| kegeringen -Erlander en :välbehöv- " miskt sett bättre utnyttjande ' av ” av semestern - kan ' alliså innebära = 20 procent; jämfört med fjolåret, > rar socialdemokratin | ” Onstlagén den 16 oktober 1903 - av den 16 a ttoh S ”Storstädérna S De "uppgitter som nyligen pub- ; Llicerats : beträffande bostadsbyg- gandet i landet : under första halvåret . 1963 :är sannerligen in-| gen uppbygglig läsning för stor-] städernas måriga tusen sbostads- - köande, : - Bostadsbyggandet - minskat i landets Traadområn den detta år jämfört med mot- svaranide . period förra året. ” De", tre 'storstadsområdena . i . landet, Storstockholm, Göteborgs- regiorter 'och Malmö-Lund-regio- , nen, :visar minskat bostadsbyg- gande under första halvåret i år » Jämfört med. Å fjol. För - Stor- stock de + visar i siffrofnia = [bostadsbyggandet |. Vu procent i år ;i ed "1962, Om ' man] endast ser: sti andra” kvartalet |” + sar att förhållandet till folkhög- skolorna inte” blivit” till alla de- - lar feglerat, ha sackar efter — som står, Utah Boslad är det väl av Tingå värde att veta vad det är som bromsar byggandet, men - de bör kanske i ärlighetens namn -Upplysas. om attt” talet om att "bygga ifatt bostadsbristen saknar ar Jordbrukar- bör. iakttas 'm "folkhögskolor; som ' inte redan är planerade”, rn Fackskolorga-+. blir | fria men ej ; betygstria; | år så ligger S kholm hela 17 procent; under. -fjolårssiffran. : För Göteborg och . Malmö” är emellertid. siffrorna ' änriu värre, I: Göteborg”. war.: byggandet 47 procent; under fjolärssiffran och a tt, ex. ; Mali regionen på "plus |- men, för. Storstockholm och Gö- teborg”" är det, fortfarande fråga om ett minskat : ;bostadsbyggande jämfört med fjolåret, |" . Förklaringen får väl sökas i "det förhållandet attt” myndighe- "tenna inte hinner med planerin« gen och. projekteringen för att : hålla (byggnadsverksamheten: 'på toppnivå. För ide arma människor 20 Av. 25 | LANDSTING / höjde; skatten" med-'i. genomsnitt 59 - öre, har Söderharnns-Kuriren (s) räknat ut med ledning av förvaltningsut-' skottens förslag, I - toppen : ligger Västerriorrlarids Jangstng med sen höjning" ; 2:10.” Gävles" j Pe 25 pr skattektonå "och. för att ta ett när liggande län, så höjde 'Kronobergs läns landsting på lördagen utdebi- teringen: från:5 till 6 kr: pr skatten. krona,” "OLOF. PALMES inträde i ”stats- 'rådskrétsen ger den lätt åldrande lig föryngring, tycker Dagens: Ny= heter (fp), .som berättar: att endast. Är. 36 år gammal: Den nye konsulten vå fullt för svensk politik om "deri . ideologiska "rörligheten. på tvärs - med klassiska klassäränser”kön=1-”, de uppmjukas mer oöckså-i mot- satt riktning; de politiska klass ”parollerna klingar alltmer föråld- rade och verkar alltmer konserva- tiva i förhållande till rådande eko- nomiska, sociala och utbildnings- " mässiga - grupperingar och: för= . skjutningar i vårt rörliga samhälle. Vilket inte hindrar att man på LO-håll::förmodligen hellre 'sett -. att Erlander -till efterträdare åt af Geijerstart.. valt ' någon . kapacitet I. av Ge Vv = NÄRINGSLIVETS" : ” SKÄRPTA konkurrenslägé och semesterns för- längning" till fyra veckor kommer - kanske att få industrin att ompröva - sin hållning till semesterstängt, tror "TCO-tidningen: , + Även andra intressenter anmäler sitt intresse. Turistnäringen är en. Genom