- . FAHOLMS TIDNING . - Torsdagen den 17 oktober 1963 a : lönegrupperna ” och kvinnogrup- Re LT" Torsdagen den 1 1. oktober 1 1962 Låglönegnuppina, kvinnolöner- na och "trygghetsfrågorna skall bv Lo-ordföranden Ame Geijer. på,. LO:s ordförandekon- " feren&,. Däremot uttalade han sig inte om storleken av det gene- rella lönelyft som LO kan kom- ma att begära — och också frå- talstid dläninades öppen. "Cr En särskild förbättring för låg- perna måste hälsas med tillfreds- ställelse.- För dessa grupper fram- står "sannolikt en kontantkine- hö; ing som mera eftersträvans- Fy Va grupperna en: ordning som gör| dem jämställda med tjänstemän- nen, - men det är. troligt att det "krävet. -är starkast: förankrat hos gruppet: som har ett” bättne för ” Kuba). Fidel Castros kommunistiska ” ”sockerö, . har . på sista tiden blivit föremål - för di- verse inte velta; och "Om; LO-chefen hade - antytt "vilken" procentsats: som” kommer "att krävas i generell Jöneökning hade det sannolikt utlöst en fv-' : lig debatt om. prishöjningar till följd : av: att- kravet inte anses "ligga inom produktionsökningens ram, Nu kommer nog den debat- ten tids” nog, . men det, bör. på- pekas." "att. kraven. . beträffande värd! än t' ex. reducering eller fåglönegrupperna, och d' viss mån ektli rv od d id även - beträffande kvinnolsnerna |D sjukdom" På " den. ' da | har. mycket ator lagskraft purnkter- eftersträvar - arbetar- | på - prisnivån: Låglö pp — finns för is, inom bran- f - scher. som i det ena eller andra JURISTKOMMISSIONEN avseendet. kommit: & kläm + ut- har- + avslagit: -folkpartiledaren ör 1ö . nom: ett allmännare ”tillämpan TILLSÄTTNINGSPROCEDUREN. ” mångdubblar arbetet med fram- re Le NE ”Berlil” -Ohlins, framställning om > offentliggörande av protokollet över. +» kormissionens . överlägg- ningar” med statspolisi dentens att självaste Chrusjtjev varit bland riet - härvidlag. Från i försomras helt oväntat dök upp i Moskva och att; hanz' troget skulle 'stå : vid Ohrusjtjevs sida under dennes ve- dermödert "med > Peking.” : öjn : får; därför omedelbar, effekt > på d. Ki en vill Den: saken ” gav. den amrå inte; göra dvsteg från den" ”prin- cipiella "ståndpunkten, att. inte utlämna någon del av' protokol- '. len till "allmänheteh "förrän: hela: utredningen. slutförts. Även: om kommissiohen i. viss mån kan ha ' fog för 'sitt ställningstagande,' så förefaller. det. dock som om ett offentliggörande av denna detalj i utrédningen hade vårit motive- rad. Med tanke på det långtgå- endé Hémlighetsmakeri, som före. kommit i affären Wennerström, hade det. utan tvivel varit till- som 'fredsställande, om = allmänheten "fortgående hållits underrättad om utredningens gång, i all ä ynner- het: ä sådana detaljer," som - inte : kunnat «störa helhetsintrycket" äv den'”fullständiga utredningen. Det |- av "professor Ohlin begärda! > of- fentliggörandet förefaller inte vas ra äv 'den/ art, att ett 'hemlig= |. stämplande skulle vara. av nö- lä löntagare. diskuteras 7 yridikalistiska Arbeta- löneglidningen, 'som inte: är ens bart av godo,' skulle dämpas" ge systemet driver fram en hets'som' har många skadeverkningar;-Ac kordssystemet kan énligt :syndi kalistisk uppfattning... Heda” förhållanden som kränke ärdet. En, uppfattnin ingal vas av.d premiesystem som tillämpa: « ”socialismens länder”, Och "över - huvud" taget är det väl på tiden I: att .maskinkulturens . människor - granskar. sitt jäkttillstånd. Den mänskliga anspänningen skall väl inte" behöva öka i takt med pro- . duktivitetens enorma stegring. . et” gäller lärartjänster en rätt 'stor arbetsbelast- ;länsskölnämnderna, . Det nde, Y ä. väll som .en kompromisslös- ning 'mellan de kommunala och de”. fackliga intressena, när den ivarande ' ordningen ” "tillskapa- raj håller ordf. i länsskol- Nils Persson, Svensköp, iKom- munal Skoltidning. Vad som gör, > tillsättningsförfarandet så arbetskrävande är väl i första hand 'den : oinskränkta ansök- ningsrätten. Det har förekommit vid länsskolnämnden i Malmöhus |- län att en lärare 'samtidigt sökte 56 olika tjänster. Efter vad man försport' ligger rekordet rätt myc- ket högre. Den rådande ordningen — för att : inte säga oordningen — räkningen av meriterna och gör det nödvändigt med tvenne till- sättningsbeslut. Mellan: det pre= liminära och det definitiva till- ättningsbeslutet förel - ett otal kommunikationer - mellan länsskolnämnder, som till tjänster har gergensamma sökanden. Osä- | kerhetstillståndet ökar genom be- nägenheten att återkalla ansök- ningen. Hur ofta återkallandet kan upprepas är ovisst, men det har förel it att en sök återkallat återkallandet. av åter- kallandet, Det har satts i fråga om inte lärartillsättningen kun- "de återflyttas till skolstyrelser- |. na. Något avkall. på regeln att den mest meriterade skall för- ordnas 'på "tjänsten" torde emel- lertid inte vara - tänkbart,. Under sådana förhållanden har väl. de lokala : skolstyrelserna ' inte nå- got större ' intresse av att få sin tillsättningskompetens utvidgad. Skall iden ge- rätten bibehållas är nog den en- da rimliga lösningen att tillsätt- ningen sker centralt hos översty- .. Felserna, NON ey SA é i i "som, nu tillämpas, |": . onekligen kastar: ljus över/' avtalsrörelsen: prov, på, a ; "Penningvärdet... har” en utsagt | vä position - vid de fåckliga avgö- wandena;. men, man, kan, inte. be- gära. at. just: de åsyftade efter- sabtla "i grupperna skal! avstå från En mera rättmätig andel av ka- kan av; omtanke" om penning- värdet, F ö "kan. det ifrågasättas de fackliga överenskommel- görande rollen: 7 Det ' är "snarare djupare, med iden fulla” syssel- sig. om starka krafter och spän” ningar; som '-— om de änte , ut- Töstes sid. rhandlinganna — än- Komske” med ; den”: betydelsefulla skillnaden: att de eftersatta grupz -pema: lå "ohjälpligt” skul | ma. på efterkällke I ett: avseende inns- det dock "ett oriml gt sammanhang” =, eter II brist'p å samnianhang. må jety- dande : del av fåglönegrupperna finns. inom :: livsmedelsindustrin och ' angränsande områden. Enligt]? . Nå, och hur gick det sedan? spekulationer — kannstöperier vo re kanske det riktigaste ordet — och det förefaller icke sannolikt ” dem; som Hatt, det. största bryde-' | minns vi: alla, hur Fidel Castro" där "hälsades som iden sanne sa-. goprinser från en sagovärld, hur . . Fidel Castro at y mel. Ett: så öppet erkännande av regimens ekoniomisica fiasko hade ingen väntat i Fidel Castro i | körsdrag =. mellan: Peking och Moskva. ” Kängivit sig åt ”planlösa dimprovi- ; sationer och experiment, som full- ständigt neutraliserat Sovjets an- " strängningar att stödja och hjälpa "Kuba, (förklarar de garimalkom- hä Men Castros ”neokommunister” .. har "svarat med ”ampra - motanklagelser, - vilka bl'a går ut-på, att det är + Moskva, som