: sportjackor med ena ärmen läng-, " Kring granen och brasan, Jullovet, "faltiskt bara vad jag tänker. - :”= EAHOLNS-TIDNING =" -.-. Onsdagen der 9 oktober 1963 | | Namnsdag & dag: set INGRID Solen går upp kl. 6.33 och ned kl. 17.25. Ir morgon: | Solen går upp kl. 6.36 och ned kl. 17. 22, TROHET, Samma "dag då hans fru dog 10- vade Antoine Quinten att aldrig - sova i den. äktenskapliga lyckans säng. Under 17 års tid sov han sit- - tande på "en stol. Då Antoine, bo- satt i byn Fouard i Frankrike; häromdagen kände, att hans tid var ute, lade han sig ändock på säng- en. Han lät kalla på prästen. Han: SÄNNONS. a önskar . sälja 28 Tronibö ist re än den. andra. '— Bada .,.? Nej du. Vart” net är alldeles för kallt för. bikini. än så Jänge. : . MODERNISERAT. En kollega berättar om lärarin- nan i en småskola som gav elever- na i uppgift att rita det bibliska motivet Maria ridande på .en åsna, medan Jozef går bredvid. En' liten pojke lämnar fram en mycket. de- taljerad teckning, och fröken fäs- ter sig vid en underlig låda som Josef bär i handen, ". > ec "| sa > Vad ä är det där för något? : DET; FÖRSTA JULTECKNET har uppenbart sig på redaktionen. Det är. de förta jultidn'ngarna: Hem-Hemy Barnens . - Julafton, Barnens Jul::och .Vinterny; samtli- ga från Missionsförbunidets förtag. Tag. än . i ELAKT. -— "Jag. met. ltt man säger satt jag pratar. för. mycket, men jag säjer :— Vad får du allt det andra Järn — "De ju en transistor, vetja. | "REDAN UPPKLARAT. - i = Ja du Kalle; nu när jag 'fal- ler ifrån är det bäst du gifter orm dig. Det blir inte nån ordning i hu- set annars, savtl ”— L'gg inte å | bekymra dej om |' de, Sofi, ho har "redan börjat hjäl- på till i köket. fen ; ot GOURMET. - ee Vartör slog ni till hono; i Han sa att jag var en gour- met och det vet jag inte vad det : Förtroliga stunder ”Vad ska jag göra?” Jo, ni, ska stämfna i bäcken i stället för i ån, Låter ni er svärmor fortsätta vatt lägga sig i skötseln av: ert hem, komma objuden precis när som helst och öppet kritisera er. inför andra -— ja, då går det mot kata- strof. Era nerver håller ju redan på att ta slut, och ändå har ni inte varit gift ett år. — - Nej, säg ifrån.. Vänligt men be- stämt. . Säg: jag . tror säkert att tants metod är utmärkt i vissa fall Men själv är jag van att göra så här, och det paszar mig bäst. Vilket inte utesluter att ni frågar henne till råds ibland. Förebär sedan nå- got ärende, när hon kommer nästa gång: ' Tyvärr måste jag faktiskt kila ut just nu — men vill inte tant komma och dricka kaffe 'på söndag | ' här Nisse är hemma? Vänj henne med andra ord a vänta tills hon” 'blir bjuden; : - Vad slutligen kritiken beträffar, så möt den med — beröm. Innan; svärmor hinner ö öppna mun, så mo-” ta: Olle i grind ' genom att säga: |. Nej: en så trevlig hatt tant har i' dag. Eller jag träffade fru X som sa att hon varit hos tant:och fått. en underbar tårta. Ni ska se att -kritiken uteblir: Det är lätt att sät- ta' surt mot surt — hårt mot hårt, Betydligt - svårare att. sätta: surt mot sött och hårt mot mjukt. Men naturligtvis måste ni ha tålamod,' humor och framför allt inte ge upp. Även om er svärmor blir purken i början, vänjer hon sig antagligen. Och sedan blir umgänget en trev- nad, inte en” plåga. För: hjärtlig hälsning, - Kn oödena S ox mv Mm Korea : ter för ' en väninna, som. sade till | flickan: Tala om. för mej,. vad du | -; ska" -göra när du blir Ika s stor som fa mämma, var = Banta, blev” svaret; : la KAL Skr monen , DU. HAR DET TR LIGT HÄR, KALLE! EV- Pori ov. . FARBROR,” "LUDWIG. JAG GS TIEKTE Ta | G HA HO, ” NOM F RT AG CL MER ALDRIG ETTA SicTE NÄRL "HONOM. TÄNK OM HAN FÖRVANDLAR DESTILL EN MUS DEN VARA SNÄLL MT: i JAGGER” HONOM , LOV FRÅN SKOLAN EN HEL MÅNAD VAD TOG DET ÅT MÅGISTERN 2... JAG TRODDE JÄG S SKULLE FÅ ETRYKI. JKT dag ' sin vän, Oscar på gatan kastar "medicinen" t kakelugne Den "misstänksamme ; mötte” en ret anekdoter : rörande "tidigare ningen och meddelade att en hög« r ilre: militärpost : skulle tillsättas, 2—Jung ' "vill hå Rappe," utbrast Kan. Men det blir inte Rappe. Jung skall: inte alltid" få. det som han vill.” : 2 Vem blir det då?, Sckgade hans. > kolleger något förvånade; LA béstämdå "steg till: statsrådsbered=. s och ; - nuvarande” statsråd. -" En” av dem gällde. bonideförbunidaner Jan- ne Nilsson," som var försvarsminis- — "Varför " det? "vis : GARANTI? 2 > Om strumporna är hållbara — jodå, ingen har. någonsin kommit tillbaka för att köpa « ett par till! | ter;under en "period I på: 30-talet och |: som”. ansågs stå” under stärkt infly= tande av den då relativt" unge of ficeren Helge Jung. .. Som bekant a d t Helge Jung som i egenskap ramlar i Berlin 'som tade 10 milj DM på bordet: bara för tom- ten gom täcker en areal om 20.000": kvm: "Kostnaderna för bygget be- | lasarettet för att! få. sina'sönder- på denna platts. Här på en av Ber- räknas att eå till 50 milj DM och | värkta' armar omsedda: på "röntgen kinis "mest trafikerade platser skall!dem dänker han täcka med' hjälp |utspann sig. följande samtal mellan en eget ”diby”. anläggas eniigt en |av medel från staten. och staden den mycket vackra sköterskan: och eniedlög . planering, Byggherre, är | Berlin, +" > . - Masen medan: han "vred sig av någon berknare, berättar han med en viks stolthet att det är efter- knigstödens största tyska byggnads- projekt som håller på alt uppföras ' Bakom Gedächtniskirche i Ber-. lins hjärta sträcker sig för ögon-' blicket” en: jättestor byggnadsplats inhägnad "av till ' synes ändlöst långa plankor. På ekylten står helt enkelt: Europalaus GmbH, entne- prenör Karl H. Pepper. Vill man veta något närmare och frågar man : TV SUR. -— Undra på om man blir sur, sa skotten, ” Jag ; bjöd honom, på en -| drink, och när vi skulle betala ha= de" han inga pengar.” : , o— utformade” majotitetelinjen. la SEX dag kom” Janne Nilsson med näring, ” upp efter haris' armar Tuni hans dröm. Jag kan inte skilja på dem! till” Gud "med. min, bön,. det. visste | ra :syndeg; so an avtvås. dtet, som om. "det krympt, "Men : Så i blankt havet ligger gt :så gott . i ”kökssoffan, den går att "kommer att ligga mjukt och fint. . LU hepas Ufan? av > av /7—- Jag gger väl i kammarn, I nu som förr, sa mor Hanna, ni ryms dra ut, John har slagit höt på tok för tidigt, så han skulle få de torrt och färdigt, och burit in de, Så ni Täcket har jag tvättat. Maja hade en filt med sej också, såg jag, :— Jag nickade och lyfte på soffloc- ket. Jo, lådan var full av färskt, fint. doftande hö. Vi hade alltid legat på halmmadrasser. Vi barn hade stoppat dem själva. Men detta att ligga i det lösa höet hade jag inte varit med om. En tung, tjock kudde och. ett slitet, urtvättat lapp- täcke fanns det också i lådan, Hur gjorde, man med lakan i det lösa höet? Fanns det lakan? Skulle jag ångra att jag varit så stor på det att jag inte tagit med något alls av min utstyrsel? 