Rd — KAROrMS mma — Tisdagen den 15 oktober 1065” —— = LT 'Tisdagen den 15. oktober 1963 LT: = Den tilltagande bröttsligheten Tidningårna översvämmas med uppgifter om våld, mord, dråp, misshandel; våldtäkt, stölder av olika "slag, tillgrepp 'av motorfor- don och andra förseelser mot gällande lag och förordiåing. Mad har: nog den uppfattningen act antalet: brott är i stark 'ökning, Detta får man bekräftat wid stu- dium av de uppgifter som läm- nats-av Statistiska” Meddelanden röranide brott som kommit till polisens kännedom under andra kvartalet! 1963. ne Låt oss studera dessa uppgit- ter, det är en mycket intressant men föga: "uppbygglig läsning. Brott - som::. . kommit "till polisens kännedom. utgjorde för. andra kvartalet: "1963 icke mindre än 82.828 ' fall, 'för samma; kvantal 1962 77.488 fall En ökning med icke mindre. än 5.340 fall; Om man sedan studerar några enstaka ibrottsgrupper finner man ökningar &/ de allra flesta fall Vi håller oss hela tiden till and- ra kvantalet 1963 och -1962,' Då skall wi finna att antalet till "grepp av bil utgjorde 1963 5.885, 1962. 5.301 en ökning med 11 pro- cent, antalet rån. utgjorde. 1963 143, 1962 120 en ökning med 19,1 It. Ånitalet våldtäkter ut gjorde 1963: 120: och för 1962 87 en ökning med icke” mindne än "37,9: :procent "Vad det gäller gro: va "stöldeg- sutgjorde'-dessa : för 1963 18.177, och för 1962 "17.414 en ökning” av 44 procent, och vad: gäller inbrottsstölder utgjor- de dessa 1963 17.332 och för 1962 15.598 en ökning med icke mind- re än 11 procent. Än en gång - vill. vi påminna om att siffrorna gäller: andra kvartalen 1963 och 19625: 7 : Som : en : mycket intressant upplysning " kan ' omnämnas 'avt förmbränningen - ökade! under " andra "kvartalet 1963 med icke mindre än 122,4 procent, omräk- "nat i siffror” .för 1963. 109 och för; 1962 49, Ökningen samman- hänger” "givetvis med spritstrej- ken.V ' De här omnämnda siffroma må vara nog. De' talar” sitt tydliga . mer ' ätt fortsätta skriver / bjuda ” ligheter” 1: rimligt. urval och över DET PRAKTISKT MÖJLIGA . Även med" reservation för att prognös det klart, att avtappningen ” "från byn och den öppna bygden: kol mannen; : Om man. samtidigt är tämli- gen ense om att den överfyllda 5 : storstaden med sin hets, sin slum och sina' socialproblem. — myct ket annat att förtiga -—" inte; är särskilt mycket att:stå efter .så har man ju. anledning ”att” Efter- lysa något det praktiskt” möjli=]- gas alternativ, Sådana finns na=| turligtvis också inom” vårt rikt] fasetterade samhälle och som of-' . ta har påpekats borde den väl- ordnade tätorten ha möjligheter |. att uppfånga en del, kanske rent av en betydande del av ' folk- strömmen mot de stora koncen- trationernä. Förutsättningen är alltså att den är eller kan 'gö- ras: vänlig, attraktiv, kapabel att :människor förvärvsmöj- huvud livsbetingelser som pas- sar. dagens folk. . . Inte minst det ' ”provinsmedve- tande”. .som alltjämt finns ' hos många "av oss borde ges en yt- terliga e chans, anser Köpman- DEN KROPPSLIGA MOGNA- DEN . kommer. mycket tidigare - nu än för bara några decennier sedan, det är konstaterat. Men det själsliga. gör det inte, snarare . tvärtom, dét är det som skapar en del. av dagens tonårsproblem, skriver Maud Adlercreutz i Af- tonbladet: : : Våra barn växer upp så skyd- dade och omhändertagna att de . inte är beredda att ta samhälle- ligt ansvar förrän de lämnat ton- åren, Dessutom kräver vår tid fler skolår. och yrkesutbildning. Sexuellt mogna ungdomar lever ett vuxet kärleksliv medan de ännu går i skolan.” Varje tonåring som förälskad och med ”fast sällskap” lever ett vuxet sexuelliv tar risken att förkorta sin barndom och gå mis- te om år som de behöver för sin utveckling. Är de själva med- vetna om detta? Statistiken säger att antalet ogifta mödrar mellan 15 och 19 år är relativt sett fyra gånger så stort nu som för. femtio år sedan. Men de ogifta är inte de endå tonårsmödrarna eftersom det fort- farande av många anses bäst om de kan legalisera sina barn ge- nom att gifta sig även om de in- te heller är mogna för ett äk- nskap. | "åldersgrupp som för när- varande är störst bland dem som gifter sig är den yngsta, den un- sällan slår helt Tätt står] språk 'att vi är inne i en tids- period av ,ökad brottslighet. Ingen" .