—= LAHOLMS TIDNING" et IH chans. lör. demokrati i i Arena | Med upphävandet av belägrings- -hövt, Det är toöjlaat att dr Ia skulte kunna åvägabringa en ny Onsdsgen den 3 oktober 1968 Aktuell - 2 "Kommentar Sedan. Wilson . blev ' vald till med enbart - yrkosskoleutbi- ” > Kampen om" råvaran . Nödra Sverige,.. som” vi, härmed åsyftar. = Den :. började ": med . att Hylte Bruks AB beslöt bygga en ny " cellulosafabrik : bara mågra "mil från. Mörsum; sedan” ”Syd- om = LV Onsdagen den 9 oktober 1963 "I =0-. = Naturtillgångarna & är värdefulla. Ännu mer torde de stiga i vär- de allt eftersom wärldens . ber folkning växer och den all Tevnadsstandanden Btiger. tillståndet. 1. Argentina i slutet av september”. Fkommer denna” stat möjligen. att. gå en ny epok tt : Lika | > |. och bättre= ordning, viktigt som att förfoga över rå-| "östra Sveriges. "Skogsägares För- | mötes. Deniia :kommer att få sitt i att börja med na om Fan ua partiledare har | han givib prov ning. vara är det att förfoga över förs] bund beslutat att. anlägga en första uttryck, då den nya rege- avstå från att annullera de kon- på kraft och poli- Folke Haldén i Ekonomisk tisk. smidighet; hans ledarskap ånom partiet är obestritt Men ännu kan vägen til premiärmi.- nisterposten wisa sig mer stenig än vad konstruktörerna av det strömilinjeformade Iabourfordo- net ttänktt sig. s ädlingsapparaten. Ibland kan det t. Oo. m, "vära viktigare att ha hand om förädlingen, Förhållan- "det är nämligen ' det, att det är mer inkomstbringande att föräd-]|. la en :råvara än att producera själva råvardn.-Detta framgår bl: a därav, att. D d + massaindustri där, Nu står tyd- ligen skogsäganrörelsen i begrepp att göra ett. motdrag, Den ämnar anlägga en ny massafabrik i Var- iberg-— wäster om' Hylte Bruk. Dock finns det-"en väsentlig skillnad. Den : på ds fabril i Varberg kommer ' alt ringer den 12 oktober, under den nyvalde statspresidenten, folkradi- kala - partiets ledare dr. Illia och hans vice" "president, är” Perette, träder. till verket, -'Den nya degering, som från sina företrädare ärvt en tnbern skuld på 1007 mjilliander pesos' och wut- Revy. Pojken som "inte fick gå fram för svärjandets skul har fått en ”Pprickning, kanske rent av kr livet, ' Det är inte bra. Poj- ken blin bara vänre. Det är NX synd om honom,: och det är - frakt, som: president Frondizi på sin tid ingick med några stora amenikanska oljebolag, och att di- kaledes avstå från det statliga ut- och - -bildné "pol, som tidigare regi regimer ”genom- fört. Båda dessa problemkomplex be- Dagens Nyheter. vär betydtigt högre, åé de industria- ligga petydligt . fängre- från Hyl- landsskulder på mer än 5 milliar- dd äz nå trektas I Argentina som ”het gröt”, U-bjälpen bör omges av förresten synd om prästen också, i öllafahril L . AA ornägea Jm - a el ftebruk än "Nymöllafebri lig- | der dollars, rhåste först och främst np, Illa, Argentinas nye president som man har svårt att ta itu med. positiv anlda — dett I me en av de NM Ge i SDS. ger - från : Mörrum, "Ja, betydligt | bemöda ig om att hålla” de ut- är känd som skicklig läkare, Skall .Om den nya regimen icke på des- " fönutsät för I "Rec har få ar | geingen ar - fått dragas ']; längre: vän. vad / Nymölla, ligger från. Broby, där. Skånes skogs- han också kunna bota den: argen ländska "kreditkällorna Öppna, ty fem sa punkter röjer undan sina före- utan dem skulle det' nu ånsolventa ' - « tinska” statens: krämpor? - att den nödvändiga folkliga upp= Kampen om, råvaran: och. ”för- : med ett par - notoriskt svaga ädlingsindustriorna försiggår of- ta å det tysta? påpekar/ Växjö- bladet. De stora trusterna & ägs av ett fåtol finansmän. Dessa har |: "Vad ägame