedan överlämnade till en svärson, "Han bor dock 'kvar på gården och hjälper till med lättare sysslor. Han har alltid va- rit en' verkl g arbetsmyra och är alltjämt pigg och kry. 70 är ' a ” fyller på måndag 'jordbruksarbe- tare John' Gunnarsson, Vallberga. Han är född i Eldsberga och kom redan i i 12-årsåldern ut i förvärvs- livet som jordbruksarbetaré.' 1926 kom han till Fredrikstorp, och där har" han som alla andra arbetare trivts så bra, att han alltjämt är kvar. Han har också gjort sig känd som en kunnig och duktig- arbe- tare allmänt” omtyckt av såväl ar- betsgivare som kamrater. ” Jubila- ren är en "trevlig mån, som helt ägnar sig åt sitt yrke och frö tiden åt sin villa i .Vallberga. : I fyller" i "morgon jördbruksarbeta- re Ernst Karl: son, Vindrarp, Våx- torp. Han har. i hela sitt lv varit anställd på -samma gård; nämligen senast hos . bröderna ” Pérsson i Vindrarp. och dessförinnan hos de- ras fader, Han har också. erhållit Patriotiska' sällskapets medalj. Han är alltjämt pigg och” kry och i fullt arbete,” : . 70 år I + fyller i morgon skräddaremästa- re. Carl E, Nilsson, Ränneslöv. Han r född i Ränneslöv, där' fadern hade: skrädderi och detta gick se- dan i arv till sönen, Han har dris vit: egen”, rörelse" i ett fyrtiotal år och ; är "alltjämt > verksam. - Han är mycket: duktig yrkesmån, och ' per- sont'. gen? är: "har en "sympatisk och trevlig ” man.” Carl EE. "Nilsson, ' är också i god. skribent, som: bl,' a i Taholins Tidning har skildrat mi- litärlivet på. > Hallands". regemente för femtio år sedan.” > : eö år.» fyller, i morgon byggmästare” E- vald. Nilsson, Mellbystrand. ” Han är född. 1 Mellby och ”hemsocknen har han. 1 blivit trogen. Tunga till bygghadssnickare och ' hade ; arbete :i' Laholri'. Sin mesta tid har dock Evald Nilsson tillbringat "vid Mellby! trand,” "först under. åren 1934—48 i: ikompanjon- skap : med... framlid; byggmästare Janne Dahlquist” "och : "sedan "som egen/byggmästare." Under: de första åren hann han” känske ined:' att hjälpa” traktens . lantbrukare ' 'med, deras i ibyggnader; :men: 'sedan har sommarstugorna. totalt” tagit över- handen, : och, inte. ens” han” . själv kan väl klara ut hur. många han byggt. — åtskilliga hundra är det. "Jubilaren är. ;dukt'g + yrkesman, och ' hans trygga. "och Jugna gemyt har' gjort honom till god. vän med de. många kunderna. och : till" en klockarefar för dem, när något. bei höver: göras åt husen. så mycken t:döver, har, Evald "Nilsson .: inte haft . allmänna ? "angelägenheter men har tidigare varit med i brand- styrelse och pensionsnämnd., Sedan en del: år är han: kunnig” ledamot av Mellbystrands vägförenings sty- hade till förfogande och därtill var det brist på gödningsämnen. Dju- ren som visserligen hade anpassat sig efter torvan lämnade inte den avkastning som de gör i våra da- gar. ' Karl Jonåsson, Böshult, ”Matka- ryd. fyller i dag, lördag, 60 år. Han räknar sina anor på förgng! från en gammal markarydsl Hans far var en-av de mänga unga män från Markaryd; som reste över till Ryssland, för att där för- söka få bidrag till sin försörjning genom ' handel "med <vävskedar. Men Evet för honom: blev nog mera annorlunda än . han själv stakat ut. I Kurlaod fanns på 1800-talet en 'gästgivargård, som hette Allendorfs och denna gård var - markarydyvglingarnas re kvarter. Där var samlingsplatsen för de svenska vävskedshandlarna, vårav flera' var besläktade. Hit skickades vävskedar: från hemför= många wävsk och längre fram