-medborgare kan . tyvärr egendom som man Kar grätt art kräva 'av 'samhället.. Det finns därför . anledning att” nogsamt Regering. och 'ciksdag har på tog ställning den 29 möl än de sistone förstärkt kul ödet, I och med att samhället har överta- git allt fler uppgifter som tidigare varit mera "enskilda angelägenhe- ter, blir; samhället - förpliktat att följa mtvecklingen på k "område, mör - Många brott som är kb bevara. kulturarbet int "I gentemot! firiansiella intressen, ' ikod har skett på ett sådant sätt att man. icke lyckats få fast brotts- lingen. . -' Antalet : ouppklarade brott är i stadigt ökande, De som makten I har å "vårt samhälle mås- te sig en allvarlig funderare på hur man. skall kunna komma till rätta med-den ökade brotts- ligheten, medan tid är — innan vi risk adt "in i ett . Nu falttads i vånas ett beslut- om Tandets största kultur- att verka. hä de på arbetet att reger har gett den gamla — och där har regeringen wanit lyckosammare — har till statliga representanter i Skansen-styretsen utsetts homrättspnesideriten Sture Petrén, jämväl ordförande, och den frejdade runeexperten Sven B, F. [ Kulturhistorisk, Sa Nordenfalk IR Inde — har emellertid ”hittils- varande . ekonomidirektören = fått tillfälligt förordnande som Skan- sen-chef, trots att han till alla delar itsvarar -- im förskräckta beskrivning av en Skansen-chef' som skulle kunna degradera denna ärorika. inrätt- ning till ett tivoN. Att förordnan- inom idemina ' institution, Beslut om försämring mitt i en upprustnings- tid kan tolkag som oförmåga . hos de styrande : att > 'geromföra sitt program, men som kommer att framgå av det följande ligger ”ligistsamhälle”, Vi är på väg dit — om' wi inte i tid inser faran och wustar oss därför. Vi vill ab- solut . icke: ha ett: ”Gestaposam- bälle”, men vi vill ha ett sam- ” hälle där” . medborgarna "skall känna” åryggh "gäll liv och egen- dom. SMÅBRUKARE I KLÄMMA = Den ändrade” arbetskraftspoli- - tiken i skogarna; som innebär att domänverket och annat storskogs- , bruk alltmer går. in för att hel- ” årsanställa skogsarbetare: drab- 'bar mycket hårdhänt en mängd småbrukare, som klarat sig tack vare att de under ' några måna- der av året kunnat -köra i sko- - gen åt staten' eller bolagen, ' De m'ster nu denna inkomstkälla 'o. kommer då påpekar RLF-tid- ningen, i sen verkligt prekär situat'on:' NN M "För en person med skogsarbe- |! kulden. för det. inträffade varken hos regering: och wiksdag eller Jens hos” Stockholms stad. Felet är att Mi svenek kulturhistoria, . När staben sålunda låter sig fö- reträda av fivå så lärda, av alla akttade och för cegennyttigt” all- mänsinne kända män, så har sam- hället. därmed förstärkt sina möj- ligheter att garantera den utlova- de" framtiden: åt "Skansen som ett Nordiska . och Sk nved kultumhi kb. ansvar skött £. dh fedni Ho behärsk av ån finansfeodal kvarleva utan re- spelt" för, demokraltisk' ordning. - : Vad niksdagen beslutat, på basis av ett ilba genomtänlt "och é på- - aik framskapat avtal mellan Tege- mu fingen, Stockholms stad och .Nor- diska Museets nämnd, är att kly- va Nordiska. 