har en ind "som "framför, allt” gör,: att man [xi inte, kan tala om: fellol Lis äringslivet icke kun- na? hållas : igång. - Detta skulle I. fråga om, Varbergsfabriken, det lWertid vara ogörligt, om regé- ringen strikt wille. försöka genom- är. verksam i handel och räteten, industri, es : Efter. Perons' störtande 1955 be- ig det ergentinska ' närings- trädares misstag, så kommer Ar- gentina ånyo att råka i konflikt både med USA och med den ka- tolska kyrkan, och då wet man på slutningen skall förbli orubbad. De igångsatta undersökningarna får därför inile resultena i några halvmesyrer. Statsminister Er- nummer, därför att ingen har ” lyckats finna en landshövdinge. Post eller annan lämplig reträtt. plats åt vederbörande”. förhamid, vilken part som: kommer att dra det kortaste strået, | - ÅN. P.S. lander bör som undertecknare | | av propositionen nr. 100.— pro- gramförklaringen för. vår u- hjälp — känna ett direkt ensvar härför > ->- "Jag läste denna passus i Inge- "Tindblads artikel i ST i förgår, och ltt ordval där väck. te" ett imlinna 'Braniti hade på våren 1920 bildat Sveriges första regering 'av enbart socialdemo- kwater: 'En tidning — en av de stora .-"—' tog "särskillt' ögonsikte på en av de "elva och utpekade honom ” som" ”ministärenis sva= gäste nummer”; - Den ' "dåvarande" fegeringsche- fen "wille ' dock "ej omedelbart följa. denna wink, och detta fick fatala ' följder, . kännbara ännu den deg som är, , Den utpekade van Per Aflbin - inget intresse "av att föra” sin kamp fom rikedom och makt in-| én midå, I ett aktvellt fall skoglig. råvara, vy: : i våra: frakiier har dock drag-]|- "Om" vat: inom dem storbinoris- kampen; om: råvara och föräd- ägda industrien. "haft: planer '. på lingsindustri väckt stor ni - en ny: brik" på ”Västkus- samhet, 'Detta- beror på att' det | ten; då har: man nu blivit före- på enä idamn;, står inte eri "eller | "kommen igen... Södra - Sveriges skogsägare. kommer -i en” framtid att” skatta sig. lyckliga" att. dei tinska - staten, som” "president nmial > början aw 960-talet ägde. före- och? dr "Pereitto tin 1 tycks förbe- | rn trädare, som var. vakna och för-]: "utseende nog att icke låta detta « tiölfälle gå: sig :ur händ I valt . Den” 7 föreningsfusion, ' Skr gsägarna i södra Sverige" nu - är att här föreligger ett faltiskt . behöv av en evnämarindustri för föra det dadikala partiets program, rigorös. aliséning”, dv. s. fall wv, fanidets alla na- turtillgångar:: och offeniliga tjän- ster.- En ;sådan. politik skulle för- utsätta direkta. övergrepp mot all utländsk egendom i Argentina." : Den” nya start : för : den 'argen- |” 4 fottallt kaos, och har sedan dess skärs kommit still iden ro och 5 INT j Stockholms-Tidningen. - rk. Störleksrationaliseringen I inom ..- i Jordbruket I har inte te räckt till "Arbötsvolym öch:; produktion” NT inom jordbruket : ÄN Index, 1952 = 100 :' 'Remissdebatten blir det för-' sta tillfället för, niksdagens le-' demöter att på samma plattform mölla” regeringen i i Wennerström. |affären. Här. bör också. ett och |- aninell stallsråd få träda in i en kli belysning. Hitills är det i stort sett endast försvarsmå-' nistånns roll som närmare sy- od nats, Hur är (det egentligen ställt förening med många tusen med- lemmar, en ekonomisk” förening «som varken.vill eller: kan arbeta å tysthet, Enligt sina egna prin- oiper "och stadgar kämpar . den' med öppet wisir.; :Det är ett han= dikap å, vissa "avseeniden men i FÅ Knappt 275 mil- som | joner "dollars är ' inte tällräcktiga |” altit bygga . en - djärv " och expansiv |” politik 3 ä. Mån får väl hoppas och -—— v— , t i « + Såsom. våra läsare wedan för- RE 100 - | med iv ex. inrikesminister. Rune