EAHOLMS TIDNING a - Under”de gångna 'åren har då och! då förhoppningar väckts om avspänning | det kalla kriget, Al- la dessa förhoppningar har kom- : mit: på skam. -Tövädren i storpo- litiken bar haft mycket kort livs- längd. Den berömda Geneve-an- ” dan i mitten av 1950-talet visade ' sig vara en chimär. , Ännu mera dagsländeaktig var den s k Camp David-andan, scm föddes" då Eisenhower och Chrusjtjov samta- » ladé' utan andra vittnen än tolkar- na i den förstnämndes sportstuga, " Camp David. Nu har åter en dy-, lik ”anda” gjort sitt intåg i världs- , politiken. Om den är en följd av ' . så gå vidare och närma sig de oo = LT be: den 1 oktober . em = = | SAvspätining u utan "brådska | ” do och i stället gripa sig an med andra problem i periferien. Lyc-.. kas nian komma överens om des- sa,' kan det ömsesidiga misstroen- det mellan öst och väst gradvis förbytas 1 något, som i varje fall : liknar rörtroende, Då kan de ock- » verkligt svåra problemen. Förut- sättningarna för att lösa dem mås- te då bli bättre än vad de just för närvarande är. Vad öst och - väst - närmast söker ' komma överens om -är att förbättra de kulturella : - förbindelserna, ' ' att åstadkomma samarbete i-fråga om rymdforskningen och att förbere- - eller cn orsak till pr a talet i' Moskva i somras' må vara : osagt; :Faktäm ä är att den nya an- dan" finns, Märkligt nog har den ' inte'"fålt "något 9 narhn 'som de båda , " Övriga... Skall 'man ta detta som . Sovjetunionen . kan : inte 7 ma dithän. Några av de väsent- ' De kan inte lösas över huvudet på " det/bättre. De tre k ' kriget, ' Av många och tungt vägande skäl ' komma till stånd, berör inte en- om den tyska återföreningen t ex. ett gott omen och ett tecken på . att den kommer att bli varakti-. gare än sina båda föregångare. . Den politiska' klimatförbättring, ' som blev märkbar i: och med att. " provstoppsavtalet lotsades '; hamn, : Å håller. i sig, Har det skett någon '. förändring g,, så är den snarast till ternä . nen, 3; da k de förhandlingar om begränsning av, r i; De Pr ryska slsskördar- na i år, som skapat 'en 'nästan katastrofal "brist på brödspannmål i Sovjetunionen har- aktualiserat försäljning " av . spannmål | från Förenta” Staterna till . Sovjetunio= | : ”Äspel erna :: på . rustningsbe- , gränsningarna har med all säker- het diskuterats mellan de'tre ut« rikesministrarna. -.Sådana aspekter . är 1cke-angreppspakt mellan Na- : utrikesministrar, "Förenta Stater- nas 'Rusk, Sovjetunionens Gromy- . ko och Englands lord Home håller to ' och östblock militärpakt, upprättande av kontrollposter för. vatt förhindra överraskande. anfall, Jatomvapenkontroll, mm: överläggningar i FN-hö teret ' i New York i god och vänskaplig -” anda. Den förr så sure.öch buttre .. Grömyko låter sig "leende fotogra-' ferås tillsammans :med sina båda” p Irtskall "Leenden' o uppvisningar av glada nunor kan vara vedrägliga, de kan vara mas- . ker; bakom vilka döljer sig bak- sluga. "taktiska beräkningar, - Så - kan” det vara, men $i har ingen 4 anledning tro. att leendena denna gång är falska. Till skillnad mot. tidigare: tinins nu en hällbar gruna för försöker att lätta spänningen och; om turen och förmågan är goda, att helt avskriva det källa Konflikten | Sovjetunio- nen—Kina : har sedan 'den inte längre kan:inkapslas' skapat. ett helt nytt läge i världspolitiken. » odla fiendskap både mot västmakterna och; mot Kina, den måste välja. kan: di Kina, Överläggningarna mellan väst- makterna och Sovjetunionen. se- dan provstoppsavtalet skrevs un- der har hittills. inte gett ' några konkteta resultat. "För den, som väntat sig "ett" snabbt slut ” på det ; kalla'] i i te älj vänskap med oi mismi om” "möjligheterna" Hill. verklig: avspänning: Man gör