'Musetet-. "Skansen i två friluftsmuseum. - Dels — och det Jansson. Hr Petréns intr för I det är dock otroligt, med - Skansen hä de j ef eckl inistern ju frågor är av att han är sty- har gett utfädtelser om att med-i Iseled i Få för | verka kill att Skansens vetenskap- liga integritet bevanas även under koaliticeven med Stockholms stad. "Om sedan ordföranden & Nordis- ka Museets nämnd mot all rimlig förmodar skulle "hysa något in- tresse för Skansens bästa, kunde han inte deklavera detta mer över- tygande än genom att avgå från sin post. :- Rognar Oldborg är återigen oroande och illavars- krossås det . enhetsverk som blivit Skansen-skapanen . Antur. Hazelius storhet: Skansen; somt. ett med den kulturhi tionen” samman det & ril Fi stiftelser, ., den ena "statlig . "och Al med | Shaslih i "stad r N som - -; huvudintressent. ” . Därmed Mekaniseringen av det ame- rikanska jordbruket har medi fört stora förändringar för far- narna. Större brukningsenheter och ökad specialisering har bli- vit nödvändiga. I denna artikel där. forskningsfyniden, åskådliggörs och forskaringenis frukter” tom blir, en turistattraktion. Det är just. genom denna - enhet” som Skansen blivit. den naturliga vall- fantsorten för all världens Jdruktur- te som huvud: lsättning: upp- "står förvi:so svårigheter om job- " bet. sinar "och 'han- måste , söka nytt arbete 'på annat' håll. Men «ännu 'mera "komplicerat : är' det för. den som "driver ett småbruk i sådana bygder, när kanske hal- va årsinkomsten på detta, plöts- ligt ”utebl'r; Hans' gård är sällan ett objekt som: köparna” står i kö efter, han kanske" helt. enkelt "inte kan bli av med .den, och han Kar hela sin :ekonomi : bunden vid' fastigheten "om. han är äga- re till «den. Han kan inte. längre klara sig -på sin 'lilla gård, och han: har mycket - Svårt .. satt” nå "gorlända” tasg ifrå tuation.” i 1 Man konstaterar Ness att' t' det är ett statligt verk, domänver- går i-spetsen för denna arbetskraftspolitik " med dess ar "konsekvenser: : Dessbättre åa: I statliga” verk för- sats" för att något . verkningar, påpe- ningen "och 5 erinrar mm "ett av: Jantbruksstyrel sen. . och ” arbetsmarknadsstyrel- sen - uppställt" åttäpunktsprogram "för underlättande av omflyttning av: arbetssökande med jordbruks- fastighet. Frågan är hur mycket detta på . papperet rätt: vackra : Program: kommer att. betyda - i praktiken, skriver. tidningen och kommenterar: : Vi' vill med skärpa” undérstry- ka att sarnhällets effekt va med- verkan här är absolut nödvändig. Det måste. ovillkorligen. krävas en sådan solidaritet gentemot i välståndssamhället mindre : lyck- ligt. lottade '” medmänniskor > att - dessa inte skall drabbas av oö- verstigliga svårigheter på grund av förhållanden som de inte på något sätt råder över. De har i decennier ' gjort. sin : värdefulla insats för ”storskogsbruket en del av året — och finner. plötsligt att grundvalen: för deras existens till stor -del ryckts updan eller hotas, att ryckas: undan. . Att det framförallt är ett 'statligt verk "som ' skapat: denna" för "dem :be- svärliga situation gör verkligen inte samhällets. ansvar mindre, - Den snabba mekaniseringen o. jord-- och skogsbrukets hastiga strukturomvandling är, s.naturli- 1 turhis toriska forskare och en förebild för all världens” Miuseer.. . När: museimännen dick höra” att en. "Omorganisation planerades, in- vände: de. att Skansen skilt från ka, Museet tiskeran satt, för- iora "kontakten ”med' de” ”wveten- skapligt” ärbietande krafter. som” en gång skapat 'dess egenart : "och ge- nom . sju '- decennier vidmalcthållit densamma. ok ” Som jen utomstående kar tolka de genom tidningsreferaten' till- gängliga. fakta 'i detta mål, har Stockholms stad visat 'en naturlig iver ”abt- få” uppgörelsen” till "Stånd, medan - re varit fö för + fackfollkets” synpunkter; även om "det: var ett misstag att" "ånte itiäige Nordiska "Museets ' sönd en "rationell sammansättning, denna” -nämmnid är den; ena 'muse- dmaninsirepresentanten "tillika Nor- diska Museets sbynesman, vilken visat - ett > för personalen > högst kännbart ”vankelmod som institu"> tionischef. Han har. iav Idagspres- sens. referat att döma låtit komma sig till last att avtalet undersknevs utan "allt 'Ze' berörda tjänstemännen fick tillfälle att anmäla "sina" syn- punkter på frågan," vilket är svårt att. fatta. annat än söm tejbt ' insti- tutionschefens" svek - mot 'persona- Jen: Ehuru själv. en ansedd kul- 5 kapsmänt”: har han gått så långt i undfallenhet mot den ' haridlingsknraftige men i sammanhanget illibterate och även på antar fält med översitteri, och 1 Je nämndendfö- randeny allt han accepterat dennes kandidat till posten scm chef för stiftelsen Skansen. Affären, bringar - i åtanke att kärnord av Karl Ragnar "Gierow: no så mycket som ett lass gödsel. - Motsättningarna mellan de två lägren: gäller £ n vem som skall bli -försté mian "på Skansen För allt rädda. Skansens framtid kräver fackfolket "en museiman, en kul- turhistoriker ' i ledningen; medan det för Stockholms stad och för dordförankden duger med mu- ga ti det dy Y ska ut- vecklingsskede vi nu upplever, framhåller RLF-tidningen till sist da får de emellertid svåra kon- , samhället på inga villkor, får nö- ja sig 'med att endast , - passivt åse. Meles . oa : ' Det är inte nog med att skolan förmedlar kunskaper. Ännu vik- tigare är dess uppgift att grund- lägga ett intresse och 'ett enga- och tillägger: För. många enskil=. seets ”ekoniomäidinektör. Dennes me- rviter för ämbetet är jämt så stora som: hans 'PR-talanger. ” Vad som hänt sedan miksdagen I sekvenser, vilka de ansvariga, il — sen "för, att . kunskapen ' måste ». ständigt förnyas." Utan den kan » det vidgade utrymmet för. sam" x hällskunskapen rent av få nega- tiva. konsekvenser, Vad som be- : traktas 'som ett axiom i dag är > hopplöst passerat i morgon. Den - som efter. 10—15: år försöker er- inra sig-vad han lärt i gymna- siet, när han skall bedöma en . samhällsfråga, har alla utsikter att'ta miste, Han befinner sig : för all del i gott sällskap, Poli- tikerna har ibland själva för "tvivlat svårt att frigöra sig från gårdagens doktriner. Men det be- -tor kanske främst på att de van- ” ligen nått en ålder då tiden flyk- gemang för samhällsproblemen. der 24 år, Det gäller även poj-]. : - Då följer” av, sig” själv förståel=. tar särskilt snabbt,” (Handje lstidningen) ' Den : kultur som inite' gitbar för- - svara sig mot busar är inte värd ar experten Merton Par. sons . vid . amerikanska jord- sruksdepartementet vad meka- riseringen betytt, : . Vu I ; Det är ingen överdrift. att kalla de förändringar zom har skett ini om det" amerikanska ' jordbruket under de senaste 25 åren för revo- lutionerande: Men var ligger bak- om dessa förändringar? Vad är det som: har. gjort dem möjliga och vilka krafter har drivit fram ut- vecklingen?, Svaret på frågorna är, kort: sammanfattat, teknikens land- vinningar tillämpade inom ett jord- bruk som arbetat under gynnsam+ ma ekonomiska betingelser, » + ' I : + Framstegen har' varit genomgri- pande. och" snabba "inom " praktiskt taget alla' områden, Mekaniseringen |] har. spelat. "en huvudroll i Utveckz lingen; i men" "därtill kommer att konstgödselmedlen har förbättrats, kreatursstammen . " förädlats med helt nya möjligheter tack väre den artificiella” inseminationen, ”utföd- ringen har bättre anpassats än nå- gonsin tidigare; nya sorter och va- rianter 'av- olika. kulturväxter har framställts. :. Vetenskapens” senaste rön har snabbt kommit jordbru- karna tillgodo, inte minst nya me- del för' bekämpning av ogräs, in- sekter och sjukdomar. 