Hansson, : : ba a JAR Höre nd . i "id Johanssons ansvarighet? Det är ”N rdens, Karlsson i Sv T; 0 veden ” "och ” Celulosatidustrien I i| som säkerhetepol a Boslorar. : = som säkerhetspolisen > -Isonterar. - Inbillar sie Aftonbladet - att "I Förre - muinikesministern Östen Undén ,— fortfarande ledamot av. första kammaren, bör också hia, åtskälligt' att föntälja inför riksdagen om - spicnens- engage- mang 4 mtrikesdepartemenitelt, a lsinsborgs Dagblad: (mr det är självlolant att alla vilt bo . i Stockholm? I så fall överskat- tar nog AB 'människiorg till- fredsställelse med en. tillvaro i köer och på "tunäöelbarietåg, . Maisdtillverkningen är sådan, att den. stamgå ikt Jan: bedri » endaczit :såsom” stordnift, Den eko- omid, ; utvecklingen i allmän? . MERA” TRYGGHET BEHÖVS ' i'det svenska” "samhället, för- klaradé häromdagen statsminis- "Dag- tern. Ä Sydsvenska . + I Dela” avancerade filmer och pjäser har i-ally fall det goda. med sig ell nunvena ycker ung« . domen' inte” det är. et dugg spännande”, op skriva Aula ond hl säga honom å den punkten. Den visar på: det "egendomliga feno- menet: a samtidigt som: välfär-| . den, ökat" har det blivit sämre ställt med säkerheten. till liv och i lem: : 2 Ständiga verfall på ”laglydiga medborgare, och misshandel, of- -tast i brutala former, rapporte- " rar pressen praktiskt taget varje dag. Respekt en för andras egen» döm är int? större "än ått hund> | "ratusentals ;” "svenskar Vblir be stulna" varje! år. Strafflagsbipt närmar big 300,000 om året; 2 dråp och misshandel di Sm -10,009 personer varje. år". mycken "brutalitet kommer Idrig till polisens kännedom. Beträ fande den £ventuella tryggheten på gator och. :vägar behöver man endast bläddra ,i statistik; för att fi tansvärd ”olyckskrönikan. je dag dödas i'medeltal Fråga än om det inte: varit klokane altt.ä år avstå från höst. remissdebatten.. Dessa” debatter birukar, £,> ö. i vegel bli: ganska matta stillställningan. De. båda brännande. frågorna ' kande i stället as” upp. inför”, riksdagen interpellationsväg vill fördelen ån då” får "man ferna just vid "den tidpunklt, undersökningsmater digt och ' färskt. KAR KERNAN 37. 58 59; 60 < T 2: otala antalet örbetstimma c- = Årbeisinsats av jordbrukaren mea familj D Lejd arbetskraf : std "denna mt- veckling .' mot i sbordrägt, - » Häntill j omständigheter tvungen att föra Cen: kompromiss- politik,; och av avstå | från, attt försöka uppfylla; kan svaras, att "stordriften är på : väg, bavsclt Som. "den? enbkilde a tenderat att” öka: till följd av sjuh Kände. världsmarknadspriser. + Huvudprineipen för svensk 20 : | brukspolitik h då ER or uppkolk på gammalt; il; slutet 1947 vari NN höstnemissen,: "Eom- 'sedan. finge Tatt med hjälp av; pr sstöd, och' ra= följas av.nya. debaliter; när” ts. s |Gonaliveling trygga landets” sjä | edningarnia är färdiga, verkar försörjning av" livsmedel Rå händel inte? 'särskilt vatbonellit,: Med "all se äv, en ”avspärrnång; samtidigt sannolikhet: blir det: oppösillio- som .Jordbruksbefolkningen ” skall hen; som . förlorar mest på :en garanteras. inkornstlikställighet med : : fp : Detta | betydand I förnailerades i / tat” bär som ' ide flesta änn: genomgått. en Ni komnier:: alla - ihåg de. | kluddiga bokstäven vi försölkbe forma i vår första: skrivbok, På delta sätt lövade vi Idag för dag; eftersträvade ' "graden" av asjälvför- sörjning med tanke påieventuell avspä rning : -har överträffats, ” "he: andra jämförbara grupper. Proble- vä ferbottens Kuriren ” att få för pengar. Den pågående, a vägar tre personer, och de ska- dade .: utgör, - tjugo ,- gånger många, . d Att” många — trygghet och oro inför framtiden är också naturligt: . Den. hjälp och vård de behö- ver står sannerligen inte alltid -mycket: starka "ökningen av an- -talet åldringar ställer: samhället - så l; . påskjutare;" : "Visst! kan” ängda liga ini' »» sådana som t.ex att man i'Ska>' raborgs' län bildat ett. ungdomens landsting ha stort värde som upp: slagsgivare, ” "opi I ionsyttring”: och "inte. överskatta dem med tanke inför besvärliga och komplicera- de problem, Allt flera är i hov av ständig hjälp. Kan stats- makterna inte lösa 'åldringsvår- på att styrelsegubbar och lands- tingsmän går i "sedan länge djupt upptrampade spår, som' aldrig så goda ungdoml:ga initiativ knap- be- 30-35 år” sedan: var. 60 procent ev briiket.. Nu "är" det blott. 40. pro- cent; mödan meste” adw.s: majo- alla” argentinare sysselsatta 4 jord | ter di ekonomiska "översikt" ”INDEX”, "ITendenserna ? "till. överproduktion vittnar” om: svårigheterna” att fin” na' ”den” "riktiga" omfattn'ngen -. av dens problem växer otrygghets- känslan mitt i den s. k, välfärd som man brukar mäta i antalet bilar, "TV-apparater, ”utlandsre- sor och lyxvaror av olika slag. past torde få dem ur. Alliför of- ta brukar de-unga också i sina opinionsyttringar kvittra som de gamla : sjunga. Gruppbildningar- na. torde därför få sin största, och Bakom = välfärdens - fasader sannolikt . ovärderliga, uppgift skymtar mycken nöd, Sö som skolnings-.. och träningsfo- : rum för de. många, som just nu SPANNMÄLSPRISERNA tänker sig att i en framtid för- STIGER. De stora ryska uppköpen av spannmål och speciellt vete i Ca- . nada har skapat en fast mark- |. nad med klart stigande pristen- dens, Affärerna, som motsvarar flera procent av . Sovjets hela skörd, har också inverkat på an- dra sädesslag, som också röner " god efterfrågan till ökade' priser, : konstaterar: Tidskrift fär Landtmän i Lund: ös ” - Den , sovjetiska skördekrisen tar sig uttryck i inköp även på denna sidan Oceanen, Sålunda har ryssarna köpt betydande pos- ter vetemjöl i Tyskland och Ita- lien, varjämte fransmännen” sålt stora kvantiteter råg till flera av länderna i östblocket. Ett intres- sant och kanske löftesrikt drag i det kalla kriget är de amerikan- ska propåerna att sälja vete till Sovjet på tydligt vänskapliga . söka axla de bördor vilka man nu kanske tycker borde bäras på "ett smidigare sätt, Med .-så väl dokumenterat in- och för-' är”visats syns örtroendepos- terna på resp, områden inte be- höva vålla' så "stora svär? igheter résse” för ” samhälls= Jeningsfrågor-. "rekryteringen till” som nah föland "6 villkor. De annan storleksordning i den de : internationell sig uppåt. Det är ysom che- | - vargeneralen . civil t Lind- fen för Jordbruk utrednings- holm (s) prisas i” höga tonarter institut Sven Holmström påpekat, att der rikliga och välbärgade skörd som "vi ett "slag väntade os) skulle" ha väårit särskilt kommen ett år som detta, svenska förlusterna, 'jord- - brukarnas och Jandets, genom bl. a. kvalitetsskadorna blir av ”en priserna rör I Stabsamställd går man uttryck för 'en viss oro för utvecklingen på. det lönepolitiska” området" för e de statsanställda” Men i $ samma mån "tikel, där "den statlige 'arbetsgi- nummer finner man också en ar< |, ” Har det dnité "hänt : ätt någon avla er. suttit på. en lektion .t. skolan och tänkt: Om jag vore lärare! Då skulle mycket bli annorlunda, "Om" du finge" hand ' om" kyrkans konfirmlandundervisning "Vad skulle 'då/ bli annorlunda? "7 > Frågan! ställs" ev Vår Kyrka i en. ledare I med pubriken ”Till årets konfirmanider”, ue SA | Frågan är orimlig eller I me- ningslös, | fortsätter ' tidningen... Vi vet ganska säkert att kyrkans ytti re” arbetsformer ' kommer: att för- änläras | mycket” under. de" år, "som ligger framför" oss, Det är "klart, Vs att många av de 100. 