ee upplevelser, >. — EKHOLNS TIDNIKG > MANFRED AN. Solen går upp kl. 6.44 och-ned as ; | färligt gärna vilja bli utbildad i; kvist med. Men ack, inte får ni det TSSST. mn : in) " I morgon: ' till sjöman. : genom att jaga, Föremålet.; Det är E ere NI : KRONOR RETA JA; TJUGO I et HEDVIG, Co det dummaste ni kan göra — och N FYND? : odd FELSTI oa VÅNING: - Ae - Solen gå > kil. 6.47 och ned ni ska inte inbilla er att han inte - ICKAD I- son : Solen gån upp kl, 921,00 KE " > £s | märker hur ivrig ni är. Och ge-. : kl. 17.08. - I staden .Yola ställde en vän en" nom att ringa till skolor ete gör ni SER UT BOM NY: I , so os av sina infödda kontorister till er bara löjlig, lilla barn; Dessutom' KÄNNSERE ör "FEMÅRING HITTEGODS. förfi ägvi ä - har ju pojken ett så pass vanligt SOM: fas förfogande som vägvisare när eng. namn alt det teras PÅ västen . . CASHMERE .. » När. hr. och fru Charles, Logan från Texas 'skulle bila hem här- .omdagen "upptäckte de' plötsligt att något; fattades i balksät femåriga dottern Catl borta, Samtidigt, upptäckte en arbetare på en ben- |födde, ..Det finns inga tjuvar i kan jäfa honom snart igen? Tänk RN - inmack en -liten dli A I Här ä 4 sei- | också efter : var ni;träffades, om ::' an s alls bord en a du OGEN boten är folk fortfarande. oci han har: några speciella intressen JAG KAN INTE: RENSA SKORSTENEN > + RYCK BARA TILL, NÅLLE = JAG FROSSA alls borde vara där ensam, Det var | v-liserade, na eller kan -tänkas känna någen .av GRENEN HAR FASTNAT "DÄR NERE ... KOM FI ST i H KRT ASEA Ol HAN GLED IFRÅN a , ag se NHÄLLER FAS LIST ELEAN MEJ » MEN SOM TUR Få Jilla .! Cathy. Med polsens hjälp hittade Cathy. till sina' föräldrar, |” som hade glömt. henne kvar. på It när de tanl + + M ve et vat nr DH £ LYCKLIGT OCIVILISERADE. En 'engelsman som varit på af | färsre!a i det nordl'ga Nigeria be- rättar: efter hemkomsten om sina Måndagen den 14 oktober 1963 se SS - AR 0 SSR = -Förtroliga stunder ; = Här kan ni'bli sysselsatt efter . önskan . och anlag ...är . det någor särskilt ni har lust med? - Ja tack. lag skulle så för- .elsmannren i ein bil skulle bege sig till en firma. När de kom fram, sa .engalsmannen: . Dok — Val. n. inte vera vänlig och stanna i bilen för att passa på mi- .| na saker medan jag, är borta? — Det behövs inte, sade den in- > BÖTER FÖR SVORDOM ' Den som svär i samhället Tet- bury i Gloucestershire måste böta fem shilling på fläcken, enligt. en åldrig lag 'som "nyligen upptäckts av pastor Michael Sherwood. a Ef- tersom bylagen' aldrig upphävts borde ' den : gälla fortfarande.” Un- dantag finns — personer som har Vilda västern i Berlin > 'V.. :| mor och fåglar. Ja, ni vill så gärna | mest romantiska åldern, då man '.j.eller er. genant känsla av att.man ra: alldeles gratis. si bury behöver , inté vara” oroliga. "Pastorn säger att han inte ämnar |; .| gräva upp lagen, -- - i "I stackars barn, tänk på hans stac- kars fru, hans stackars enda fru; -|- ” Irestäl'n'ng på Nya Teatern i Öre "Jbro pöskgt uppenbarade "Hg på scenen, '" Det : spelades barntzater.' -| med--pjäsen ”Anna-Clara' och -hen-? ” "Sökande”. - Det” är något” lika: barnsligt rörande över ert brev'som 5ver ert söta brevpapper med blom- själv ha någon att sitta på samma omöjligt att få tag i honom, och kanske till på köpet är inneboende > någonstans, . ästa eg Var nu litet mer romantisk istäl- -' let! Hoppas på Ödet.och låt Fru . Fortuna "sköta saken. Ni har ju Aräffat pojken eftersom ni vet vad han heter. Vem säger att ni inte era bekanta. Kommer ni på någon uppslagsända på det sättet kan ni ' kanske. få- kontakt med honom — och på ett. mera. osökt sätt. Och kära barn — har det inte slagit er, att om han”vore lika intresserad som ni skulle han för länge sedan .'".. ha fått tag i er! Och det erida riktiga, i "Men eftersom de flesta grabb; i den åldern är mindre intresserade: av flickor än vad flickorna är av: dem, är han helt enkelt för