'Större are- aler,; har: kunnat: konstbevattnas eller effektivt" dräneras till lägre kostnad tack. vare moderna maski- ner och annan utrustning. . ue i "Mekaniseringen har :som . nämnt varit: sänskilt betydelsefull,” Sedan år 1940 har mask: nparken på ame- rikancka' farmer ökat med 250 proc, Ökningen har givetvis varit större för nyare .mäskintyper.. Höbalare hade. just börjat” användas 1940, nu finns "det 735,000 i bruk. Antalet majsskördemaskiner bar åttadubb- lats under. perioden och antalet skördetröskor femdublats, Samti- d'gt har förbrukningen av elkraft på farmerna mér än tredubblats, ' Häst arbetar delt: d : Sedan 1920 har nästan alla drag” djur ; mönstrats ut. Då fanns det ännu nära 26 milj. hästar och niu- lor på amerikanska gårdar. Nu är i: stället nära fem milj.' traktorer i bruk på farmerna och de hästar och muler som "ännu finns — om- kring 3,5 milj. .-— behöver inte an- stränga sig över hövan. De flesta av dem används kanske: 10 dagar per år. ' : Denna övergång um mekanisk kraft har fått vittgående följder, Ett -allt större antal hästkrafter — mekaniska alltså! — har ställts till varje Jlantarbetares förfogande och detta är den främsta faktorn bak-|- duktiviteten "under de senaste 20 åren, Avhästningen har dessutom medfört, att 30 milj. hektar åker- jord som tidigare användes för produktion av foder åt dragdju- ren nu kan användas för värde- denna omställning har jordbruks- produktionen kunnat ökas med omkring en tredjedel! sedan 1920, Mekaniseringen . har också lett till en ökning av genomsnittsarea- len per farm. Maskinparken kan utnyttjas mera rationellt och ge ett bättre ekonomiskt utbyte på gårdar med större areal, De ame- Revolution ' på farmen: om den kraftiga ökningen av pro-|' fullare "grödor. Enbart tack vare |: Mekaniseringens' roll rikanska farmarna har därför strä- vat efter att skaffa sig mera jord, ant'ngen' genom ' köp eller ”arren- den. ökat från 70 ha år 1940 till 121 ha 1959. Under samma tid har antalet farmer ,' min .kat från 6;1 till 3,7 "milj. Dessa siffror: har påverkats något på grund av nya' definitioner jav vad "som "utgör farm," men : de ger ändå en tillförlitlig bild av den: aktuella . tendensen. » Mriskningen ' av antalet ” farmer har emellertid inte varit” FR för olika slag av Jankgårdar. - jordbruk som ' drivs på helt'd och som "producerar" huvudparten” av alla Iantbruksprodukter som mark nad förs' hade 1859 "reducerats ' till 24 milj. från 4,3 milj. år 1940, Där- emot höll sig antalet deltidsjor - bruk och” residénsjordbruk' relat:vi konstant; Ett produktivt fåta niskor "bösatta ' på. de” amerikanska farmerna, - Under 20-år perioden över " hälften, till 15 milj. Denna utveckling var desto märkligare som USA:s totala folkmängd fort- satte att öka, Den del av befolk- ningen 'som bodde "på farmerna proc. ' 1961. : minskade de anställda ”lantarbetar- na från 11 till 7 milj.s:.c, de Det -mest anmärkningsvärda ä är att den totala jordbruksproduktio- nen: ökade "med 50 proc" under denna periol, trots ätt antalet far- mer. och antalet verksamma inom jordbruket. minskade” så kraftigt. En lantarbetare producerar nu tll- räckligt: med livsmedel för 26 kon- sumenter, en tredubbling på 20 år, En b'dragande' orsak till produk- tionsökningen är den starka specia- liseringen, med .tyngdpunkten på en eller två produkter per" farm; tll" skillnad mot tid'gare. då de flesta jordbrukare odlade litet av varje. De 'som "driver hu:djurs- skötsel" koncentrerar sig nu allt-' mer' på endera kött, mjölk eller ägg och köper en del eller allt fo- der de behöver hellre: än' att pro- ducera det själva. . . Den ekonomiska principen bak- om'den ständigt fortgående