bär skulden. "Sovjet | har begagnat "sg av Kuba, rär det / Karlsruhe i "oktober. På en konkress i Karlsruhe mel! lan 5.000 läkare från Västtyskland >» Det oäkta” | slaganfallet. ” " blödning av hjärnan med hjälp av medikament, kan det '”oälkte” > > och utlandet (15:e tyska terapi- veckan) meddelade professor Rats- chow, "västtysk sakkunnig för cir- kulationsrubbningar, . att. man på grund av de: nyaste rönen torde kunna fastelå att slaganfall. inte alltid uppstår i hjärnan. utan myc- ket" ofta vållas av hauspulsådemn, det är sålunda ”oälkta”; slaganfall Slaganflall wållas av åderförkalk. ning. DÅ människan åldras, bildas "var lå fördelaktigt för : ryssarna, men tämnade : Kuba ;i sticket, :- när Weshington ' wisade jänderna, ' Moskva" har: hindrat Kuba från att iutveckta sig till ett industriland; ty ryssama: vill bara ha' ett garnityr av andra klassens kalkhalti i ådrorna som. & kärlen . orsakar. fönträng- ningar. Aderförkalkning är ofarlig så länge kalkavlagringarna inte hindrar Hlodets crlarlet Om hjärtats kranskärl genom åderför- kalkning täpps till, talar man om genom ett relativt enkelt ingrepp, för att sätta blodcirkulationen i gång igen. Enligt 'statistilven som förevisats i Karlsruhe är risken av ett sådant kirurgiskt ingrepp” inte större än vid en Mindtanmsoperation. Och hjärnans blodkärl & så- dana fall inte är skadade mutan bara lider av följderna av att hals- pulsådern ' var tilltäppt, blir det för det mesta" inte några skador kvar "efter operationen, Patienten bör emellentid fontast möjligt ope- reras,. ty om några celler ä hjär- nan på Erund av otillräcklig blad= tillförsel dör bort, kan lätt brist. förteelser 'uppatå, "De 'västtysloa läkarnas nya upp över, ” att det : under sådana för hållanden är Omöjligt” att "föra re= voluttionenr midane till "det : övriga honom : den | | nielse ” förefaller” troligt, För dikta- L ik . Det här påståtts, : att vid ett äv de benaste ” tegerings- 1 svek den” storordige kubanen;. | Demonstrativt ” har han underteckna det fa- stopp, detta; avtal som - Chrusjtjev fäst yså - stor: vikt" vid? men: 'som resa 'var han Ådel begeistring . för allt "vad Har sett 'och upplevt. Att följa Sovjets "exempel, det war, såde" han,” högsta målet : för hans | n I regim. Inspirerad” av. sin "ryske fe | vänd avhöll han sig från åtorpoli- tiska deklarationer och "manade iystället | sina; kubanska bröder att beflita sig” om störve arbeteprestå- tioner: och ökad produktion, Han torns "måste talet ha' medfört ett- jämmerligt I; uppvaknande. Och 'det är” därför inte. abt. undra över, allt det inom det": kubanska -- 5 tegeringslägret snabbt kom till .meningsbrytningar mellan | två. olika gwupper,: som nu Ju Lå Ievill, AA för "Tregimens : misslyckande; - Pr VT " På Kuba finns som bekant "bikt S Pgocialistiska sevolu- tionens parti”. Det bildades 1961 genom en sammanslagning av. den fidelistiska ; 2 Qö-julirövelsen” och MET FL parti”, :milket sistnämnda ' var, trav ditionellt möskvadirigerat, (Det var Castrorörelsen däremot Äcke från begynnelsen). Vad Fidel Castro nu i sitt tal, , avslöjat. om : negimens fiasko ä vad ide gamla kommmu- mer. ”konsumtionsvaror, bygga fer bevattningsanläggningar säde” Castro, "faller inte mner' från himlen, De ' måste erövras genom » "Det var aln tongångar :redan 7 sedan länge? före- brått ”wegimen, och. varnat iden för. 11] i H; " skall en, fidolistisk grupp” ha framträtt och öppet - krävt, att” inga inflytel- sörika” poster, Fängre må "anförtros själv i "detta Korsdrag?