4 — Har mor Hanna några lakan? ' — Jamen har jag så, men di ska Av Kerstin Göransson-Ljunginan. t Rösten lät lite försmädlig vid de sista orden och jag rodnade. Tyg till bolstervar och lakan, det skulle bli det första jag skaffade, när :vi kom till stan, det var då säkert. Jag var glad åt min bankbok, där fanns över tvåhundra kronor. All- deles barskrapad skulle jag i alla fall inte komma till Sälbådan. . ' lakan, men de "går väl bra utan — Jo, sa jag, jag är ju van vid också med de här fina höt. — +. - Jag tror nog att rösten darrade lite, men mor Hanna tycktes inte märka det. : — Skulle tro de. — ” Så var det inte mera med det. Jag ordnade' med, mina! saker och ställde, så trevligt jag. kunde i stugan, Där var bara det stora köket och så 'den lilla kammaren, där mor Hanna skulle ligga, så det var äå ej mycket att hålla reda på. 8. Det är underligt att jag a minns så vara till: svepningen, Duger de inte litet av de där första dagarna på Rälbådan. De gick 290 Å.60. 60: sork förändrades. . : , skulle in och”ta 'ut lysning i stan på söndagen och han skulle ha fisk med. ' H -kunde; Mor- Hanna var: allt bra och "tänka; det där var första da- gen och det där. tredje. Och ändå var 'det just då, com hela mitt liv John var ute och - fiskade. Vi Jag städade . i stögan , så gott jag mycket klenare än jag märkt den första dagen, hon orkade just inte något arbete så värkbruten som hon var. ” Men det öick fint att sova i hört. Det var mjukt och doftande, Och Johns varma, starka armar slöt sig om rnig.' Han hade så mjukt lent skinn. Jag vet inte om jag ska säga att det-var som. sammet eller siden. När man strök över det ined handen, kände man hur 'tunt det var och under det låg musklerna spända och kraftiga, darrande av liv" och styrka, Det var något så rent och: friskt över John, något av hav och sol och luft. Han dofta- de lika rent som det fina, nya hö't — och lite fisk också. - Men allt som hörde till John hade en svag fisklukt, Jag kände det från mig själv också, .Det var en god Iukt, det fanns ännu kvar något av hav och sälta I den. När John höll ' nig nacke, kunde det hända att jag kän- de en liten bård, kall, :-glatt fläck på den varma mjuka huden; det var" ett fiskfjäll, som torkat :fast. Det hörde också ihop med John. ' Jag grät många gånger den där veckan. John märkte det nog ett par gånger, men han bara höll mig i sin famn — hårt, och så blev det bra igen. Det var inte predis' av saknad - efter "dem ' därhemma jag grät, Inte heller för att jag 'var rädd för det nya liv, som väntade mig. Men” det "var som. om jag blivit uppryckt med roteri och hade svårt att. finna; mig tillrätta. med-: den nya: jorden. Och ibland "längtade jag :efter -mor; det' var .så mycket jag velat fråga henne. om. Saker, som vi aldrig talat om. Så mycket, som jag ingenting visste om, ; En ' natt såg jag fars allvarliga ansikte för. mig. Den natten:'kän- de jag att jag begått en dödssynd ochi intet! kunde rädda” mig: Jag kände fars "dom över ; mig, Fars dom, men jag. kunde liksom "inte känna Guds, > Jag .. i försökte: be, men jag kunde inte det heller. Och jag "förstod" att. jag - aldrig hade bett till Gud riktigt; Det hade "på något sätt gått genom far, -: han hade bett för oss alla och vi hade suttit och lyssnat till hans bön. 1 fama och jag strök mina händer Men hur jag själv skulle nå &am jag inte. "Den natten låg jag vaken. Jag tordes inte röra mig för att inte väcka John, som varit.;'ute sent - och : lagt ut” not? och:-skulle