meka- niseringen är att ersätta arbete med” kapital.” Lönerna inom "det amerikanska jordbruket har regle- rats uppåt i takt med de flesta an- dra kostnader. Jordbrukarna har därför funnit det lönsamt att me- kanisera, 'att sätta in kapital i form av maskiner i stället för mänsklig arbetskraft. Denna ut- veckling kommer utan tvivel att fortsätta under överskådl'g fram- tid, i den revolution inom jord- bruket som ännu pågår. U. P. T. N t Det är med rikedom som med gödsel, den gör 'mest nytta om | den sprids. . [listiska bedömningsgrunder av 7” |den västtyska allmänhelten. Det" . andra västliga staterna. ' Aktuell Man må ha delade meningar om Macmillans politiska gär- ning, men över hans personliga öde lgger ett" drag av tragik, Han fördes till sitt partis Jed- ning mitt under en svår kris; han tvingas lämna den politiska scénen i det ögonblick partiet snabbt ' åter närmat sig noll- punkten. : . Dagens Nyheter Men får inte glömma att var- je tysk utrikesminister får lov att allid föra sin politik nmyed tanke på den tyska delningen, d. vs. att utrikespolitiken i Västtyskland aldrig kam lösgö- ras från: inrikespolitiska hän- synstaganden varje 'utrikespoli- tisk aktion underkastas natione- ta. skiljer Västtyskland från de -Detita problem hade Heinrich : |Brentano, Schröders företrädare, haft att' brottas med, precis samma.. problem är ' Gerhard kommentar: | tag håller öppet, när andra har sin lediga dag. : Sundsvalls Tidning Palme är så ung, att i de olika länen ute i landet behö- ver man inte under de närmaste 15. åren oroa sig för att han skall bli landshövding. : Kar. de Mumma - Det är farligt för en tidnings- man alt umgås med Pamparna, Mam kan börja ”förstå” dem, vän« skapsband kan knytas och så en vacker dag finner man att man. är insyltad mot dn vilja. benter ska. helst. inte ha några vänner utanför tidningen. Herbert Söderström (s) Om bildningen inte har ye. kats göra folk ens av dem som” intensivt. har varit föremål för . dess påverkan, vad skall det d. niskor som man kan ge.endast droppvis av. medicinen? Man Chefredaktörer och ledarskri-, tjäna till att försöka bilda män="' Medelarealen per farm har |. NiB är ute i blåsväder. Schröder XW utrikesdepantemen- tet i Boniy ställd inför, "Nordvästra Skånes Tidningar . Dess dl Vi Vanliga sventdkar får. ing- 3 ; nånting; med - psykförsvarer', att |. "I skaffa, att det kommer attt kosta!” fram till 1961 sjönk antalet med | sjönk från 23 proc år 1940 till åtta |", . "Under ' samma "period ' "|klart för sig att han måste be- verksamhet" ' skall undersökas. Man skall la reda på varför am- ställda ' slutar, :varför papper kommer bort och dralbter ute på 'fältet önte får. ordentliga in- stnuktjonler, 'Dänemiot: har man inte hört talas om någon utred- ning som skal klara upp varför ”Sverige' hjälper” under formen av "en" nedlåtande . välgörenhet genom ' högt : betalade; krafter. Sådan välgörenhet anses 'nume- ra” förnedrande. för wiott:lgarra om den övas mot folk här hem- ma. Den, välter en Väck också på - allmos utdelarna, enlång 'vela, bara höra av pro- fesson. Heckscher, som visst vid sidan om, " ägaredemoknatin har miljarder att betala för överste Wennerströms verksamhet. -1 ägaredemokratins namn, är:det inte på. tiden tatt. vi - vanliga människor com ska betala kala- set. får. velta litet närmare om det som hela världen: i övrigt nu känner: till? Gunnar du Rietz i St. T.. > Kravet på attalt semester måste koncentreras till juli bygger, på en konservativ attityd bland de anställda, Del; borde. också: vara möjligt all förhandlingsvägen nå fram till "en! uppdelning av se- mesteérn. på «olika årstider, När en sådan hittills "förekommit, har den tydligen ofta varit för- knippad med extna förmåner. för