- "Det vet Iman ej med. säkerhet Av hans sista stora tal att döma: Iyder han Chrusjtj råd och anvi Så | för lyder hjä i fart: sOm- hjärnans ådror | täckter. är av stor vilt för den anklagélserna från, ide . fidelistiska | frabbas, tår. slaganfall . med |framtöd. hehandlingen vid symtom kömparnas sida; " "vilka "nu. lagar | de. typisk förlamning, | på slaganfall tvivelaktiga fall omtöckningstillstånd eller i värsta fall omedelbar död.” so 3 En femtioårig manis- sjukdoms- historia. hjälpte de” " västtyska” dä- kama ' att spåra upp ytterligare stölen 'T människans ' kärlsystem blir det då' nödvändigt att fortast möjligt : tföntga ginkulationen! av blodet "i åduorna för att kunna konstatera om. man har att göra med etb älta elber "oäkta slaganfall, ' Det: beror sen på undensöknings- |] cm st som ' är utsatta för” åderförkalk- ningens 'faror i synnerligen hög grad, Mannen blev plötsligt med- | vetslös 'och kunde sedan inte mjara röra på högra" anmen. "Det tycktes föreligga ttypiskit slaganfall, amningen: gav ”sig visserligen” nå- gorlunda men kom flera gånger igen, och läkanna trodde att ytter- 1; nifall hade inträffat. Men" hans allra ' närmaste medar- betare, bl a den beryktade ”Che” Guewara,. här. öppet befallt Pe- . | ligare ” Men, då förlamningssymtomen. inte mera fö Re Lan nh kings kurs som räbta! mod: Hen för falktum, att Castro icke undenteck- |! nat möskvaavtalet, "Redan idet är ett slag i ansiktet mot Chrusjtjov. jet Bidat ett betydande SE på det amerikanska halvklotet. Istark den wisade 'att hjärnans ådror icke ' "det minsta var skadade, | men” att en av halspulsåldrorna var Om. en ”halspulsåder . genlom, en förkallkning « blir tillst , tillförs. hjärnans oefber. inte mera tillräckligt med. blog. och Iman får fall laganfall bara kan:zbotas geriom att, öka ”genom- "Castros mun. -Men'"hanhade att. gä något åt "saken, lär vara "mycket små, [Sd länge mvävarande SJUKVÄRDSKRISEN -: "är en : nationell olycka;: : vem - bär ansvaret? frågar Stig "Ahl- gren i IdunVeckoj ourna- lens krönika: ' : kenrörs ling och”. bo ka ski ö änny' fler överraskningar att t fram” i eli en: "ant = | anser. ant i; sTIner; och; förklarade 4 stället: ”Soe? 1 ning är. ej svår” att skönfa; "Kubas I sockerskörd har under det. gångna året uppgått till. knappt 4 milj ton (mot” c:a 8 under "åren före" TevO- lutionen). Nå will” Castro åter, höja siffran till 8-9 milj ton, För” att uppnå. dettta, mål Iovader -han,; att icke. längve. få än |— —, om" man” "undantar Lidingöltn- jen Vare ig man Näljer tunnel el t I sbräckan dry BE city under 'e0 öre, ör I det". 30 kr El fi gebomna får alltså. räkna med må- |ä 2 a, Med. vår ESO. "per kunna vinnas, ; genom" "frivilligt samarbotie, framhåller dans När", allt . kommer. Hill. allt "är Kanske ett. sådant samarbelte med "huvudsakligt .; syfte "att - utjämna restaxonna 7 och | möjliggöra firik- rad ”Österha n Ö . snellan.: olika - | nattliga; beseköstnader på närmare rer "sig: nanfö bara betala" 13: NG skatt medan: man: utanför” muren på sina” håll får” : betala: 16: 90. "Innanför, "muren - kan, man åka heten: av bondejonden och icke. påskynda uppbyggnaden av agrara kolleltiv och kommniuner; ”Oss bekymrar det inte”, utropade han, ”om det tjugo år härefter. alltjämt” "kommer. att finnas småbönder på egen torva”, Castro gick Då sitt programtal ännu längre: han ”Tovardade ”imperialis= terna”, ty, de har en god” 'orga- folk, och de Taskal. En ny sjukskö ska invigas. På . invigningsdagen framträder själve inrikestoken 'o, skingrar' okunnighetens mörker; Ansvaret för bristen på vårdper= sonal kan inte läggas" på rege- ringen. Det är 'en följd ” av: 1 Sjukvårdens expansion, 2.: Den förlängda semestern och arbets- tidens förkortning. 