ung för!” romantik. Ni däremot är mitt i den' det är också ibland finner 'sig i sjunde himlen, ibland i avgrundens djup. Men en ålder, då känslorna lyckligtvis skif- tar som krusningar' på er vatten- yta, och Den Ende rätte från idag » förvandlas till ”jaså, han” om några månader. Tee 2 TE Till sist må ni tycka att jag är hur gammalmodig som helst... Men nöjet att ha ”fångat” en pojke ge- nom direkt jakt (om det nu lyckas) blir minimalt i längden,: Ett ögon- blicks t€ilif — och sedan' bakslag burit sig okvinnligt åt. Skriv ' gär- na igen och hjärtljj SÄ hårt arbete behöver bara böta? en |: shill'ng. De:kategor'er som sålun- | da anses behöva svära någon gång emellanåt är lantbrukare,: so'dater er. får svär och jömän, Aristckrat Men "de 1,593 : HUMAN Försvarsadvokaten: — Visst är vi : medvetna om'ått den åtalade har felat, men m'na herrar, låt oss va- |. | ra humana — tänk på han: enda . HÖRDE INTE TILL, (i TU. pjäsen hörde absolut /' den man som 'und:r pågående för" 4 nes bröder” när huvudrollsinneha- : varen, skådespelaren Gustav af Or- näs, till sin oförställda häpnad f ek; ce en vilt främmande karl komma in på scenen. .. > oo. ungdomliga publiken lär inget ha ZNHUPER TnROR NA SÉT KÄNN! ÄKTA > UP ODZ-v srravdrr>2 FR BEKRR P OCH HJÄLP MEJ, T I DINA BEN Ia Q& Buir's' Cå vZRZuUREAA CONSULTATION med att "vilja ha reda på var fas tighetsarbetarnas ” kontor - egentli- gen fanns.” Läs på skyltarna, 'upp- manhades ” han i'av ,skådespelaren, | in” och, då äntligen gav han sig i väg. "' Flickebarnet som; spelade Anna- Claras. roll såg en aning konfun- derad: ut över. den; så helt: plöts- ligt: utökade-- ensemblen: Men den märkt '— den trodde tydligen att mannen med paketet hörde tll pjä- —. Ja, fast bara ansikt svaret, . . = / - gar. genast :sin: mak: —- Amalia; vad bi stor :blomsterkvast ..och han rå- etyder alla des- - du råd till det.” : fundera; . OM" KYSSAS. i mej, sa han, E er vilja > = — Jag skulle. bli 4 NÄR? > MN | Hém "ser han på sitt skrivbord en — Skulle "ni, bli mycket ond på om jag kysste er mot' et kostar väl ingönting "att mycket ondare, > o)sa hon, om. ni inte kysste mej om öl- | jag ville att ni: X skulle, göra det. SS Efter 641 försställningar schhager-hi fair lady” lämnat ”Theater desjhar lyckets med att med hjälp av Westens” och en ny succé-musi- sn iteatenlslang och sina röstre- cal har gjort sitt intåg på samma |surser bli en musical-star, Både Berlin-scen, ”Annie get your gun” |Heidi Bröhl som Annie och hen- "som nu är i färd med att erövra |nes partner Robert 'Trehy som sin publik, Aa Frank Buttler är myycket trevliga Heidi Brähl som hittills | att se på. . LR varit bara en liten stjärna på den sen... or — Skäms du inte att börja ljuga” ' redan vid din ålder, pojke! ; > —- När” får jag börja då? . :; SKILSMÄSSOORSAK, : ',.. > —' Är det fråga om. gryrohet el-' ler varför vill ni. skiljas frågade skilsmässodomaren i "plats ä Connecticut,» =." i : il Med en mun svarade :han och hon att så ingalunda var fallet... : . — Saken är den, sa:de, att vi ny bil... Mannen bar ett paket under ar- Ek KA So Na men och frågade efter fastighets-] - ss FULL: 03 0 arbetarnas expedition. Den garvade |, — En herre blev. full vid festen teatermannen ' tappade emellertid igår och friade till mej och jag är inte — fattningen, utan upplyste! så arg, att jag knappast tål mej kvickt figuren med paketet om att själv. Miaa ta han kommit fel. Men denne vie] '— Varför är du så arg för det? inte gå i alla fall, utan envisades '— Jag är redan gift med honom. ;ka, men" säg till' mig när 'du har din bröllopsdag, så att jag också kan glädja digt ++. cv ; . LC JUST DET. ' - . Det . påstås. att TV-kritiker är folk som. rapporterar olyckshändel- : ser till övonvittnen.' : KOSTAR VÄL! INGENTING, ' i — Jag fönderar på att köpa en i > (1) a . . '.Jag önskade att John skulle kom- | Så blan ' henne igen, Vi stod båda och stir- " med: både garn