spridning och efter en mera utbredd uppdelning av se- mestern skulle vi få ett ekono- » fritidsanläggningarna '— något som |, bör komma konsumenterna till- godo i form av lägre kostnader. För de anställda kan också en se- . mesterspridning och en uppdel- ning , vara fördelaktiga. Genom att resa till varmare och soligare länder "under den mörka och kal= .Ja, årstiden här - hemma . skulle många uppnå en efterlängtad för- längning av vår alltför korta som= mar. Många- tjänstemän, som har -. längre . semester 'tillämpar redan förfarandet att dela upp semestern, |" så att exempelvis en del av den tas ut "under vintern, När det gäller förläggningen till annan tid än sommaren råder alltjämt: det läget, att det alldeles övervägan- "de antalet tällda har t "DET ÄR INTE Säk - vilken; sistnämnda egenskap”. .ger |. - fackskölan” ett försprång framför . folkhögskolan ifråga: ” om "drag? ningskraft ' på ungdomen, Frågan är om inte, denna antagonistin- > ställning är "förlegad och galen i en -skolsituation ”då' det "mindre gäller för skolorna "att ' slåss 'om ” eleverna än för eleverna att slåss om - plats. i. skolornä, NER Som positiva "drag i betänkarn- det noteras att ungdomen . tack vare fackskolorna . inte . behöver a avgöra . yrkesvalet så orimligt. ti digt. som förut och att: eleverna "får lära sig : stud! er på längre” sikt, - Värt att. notera. är. också . att -fackskolorna tydligen inte «är tänkta 'som anstalter för, blivan- de :fackidioter, . eftersom 'åtmins-' tona" för de. sociala: och .ekono- miska : skolorna undervisningen åsyftas också ett visst mått äv allmänbildning, ” Att eleverna "i: tekniska fäck- skolor, får: finna. sig Å sämre all. ' MÄSTER VETA : ning! Fönstrets' angrepp på av tockholms ' broschyr. Fönstret ” hävdar - att -Upplysningsarbetet; på alkoholfrå- gans: oimråde" skall "bedrivas ”av "organisationer: som ;”har intresse för lidelsefria 'studier och ; saklig |; information ? och" "ingenting. annat - på, detta' viktiga område, och det : skulle" kunna” formuleras” så "här: ” Med trist -enformighet och 'en- ”tonig upprepning läser vi i tid- lö ningarna. om alkoholens roll i 'den ena' upprörande tragediw' ef- ter. den andra. En ung skolpojke |" ” berusar sig och mördar en flicka, - en ' sedlighetsförbrytare "dricker "vin och tar:steget, från förargel- i seväckande beteende : till: mord på småflickor, och-:så : vidare "i tröstlös monotoni;.. Är det verk? "ligen möjligt för: en - människa " som inte är bedövad av fördomar ” att nästan dagligen nås av 'så- "dana vittnesbörd 'och ändå :' inte se något som helst samband mel- lan alkoholbruket och hela ska- lan av alkoholskador, frånr ' de småförargliga : till de djupt tra- giska? Och om man ser ett.sam- band, är det då inte en nraturhg . och sund reaktion att man kän- ner ett behov av att personligen hjälpa till att bryta alkoholse- den? Är de inte ett faktum” att vi så länge alkoholbruket är all- mänt utbrett måste räkna med en utfällning från just det snusk och elände, som Fönstret talar om? Och. är man en trångbrös- tad :fanatiker-.om -man--med den framlidne biskopen Torsten Boh> lin :säger:;. ”Alkoholseden är en - så smutsig byk/”att jag” -inte ens vill ha en trasa "med i den” OM MASSMEDIA OCH FOLK”: BILDNINGSARBETET ' ma . har : författaren Väinö . Linna talat vid: en. konferens nyligen. gi