3, Allmänher. tens starkt ökade efterfrågan på - sjukvård, Tre' säckar: solsken som si- tuationen. Särskilt. det sista ar- gumentet äger en :; förkrossande » tyngd. :Om inte allmänheten lade "sig! sjuk- och gjorde anspråk på vård — 'en- av inrik kräver. ansvarsvilja och ansvars- medvetanida,” Deras "system funge- rar bra 'och. även wi. måste - lära oss att begagna viktiga organfsa- tionsmetoder”. " Detta .. Castro-tal . kom” för de isar. och : SJ-tåg i mtan Sö en i dity, Utanför. mfuren, måste man anlöva' dyra förortsbus- så föll få betala mer, än dubbelt så mycket som SS-resenärerna, En Jb. jämförelse. mellan två Iik- möjligheter” om man vin ta "sig fram med andrå kommunikati E medet än den regna bilen : : Det kam också vara förenat med vissa fördelar attt befinna sig utan- för "muren: "Om man bostad kan' det t ex i Tyckliga fall räcka. med 'en kötid: på två år i någet avligret åde, Innan- Foha enl sa, se svisar att ”månads- köälnaderna från” Böllmora i, Ty- lys av kärlek till denna - tids- ålders väsende har. Demas över- givit mig. och. har, begivit si; för: sträckan Vällingby. Sy stannar vid, 40. kr, Sammanslagning Kållande' Ar. senbigt "mångas för- för muren" måste > man köa minst ålta år -— tllsammans med unge- fär 100000 andra: väntande: Detta är Stor-Stockholt d över, en sammanslagning området, Sedan” en tid tilbaka på- går. 'ockeå muitredningar om möjlig. lighet”, för” "1,2 ' milj, Be sng ikt, Att Finland d .re gått starkt. framåt har i hög :grad. berott på.'de. enskilda - nä- , ringslives expansion, folkets dug- : lighet och' arbetsamhet. . VS Men splittringen i partilivet— . "även "här finns en stark borgerlig ighet liksom starka motsätt- förutsedda : omständigheter". ” "skulle. vi. inte :ha' någon sjukskö- terskebrist, . PARLANENTARISME "I FINLAND | '.Sedån den 27 novemb Il har Finland 'haft "47 regeringar. Regeringarnas' medellivslängd har "sta tid, som, någon regering sut- tit vid makten;- har "varit Kivi? ”mäkis ministär under” förra delen av 1930-talet, "Den, satt 1 nära fyra år, skrive r SDS, MR Detta visar. parl ismen: '|-: mosfären inom det off .Ningar inom socialdemokratien — här ideligen satt Finland i vansk- :ligt läge.” När president Kekko- nen talat om den försämrade at« Stockhölm 'cmges av. 18 självs ; trafikföretag för Stor-Stockholm. hete avt stanta ett "gemensamt 1 ken M ut iv Tatt ett” ända "stor: diga hk som" I den' s k inre zonen, (Med grann- kommunerna i den s ki yttre z0- företag . bygger: itunnelbanor och |: svarar för "ella: förekommande od resö till city. blir & kr, medan . "+: | samma "kostnader. V. 10. I viket dystert ord! eftemföljare. re : Denna wärld som lockade ho- nom han inke. mist sin bedåran- de makt över människorna. Me- dan vånt rätta fosterland är ett andligt "och osynligt framtids- land; är denna värld synlig och närvarankle. Median livsprincipern i. Gudz rike är självförnekelse, tjänande pth "offer, lockar värl- den med: pengar, malt och väl stånd; ” Ja; . världen är Ulldrägandet Hos; Demas växte ' kärleken" till nen blir det "ett 30-tal DL enheter, Stor-Stockholms régiori- plan omlfaittar: 46 kommuner" som tillsammans beräknas hä 15 milj invånare 1990). Att bo i en' kom" mun och tvingas” resa från "den genom en annan: för att komma vill arb ontalhor liga li- "vet, är detta säkerligen ingen ö- -verdrift, ' De' många ministerkri- + serna har försvårat möjligheterna 1 att upprätthålla en sund folkhus-= "hållning. .. Skapas icke ett bättre samar” : bete, mellan de demokratiska par- "oerhört starka ' kommunisternas möjligheter att få större infly- "tande, 'Somr' det nu är framstår - Kekkonens -påstående om att 'det "inom ' en överskådlig framtid ter i sig helt omöjligt eller endast un- . vedermödor i Finland! Ibland bru- "kar man påstå att 'det är två- .dantagsvis möjligt att kunna bil- dä regeringar som”en nykter be- . dömning av läget. Icke förbätt- "tierna -1. Finland ökar: detta de |" dvs. Stockholm” dej fastän han var :till- b och tågfö, - Att” trafikanterna skulle ha. skilllgt i att -winna på, en, sådan sammanslagning av te. kolleltiva trafikresursenna är Uppenbart, Men även mur. företagssynpunikt': borde en - samordning vara.. att .'föredra framför" "den rådande splittringen, som" ju. kmappast - "medger ” nägra teblser för åtskilliga E ka so K. bes paris $te. Mot det mare. År 1990 beräknas wa förvärvsarbetande "förontsbo ha i "Fungerar dåligt > Det. säger sig självt "att "e en så get kan ”emellentid anföras, att det | obevekligen (leder. till: monopolise- ring — mjed allt vad därmed föll jer av allehanda -olustiga yttringar. Därför måste "man. laborera med andra tänkbara" möjligheter abt lö- litt : måste”. f så de kommuniikaltionsmässiga dåligt i åtskilliga deny fast- sförhålland td - Stor: slår red, Lundberg 'ochr pekar. bl ä | Stockholm, "Red." Lundt pekar på transpontförhållandena. "vv Från Handen — centralort ä Ös- stull kostar Nr ex AC rar; detta h heller Finland tiska terh — till Sk ningar genom att . motsättningar Staat ton." utril en'enkel reså med Södertörnsbus- "skapas mellan kamrarna. . Men Finlands riksdag består av 'en|. , enda ' kammare, ; Det ' har ' hjälpt "föga, Genom de "snabba ministär- "växlingarna har regeringarna ic= Finland befinner sig i en all " varlig "parlamentarisk kris. och .den löses' icke genom expedi- ke kunnat verka målmedvetet > ellep kunnat "planera på längre" "mennaregeringars. ee jete Ar "tionsministärer eller s k tjänste-. Bradclkad sarna 2:90, Ett kostar på möjligheter att etablera någon form av frivilligt samarbete 'mel- |. lan de' trafikföretag . som sköter den kollektiva, trafiken "i" tSor- Stockholm, Ty även 'om det kan 65 kr. För att sedan' komma från Skanstull - till - city, där” flertalet stockholmare" har. sina arbetsplat-]inte sägas "att ett tiotal olika» företag förenade genom ett samarbetsavtal kan uppnå samma effektivitet sammans med. Paulus. Han gav efter" för dess dragningskraft, och en idag: hade fallet skett. Han. sade "farväl till aposteln, till "Kristus och "rikedomen: i Herrens gemenskap. Han for till 'Tessalonika; en av de vackraste 'och syndigaste "städer. på den Hiden.. . : Arme, Demas! : I Chun; gang. " Men Demuas har fyvänn många, ul fallet skall ko has genom kinurgiskt ingrepp eller läka sjukdomen, För många Pa-. tienter blir: cperationen: nog den säkra