000," "som kon- firmeras i år, "kommer att få 'av- stätsanställda fått och kan kom- mä att få. "-Takttagel nn må gälla” en baga- var i och” Yr sig, men ändå kan "man "inté låta pli att undra. över ;det möjliga sammanhanget mel- Han de" lägre 'statslönernas efter- ” släpning soch denna ofta frami trädande partilojala vördnad: för ”-partivännen i utslagsgivande 'ar- | betsgivareposition, Det verkar '0- nekligen 'som om de lägre stats- tjänargruppernas " fackliga före- trädare 'har svårare att stå på sig temot en partivän på andra som den ”som Hänstgör. som upp- skärare 'och "med' millimetérrätt- visa delar ut pålägget i lika tjoc- ka skivor”) Med. pålägget. menas då de löneförhöjningar som" de 1 väl- :sidån bordet" än deras kollegor ; har när de bänkar sig till uppgö- relse” med ”arbetsgivareförening- ven, fl ue a (Västerbattense:-' ss Kuriren) 7 | bättre a .Joch växtodling söker man få fram I Svenska: Handelsbankens ; met ligger i att få fram” den rätta omfattningen , av, stödet. För myc- ket. stöd' leder till överproduktion och kan bidra till: ett fasthållande vid + föråldrade ; och ineffektiva driftsformer, alltså motsatsen: till rationalisering." i "Genom: ökad : mekanisering . och "för: bosk k todi en inre rationalisering, Ett wvisst mått på hur man lyckats med det- ijta ger utvecklingen” av . antalet dörsnde inflytande över dess för "Avsikten med kyrkans : Väder visning; som kommer just på grän- :|sen "mellan bannaår och vuxenliv, är ju att den unge själv "ska ta ställning till den kristna. trons in- nehåll, Det är märkligt att näs alla kommer till. denna frivilliga undervisning. Men hur många är t | det, som sedan werkiligen tar ställ- ning för eller emot kristen. tro? - Man kam svara; det gör alla, an- tingen ide märker: det -eller inte. Antingen. kommer. tron, - på ” Gud och önskan att göra hans vilja att försvinna & vår: kultur, eller kom-= mer den att renas och fördjupas. | Tusentals "små ställningstaganden | varje” dag är det som avgör. l Irnigenting "är :lättave än att: kri- tisera ” svenska kyrkan : just” nu. Hon: har på många sätt en svag ställning, . ett - ”-oklant och "slitet Men för er unga, som snart "ska ta över "ansvaret för" kyrkan” i Sverige" och i världen, räcker det inte at Iritisera, även om det är Ni måste: ta ställning: vä ni att de" hem" och det samhälle 'ni ska ska få kristen vägled ing attt” ”hitta "rätt? 'Ska "den kristna trons kraft få finnas där?" Kom då och hjälp OSS; vor > Varje ' yrke, varje post T mor: gondageris. samhälle är wiktig. Tänk också på att 240 'prästtjänster står obesatta, därför att de, som skull haft "dem, inte vågat följa kallel- 9) traktorer: inom jordbruket: ome- . | delbart efter kriget 20.000, -år 1950 närmare 60.000 och år 1962 150.000 traktorer. Men under: det senaste decenniet har den yttre rationa- liseringen . genom " övergång : till störré och bättre sammansättä "| brukningsenheter kommit att fram- stå som den mest betydelsefulla vägen mot bättre lönsamhet. An- talet brukningsenheter på : över 2 ha, sor 'vaf störst — "drygt 300.000 — under 1920-talet och i stort sett låg oförändrat fram till början av 1950-talet, har därefter visat snabb nedgång.- Under 1950-talet - beräk- näs antalet brukningsenheter Pa minskat med' 17. procent till 233.000. Nedläggningen har gått :| mer än dubbelt så fort under se- nare hälften av 1950-talet som un- der förra hälften. Genomsnittsstor- >Det riksdagen Nyligen ibeskutat po- gitt Idet knyts wetlora - förhoppning- ar till denna" refom; men i av vakitan.