och båt själv. Fast . mer än han gjorde och så förlo- ket på det sättek, Och när det var | ma'm tll, Anna, innan mor mås- 4e . fara tillbaka, men det gjorde han mte. Anna och jag följde hen- ne till båten Det var så under- ligt, ' när den la ut och mor stod på akterdäck och vinkade, Jag und- rade om iag någonsin skulle få se rade :efter båten till den bara var en "ten. vit" prick under ett stort rökmoln. . Nog trodde jag att jag var att arbeta från barndomen, som John och jag slet det året hade jag inte arbetm förut, Det värsta var att jag inte kunde hjäl- :'pa John på sjön så mycket. Han kunde inte ge sig ut annat än när det var sånt väder att han rådde 4 van men han trodde ofta att han orkade rade han två not. Det tog tid att knyta nya och dyrt blev det, Det blev dåligt med förtjänsten på fis- kt havet Av Kerstin Göransson-Ljunginan CT vackert väder och mycket ström- ming var det likadant för alla de andra fiskarna och de kom in till stan med båtarna staplade med strömmingsiådor. Då blev priserna därefter. Ingen ville. betala något, ibland kom John till och med till- baka med strömmingen och vi sal- tade ner den: till: vintern. Det var ju ingen prima strömming då, det hade ju tagit sin tid innan John gett upp” hoppet att sälja den och "i seglat sem med den, Så den salt- strömmingen tordes vi inte sälja. Men vi fick ju tänka på att vi skulle ha mat vi med och inte kunde vi räkna med att köpa 'så mycket, Pengar var det ju ont om. Bara saltet gick till inte så litet. All potatisen tog jag upp. Det värkte + ryggen av det ovana ar- betet och jag kände mig konstig av att gå framåtlutad. Alt potatis, det låter kanske lite skrytsamt. för det var inte så mycket. Det var myc- ket att ta opp men när jag tänkte på den tånga vintern tyckte jag att le det väcka? Det gick inte heller att tänka att man” fick väl skaffa lite mer på vårkanten, för då hade vi kanske pvengar att köpa för. Det kunde ju hända att isen blev lig- gande länge och då skulle vi vara alldeles avstängda från andra män- niskor. Hade vi inte potatis skulle vi - kanske svälta ihjäl, innan vi kunde ta oss till stan Mjö!' måste vi köpa kontant på hösten, så det blev kanske inte så mycket det heller. Äggen, som hönsen skulle lägga, var ju ett bra tillskott, men det var bättre att sälja ägg och få pengar för dem. Fast några skulle vi väl alltid behålla, När jag såg. fram mot vintern, tänkte jag ofta. på mjölken. Så un- derligt det skulle bli att inte få någon mjölk. Innan isen kom kun- de John alltid hämta en flaska, när han var i stan, Men pengar kos- tade det minsann. Jag började vän- ja mig vid långmjölken, men nog var jag glad åt att det inte längre var så varmt utan mjölken kunde Bålla sig söt några dagar Tänk, om Jag inte skulle ha nog mat åt mitt barn och inte kunde få mjölk. Jag gick där 'och oroade imig för mångt och mycket. Ingen hade jag, som jag kunde tala med om sånt, Mor Hanna förstod inte vad jag menade. Hon hade haf! mat åt sina kuls I barp” till "de var årskamla, Ibland + -| fick svindel och blev rädd att jag hade Jet ena kaappast slutat dia när det andra kom, Och sen hade de tått kornkaffe — utar.. grädde eller mjölk förstås Det. var det väl inte så mycket mat i. Men de hade ju blivit friska och starka, så jag gick kanske och var ängslig i onödan. 7 or Allt eftersom hösten gick började jag få svårare att röra mig Bena svullnade också och jag var myc- ket trött. Det besvärligaste var spi- sen. Den stora iärnhallen satt så lågt över golvet att jag måste böja mig viktigt, djupt! när jag lagade mat. Då kunde det hända att jag skulle falla framstupa :in ' "elden. Många gånger låg jag på knä fram- för spisen, när jag rörde i gröt- grytan, Vad jag längtade efter en riktig spis! Jag" talade med: John om det. .Men han förstod inte att det skulle vara så mycket lättare med en riktig järnspis, hans mor hade ju aldrig haft annät än den öppna spisen och den stora bakug- nen. ' Vero mon kh ' Det vär ett annat fe) med hällen också: Det var bara varmt precis så änge som elden brann där. Det tänkte iag inte. på förrän det bör- jade bli riktigt kallt På kvällen stängde. vi ju spjället, men det kunde ända på morron när jag på vatten, rasade ner och. snöblan- dad, aska 'och sot yrde ut.