från vävskeds- fabriken i Oshult, Markaryd och Dorpat -i Estland. ”Markarydsborna var föremål för inte 'så lite Upp- märksamhet må de, tillställ som förekom på Våstgivargårdén. Här var ett rörligt liv. Resande från" olika - länder stannade någon natt och for sedan sin .väg.. De svenska gårdfarihandlarna var me- ra stadigvarande gäster. De väckte inte så lite uppmärksamhet" bland övriga gäster .och inte minst bland :. | gårdens och' bygdens 'unigmör.. En del av gårdfarihandlarna blev träf- . | fade av Amors pilar, gifte sig och besatte sig i det främmande Jan- det, Så blev också fallet med ju- bilarens far. ' De unga : makarna bosatte sig .i :Varden . i Kurland och under lugna "förhållanden fort- satte han med sina vävskedsaffärer på marknader och gårdar i:pro- vingen. Den lugna tidyllen' stöndes efter några år. I augusti 1914 ut- bröt: krig . och följande år hade tyska . trupper ' börjat "närma, sig Varden. Man började höra kanion- dundret'' på - "avstånd. : Evakuering av ecivilbefolkningen ; anbefalldes djursk lent i laltand, vid en sammankomst På ' slakteriet 'i Halmstad. Det är i främsta hand den omvälvning av hela svin= uppfödningen, som "åstadkom- mits av kraven på mer kött och mindre fläsk, som gör att man får många: nya problem att bröttas 'med, Men ingen vill väl t | vrida > klockan tillbaka. och gå tillbaka till de feta grisarna. I stället får vi'söka vägar för att klara svårigheterna, =" + Det är inget nytt problem, redan när jag 19354 var lärare ]"Om på Plönninge kom jag i berö- ring med muskeldegenerationen och man :kan nog säga, att den ligger latent hos 80 procent av alla svin, berättar agronom Pct- tersson vidare. Men det tråki- ga är, att felet har börjat upp- träda allt mer, och i år har vi redan haft' två toppar. I början av året var det rätt hyggligt, i maj kom "en: topp och i augusti en ny sådan. «ee so mtaeore — Man frågar sig: genast — vad kommer felet"av? Det är här vi möter de -största' besvärligheterna och det finns inget entydigt: svar, Man "kan säga, att det är ett helt transportbilar fått ordentlig ven- tilation och om, iåte aänåt så här detta i varje fall minskat dödlig- heten rätt avsevärt hos" svinen. — En snabb slakt har också rätt mycket att betyda och här ligger tagits ut och detta är fullt i nivå med "danskarna, : Scans område. men, faktum är att Pett och Hallands Slakteriförening Ppåpeka- e, att man i Varberg under: 11 månader. slaktat : 109.000 "svin av vilka 295 eller 027. procent helt |; kasserades, motsvarande en för- lust för uppfödarna på 80 å 90.000 kr, — Här i i Halmstad” har v vi under 11 månader slaktat 176. 000 svin av vilka 790 kasserats. helt, omtalade platschef .' 'Hawns. Wesser, Det motsvarar. 0,44 procent och då le- varantörerna endast får. 15 öre prel, kg, betyder detta en förlust för dem; på i runt tal 200.000 kr, Det blir ju förlust även för slakteri- et, ty 5 "måste slaktas, in- komplex av orsaker, : Dans har flika stor känning av det som vi och där" har: forskningen hun: nit längre. än här: I det ena fal- let har man arbetat efter att 'det skulle ”wara" beroende av ämnes-- omsättningen, i'det andra på arvst anlag. På de danska : svinavelssta- tionerna tror iman på anvet :som orsak » till- en - tredjedel ' av - fallen medan "det - i övrigt skulle bero på brister i, ämnesomsättningen, främst 'i fråga om fullvärdig "ägg- vita; Man får ej blunda för vita Db häller, : just: som ” skyndade, akten. joch", för: born mäste i” hast dämma "sina hem och gå en oviss. framtid MH mötes. . . . Bland de svekusrade och 'flyeride | ann sig jäven . jubilaren, fans]. äldrar och. syskon; Vilka svårig- heter och- problem Bom 'en' sådan flykt kunde: medföra förstår man, då jubilaren berättar, . att" yngste brodem : föddes "under dessa tra- giska idagår,' Mit "efter mil måste familjen förflytta--sig," tills -man 'kom . omkring :-300 5 km: från ' sitt forna hem, il en plats som hette Lettgallen, där! ide fick: hyra ;en bostad, Men : inte heller där blev lugnet: långvarigt; -'I- oktober ” 1917 utbröt «ryska : nevolutionen - och " I komimunästerna- kom till makten i iblev även Ryssland. > gÅret adänpå L av varför ' familjen under: en I yodlare tid--kom mnder” tysk ' förvaltning. |: Vid freden 1918 lämnade tyskarna lanidet; men redan året därpå bröt krig ut-igen, wilket slutade mnied ant Lettland blev en självständig stat, Det ryska hotet fruktade man skulle bli bitter verklighet och av krig' och. oroligheter hade familjen jade man göra: upp jer resa : till: Sverige. bosä på det gamla fäderniehemmet i i Böshult.. Det '(dröjde dock. till 1922 innan : planerna kunde realiseras. En sommardag detta år: fick jubi- lareni och hans syskon : för” första gången 'se sin dars gamla hem och land, som de hört så mycket. be- rättas om, Gården, som jubilarens fader ägt, under sin "iutlandsvistel- se' hade något år före familjens hemkomst övergått" i' en ..broders ägor, Husen hade "därvid fått för- falla, åkertegarna' hiade blivit igen- vuxna, skogen : åvverkad och-:då jubilarens- far ' genom de: politiska förvecklingarna förlorat sitt spar- kapital, förstår man de svårigheter, som : tornat ' upp ' sig » för. familjen. Därtill kom också att byggnaderna eldhärjades. något år efter det fa- miljen tagit, dem i anspråk, Sedan äganderätten ; till" gården ” ördnats upp grep sig familjen an att med seg: ihärdighet bygga nya hus. och bryta ny mark. Marken plantera |- deg mid 'skog och i övrigt förbätt- rades 'gården.: Jubilarens fader av led 1929, men något år dessförin- nan hade. Karl Jonasson ävertagit | gården.” Genom: träget "arbete har han "och hans syskon ter för steg förbättrat gården- och ' den utgör nu --ett> vackert - -exempel-- på vad flit och kan å det många av ;.Markarydbyg- Ryssland för att där få ett behöv- ligt tillskott till sitt och sina an- « Under 1800-talets” senare hälft dens..unga män som , reste över ttill förvanbters uppehälle. Hembygdens mä. Det arbete, "som lagts ned, « | har också uppmärksammats och av hushållningssällskapet :+; har — Karl Jonasson tilldelats belöning för välskött. mindre” jordbruk. Det' är således en ganska märklig - -lev- nadsbana, som ”jubilaren kan, se tillbaka på, då han passerar en: ny milstolpe "av: sitt "liv. > -2 os För ' sin fädermebygd med dess natur, min- nen och. traditioner hyser han. ett i församlingens kyrka, Prästen, på I 'samlings- tråkiga erfarenheter. Därför Jbör- rP årt — Vi trör också ha märkt, att starka” "temperaturväxlingar uppåt har haft:en ögynnsanri invérkan på : frekwensen. Man” har trott att |. "tyler i 'morgon tr Ludvig" Jönsson, ' Taholim. Han har växt upp i Vall- äv berga,' där: fadern hade” "slakteri, |. vari jöbilaren också arbetade > Ten del år, innan han satte upp åkeri- rörelse. Denha hade han i "många år, "och? gjorde ' sg känd som en duktig! och "arbetsam man,'Lud-: vig "Jönsson. "utförd, inder denna tid . mest | körslor : för 'Vallberga |; Jlantmannaförening. För några år sedan