Lantbruksförbundets . kulturtid- skrift. Perspektiv. har". för- > värvat 1 ptet,' som /publice- någon gång under de tre belastade. sommarmånaderna, ' En utspridning” och "uppdelning fördelar för både' den enskilde, pro- - duktionen och turistnäringen, kon- staterar' tidningen och fortsätter: En" Kesvärlig' komplikation är det givetvis att: skolornas ferier är. förlagda till sommaren. "Hur man kommer att lösa dessa frå- - gor återstår att se. Enligt: semes= terlagen har -arbetsgivaren möj- lighet. att avgöra semesterns för= läggning, medan den anställde har rätt att få. ut sin semester ode- inte. han- eller hans or- id ccepterar en uppdel= ning, '"Génöm dessa "delade 'befo- genheter har de. båda ' parterna möjlighet "att. uppnå, en lösning som bör kunna bli tillfredsstäl- lande, en i [3 rm sn gt Be «av. den i kände om att. massmedia ras i tidskriftens. oktobernummér, "varur vi citerar: . : MH - Vi vet att massmedia likt: hög- effektiva sugrör har -dragit massorna i de rörelser som utlöst katastroferna, " Vad "skulle väl . folkbildningsarbetets pionjärer ha sagt om de haft dylika instru- ment ' till. sitt " förfogande? Och vad säger. dagens. folkbildare, som verkligen har dem? : Linna åberopar ett tyskamerikanské - socialpsykologen 'Erich 'Fromm at . avtrubbar människors! sinne 'för proportio- nerv joe RT I Då "en uppskakande” flygolycka och ' bagatellartat ' societetsskval- ler tillmäts samma nyhetsvärde, uppfattar människorna snart in« te längre vad som är betydelses : "Nykterhetsorganisa- ä ””Honers Centrälförsamling utgiven inl” uttal ande : ” fåterhålsa Det shiddar till en ov löneupp- I görelse och sedvanligt är man ute i god tid.” Lönebuden duggar. tätt och: -önskelistorma från "olika ar- betstagaregrupper äro långa även denna . gång. Härmed har sålunda arbetsmarknadens . parter . startat - | förhandlingarna för det avtal, som skall avlösa' det. i april i fjol träf- fade, . vid årsskiftet eller något av de första. månadsskiftena nästa år uttöpanide tvåårsavtbalet. "I och för sig är detta ingeting nytt. Kontinnuerkigt- stigande löner får vä numera: betraktas som en dock kanske” den alt ipptalten i år är före- " Visserligen hac allbid vid "dessa speciella tällfällen arbetsgivareföre- ningens" främste företrädare i god tid uppträtt på estraden och för- kunnat sin uppfattning om mått- lighet i döneknaven med hänsyn | | till ”konjunkturläget. Sådant anses emellertid” höra till spelet och de: omständigheten : har därför ' aldrig just väckt något större uppseende, iden låten och ani änt nog är. det företrä- damma” för den; motsatta” intresses- gruppen / som” "mot all "förmodan överdriven” op som hå målare gått i spetsen. Hans sk kompletteririg: isproposition” bill årets <> riksdag”. talar. ”ebt' tydligt språk. jom: : risker. i detta samman- ang och han” har: även: senare pläderat för återhållsamhet i lör i [nekkraven. LO: soch TCO:s främsta vid sjukdöm och arbetslöshet kos- far 'en hel del Andra reformer åter äro på gång, För närvarande utredes hur vi i . fortsättningen på våra debetsedlar skall kunna und- slippa »olika avgifter såsom för sjukförsäkring och folkpensione- ring. Det bör vid relaterade förhållan- den vara uppenbant att utrymmet för höjda Kontantlöner krymper. Vad scm åter vunnits i meformväg är "en sak att slå vakt om. "Ingen vill, väl