räddningen, ty de flesta oäk- ta slaganfalten kan läkas, > ol : Peter Kleln ällmänbildningen Slagnumret' d' Perspektivs plsto= berhälbte. är Välnö.Linnas bidrag, somv enkelt och" vältfram rubrice=- rats.: ”Om ' medborgarbildning” och "fcbkkitldnipgsst tävandena i Finland, dels diskviterar allmänbildningens en ' kult dominerad av Tv och andra massa , Ät elögnknnener men lig &r - ledaren, & som: ägnats - åt viksdagens . omstridda terlöt i wåras allt klyva heten Nordiska Museet-Skansen danikemte KI dinner I ly men” "läsbar, ”warlen . regeringen elen ler, Stockholms Atymanner för det" inträffade ul ordföranden nämnd; hovrättsrådet Johan Nor- . denfally, ” "för. att. "med översitteri och nonchalans” ha medverkat till äreridets : bekilagliga Utgång, Per- spektiv. ställer sin förhoppning till li ; gom förvö dag : äribe | penmanenla : förordnandet ” YT till-musedts Hättillsvaranide ekono-. midirektör. elt' fungera som' Skan- gens "werkställanide” direktör,” ” Ur: den... Svenska” upplagan av Jan Myrdals ; bok” "Rapport från känesisk by" har uteslutits ett par - köpitell, av vilka "Penspektiv publi- eenar ett, em bolkhållanen Chang : Vidareg ger Anna Lerah Elgström en orientering om förhållandet "metan bantureligio= nen, och, kristendomen, . :jÄv de'sköna konsterna 'är kons- ben vepreserkenald I -mumnet med > Gerd Reimers -presentation : av Charles Blerdenman och iden ken- etrikktning han företräder, struk- turism. Lang Bäckström är sbräng . mot ”stöckholmsprofessorm E.. N. | Tigeratiedts nya” allmänna Fittera= turhistoria. På krönlikeplats skri- ver Bärt Bengren om filmpremiä rerna och Erik Miiller. om "den se- naste. tidens TV- teaterföreställ- ningar,” : "För de skörlitlerära ånslagen i. nya Petspelktiv” svara Ingrid Ar: vidsson (dikten - Träden å Nor- den”), Einar Malm (vå höstdikter) och Bengt! Nerman (dikten ”Hol- men”). Tilusbratörer är "som van- ligt "EWK (wars Linna-portrält pryder, omslaget) och MEM, gäst- medverkande tecknare är "Gun Kessla och iden - > eimerikanske konstnären Pedro Ivan Paparloplis, "På r da skald 4 +, ininar: Johang- Här slutar hans hi och vi, vet inte hur. det gick för honom & fortsällmingen. " Skulle dessa ord må "någon, som känner 'atlt "kärleken till r| Jen, vill jag bedja denne, att vakna upp. och vända om, Det värsta 'en människa kan , göra är. alt gå bort. från Kristus. ' Strax innan det här i Ordet talas om Demas, nämnes om en annan kärlek. Apogteln talar om ' att älska Kristi. uppenba- velse. Vilken skillnad! Den fönre lever :i världen" och "den senare i himmelen. . Vid tanken på att ser, måste man anlita Stockholms a TIA i trafiksystemet som ett enda stor- Jesus snant kommer åter fröj- nns världen har fått makt över sjä-|3 son, vilket markerar en intressant litterär ' återkomst, "lantbrukaren och - förfalltaren Gunnar "Ericsson i Näs, leldtorn och författaren E. R. Has Lind n-översättningar, Ivar Lo-Johansson, Ralf Parland och Per Schwanbom, välken' senare fabtare. dar : sig posten.” Han älskar Kristi uppenbarelse, därför att han älskar Frälsaren själv. yu. ' Världen" Skall ej få någon makt över den. som Gud. får om "det" blir ” måturen som "skall "anklagar i stället . Nordiska Museets ' porträtterar Jan Myrdal som för. : hålla vakande och väntande, St två initibutjonen, . "Perspektiv='. Ar som dels" ger en” tillbåkablick vå no
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.