sig emellertid - skyldig till en felbe- dömning om man tror, 'att det e en- kelt och lättvindigt går att lösa problem i världspolitiken och'i i enda slag röja undan mötsö ät! gar och misstro -som grott tal. Det bör & sägas rent uf' att man: inte kan: vänta sig en-snabb och dramatisk effektfull upplösning av det kalla kriget., Det fordras ett lugnt, tålmodigt ' och långvarigt diplomatiskt arbete för att kom- ligaste problem, som måste lösas för att verklig avspänning skall bart de tre stormakterna, de an-- går också åtskilliga andra länder. dessa.' Tänk ' på Berlin och frågan” Tiden är' ännu inte mogen för amerikaner, engelsmän och ryssar att ge sig i kast med 'de verkligt kontraversiella problemen, Tysk«- land och Berlin, Cuba och Viet- nam, Alla tre makterna är överens om att man för ögonblicket måste lägga dessa centrala frågor åt si- ; personella :Fesursep, - DM (Sn SKOGSÄGARNAS INITIATIV att skapa en ny massafabrik av storformat har som bakgrund eit faktiskt betydande råvaruöver- skott: + Västra Sverige, ett område som klant domineras' av bonde- skog, ; påpekar " Jordbrukar- nas'Föreningsblad: = ..: Redan nu är det svårt att finna rimlig'.avsättning för de kvanti- teter som avverkas i dessa byg- der, och man måste därtill räkna med” en rätt avsevärd och (från sida ' sy. ligen önskvärd ökning. av uttagen. Kraftänsträngningen att finansie- ra ännu' en storfabrik för sulfat- och lövved är sålunda ett bety- delsefullt led i privatskogsbrukets strävan ..på olika fronter att kom- ma ur den påtvingade ställningen som . konjunkturbuffert = inom skogsindustrin; Det nya industriprojektet har å å sin sida aktualiserat planerna på den förstärkning av ' förenings- fronten, som skogsägarna avser att vinna genom sammanslagning av fyra av sina föreningar." pr Så mycket torde stå klart att skogsägarnas friska initiativ pe- kar framåt... och. att. en fortsatt omprövning av : föreningsgränser- na mot allt bättre anpassning till rådande = marknadsförhållanden kan befinnas vara lämplig även på andra: håll "inom landet. Genom saminanslagningen an- "la erforderliga ekonomiska och takterna mellan utrikesmi "nistrarna har haft formen av so: derande överläggningar för att röna | vederbörande - makters : ställning till dessa frågor. Samtl - ga tre makter | är" eniga om att atomvapen inte bör spridas till” 'andra. Men den fjärde at ks USA:s guldtillgångar minskar, men kbotet är inte oroväckande: "New York i oktober (TT:s korr) Ett axplock ur de senaste da= garnas . amerikanska tidningar Ber intryck av att USA står in- +; för "en "ekonsmisk kris. ”Det'' —-... mest framträdande och över- hängande hotet mot USA är det eviga . underskottet både på hemmamarknaden och i förhål- - . » lande! till "andra ' länder”, ”Av b "alla de. problem som Washing- |: '. ton har att lösa är inget mera irriterande och gåtfullt än det” ekonomiska underskottet ' i USA:s transaktioner med res- "= ten av världen”. 3 : Fort: Knox”. "Man får intryck av . att ållarsitter med ögonen hypno- . tiskt fästa. på det -gamla fortet i. i Kentycky där Onkel Sam förvarar > I största delen av sitt guld, och sä- "ger. till varandra: ”Titta nu rinner” >-det litet fortare och nu: går det litet långsammare. Men rinner gör. + dets aver sv 5 Guvernör. Rockefeller talar ! "om problemet på samma sätt som man Tomnämner / en nyligen avliden nä- ' "ra anhörig; "USA:s underskott i be- ”Ttalningsbalansen kan leda till en ”.ekonomisk kris och kanske världs- H ; depression”. Den annars så frejdige ' - i'president; Kennedy lägger sig auto- I matiskt på defensiven : när frågan ; kommer på tal, ”Vi kommer inte att devalvera dollarn”, ' säger han i och medger därmed att det: är litet tens utrikesminister, : i Frankrikes : Couve