: , : te li där | fast iag ”å " och: bare unde fö Snake he dör na ejder de da strömmg, sata strämmingoch säl. | lärde den diävla baggen hut! — skulle” ”ruka starkt satt" många” dem . De MA vara a na medl a (Förtal - axa också Så nog dick vå kötia utrömming. Lägga ut sköta, 'a oo Eobaggeles 0 0 dr Den var min bemliga ångest aft könna de oh Förvestar + Ye ra ne BBR Mika, < | . so an | > ” : a sn to < dj a Y i . — . | "Onsdagen Ten 16 oktober 1963” Onsdagen den 16 oktober 1903; ” Namnsdag i dag: FINGAL ' . Solen tår upp Il 649 och: "ned kl. 17.06. / : : I morgon: - | "> ANTIONETTA Solen går upp kl. 6.51" och - ned kl. 17.03.. " SLAKTAS ELLER EJ, EN FRAGA ' os OM LJUD; Ljudvågor : med".så hög äng- . ningstal att, "det . mänskliga örat in- : . de kan” uppfatta ' dem används. nu ' Köpenskap. > Man ', skickar in. vår ; gorna ' i ett: djurs: rygg" på . olika ; v " ställen.: En”, .del: vågor” studsar till- | baka då: de : "når: "gränsen mellan : fett och. muskler ' och -uppfångas av ett. oscilloskop; n, sak som lik- nar en. TViski rm.; Där. registreras tecken och man: år :en bild av hur tjockt fettlagret : är.: Fördelen med: metoden är .att i man' kan bertäm- : . ma om. ett djur är lämpligt för avel . eller slakt och "att man: kan un- dersöka standarden' på olika bei sättningar utan" att” slakta, något djur, N NE BELGIEN SERVICENS LAND BUTIKSTÄTAST I EUROPA ' Belgien' har 'många livsmedels- » affärer” men mycket få självbetjä- ningsbutiker.” 1981 fanns "här inte" mer än 573 sb, vilket ” ger . 15. 000: : invånare per sb (mot Sveriges ca. "1100 ' inv per sb). sc Belg'en i: Ugger alltså .. mycket : långt ner:på”listan': över: sb-lånder i Europa,' skriver: Fri" Köpe skap. Verkliga ' super. märkets, ' finns egentligen” bära in storstäderria, Bryssel, Le” gå, "Antwerpen etc. RH tersom "lånemöjligheterna är, mye-. ket begtän? Fadé sär. det framför: allt de: stora kapitalstärka .kedjeföre- — Karlar är konstiga. De : märker aldrig vad man har: på Sig I lt tr NA - . 'Förtroli ga stunder AN "Ung fru” 1. Man Presenterar vanligen en herre för en dam, en yngre för en äldre, Det vill säga, man nämner herrmns eler den yng- tes namn först, Är det fråga 'om en äldre herre och en. helt ung dam, För man tvärtom. id titelbortläggning är det i Bllmänhet damen som föreslår ti- telbortläggningen; om inte ålders- skillnaden är alltför stor. Och så lägger man inte bort titlarna med "chefen eller chefens. fru :— även I om man råkar. vara ädre” själv, Med bjärflig Jälsning.' lv] il ”ngallie" "Djurvän” Har" man hand med djur, inte 'är. rädd för besvär och | tycker om att resa omkring, tycker I otta i samarbete med amerikanska . jag. isbiträde vore” ett utmärkt yrke, Dessa utbildas” vid Kungliga .Veterinärhögskolan;.Ro- kedjor. Den belgiska h dern är : högeligen, bortskämd med. service —' Belgien : har nämligen med si- na; 60.000 :vsmedelsaffärer i det I största" antalet ' "butiker ' per invå- nare i Europa! ” "I den' Konkurrénsen är det kan-' gsvägen, Stockholm (manliga ele- ver under höstterminen och kvinn- lgia" under vårterminen). Kurstiden :3 månader och inträdesvillko- ren följande; 21—25 år." God” fysik. Väl .' vitsordad ladugårdspraktik, lantmannaskola eller lantbrukssko- -la, 'utbildning. och praktik som kon- ske inte så "märkligt att» många: bu- ” tiker även har kvällsöppet till kl. 21 fredag: ch lördag. (med' gott re-' sultat när det: finns P-platser! att: erbjuda och utan besvär från. pår- > sonalen som har 40" timmars ar betsvecka). "Ska man: vinna” Bel >umenter för sb i. super "det alltså tll att man, service, - bekvämlighet, trivsel och hög kvalitet på: varorna; "GÅ I: KLOSTER" vs Ett trettiotal : katolska kloster i England: har: under: de två 2 te-åren byggt talrika nya och v' "dgat starkt .sin resp. -mottag ningskapac? tet, på sgrund ' a s'g tillbaka” till klos'rets avskild- het : och ro.'; Bland "de "katolska" i tagen "föl? si ärar för? etab ickerkatol! ker "som. katoliker, ordna och bekasta - ju en ivrig: förkäde för sina ras- | fränders sak, men. hon, älskar ock- ta: gamla, . goda -neger- |.” växande, efterfrågan | som. . kommer; der från stre sade affärsmän. De, vill: -daktssund en. söhdsgsmergon:” Jag |- allt oftare för en veckohälg, ibland :har:en- pred kän:isom är värd fem för. ett. par” veckors ”serhester! dra! "dollar." Jag shar en: annan. som. är värd två. dollar. Och” så ihar: jag). ärd en" dollar. Nu tar - klost. réns kunder, finns Ika många, "vi först. upp: kollekten så får. vij. se vilken": -pred: kati” det ka" bli,” en :sområ ; trollassistent. kande - körkort, "Till varj regel 2 elever (ca 10 procent av de sökan= de). Undervisningen är fri, men - material etc. går på ca 20 kr. Bo= - stad och uppehälle måste eleverna Lycka till ” "”Gallie” .De'-får helt enkelt inte gamle, ne gerprästen Man.” an- Namnet på höstens och vinterns frö syr li "mu offentliggjorts i Paris. ka röksvämpen”, vars höga kragar i år kräver en "Vackert — eller hur? EN kapad av Le "Syndieat de la Haoute Coiffure Francz ”Charme” heter den nya linjen, som sägs ha "som den ger en mjukt skuggande och klädsam inramning åt ansiktet, Som alltid är den' direkt anpassad es " till säsongens franska modesilhuet', också vara väl anpassad till säsong 'ns hattmode — den bakåtsvepta turbanen, skärm-mössan, den mju- ridhatten os Hur den nya frisyrlinjen tar sig ut skall : ha : CN LAG NI pe er ett OM råd, Unga man. Om Pi en gång skulla uppläcka små ftynRkorier frus ögonvrån, "så yst med det I håll REG TE SKA NI . VIKON Jil i BEHÖVER // ra HAR DEI I "Du RA 2 NU YR AKTISK . oc NHUSET. MED BREVEN Uk, RK SLÄPA (JA SÅ SLIPPER BREVDÄRAREN ATT GÅ ÄNDA FRAM TILL . TUNG DEN ÄR ATT AR DEN TÅNGA VÄGEN! VARSÅGOD NALLE, JAG HAR LAGT. BREVET I BREVLÅDAN I ' sa, kar. ”sting och djärvhet” samtidigt i. anses :' ”upplyft” frisyr. ”Charme” se framgår av bilderna härovan än OIpå perrongen i Hultsfred att en äl- .fdre:dam vände sig till eri stations- fn karl med: frågan: : Västervikståget, stationskarl kom dit. med en kärra gods, stod damen på plattformen undrar” jag "var mett. tåg 'står? ” :"Hon blev mycket ri iktigt visad äl . mén "när samme | underlitt, Då jag åkte | "förra . gången ' va töget brespörit men nu är dä smalspörigt, ” . . — Ja, men det var ju till Jenny damen skulle? — Ja ti mi doter Jenny å å ho bor Gullringen. ' | i "Hon "kom. till slut på rätt i låg | Jenny är namnet på en anhalt när "ra Västervik.” ” fe samma. ställe. som du I. köket till "exempel rostfritt. Utom" vattnet. CS NS tid komma hem punktligt till mid dag, och om: han tvingådes arbeta över, "ringde han besked" til varken : någon Hamlind. eller når got. "telefonmeddelande, och : ill sist ringde" fru Hamlind upp sin De har nog lärt sig dansa på VARFÖR TRO DET VÄRSTA? . Direktör " Hamlind brukade ”all-|. "sin fru. En kväll, kom det' emellertid "VAUXHALL VIVA sekreterare, .. : vars bästa väninna c och förklarade att) skrutit så mycket med. = hon var rädd. för att' hennes ma- ke”gått ut på vift” med ' sin nye |tröstade väninnan, Han kan ju ba- ” skönhet : ; han|ra ha blivit överkörd," ro — Men varför tro "det värsta? Så blankt havet ligger Av "Kerstin Göransson-Ljungman via Ne 05 Ö . Det nästa jag minns var - John gick fram till sitt skåp och tog fram en