X På > ned kl. 17.00. ". amerikansk årsöversikt som gäller . ser. man: nu tilbaka ' på hur det £ikten" utgavs. Och. det är verk- ligen fråga". om" femtio fantastiska . lefonförbindöålse. Och 'att det fanns . detta år, ' "nare "skulle ha 614009 -000,. må b I I morgon: ” LUKAS s Solen” går upp kr "6.53 och FEMTIO” FANTASTISKA ÄR ' "The - "World's . Telephones, en "telefonen i hela världen, har fem- > tioårsjubilerat; ' berättar "tidskriften Verket och. vi, Personaltidning för —televerket. Den jubilerande kolle- "gan utges av American 'Telephone and - Telegraph Company i New :York.'I den femtionde årgången var år 1912, då den första å årsöver- Anno 1912 meddelade man alltså att det gick att telefonera så långt som 345 mil eller mellan New York och Denver +— världens längsta te- 64 mil undervattenskablar för te- lefoni i världen. Den längsta ka- beln låg :mellan La Panne i Pell - gien 'och St Margaret's Bay i Eng land.; »; en . 1912 vär r övrigt, säger man, ett märkligt år. Ty då blev Wood- row, Wilson: USA:s president, ”Ti- tanie” sjönk, och inom New, York "Telephone Compåny lanserade man en. ny. elogan,: nämligen ”Den -1e- ender. östen vinner”, ”Alexanders. Ragtime Band” blev. också populär 1912-had USA 830300 tele one, sägelr; man, wildlame.. Men - i] dag har» vi TT 422 000. År 1912 fanns det 902 000 personbi lar i USA, Vem " kunde då tro att vi femtio år sei Det har: & sann'ng /varit 50 fan- tasti: ka: år: på den tz2kniska- ut- vecklingens område. Tännk; bara ra här på iorden... = Det är möjligt men vad ska det andra vara till då... band med: blod : i avföringen, Om Äet — som i detta fallet skett — uppträder färskt ljusrött blod ef-. ter en veckolång förstoppning, är, den sannolikt förklaringen , att blödi berott på rent mekanislo Spanien, har av Pari och |. Franska radion hyllats som > den verklige mästerbilföraren. Dutemp- le har:;kört i 66 år utan att ha råkat ut för en enda olycka eller den minsta trafikförseelse, Han tog sitt körkort i Par's 1897, ' : '- DUKTIG PIPPI » En inbrottstjuv i Blackpool tog sig härom natten in i fru "Margaret Atkinsons villa. Men plötsligt möt- tes han av en. röst som gällt frå- gade: ”Vem. där? Vad har ri för er?” Tjuven, flydde tomhänt hals I över huvud, Fru Atkinson berättade att, fös- ten tillhörde hennes fyra år gam- la grå papegoja. Och inget . under att tjuven blev rädd eftersom pa- pegojan : skrek i Å högsta falset , i ALPERNA REDAN "STÄNGDA. + Under veckohelgen ' avstängdes all trafk genom de schweiziska bergpassen över Alperna, den s k Grossglocknervägen, :: Sankt Gott- : z Tnärdiga trafiken "livsfarlig. st. Bernha d—) Simplon-—-Susten- och Flijelepas- sen kan ' däremot "pas eras,'” men bara med snökedjor på ”bildäcken: "Årets starka snöfall" kom” tid: gare | än vanligt.” - HEMMAGJ ORDA ANTIK " " TETER En av de ledande :”do it” försäljningen . av : » självgjorda tikviteter. . Man får för en penning byggsatser av antika var ser,. medeltida: statyer. och . renäs- | sanstavlor. Detaljerade anvisningar och” ”ant'k färg” samt antik patina "slemhinneskada när väl tarmfunk= tionen kom igång igen, Däremot bör även en enda gångs uppträdande av mörkt blod, föranleda undert sökning, emedan blödningskällan då sannolikt är belägen högre upp i matsmältningskanalen och :vanligen, avföringen, själv blivit svartfärgad, ”Orolig undrande. 61 år”. mingarna . Myr- i med eh försämrad "blodcirkulation, och säkerligen var detta tanken bakom -ordinationen 'av Hexanicit, som är en cirkulationsfrämjande medicin. Beträffande övervikten kör ni inte sätta er tillit till ”av- 'magringspiller. Undvik i tället kon- sekvent några av de dagliga 'smör- gåsarna,' bullarna och potatisarna. Ät mera grönsaker och mindre stekt mat till förmån för exempelvis kokt eller" grillad - föda. : Börja föra en lista överyvad ni stoppar i er per dag, "även antalet sockerbitar i ta terligare skära ned successivt från denna lista. En viktminskning mår inte bara ert blodtryck utan san« olikt ' även mmyrkrypningarna