de Murville, lyser med sin / frånvaro i New York. Det säger! .en hel del om svårighetsgraden, av prablemat. ' H ; "INSATSER ELLER LÄN? 0 I Jordbrukarnas I Föreningsblad -har en. auktoritativ" skribent helt gått emot tanken. att jordbrukes ekonom: ska föreningsrörelse skul- le finansieras mera med Iår. Det- ta skulle, hette det JF-artikeln; "medföra « en risk för medlem- marna > förlorar, bestämmanderät. ten över föreningarna; RLF-tid- ningen pol miserar. möt, denna tankegång: de 'Vi kan inte jälpa att vi i finner "detta något lite påminna, om den obotfärdiges förhinder för en' ur jordbrukarens synpunkt vikt: g re- ” form: Det kan inte vara något ef- tersträvansvärt att medlemmarna alla: investeringar: De har i'alll” erings-: och finansieringsproblem ör. det egna företaget att de myc- et väl skulle .behöva, disponera ver sina ; fören! hgsinsatser- eller tminstone. en del: av dem, ::' Målet:. för. de ekonomiska för- grad än'nu finansiera "sig lånevä- gen. "Att . äganderätten därmed .. skulle + gå- -förlorad är väl att måla "hin på väggen. Hur skulle det i så fall gå. med. exempelvis skogs- ägarrörelsens industriföretag, som väl i'stor > «utsträckning måste -fi- «nansieras med lån — mot god sä- 'kerhet i företagets anläggningar. : Det kan inte vara rimligt att för all framtid huvudsakligen Ita till medlemmarnas tillskjutna kapital, -påpekar RLF ti VÄRDEMINSKN GS- AVDRAGETr : kel ng . vid "uppskattningen av" jord- ” brukets ekonomibyggnader ä är all. deles för" lågt "hävdar : Värmi «landsbygder (cp). med an- ledning" av. professor Hjelms före- drag i Karlstad, Det: är nämligen endast. 1 procent:: I F'en tid. av "så - stora omvälv= ningar som. vår, är det en orim- lighet att det årt ga värdeminsk- ningsavdraget på jordbrukets e- konomibyggnader fortfarande är endast en procent av jordbruks- värdet. Det är en kvarleva från "en epok, som för längesedan pas- serats;-Det-behövde-vara. minst 5 procent," om' det ska stämma nå- got mot de amorteringar jordbru- karna måste göra för investering i byggnader, med pengar som an- nars beskattas. oc > Den som startar som jordbru- "kare i dag, blir. aldrig skuldfri, hävdar den citerade tidningen. be BYGGKOSTNADERNA. - : : Tidskriften ': Statsanställd slår larm om "kostnadsutveckling- en på byggområdet: : EE Löneglidningen har. varit påfal- lande stor inom vissa branscher, Särskilt gäller detta byggnadsin- dustrin, där dock inte bara löne- utvecklingen utan även en be- "klämmande' allmän" slapphet, in- te minst i fråga om planläggning och' kontroll; bidragit till den ab- norma .; kostnadsfördyring som kunnat konstateras, :'Byggnads- kostnaderna torde. för närvarande öka med ungefär en procent per månad, och det säger sig självt att en sådan utveckling på ett vitalt skall behöva-« klara: föreningarnas, 2 änhet häcken så full med inves- | - . eningarna' "måste "vara att ihögre |: fullt” som” ”fimes” vill” ”antyda.' USA” ger vidare bort många saker "synnerhet livsmedel och krigsmate- rel. Målet för den amerikanska re- geringen': . att debet och kredit skall gå ihop; Tyvärr är detta inte fallet. i Från ' 1947," då "Marshallhjäl- |" pen inleddes och till:1957,' då Nato -funnits -till:;i åtta, år: var: under- skottet "1: betalningsbalansen ca 1 miljard: dollar: (5 miljarder kr) per år: Från >1958 har det varit över 3 miljarder, :1960 "slog .man : rekord | med 3.9 miljarder och i år beräk- näs det till 3.2 miljarder: H . Underskottet. ' "innebär. att ' det utanför USA:s landamären finns en ansenlig ängd : dollar ” som inte Desså” medel ägs.:an- rivatpersoner elle; andra länder och då s ästeuropa; Japan och Kal nhäda. H i, ligger inget som!skulle ge "anledning . till oro. om. det: inte var för det förhållandet. att sagda rr b; v 3 | "vängningar: på. grund anker har rätt: att återkräva (175 kr) per ounce (28 gräm), Det är en rättighet som tillförsäk- ras: dem ' i Hd (1933 Efter andr världskriget fanns le- jonparten av världens guld V'USA och behållningen var drygt 24 mil: jarder "Jollar. Sedan dess har emel- Jertid "guldet: sinat och i dag upp- går. dess 'värde till: "endast! 