upp ' tidigt och ta, upp dem. : Det var natten innan vi'skulle fara' till stan. "Jag låg där och stirrade "ut | . den 'stilla, sommarnatten och såg hur himlen först blev allt rö- dare” och sen mer och mer: guld- färgad, Så såg jag; iJohris gula -hår mot min arm, kände, hans” varma andedräkt. och 'värmen från hans kropp mot min. Det var en un- derlig och, svår ' natt.. Var detta synd? Var det inte livet istället? John rörde sig lite i sömneni”Hela min 'kropp skälvde när han' bara snuddade . vid i mig. Jag hörde,.så helt ihop” med honom. Vi var ett. Var det synd? Var det synd att vil: blivit ett utan att vara "vigda?. Vad]: var det för skillnad? Huvudsaken var att vi förenats, Hade det. inte varit synd: att vara gift med: Nils Mattson utan att kunna känna att jag var. ett med honom? Jag. kun? de inte'reda ut det.” EN Jag kände mig inte syndig "och ändå skämdeg jag.' Jag kunde inte riktigt förklara ; det, , men kunde inte heller komma från det. Den känslan. blev särskilt stark när jag tänkte på far. Jag förstod "att :i Och jag visste att han sörjde över mig, men jag trodde inte, att han skulle be för mig: Det låter - derligt,: när: jag: försöker att ök klart. för mig så här långt efteråt, vad jag tänkte då "Men jag bad verkligen ' Gud om att. mor skulle be" för mig. Jag längtade efter "att känna, Guds välsignelse, över. Johns och" mitt liv” Men: Jag” visste inte hur Hag: "skulle: be' om det. Jag har aldrig lärt "mig 'be själv. Hemma gjorde ju far” det för oss och hos John:' var det Liksom om livet självt koin till oss ' utan jatt vi bad om det. Livet på gott foch ont.: På ett sätt var' det som. om det :inte be- hövdes "böner, när man stod så där mitt i. livet. med.hav och himmel Anha var ensam hemma 'när. vi kom till henne, den dagen vi skul- le ta ut lysning. Herman. hade just gett sig” ut till en ångare, som be- gärt lots: Det skulle väl: dröja. en vecka innan han kom tillbaka. - Anna. väntade barn Ja, det viss- te. iag: förståg,. Mor, hade -talat. om det.” Mor .och; An skrev. till var- andra," men. far e aldrig. "veta vad som stod i breven. . Det var underligt att. se Ania ögona bade vuxit och lyste "med någon sorts inre ljus.. Det gjorde ; henne vacker på ett alldeles nytt I ; sätt, =" Hon hade inte hört att jag följe" med John "till Sälbådan. Jag visste ! inte heller om mor förstod att jag ” farit med John. Jag hade ju ald= i H trodde att jag farit till stan för att | slippa gifta mig med Mattson. Tänk . att jag inte ens gjort .mig reda ' för 'vad mor skulle tro! Det var som om jag varit förhäxad Anna ; och Jag talade länge om de saker= . na. Det var gott att någon förstod att jag inte kunde gifta mig med : Mattson. Men ännu bättre var det ' att Anna förstod att jag måste föl. ja John. Hon hade ju också läm= - nat far och mor för att följa Here i man, cf t Det . stod. 1: bibeln - ”att” man & skulle . lämna fader: :och. moder: och - hålla sig till sin' make; Det stod inte make utan hustru, men Anna 7 var säker om: att det; gällde för 5 nad. att höra , henne ' tala så På | natten hade det ju kommit för mig" att det var en stor synd jag be ra." Jag visste bara att jag, måste ' haridla som ig Fjört. I fara ögon bade Jag begått deg ute öå tung och ovig, hon, som brukadé ja vara så ärlig. Ansikiet föreföll så dss också Det kändes söm en lätt= /- rig talat om honom, Hon' kanske -, gått. Men det kunde det inte va= ."-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.