rätt. gärna, riskera dessa Man nhet på lönefronten? är "ensamt bötäinnande” "Skulle det - inträffa, och ' möjlighet därtill förefinnes; att EEC höjer sina tull- murar och därigenom fördyrar vå- Ta .exportvaror, kan det: bli sär- skilt besvärligt för 'oss, adt kunna sälja. På den marknaden. har vi också "svåra " konkurrenter: '. Inte heller få wi: på hemmaplan” helt bortse från den tä do | "”Tempen” tages Gällivare (Skog-press) s Det arbetas - intensivt att söka klarlägga det klimat ;Skogs- plantorna. lever i på olika växt- platser. Pt nyt hjälpmedel" i detta arbeta får! forskarna när en flyttbar s, mikroklimatsta- tion ställes upp nära skogsgrän- sen vid Tinalombolo två > mil nordväst om ' Gällivare, . a — Stationen kommer” att bestå av en eler med nast, alt den ' sedan länge rådande hög- "konjunkturen ' kan ebba ut och efterföljas av en äniflation.” ' får också med all rätt förmoda att betänksamheten met större lö- neförhöjningar inom alla ansvariga läger har sin grund" bl a hän: och aft man där kanske ser längre än så, exepelvis. då att vi på en ih- dra 1. i freakiteten kemmer att te sig återstår att: se. Under tlla omstäntligheter Synes betänksamheten inför några större löneförhöjningar i "nuvarande "Täge ' ternationielk marknad själva” inte Hur sedan! utvecklingen för den " roklimatstationen: får män sam- berättar it - Hans Odin | £ vid Skogshö SÖ Stockholm Prån vagnen "dras kablar till de ia lundersökningsobjekten och et gäller sedan att mäta tempe- raturen bl a. inne i plantorna 0 på 'flerå "höjder +' mark och tuft runt om. : Temperalturerna regi- streras automualtisiot genom stans- näng :på remsor - som sedan kan användas i ”datamaskin, . Med hjälp av.masten vid mik- Arn: Vi "har e en | okliv | konjunktvrmdt tik: och en rörlighetsfrämjande & ar- ient för det ek dandet, och för "säl stra åtskri fram-' det av: tiv 'Tokaliseringspolitik skulle bli ett tredje betydelsefullt medel för, attt rabioniellt utnyttja alla produk- rser, säger ”lokalisi utredningens ordf, : Manbred Näslund i en intervju, För. att få till stånd en utbygg-' nad: av. lintdlustrån, - +. ivecklings-" områdena: kommer ; det inte ' att t har 'inatä "och rätt så Å eblerityckligt gjort finns "ganska: litet att ta för "sig den gemensamma kakan. dagarna Har så industring toppmän | klangjoilt att företagarnas stora och alltjämt stigande omkostnader utz gör ”ebt' allvarligt” hinder för 'oss att kunna sälja. på den: hårdnande in nella Bitt "flertal samverkande faktorer I i s | samma” talat som” vinstmarginslesna krymper: "och attt” "produktiviteten Jper arbetstagare sju lönerna däremot ökar. Det gör för - råvarukostnadema Det är. vidare. så att ISneröre jen denna gång får ses! även ur ankra syhpunkter, än de nu nämnda och i' ett: större: sammanhang: Det "är då - även + annat. 'än ” kontantlöner som skall. betalas. Den genomförda ATP-reformen, "är 'en sådan om- kostnad alt räkna med: och : den är på väg att så småningom kosta åtskilltgt. Första : året var wuttag- ningsprocenten blygsam nog och innebar endast ' 3 "procent på -in= komsten, Procentsaltsen '' stiger emelie tid kontinuerligt och är ce- dan Uppe å 6, nästa år i 7, ökar därefter” med! en halv procent om året. för alt — såsom medan har fastställts "= år 1969 uppgå till 9,5 Procent och den Tär wäl, där- efter. stiga ytterligare. "En