15.5 mil- jarder,: Härav stannar .12 miljar- der aut iskt" på förv: shyl: lörna” i Fort Knox eftersom ny- trycknij av" doll ålar. enligt gällande lag till 25 proc skall täc- kas av guldreserver. Återstår så- handa” bara 3.5. miljarder ' ”Jedigt 'guld”, När man dessutom betänker att övriga" länders dollartillgödoha- vanden belöper sig till 20 miljarder så skuile USA gå bankrutt om alla kreditorerna anmälde sig samtidigt = ett faktum, som d2 många do- medagsprofeterna med sina sorg- modiga miner” och rynkade pannor sällan låter bli att påpeka, : Så illa: behöver det dock knap- past gå. För det första är ganska otänkbart att alla fodringsägarna skulle göra sig hörda samtidigt. För det andra har, särskilt Västeuropa "visat USA stort ekonomiskt tillmö- tesgående och för det tredje är be- stämmelsen om den 25-procentiga guldtäckningen äv sådan art att an upphäva den genom : dekret. På. Mexikos svarta börs, 1:v s' fria marknad, kostar guldet 80—90 dollar per ounce. För det femte har USA sedan: 1945 skänkt hort 100-tals miljarder dol- lar utan att gå i konkurs och för det sjätte... här går ordet till The Reporter, en liten .opinionstidskrift,; vars mflytande är långt större. än. dess format och upplaga till synes kan antyda; ”USA producerar. varor och tjän- ster till ett' värde av omkring 600 miljarder dollar årligen. -USA har: en skuld till andra länder 'på litet : mindre än” 1/2 procent av 'denna summå. :(Kanske 'man ' här kan ha små anmärkningar på huvudräk- ningen. "Även om man utgår från att guldet täcker .15.5 miljarder av den 20 miljarder stora skulden sarnt LU -bationalbruttoprodukten är 600 Det talas om ”guläströmmen från . drar” " USA:s guldtillgångar sinar, USA en om inte miljarder så uppgår skulden till; ungefär 1/2—1 proc). på så sätt till den övriga världen med 50 cent av varje 100 hj isi och. så med, respekten för den : egnä - - Nu är väl inte problemet så ”gåt-” självaste New . York Amerikanerna säljer saker till utlandet och köper "saker i utlandev.:;"Saker” innefattar också aktier 'och"' obligationer, som bevis på lån och investeringar, "| högre varupriser, dollars värde: Inte desto mindre får vi veta att Iumpna 15 miljarder dollar betyder liv. eller död för landet, . När: guldfoten' upphävdes fortsatte: amerikanerna att använ- da dollar och penrningvärdet sjönk ingalunda till noll Varför inte? | Därför ett man trots allt hade för- troende för dollarn, Detta till trots insisterar vi nu på att gräva upp guldet: hå här och där och sedan, gräs va ner det i Fort Knox och om vi råkar förlora något till andra län-, der, upphävs det anskrin av: dö i mångt” och ' mycket blott en nål : ståndssymbol”. Sa . Stora guldfynd — - högre v varupriser Det kan ed , att:bestä len "| spiration "och - känsla : ituationen r så kris «tisk att Onkel Sam måste gå tillbaka till bildens gamla metoder, ' skulle välja dollar, ' så stannar han för guldet. Detta innebär i sin tur att. guldreservens existens och re= geln om gulddollar .