sålde han rörelsen och köpte en villa vid .Cirkelvägen, i Lähölm och har .under "senaste åren ar- betat på "Iinberedningsvérket.” Ju- bilaren är en" hygglig och trevlig ->- Emil, .Johansso . I en ålder av nära. 67. år. har £. hemmansägare Emil - Johansson, Björkered, i Knä- red," avlidit: på Halmstads lasarett, Han har varit sjuklig omkring, ett och ett valv år, Den bortgångne var. född & Trälshult "och drev i många: år" slaktertrörelse ä en fås- tighet "invid : Krokån i . Knäreds samhälle; : För "ett tiotal rår ? sedån stutade ' han : med slakbteriet och köpte. en' gård. i. -Bjö red, som han dock: ör "ett par -år sedan överlät i:a ra händer och ”bygg- de' "villa. Han” efterlämnar” minnet av en "stilla, försynt ”och trevlig mani” Änkling . sedan: : trettio: år sörjes ' han närmast. av tre söner och en dotter. I sorgen deltar sys- kon, släkt och; vå änner. BEGRAVNING I Vid en högtidlig akt 7 på freda- gen i Östra: Karups kyrka vigdes. stoftet "eter förre" farmären Anton Bengtsson; . Hemmeslövs, strandbad till den sista vilan. Vid kistan, som i förväg” placerats i Koret," presta- verade "kö . Einar: lannat fal i östra ' Skåne, där tre "i ke: på arvefalstorerna bör. galthåls nal "man som "regel upptäcker fe- let, Jag” kan nämna att enbart en — I ett extremt fall lämnade en uppfödare! fem' svin av vilka fyra | kasserades," . omtalade. ägrönom Pettersson” vidare. ' Men det be- rodde gå! ått vederbörande uts« fördrat dem med enl irt , havrel gröpe av förra årets sköra, I ett av' fem kasserades, berodde det — i varje fall. till en stör”. del'' — på ant. ägaren "tröskat eget" korn och givit grisarna dubbelt upp. mot vad de. borde ha; Ne a Vad skall. man; då ge för våd förebygga saken? Med tan- | lärna' "se: upp med galtarnas -här- Stämning; "så att det inte. blir in- "bruksbesättningarna och Dr kan. . hushållningssällskapet ge: "besked; Varenda. galt, som skafl användas skall registreras, . - .Utfodringen”, är mycket vika rölt, söm finns effektiv,” Grisar, oerhört känsliga'I fråga om maten och det gäller; att ; ytterligt ; ticga se "upp med ; « härskningspröcessernå-” vå mål. Det har. skyllts på den rdetröskade, spannmålen de två senaste blöta åren, och det” ligger väl något i det, När det är så här blött. 'är kalluftsforkarna inte ; så effektiv, som "önskvärt vore. . Väl torkad. spannmål ; är nödvändig., i fodergivan, :. sn " Evitamin kan vara brå ibland | men. man bör inte använda det till övermål och så skulle; jag vilja varna j fiskfoder Hela vägen”, Dét bör man, sluta med vid c:a, 50 kg vikt, Finns det dnöjlighet "bör svinen rastas mer än a fallet, Maj sj. Heller. göda en gris för" mycket” sista. "dygnet utan snarare "svälta den, "slutade agro- många för dagen dessbättre — och där såg man klart- och tydligt - -hur det ljusröda köttet skilde sig från '» förklarade, .en lyssnare, jag får ut : mycket äv ; tolvtonämusiken. vi på 20-å 30. minuter från det z grisen stuckits till att inälvorna . — Felet finns utbrett övet "Hela : det ligger något sämre till i Halm- |” stad än i Skåne, framhöll agro- | John: Bengtsson i Meltersta , |j.ech Arne, JUNGHANS : reseväckårur = « vi Ett modernb— 7 ” resenr är den bästa J. TORE NILSON: > SUR & OPTIK ' Storgatan Last; Aöor Tafären va (Forts, fr. sid. 1. vw inte. i något avseende kunnat bekräftas, - > - Anmälan törde få betraktas som en - ren: hämndeakt 'från kvinnans :sida. Liikaren hade nämligen tvärtemot vad i an- mälan ' angavs stoppat hennes