annan post i kalkylen är ; den nya” semesterveoka; som riksdagen le anställda, I sammanhanget lär den merkostnaden beräknas till Jungefär 2 procent.” + In,-i-bilden vid jen' uppgörelse kommer ' också de från arbetstaga- AR Enbart - — såsom föresla- Närlden” och vad. som Cinte är det.” Här tycks verkligen föreligga. en reell fara, När alle- "handa 1 misch-masch : oavbrutet .bombarderar en: människas med- . vetande” utan, att hon förmår ge- nomskåda' arten av denna infor- ”"mationsverksamhet," leder det till " att: herines 7 tankéförmåga . små- > ningom: avtrubbas: Det talas nu- förtiden mycket om farlig hjärn- "tvätt, men man kan undra - om inte iskohjärnans - strunt är farligare. : >. Linnas', slutsats är: "emellertid att .”det är bättre att massmedia finns än om de inte alls skulle existera” : men han tillägger att "massmedia dock kunde amortera lite av, sin 'skuld till folkbildning- en genom att bereda den mera .Platsän hittills i sin verksamhet. ir ändå: frametå ” som 'samhällseono vill 4 Synas ba ingett betänklighe- [4 - . ingen i framtid 7o residan' framställda sk Arygghets-- . "I procent, .. .Jiga nedsölning med allt. möjligt " miskit : motiverat. : Der, ”samhällsckonomiska Nn syn-' punkterna . är ' viktiga wid bedöm ningen av en:aktiv: lolkaliserin politik. Den av utredningen, k ” fonden - innebär å bygga” må. ”Enidast företag som på lång sikt kan "bedömas bli fön- sammia bör, få statligt s stöd, erinrar landshövding Näslund, ' : En större spridning av industrin ger nännlisk werklig valfrihet, För alt en sådan Tokaftisering kån I | gattoutjämnine 'ske och "den fram- står som synnerligen angeltigen. " : Lära av. erfarenhet » En angelägen uppgift för den av utredningen .- föreslagna ' lokalise- ringsorganisaticrver . på möksö. och länsplantet . måste - anses vara att bevaka alt dokaliseringsprobliemet i- - skilda "sammanhang tillräckligt »-— Det är av erfarenheterna vi skall lära oss; så gör man i andra länder - med aktiv tokaliseringspo- litik. Lokafiseringsorganet — orga- nisationen — behövs för att följa upp alla friska initiativ. och posi- tiva åtgärder samt föratt se till att brister ' avhjälps, framhåller landshövding i Näsband, «oc Utvidgad bidragsformer bör a ut- gå till Norrlanids inland och: de nordöstra delarna” av Kopparbergs och: Värmlands Jän. - Inom detta område avverkas ca 40 procent av landets årliga virkeskvankitet, En alltför stark” avflyttning från des- sa områden” kan komma. att även- tyra tåvaräförsörjningen till indu- "Istrin, som även den utgör ' ca 40 -stödjepunkter. — samhällen .—' måste skapas wilka Har itöllgång till olika serxvicean- fäggnis Praktiska erfarent talar för: ait skogsatbetarens pend- ling bör vara högst 3—4 mil. Kom- munerna i dessa områden bör er- hålla högre statligt bidrag för bl a byggande av - skolor, samlingslo- kaler och vägar, ” :Välutvecklad : Försvaret försvåras . " Sett ur. försvarspolitiks synvin- kel' behövs det folk även å våra glesbygder. . Vårt försvar försvåras vid en fortsatt stark I LANDSHÖVDING MANFRED NÄSLUND: et betskraftspolitik; som viktiga , ån den fulla ' sysselsättningen, En: ak-... fandshövding” räcka med. enbatnt, en statlig låne-: bedrivas ” måste; en i kommunal |: | djurriket till sn nuvarande ställ- i (ning: Denna :utveckling. anses: ha + | otilkräcklig i på skogsplanter ] ); tidigt fortlöpande en rad - data om det ”allmänna” klimatet på plats sot på olika höjder över mark- ytan. Totalt blir:det ett mycket stort antal uppgifter som'en så- dan anläggning leverorar. Det är ett betydelsefullt led I försöken att klarlägga skogsföryngringspro-- blemen, ' inte minst å de norr= ländska höjdligena, - mn. ETT ORD | "PÅ VÄGEN os fo 2 TIM, 3 Ja, sådana förföljelser har. jag fått utstå, men ur alla har | Herren frälst mig. / "Vv, 1. Även du kommer ihåg många svåra stunder i detta lidandes- fyllda liv. Ofta var det sjukdom ” som klappade på dönren. Smärs tona ..blev . nästan; - outhärdliga. ” JMen på em underbart sätt blev du hjälpt och du” Gud hörde bön <<. : « En annan gång var det fabtig- ” dom som "gästade dig, ' Det ena efter det andra lade sig i vägen, Ltveckling 3 är. en? älv Åokalise- ningspolitik. Den" egentliga Iokali- seröngapolötkken: > har. hittills ”. varit finåga om" medel” och lilla :: treår:; ga. - Gunnelä; stoppats i säng, kyssts ' godnatt och : -lämnats ensam, V:d. dörren till det'.rum,' där mor sitter och 'syr, och in träder en liten flic- ka i långt 'nattlinne. Hon ler och :|ser skälmaklig ut, Förbluffad lyf- ter - mor ett tllrättavi sande pek- finger och säger: =: ”Vad tar min lilla fl: icka sig till? va för längesen!” .. H ,Gunnela” lyfter sitt lilla pekfing- er på' samma sätt som; mor och säger med tonvikt på varje ord;". .”De ä inte så. Tätt å sova, när: tänket ä vaket, Morse "Ibland är ”tänket” vaket hos s naturen foch"då kan jag inte låta bli att fundera ö över än det "ena, än det andra; "Mina tankar kom att stanna” inför: evolutionsläran,; teo- rin om att människan: utvecklats från stenriket, genom växtriket och skett i enlighet. med bestämda 1a- gar och anses fortgå ännu" i. en- lighet med dessa, "Evolutionen 'mås- te: dock ha stannat i' utvecklingen redan i historiens början, ty män- n'skorna har alltid sett ut sådana som de nu är i allmänhet, Vad kropps-' och själskrafterna -beträf- far synas de ha varit starkare förr än' nu. Och om nu evolutionen frambringat.. den civilisation, som vi, stoltserar över, varför ha inte Asiens och "Afrikas invånare evol- verats i samma" grad som vi väs- terlännit då 'det ändå är från av befolt tll storstad råden "som Stockholm, Göteborg, Malmö och andra storstäder. — . Mot bakgrunden av den pågåen- dem, som krafterna som. fört oss fram i-så oerhörd grad, har kom- mit? Jag missunnar ingen förmå- nen tatt: räkna aporna" som sina iotiden öppnas "sakta | Du skulle vara i din. säng. och so- |. "| ”Vad är det alla vill bli, men som -J ingen' vill vara?” Svaret var. ”Gam- iatt ha komm:t från den all vå ”Gud gav.i skaparorden. dig, män- niska, ditt höga kall vc Du i hans namn på jorden i makt . en konung vara skall, . Själv konung ' utan like; dig Kris- . tus del beskär |. av väldet i i det rike, vars grundare han är. ESR Or I skapelsen som . trängtar Nn sin " förlossnings dag" C:o tac men våndas än och längtar; du rå- ” da skall med Andens Jag” . Det är en a kuggfråga « som ibland kom fram vid kamrataftnar i juni” orföreningen.' Frågan lyder | så: mal”. Det är ingen 'skarh att vara gammal. Dit når vi alla, om vi, får leva. Ålderns dagar är inte tråki- ga. Det är så mycket gott: vi som är äldre nu får njuta, Vi är före- mål för samhällets omtanke. . ,Vi har en mångfald "lärdomar och upplevelser, vilka fröjdar. våra sin- nen, 'Mången gång stod. vi' som unga ' inför" svåra: uppgifter. Hur skall det gå? Skall vi lyckas? Om det inte alla gånger g'ck' precis som vi önskat eller tänkt — gick gjorde det och blev oftast mycket bättre än vi hoppats och väntat, Sorger, sjukdom hår mött '0ss äl- dre och mången av. oss har de böjt djupt Men har wi fått nåd:' att lyfta blicken uppåt, mot Gud, mot det eviga målet, då har sjuk- domen, motgången fått bliva oss till gagn och välsignelse, Livets pröv- | förkälja: Hevreris nådegärningar; « jag mött träder fram för mitt in= re, för mig har varit då jag fått och I - ”Giv 055. en härd att njuta vi vi : tryggt I i den mörka d död oa Allt misslyckades," och; fabtig= - [domen ' syntes . viss, "Då. "nopade oIdu till Gud, och han svarade på ett häxligare sälj! än du hade kunnat drömma om, ot 1 sådane hänseenden . har | vi många upplevelser. "Några är: större, andra mindre. Men alla - är sor," när Gud är med i dem: rn » Det är livets rikedom ai få vi uppleva Gud, Många av. oss - måste ' med skam säga, att vi kunde ha warit rikare här, Det hände 'alför ofta; att vi själva försökte — klara 'svåvighelerna, Därför: blev ; resultatet stundom till. vanäna både .för oss och Guds. rike, Men Jeflläd mär.; vi . gick till:Gud" med: "vår: cak - och lade den: fram inför honom, blev låredalen'; fönvåndlad > 4) kall språng, Då. log "vi" genom tårar v sö "Joch. tackade ' för ;nöden, or ”Intet”är fö sarem :betno”; 7. "Han har intresse för våra små. amålt om T Toch "wåra "sorger, och ”hap vet råd, där. andva står rådlösa, Sedan skall vi också frimodigt : alldeles såsom: aposteln, gjorde. ' Det gör” våndb' hjärta gott att minnas 'välgärningarna. Det blir” till. hjälp för anda, och Herren ' blir” därigenom Förhöret er, . vi människor.” Någrå , sedan är vi borta, .Men ' det gäller att bruka dem" rätt, ”gäl- ler att koppla. in på” rätt spår. 1 unga år, >, .. ” Att :äga en frisk. kropp, är en stor gåva, men" det är ingenting - att vara högfärdig över. Vår kropp, en gång får göra: räkenskap. för. - Och : våra kläder — nog skall vi kläda : oss" vackert: och smakfullt, ' men kläderna gör oss varken bättre eller sämre. Och om .vi förvärvat” något 'av' detta livets goda, ej må , vi vara stolta däröver, De jordiska -| skatterna är så lätta att mista och sist, när vårt timglas är utrunnet, ; får vi lämna allt, Och barn och släkt slåss” och .kivas kanske om pengarria och" ägodelarna, « som en gång voro mina. ' , - Mot aftonen av mitt liv ser jag mer och ”mer' Guds, ledning och mening med livet, Tacksamhet fyl-' mitt hjärta: Och "alla goda, ' ler hjäl välvilYga Livets”. största glädjestunder unnat vara någon människa till någon ringa hjälp. — Du, som ung i dag, du, som står mitt uppe i-Li- vets middagsgärning, sök dig'en-: säker grund: för ditt liv, en tro, som håller i liv och död.” Bed med manligheten skald; av vårt beskärda bröd. > Giv oss ett bröst att luta vid,: när glädjen vänds i nöd.” Giv oss en tro att sluta vi ningar och "svårigheter har lärt 055, att bekänna med, | Vitalis: plåga? ”Vi skulle jag ej "möta glaå I min Hon är en ängel sänd dfrån min]: de utvecklingen i samhället och I stamfäder, men jag sätter en heder " Gud, vår hälsa är en Guds gåva, som vi ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.