— konverti=!:; biliteten sporrar den amerikanska regeringen: till att hålla dollarn så . stabil som möjligt. Guldet får mås: hända sålunda en moralisk betydel« a se.' Men hestämmelser kan upphä= vas och dollarns stabilitet" är, när « allt kommer omkring inte avhängig” av 'guldets: förekomst och kvanti= " tet utan sådana faktorer som pro>. duktion, . varukvalitet; - konkurreris= kraft och den. ekonomiska poli itiken, , [ Amerikabrev: > Med petsönlsgt | engålgemang, "in i; har . Ennst sen om. en "viss: guldfäckning: av. [sedelutgivningen 4 sätter en "dutoma-” tisk, gräns för- mängden nytryckta, sedlar' och en. aittomatisk gräns är . som regel, bättre” än. en . politisk, -réende. sv Vuläreoskveg: om "denna 43 tillväxer; i takt med” Produktionen Ä av varor och tjänst i verklig ; a pris-! "knapphet 7: 5 | eller: överflöd :på: 'guld.'. guldfynden i Ealifornie «Om. vuldreserverna "Skålle" a ka. nnder de; föreskrivna 12 miljar- : derna; hetyder det," inte, att. USA. går bankrutt och: :att. dollarn blir värdelös - utan helt: enkelt att den - federala "bankkonmissionen sänker täckningsprocenten” eller. ”möjligen” belt upphäver: bes nimelsen i frå- : åtgärder ' har - sdlagi : tidigare, År: ;1920' var: procentsatsen 40 "och. alla > hävdade: att världen skulle gå under om den ytterligare reducerades. Den fastställdes till 25 och världen, gick trots: Nt inte un-" der. > st Mt I ett avseende spelar: ännu” de . amerikanska, guldreserverna en viss roll. Så länge: 'dollartillgodohavan- den san utkrävas antingen i dollar ” eller. gu'd ställs, varje: ford; ä : jalulfogare rd åt vilket I h Mankt berättat ; om. satmer” och ; | bohuslänningar i ina böcker om Låppmarken,- och Göta älvdal, Man wvålt gärna tillägga) att han avelöjar; . ätt han är. en god bestyrkes' detta ytterligare." ' " Det" "överväldigande Stol,” : förstår han väl att bands SN Hans beundran” gäller "ofta "ting, "fjärran" från - sådant. som uttrycket ”biggest 'in the is takttagelae ' Faler 2 bär Pode monumentala Grand ; Cenyon; : Capitolium - och |Presi iden: Meznionials,' nen "de en- tuslastiskna gälla” I någat "komnnentarenna, ” kan annat, 2 som” binder På sin färd” norr- och västerut möter han, imponerande” matursce- nerlier srån Kanadas Klippiga berg re inför, detta problera, Om dollarn förlorar alltför! mycket 1 köpkraft i jämförelse med guldet; väljer han ' den ädla metallen; Eller för att sä- ga det på annat sätt: om han genom att ta ut sin fordran i guld kan få ' fler varor och' tjänster: än om han ' + visi onens -och: radions nya ”klago- = gratransvarig Rydbeck eller Baeh- rendtz i stället för -en veckopres- ; Sens Peterson som kömmenteran- : "Jag förstår. uppriktigt sagt i inte i nyttan av. eller. Mnsända, lt”: som ö på + onsdagen. : Eller rättare sagt: jag vill ogärna ' förstå :bprogrammeét så dd. och centralt område i planeringen kräver: motåtgärder från stätsmakternas sida. Den: självklarhet, : med vilken terar utvecklingen är kanske mest fomirkningsvär? ch landet kor. "de "egentligen ha” haft "nog av | även av sådana, byggskandaler "uttalad folkrörelseanknytnnig va- - rit inblandade. N = : att TV nu nonchalerar den mängd lyssnarpost "med kritiska syn- punkter ' på verksamheten som strömmar in — genom att be- ; kvämt kanalisera den, leda dén ut "väl ungefär så man I tänkt sig tele] öjet med den | och nakionalparker till Mi vilda västernpränier och: "inidianre- semvat. Ean" möter. sven: ättlingar, släkt och . garla' wänner: efter femtiotvå år blir återseendet wve- ligt rensas upp av en därtill I 1ojd Person, utan något som helt an- sker inom 'me= Men visst' vore detta ett: enkelt sätt. (så som det prövades på ons- "dagen). att: göra sig -kvitt alla o- - behagliga: röster och slå dövörat .till för alla eventuellt vettiga för- slag från allmänheten: . att först låta Lars 'Ekbong parodiera insän- "|: darambitionen ' och. sedan plocka ; upp: herrar: Ake Falck och Henry . på frågor. så att det ändå verkar : som om företaget var seriöst me- : hat, Skriv i fortsättningen till far- bror P. G., skriv till TV:s populä- "ra, . månatliga snackbar (obs! . adresera inga brev till någon pro- ”gramansvar:g personligen) . kanske ' har 'ni turen 'att just få "just ert brev uppläst eller t. o. m. » uppvisat i rutan! '- ; Med detta inget ont sagt om P. "I betecknats som ytterst små el- ? |ekulle 'segra. Resultatet blev en Ybröuméf > fön de" klonsenvativa. : |något'. av ett minakel :om de Ö | några .