tablettmissbruk, Det är troligt att detta utlöste aktionen, Kvin« nan vårdas nu på mentalsjuk-= missbruket, . va LL Vs FAAAA Yngling sie : (Forts, fr. sid. 1).' os NOAA Mannen har gjort REA ait konditorilärlingen i sällskap med en annan yngling Hblåst: cigar- rettrök i ånsiktet på honom vid en, möjligen ' två örfilar, «Pojken skulle då ha sagt 'ut Mannen hade: då svarat att han var ' generblkönsul, - Ynglingen begär 10 kr för sveda och värk samt ' 10, kr för | Feparatton äv ett pab, Elasögö : Skottorps see ss (Forts. fr, sid 1y' n stillastående” . långtradare, érhöll | svåra . skall. och Jung- skador, Olyckan, som iniräffa- de "mitt i. Skottorps samhälle, blev. häflig och Johansson för- des, medvetslös till , Halmstads lasarott..+ Ian : återfick aldrig medvetandet. Haän 3 var: född - den. 29 sep- fember 1940 och närmast sör- jände är föräldrarna sågverks- arbetare Emil Johansson, Eskils. torp och hans maka Gunborg. . . biogräk stl ger: söndag." SN 20 "svenska fil- men "”Det' "är hos” 'mig' han har varit” med 'Arne : Mattsson, som regissör och Elsa Prawitz och. Per Oscarsson" i huvudrollerna. .Barn= - | förbjuden." 2 Ag ar ps biograf: visar söndag” kl. 20 den aktuella flimen P/Trinnel 28”, Filmen är in- [spelad vid. den beryktade muren i Benlin, !I Samma dag "blir det mäatiné med ”Vi fixar allt” med Karl-Gustav Hishults” biograf = ue ,, ger. söndag kl., 20 ”A 50 från. Pad- sare, där mad fär höra der pöpu- lära låten ”Murder She" Said” 'och se, Margaret Rutherford som Miss Marple, den Skarpsinniga gamla damer i Agatha Öhristies" världs- Särskilt huvudvärk, 7 berömtla böcker. Barnförbjuden. : Ysby, och kö dd Einar .Joh son," Lund. / Som inledning : fram" förde” kantor Johannes. Andersson solosång, ”Herre där ss betänk av Runbäck. Psalm 478 sjöngs var- efter kyrkoherde Henrik Lj höll .gviftetal och förrättade jord- fästningen ” med :utgång från 23 psalmen ' i: Psaltaren; Psalm 307 sjöngs" "varefter officianten sjöng begravni - varpå . akten boksan i oc ningar om bygden har hane Pöeck- ning högt värde och det är: att slöts med psalm : 425: 6. Kantor Andersson ; framförde solosång, ”Färdemannéns ' psalm”. åv Hanni- kainen, ', Resande : Åke Bengtsson, Hälsingborg, talade för de närmast aren och kan har sedan genom själv- anhöriga.: I "kyrkan talade 'också studier förkovrat sina. kunskaper såväl å sitt yrke. som. i allmän- bildande ämnen! "= .z "Genom sitt försyata Äppträdande och sina gedigna egenskaper har Karl -Jonasson gjort 'sig aktad och avhållen. i, vida -kretsar., Det blir säkert många : som på högtidsdageri vil: briiga honom huden - John. BR scan La- holm: När kistan fördes ut ur kyr- ”Preludium "i e-moll”: av Fischer. i Vid. graven” "sjöngs. unisont” psalm |: 2: 2-3. Hr. Emst Svensson, Hem- meslövs "strandbad framförde ,- de närmast” rjandes ' "tack i "för he-)-" + - Välbalanserad, fätthanterad Q Arbetsvist B5 kg: Oo "Säker start I alla temperaturer [] Speciellt tyst sång ee Ettokttv, funktfönssäker motor - Se ”så, får. ni väl ändå inte görn”, hus för avvänjning av tablett= ett-skyltfönster, Konsuln erkin. ner att han tilldelat ynglingen "| ogurirata & 6 "ger 102707 Laholni sin iyckönskan Min man iriade till mig på en fre- dag. ” mord sd :hidbni "sathrealskola får stå kvar steniga tegar gav inte så stor av- i djänsten, utöver, pensionsåldarn kastning med den. primitiva ut- |: ” av | Jordbruksredskap I man dersbevisningen. En rik. blamster-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.