över kör ket. Ofta ann vattnet ner efter muren och hällen blev wåt och det var svårt att tända. När det var storm slog röken tillbaka: ner i;kö- ket och vi 'satt där frusna” med rinnande ögon. Jag började så smått avsky' den där öppna spisen: Många gånger gick jag och tog.fram min bankbok och räknade och "undrade Jo, det skulle nog - räcka till en järnspis, men det skulle knappast bli något över. Inte:tordes jag väl ta det allra sista. Man kunde ald- rig' veta vad som hände, Kanske skulle det gälla livet att det fanns något att ta av på min. bok; Hur skulle iag inte känna det då, om jag gett ut mina pengar,. på en sak, som ändå var onödig... Å - En stormdag i november förkla- rade mor Hanna att nu tänkte hon inte gå upp vidare, Ingen :'nytta gjorde hon ändå och värken: var liksom lUte' bättre, när hon-höll sig i den varma sängen. Inte hade hon gjort så mycket nytta det var ju sant förstås, men -det var ändå en hjälp. Hon kunde passa en" gryta, när jag gick efter vatten eller ved. Hon kunde koka kaffe till vi kom hem från sjön, de gånger:jag var med. John.. Hon kunde åtminstone -Jså' han kunde få ut: båten, Det = | Det var julinköpen han ' fått göra, att tala med varandra, vi arbetade var och en med sitt. Det kändes ensamt, Men nät vintern 'kom på allvar och. John inte fiskade annat än för husbehov. blev det många stunder :tillsammans i. köket, John lagade sina :skötar, band not, skar nya .flöten och gjorde sänken. Det var mycket sånt ' arbete, som jag inte vetat av' förut. . Hela köket fylldes av den där'fisklukten, som pinade mig så; Men det betydde inte så mycket, när John var där också: (Te : Redan före jul kom John hem från stan och berättade att det var sista gången han faril in för vin- terri. ' Han hade haft det svårt "att kålla: uppe !en ränna 1 isen från bryggan och ut till öppet vatten, hade blivit svårare för var gång. Men nu hade isen lagt sig vid stan' också. . Hamnen var stängd för sjöfart. John hade inte kommit in utarr -varit. tvungen. att-.ro .neråt varvet, där vattnet var lite strömt intill "Xlipporna. och där var det ännu S5ppet” Det. hade inte varit lätt :för honom att få upp ström- mingslådorna och forsla. dem "in till stan. Mjöl 'och ärter. håde han med sig därifrån och en'bit fläsk, risgryn, russin,. kaffe och socker. han försiktigt ett grenljus till hel- undan ett annat paket. Av den sista mjölktåren vi skulle få på länge, drack vi sparsamt och an« daktsfullt. Jag hoppades att mjöl= ken skulle hålla sig så länge att vi kunde ha den i julbaket, Till den första vintern på Sälbådan' är det knappast någon dag jag kan skilja från den andra. De förlorar sig i ett jämnt grått töcken. Några dagar var väl lite mörkare 'och andra ljusare, men ingen minns jag särskilt väl. Nätterna kommer jag bättre ihåg. Varma sköna nätter, Kalla ensamma nätter, när John att ens 'märka John. Jag minns gjorde upp planer för framtiden, andra närmare, es Sista hälften av mars började : varit lång och hård, men med s0= : len och ljuset skulle väl ändå vå= ren komma till slut. i ' sve öppnade det, alt snön, som fallit N 7 et reda sig själv, . I . Joha och jag hade knappast.tid N msdan des vär tl I ett paket bard julgröten kunde den inte stå sig. ' : ' När jag nu tänker:' tillbaka på -. när jag vilade ut i Johns armar. - var' på sjön. Lugna tysta nätter, . när jag bara sov, alltför uttröttad ' också vakna nätter, då vi låg och : det var såna stunder vi kom var= . ” det bli vår i luften. Vintern hade :. "gen och jag såg att han smusslade' . ; ( por 2 fel
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.