dem som valt en. annan årstid än. sommaren. :Det finns knap- pasb någon anledning för före- tagen. alt irlålla sig på en sådan köpslagan, när de går till för- handlingar, ' Det är långt ifrån någon uppoffring för de angbäll- daatt ta några dagars semester tex mellan jul och nyår eller fram på vårvintern, : : Handelstidningen. En undersökning visar alt ra- dion nämnt socialdemokratiska tidningar oftare än de borger- liga . tidningarna — tillsammans. Likväl förhåller det sig'så att den” socialdemliokratiska pressen än väsentlig mindlvej än) den bor- gerliga i storleksordning! Att det här rör gig om favorisering är uppenbart. Helsingborgs Dagblad , Det ligger så att säga i sa- kens natur ett servicenäringar- na i så stor utsträckning -som möjligt försöker öka sin förmåga att ge service i takt med. kra- ven på ökad sådan. Men den som ställer dessa krav måste ha han begär. Däri också inbegri-|' pet att butiker och andra före- " - Nr 14 gråsvart vinterulster, " gängaren bär reflex, (Meters vid möte mellan bilar, som 2” 2 30 40 80 6 7 Ft nr 84 mörkgrå, nr 3 $ ljusgrå. Siste fota iffrorna avser fotgängarnas synlighet kör med halvljus och som befinner sig nå 650 meters avstånd från varandra.) TESMEG i 20 100 Tio 10 BO KO har inte. rätt alt blunda och" slå ifrån ög ens inför anklaga sen att folkbildningen spridd” till "massoma likt sugrör har stora katastroferna.” synpunkt sett finns det skäl till konstaterandet allt masskulturen har lett till sn vossförståellse.. | När al aln kommer omkring, är det inte så Jätt at kantlägga människors : karaltärer ' och lar för ofta mellan ylberligheter: Man 'möten sällan en balanserad - dömare skulle man kunna säga: landen: +, . : Pål i. Vä störboltens-Kurtren Dock). Guds” fasta "grundval - förbliver beståndande. : NS V, 19. TT : Ingeniling är . säkert hämere. Det vet vi som leven & denna vulkaniska .. tid, Kungaknronor ramlar, rikedom försvinner, ve- : tenskapen blir föråldrad, vi själva. blir äldre och dör, « I: denna | värld som 'finng' i vårt eget bröst. är. ställningen inte bättre... Den som lär känna sig själv vet, al hjärtat är om- bytligt såsom väldret en vårdag. De som inte. har något annat än: sig själva och denne wärld att bygga sått div på & är Com ag-! gott man kan säga om livet med Gud är detta, att det är så outsägligt tryggt. En kristen har byggt sitt flv på den evige, sllsmäktige och kär= ' Ieksfulle Guden och - Fadern, . -Det är också vänt att lägga skrift börjar med: att skildra Guds förhållande till mig, inte omvänt, Det är stont att känna honom, men ' hans kännedom om mig är både det förnämsta och det största. Därför står det skrivet på denna eviga grund- val: Hör det du, gom tror, abt, han har . blivi trött .på dig! Han kände dig, innen du såg dagens ljus. Utifrån" denna kännedom har han hela tiden handlat. Han "| visste om dina 'karaktärsfét och dina fall. Därför vet han; hur han skall göra för att frälsa dig hem. =" - Och sådana "som du och jag är skall vi får höra honor till och vara bland dem som han kallar sina. Den andra sidan av grundva- len bär också en inskrift. Där sägs det, att endartt de som bru- . | tit: med. synden hör Herren till. - Är du inte ett Guds barn, så giv honom ditt hjärta nu, om du inte redan gjort det! Det är outsägligt tryggt ett leva på grundvalen. — ” När ni Bar listat ut vad det är för ett djur det gäller, så stoppa in det i ett kuvert och £ skicka det till : 0s83. AA Molt Bergström i i "Klubb ” Lövkojan") dar yt dragit in samma massor & de' egenskaper. Ski diringarna perid- > "”Henvren känner de" sina”. Från 'en” — Han överdriver sina. utita- märke till, att grundvalens in> . , skildrare. Öm många personbe- |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.