|på målsättningen vält man på | Aktuell: Även i sin' egenskap av na- turvetenskapsman "förtjänar Li. nus Pauling ett särskilt beak- tas bland fredspristagarna, Vi önskar inte att vet än- nen skall skrämmas bort från att söka sanningen om materi- en även om wvägen kan synas leda till helvetet. Vår kultur är en gång för alla försvuren till den . förutsältningslösa — forsk- ningen. Men 'det är nalburligt att vi, då vi med skräck och be- undran ser vilka fantastiska re- sultat den moderna vetenska- pen når, ställar ökade krav på mnaturveltenskapsmännenk . '.en- svarskäntla, Ett sådant krav sy- nes Linus Pauling ha ställt på sig själv, och vi är honom ttack- samma därför. ea Dagens Nyheter. M Det har hänt tidigare att det: konservativa partiet befunnit sig i en, djup vågdal och att dess chanser att vinna ett val ler obefintliga. "Till och med i kampanjen sthutskede' 1959 var det ' många . bedömare ' som på fullt allvar. trodde "elit Labour Denna" gång är emellertid tiden så- kort för: den nye ledaren, vem det nu blir, allt söka bringa "ordning i leden och att få upp Tpawtiet ur det stämningsmässiga undexiäget . allt det skulle vara | konservativa även vid nästa val ginge segrande ur striden, ". . « Svenska. Dagbladet. ” Fartyg kon” -man; skjuta Å sank, flygplan kan man skjuta ned, . landstigninigsstyrkor - kan man” förinta med 'spärreld av automallvapen. - Men +: stormen = | Filora struntar fullkomligt i den modema vapenteknikens älla fi nesser:. Den har inte ens hög-1” aktning för herr Fidel, Castro. Skall Kennedy kunna utnytt- ja denna" situation? . Eller skall han i måsta "ronden. räcka "Fidel "Kommientar. Castito en hjälpande hand i den | s troligen också nyckeln till hans psykologiska gåta, så Gebe i Växjöbladet, : Ulla Lindström skvev härom dagen att ”det är så många som 'kravlar: och ävlas” i da- gens samhälle... Då är det malt! Påliggande att se Hill att ingen kravlar sig upp til en post, vas krav väseniligen övenskri- der vederbörandes förmåga. Särskilt besvärligt är detta när ett stont panti suttit så länge vid makten att ddt kommit att kli "eg slags försörjningsinrätt- kan det vara lätt gjomt för ett statsråd att påvakes av alla Partivänner - [som lovondar / en kandidats kapacitet, fastän de egentligen mest tänker på wår -|derbörandes nit och | långa frog-' na” Wjänst inom Partiet. . Fålu- Kuriron.. : Må vi wots allt önska de sju bullerherrannia | all lycka under uttjedningen! En kommande ge- neration torde ta emot den med ÖN handlingarna, Pål i Västerbottens-Kuriven.. LEKNET "Idrotten är tvivelsutan en bra sak. Men bara för dem" som" idrottar, Motion. ger konditi , god hälsa - och . galt ;hurkör, Egentligen skulle dock idrottsliga uppgörelser ske utan publik, - åtminstone - landskams= perna, . Med 52.000 uppeggade människlör på. Jäktana Com" I [Köpenhamn blommar, chamvinis= " Imen, väcks de råa instinkternw ' och återförs tanker; kring tiden , för Stockholms' blodbad. En så- dan 'fölkförbrödringsfest till och vi blir tvungna avt kväsa dan= | skarna” mjéd:. vapenmalkt. I H: et i Svenska Landebygden., ETT ORD: PÅ, Vå (CEN på Jesus Kristus. : : heliga demokratin ' namn, : ifall hufbvi bnsartillerister 2 Havanna" kommer | på den iden; alt ett. gäng. ertileriofficerare vid makter, dock vore bättre. än om Ieilt kommunistiskt "mördarband. Nordvästra Skånes Tidningar, "Hr. "Olof Palme har. målmed- vetet ikibtat met samhällets tin- nar ' och | som statsministerns sekreterare han han haft en fin posötion för sin karriärlystnad. Många socialdemjokreller. t. 10. m, i framskjuten ställning skakar förmlbdligen. betänksamib på hu- vudet söver . nytillskotet i rege- ringen. Frågan är om hr Palme även skall överta af Geijerstams uppgifter som "kyrkominiister. I så fall förefaller i varje fall denna utnämning inte ta sikte var plats; Ales Hallands Nyheter. ”Affårema” "Wennerström och Nilb belyser var på sött sätt ar- betsförhållandena i ministären Erflander. - Nog finns det' stoff för höshriksdagena debatter. Som dellta stoff är beskaffat blir statsministern: é hög grad sva- rande, ” | Handelstidningen. : Wennerström hade fullmakt atjp kvivtera wti hur stora dusö- rer som helst från ryska sta- "ten. Antagligen" var han inte blygare än allt han- något fötet utnyttjade denna favör. Han gjorde itäta resor till wtlandet, bl. a. till Schweiz, De schwei- ziska bankerna har, betecknats som världens största gö för syndapentgar. Själv kommer Men det är ju tänkbart att någon som- står honom nära kan få nyckeln till hans schwei- ziska bankfack, Och därmed modigt kärt med ”kaptens poj- kar”, (de. gamla lekkamraterna från Göta älvdal, och av 'sin — [framgångsrike fkusin John i Ka- nada tas han med på vidsträckta utflykter. : Man känner sig som en av säll- > |Skomet, när man i denna trevliga liga bok får följa Ernst "G. Petersons insats i progr han skötte'sin syssla väl. Men vad har TV-ledningen lurat honom ” till? Borde han inte ta sin nyan- ställning under omprövning? + > på en Programstack som månat= . Gunnar Falk 1-Sv. D).. lntanker på hans 'upplevelserika resa. Och attt han som vanligt va- rit flitig och kunnig vid kameran, | teckna: Kristus.. Han. är; Ordet i; 3 Ordet.' Från ' denna: underbara bokgz' blad eger därför Frälsar | iman dine och förklarad av. den hel itge : Amile, ' Apostelns förmaning här är' därför i enlighet” med hela ” Blloelng- uppgift, Det. .är som "om den gamle Paulus pe- kar på- Kilbtus och säger: Se på honbm — I mån tänka på hohom! s” Denn: uppmaning har två sir dor, ANI komma ” håg Kristus är att tänka" på honom och ber grwnda hans ord. Hur stört är inte dettal Mitt' i den bråda jäktet eller enbam "+ den stilla morgonsturi- den kan' Kristus "bli :levande- gjord för: själen, Jag ser ho- nom" gom. människa, som Gud, som Frälkare, som banbrytare, som förlotsare, som domare och trösteme, « Del är hjärtats. heligaste stunder, då Jesus kommer nära. Men uppmaningen har dess- utom en annan sida. Att tänka på Kristus är mågot mycket prakiliskt, något com har att göra med vårt liv. Liksom Kris. tus öntkar få vana nära mig 4” ankar och sinne, will han ock så vara hos mig 7 handlingens stund. Jag skall' tänka på Kris- tus, när jag umgås med män- niskorna, och försöka i milt liv likna honom, Jag skaft tänka på honom, när jag samtalar, när jeg köper ' och. säljer, när jag arbetar och vilar. Detta blin' inte . lagtträldom! utan kraft och frihet. De "män- niskor, som liknar mest Kris- tus är de lyckligaste. Ty. kris- tenlivet är det naturliga livet. Även här måste vi bedja om förlåtelse. Vi glömmer honom : så ofta Men i sin stora nåd glömmer han oss aldrig. Vi är Vi är alltid i hans hjärta. Uti ansad park: Ensam är stark man säger. - Det är att.i ett vara "lejon, råtta och räv, ;ibland' elefant ” KO ja, även örn och sparv CA ibland en :stork, 7. . Sa ännu oftare en höger. "Även mycket tålig man som "räknar trötta löv visar de 81 fotografier, med vilka han illustrerat sin bol, , : om hösten uti ansad park. STEN ENGSTRÖM... ning för; ;. många människott Då ' intresse 'och sedan lägga: den | alla - Största uppgift | är att . i per Kd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.