bibeLl- Jag visste inte ens att det fanns en bibel på Sälbådan. Långsamt satte han sig vid bordet, tog fram bläck och penna ur lå- fan och skrev högtidligt i boken. Så bar han den till mig. + — Fredrik, tödd den fjärde april 1905, 30n till John Nord och Maja s Österman, — .Han visade med fingret på den sist skrivna - raden, så 'böjde han ” sig över mig och kysste mig på pannari och lukten av tjära slog åter mot mig, Den kvällen började det blåsa En ' frisk och befriande vårstorm ven över skäret. Dagen därpå låg havet :sfritt och öppet och små kor- ta, mörka vågor glog mot de gula, solbelysta klippe'.na. ” Pojken ,ät ; växte. och , frodades. Forst "ver lag så trött och slut att st. ingenting orkade med, första jag fick göra var att stoppa Johns strumpor. Det. hade jag ju inte hunnit ned. A Ja, det var mycket mn mer att, göra än iag rådde med de första" vec- korna, . Men ute sken solen och det var vår, krafterna kom tillbaka och pojken var löftet om framti- den. Mor fJanna 13 där + sängen och hade pojken hos sig mest ' hela dagarna. De! var bra lugnt. Jag fick mer-tid på det sättet och det be- hövdes, Nu var det barntvätt mest varenda dag Jag hade 'ju inte så mycket «läder åt Fredrik, så det Sar oara att tvätta Det luktade, in- te fisk köket längre det tuktäde sura barnkläder. a Ett par dagar efter det att isen gått upp kunde Iohr ta sig in till stan. . Tag skickade med ett par tjog ägg,. som skulle säljas John hade bra mycket gädds och ström- ming med ach har hade mjölk och kalvkött tillbaka Vi hade fest. Jag hade knappast ätit ejdes förut. Vi hade ju utet lättare att få färskt kött på Ön och då fick ejdern va- ra. Lite iran smakade det allt, ; : ' -Det var mycket arbete att ploc- ka fåglarna också. Men "det lönade sig. Man fick bra betalt för ejder- dun" och vi behövde" sannerligen pengar. Jag tog undar dun till en dyna åt Fredrik, Åt min pojke var ingenting, som iag kunde. Skaffa, för fint och dyrt. i Det blev så fort vå här ute” på Sälbådan, när det väl börjat Solen gassade på klipporna och jorden ångade. Dei dröjde. inte länge förr- än alla klippskrevor började grön- ska och det tunna iordlagret och mossan på kiipporna var vita av mandetblommor.” Och" gullvivorna började sticka fram.sina små gröna blad nå ängen. Det blev” tid att sätt?” fotatis. Det var att drygt arbete Hela landet måste grävas för hand” fast det var så stort att det borde. plöjas. Det tog sin cuadliga tid Dyrt var det med sä'tpotatisen också men fisket hade slagit till bra, så. vi klarade ju de pengarna Det . dagliga ' livet - på" Sälbådan var sig ganska likt år efter år. Så det är inte 'gott' att skilja åren åt. Det .ena'.arhetet tog .vid när det andra slutade Det var att fiska upp dem, torka dem och låga dem: Jag satte potatis, kup; kokade och åt potatis Tvättade kli der, iagade kläder oct sydde klä- der, ' Och: ändå! Varis arbete var nytt, när det började. Var dag var fylld av arbetet och dess glädje-. och sorgeämnen. = -t' :Men det'var under "den första sommaren som John och jag grä- lade. Det är så underligt med ett gräl. Det kan komma ur' rakt in- genting. Kanske sökte, vi'en ani ledning. Jag vet det inte, längre. Men det -var borrbaggarnas fel. att vi grälade, : rr Jolin bade varit inne i stan. In: gen vihd hade han fått på hemvä- gen och" let var 'inte förrän på morronsidan han kom tillbaka. När jag vaknade,” stod, han vid” spisen och försökte få fyr på ett par stic- kor. som han späntat Han vände ansiktet mot mig; ena ögat var svurlet och 7 biått, - ippen spräckt och blodig, « -- :'— John, sa Jag, > Yi sten kom svag och ängslig, det hörde, jag själv. Har du