- på att den blir: genom förd och apparaten utbyggd, är det en klen tröst för åldringar som "rånas och föräldrar vilkas små flickor 7 blir skändade, att veta Natt våna nya såväl öppna som slutna anstalter” för, straff- verkställighet. än mönster av humanielt och hygien, . Finanstidningen. i Inlte minst Gocialpolitiska kom- mitténs senaste betänkande witt- nar om i här hög grad åldrings- problemet är -ett problem om bättre bostäder för. de. gamla. Hur vore -dep tatt med större energi än hiltillis ita de medel- ålders och äldres egen kapital-' bildningsförmåga d anspråk för abt komma till Täta med pen- sionsårens. bostadefrågor? ' löses >. Svenska Dagbladet, Vad som kanske inte helt gått upp för de testa ö är ait nationen kommer tat" bli | den betydel- sen toppliung, aftit vi får fler med. studenitkompetens än med folk- skole ng och fler kanske leker av brukni 'h na öka- de "under" 1950-talet från 15 till 14 ha. STÄNDIGT: öKAD "Pro: >: DUKTIVITET -', "Den totala odlade arealen" min- skade på detta sätt med 6,5 procent under 1950-talet. Trots detta låg jordbrukets totala ' produktions- "] volym ' i det närmaste oförändrad. Ännu kraftigare minskade använd- ningen av arbetskraft. Antalet sys- selsatta inom jordbruket sjönk un- der 1950-talet med mer än en tred- jedel eller med 185.000. På grund av arbetstidsförkortning och ökade semestrar” minskade den faktiska arbetsvolymen ännu mer, uppskatt- sen, Nu behö vi bra p med 40 p t, Produk . med femma senare utbildning än tiviteten har därmed undergått, en ständig stegring, under den senas- te tioår iod: med i' 5—6 procent per år. 'I slutet av 1962 utgjorde inför- sel- och kompensationsavgifter till jordbruket i genomsnitt närmare 60 procent av inmportpriserna på jordbruksprodukter, mot ca 40 procent 1959 vid ingången av nu löpande sexårsavtal, Det ökade prisstödet har dock inte kunnat hindra, att inkomstklyftan mellan jordbrukarna och andra jämförba- Ta grupper snarare ökat än min- (Forte å sid. 7 KA YT Ser . visserligen; sant att lisvägsendets ' förstatligande” och år efter år När i ekolgången var evslultad, kunde inte våra första - bokeläver igenkännias. Övning- . . envisade tydligt mesultat, Sam- malunda kan vi nämna övning-- ens betydelse på alla områden i övningen (öckså:-hörtill knidtens livet. Till var: och em av ”öss ljuder i dag den gamle apos- tefns ond: "Öva dig i gudskruk= > tan”. : öva dig varje dag å alt läsa Gudg tomd med ' .andaldt och ef tertanke, > Öva dig i alt bedja för ag” själv och dina medmänniskor. Öva dig i att tjäna, förlåta, älska, tro och "hoppas, : Allteftersom "övningen fort- skrider," blir den en wana. Och : de heliga varorna hjälper oss 4 >- frestelseng : svund,; Jesus. hade heliga". vanor. Han gick enligt.” sedvänja till synagogan för att höra" Guds ord och samlas med Guds folk. ve : Mången välsignelse har vi gåt å "]förlusktag iom, . därför 'att vår / känsla av fast eller. olust fick bestämma våra handlingar i stället, för: helig pliktkänsla, Vi skall minnas, > att det är den evangeliska aposteln som kom-, mer med denna maning. Därför ätt den är en övning I gudsfruk- . tan, katv ve inte härvidlag ledas. in "i 'träldom. Även samlivet med Herren Jesus' blin då öv- ningens drivkraft. Därför blir Öövningern ' inte "tvång ' utan "en stor” glädje; En, sann kristen märker inte "framgången, men den finns där, Brandtzaeg sade en "gång: ”Det skulle vara en skam, om” jag inte hade mera makt -över mitt sinne i dag än” då jag blev omvänd. Jag har ju levat tillsammans" med I Herren i 40 års iMen den gom färt mest ser klarast, vad som återstår alt - ra. ' Därför Ieder den dagliga övräingen & gudsfruktan ' os in" i större behov av nåd st vet. Ordet här säger ' oss, att -'. i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.