druckit? NV ol — Nej. — — Men vad är "det, 5 har du sta gits? — soc , John nickade: . . > - — Ja, det är inte utan det. Ett redigt. .dlagsmål var de Men jag Jag begrep ingenting. "Han hade | 1 .inte. druckit. ändå?.. Jag satte mig upp "i sängen." John kora "och satte - sig på" sängkanten. Jag för- sökte. känna om han luktad sprit: Jag frodde "det nästan. ' > — Ja, en sån 'där norrbågge, står du väl Victoria låg i hamnen "och lastade "Di hade ett. par, norr= män-ombord, Stora i” truten var di. Di "sa att stan. var en skiten by Var gång nan kom ”från "stan und] rade jag om. "han" druckit, Ibland kände iag en svag doft av ”bränn- vin och ett par gånger hade "han en bute!j med sig hem. Nog för att han kunde behöva något starkt och värmande, när han kom hem ge- nomvåt och” sönderblåst efter 'en stormnatt..på ; havet," kanske utan fisk. och med' rösterna av sönder- slitnä Jar Men jag hade sett så kap bland fiskar- och ”vi., skulle sett Kristi By! Nå, de fick di för .De är likt dem: Stor i orden och liten på jor- den! De är dera ordspråk de: Så |f är .de 'ämt Allt di har är:'större 0. "märkvärdigare än "vårt, Men"be- tala de, de ska' vi! Och ' till. tack är di oförskämda både mot och. ass andra , Förut ville vara ned om att håll: en här till- sämmans med oss. .Den skulle vi stå för! Men nu rustar 'di, för att slåss med >s.-Är de Union de? .— « Jnion. de är väl förening de. Då skulle vi väl vara enade” och inte bråka. — = Ja,: men' de är just. vad ä ävlarna gör! Men di där på Vic- toria, i fck allt så di? teg en stund — -- John brukade vara så ugn. Jag begrep nte vad som flugit i. .ho- nom. Det'var väl inte spriten” i alla fall? Den där rädslan' för att John na på öarna runt om” att jag kän- de” det,” som "om spriten var den Li - fienden 'människan hade. » När nu John satt där på säng- kanten och visade vilka slag han gett de båda norrmännen, var jag bara upptagen av frågan: Var han nykter eller inte? I Unionsmärke, på flaggan vill di inte ha heller, "De är som om di skulle skämmas för att, vara ihop med oss, di satans baggarna. Och som'di skriver om oss sen! De finns en 'som , heter. Björnson,. så här diktar han: ”Den”pak: som vi för- pestas i, den 'hatar och förbannar . Vad säger du "om. de? Snyggt vad! — os ” = Pakt? Vadärde? — ste — De är visst själva Unionen, de! De är den. di hatar. och. förban- — Jag: tycker» c > du, jag tror att Unionen är som ' ett äktenskap,” Man. måste 'trivas ihop, hålla av varandra, för att de.” ska gå bra, Inte förpestas I de, ha=- ta och förbanna de. Tänk på Söe dermans! De är ju bra människor, - högge. två,. duktiga beck arbetsam«- - . En trevlig stuga har di också och tiskevatten ”och .allting;- Men inte ett ord har di att säja varand= rä Bara” den ena kommer” in i rummet 'blir den andra tyst och omöjlig. Har du sett vilka elaka sån mun blir, när di talar om var=/. andra. Olyckliga måste di vara, de. . är i alla fall säkert. Om den ena", vill ett gör den: andra ' tvärtemot, bara för att sätta sej opp och visa att han eller hon har en egen vil= ja. De vore väl bättre att di skil- : des, att äktenskapet. blev upplöst, Så är det kanske också. med Unio-. nen.” Och så fick norrmännen visa :: vad di dög till på egen hand och - tä ansvaret själva, =; ". — Som ett äktenskap, ja, de var” inte så dumt sagt, Maja. Men i ett äktenskap är de den enas vilja som . ska råda. Hustrun ska vara sin man underdånig. De skulle Söder=- manskan begripa, Och norrbaggar« ögon di fär, när di ser på varandra, : - / . ” Det ska vara den finaste Pengörings- | " krämen som finns 3 N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.