väl av! i + ”Manlig rådor. Trots er inva- slidisering på grund av: reumatism bör ni söka mobilisera bäckenmus- kulåturen 'så mycket som' möjligt "för att förbättra cirkulationen, Det finns vidare i sjukvårdsaffärer oli. ka slags av hjälpmedel såsom ringar att sittå på etc. som fördelar belast-' ningen bättre. Mot rodnad och år- "riterad hud är luftning utan vara sig salva: eller kläder ett bra -me- del, ' men 'säkerligen har er läkara flera uppslag att: komma med, ex- empelvis ryggsprit. för avtvättning. ” VÄGHALSAR i BIARRITZ | > m' ny. vattensport här. Kom- mit: tll Europa och, denna”. sommar | eller kaffe och byt ut dessa. mot: |: - sucretter.' Försök därefter alt yt- SM . ” I fi306 s [ ” och ..' ” "Torsdag = J 5 i n recept. gen den 17 oktober 1963 | Z K : OPs Poa SA Tiden byten gj FYR SDELSSRRTA - Nämnsdag i dag: . Doktorn suarar E . lo kKUlfur.. MUSIK... (CX ER Städa frn olek del eronligen : J DA » ANTIONETTA = - 2 vi människor är m en ”Tyeksam”. Det ä, är riktigt att man |" N . Solen går upp kl. 6.51" och | gång satta till att hjälpa varand- bruk personligen sak Patienterna ned kl. 17. .03. ett personligen sökå läkare i sam- > Å MV ÄR NUSR GODAY > [OCK LÅTER BLI. > PMITT BLomerRö! "VERKLIGEN LÄCKERT F> TIVÄRR fer Det BARA RUM ma EN LITEN- FÅGELSKRÄMMA! posta monka sölre i Herse R medföljer. Nyheten kar från första (dagen fått rasande” avsättning!” . att AJA KE vå 155 000 0007 telefö” spanska gränsen. 7 "Sporten surf-riding och vi. har vi sett hur” den praktiseras 'i- jour» |: | nalfilmer från . amer kanska "väst Kusten, >. Mi ' MÄSTERFÖRAREN : "| har du-alla , "nästa. gång , är ; Polynes' erna är sedan århudnra- årg' fransman; : Anto'he lalla fel; 5. Så den mästare .i denna. sport: att: på et » Dufemple, ” tidigare privatchaufför :.— Pappa är handelsresande, m ma- en planka rida högt: uppe på våg- hos” Aratnlå dne kung. Alfonso av |gistern. EN i. | kammarna in-mot stranden, Under Stilla» Havs-kriget'. lärde: de + ut konsten till amerikariska marin? soldater som 'sedan förde 'den med mi grov motsjör Varetter. han re- ser sig på brädan och i en' sky av Iskum och” stänk" återvänder I mot Det fordras jättevågar'för”ätt man dj ska' kunna: praktisera ' surf-riding, så: höga att själva Atlanten sällan erbjuder” 'dem. Men : där ” havet” trängsihop längst inne i B'skayd får vågorna den” rätta ”dimensio- ;|nen > : Men dels är äntte klara svågarna utomordentlig simkunnighet och I som måste vara av väldiga dimen- nerverna under. kontroll är det en sioner. .Också : utövarna av "spor- ,önskesport; Apelsindesserten. blir ännu läck- frukthinnorna hänger samman, ter måste ha en styrka över det Si rare om man tillämpar de här små| (Se vänstra bilden), =: et van ga. . I 0 | Vänne r . knepen som bilderna berättar om. Bekvämast och läckrast blir na-|"' Själva 'surfing-brädan väger 12 du gräset rött, det är ju ”onatur- Tipset är hämtat ur höstens Hus"- | turligtvis .rätten om man med” en kg, bär en bredd på, 40 cm och en "ligt och ser: dessutom fult ut? . mors: Filmer, som bland annat in-|vass kniv först, skalar bort” alla nehåller: en film om citrusfrukter) hinnor på utsidan och sedan skär |längd' på minst 3 m.. Den är "gjord| Den moderna målaren:' — vad , och deras mångsidiga. användning; HH varje klyfta så är inga frukt av pla t' och har en: liten. köl. På vill du att jag skall göra, när den nedskurna skivor är lättare att hinnor kommer med, 7/' : pin 2 dela sönder med dessertskeden än| (Se högra bilden). denna ' bräda paddlar sig "surf-ri- blåa färgen. har r gått åt? - . daren,' liggande på magen, ut 400 . framåt av "vågorna i, denna fart är "inte" ofarlig :'om” surfaren ' skulle | falla av och råka komma i- "för. den, f: "Men, alltså, för "unga ''atletiskt . byggda män med gott balanssinne, undervisa. om -Asien :och Afrika o. en massa främmand mån aldrig har "vari Be ; Vännen: — Btrun son förstår” sig inte på kont” mer än en/ gammal. sko, Han -har: ingen egen åsikt.' Han bara upprepar, vad i oh alla andra säger. ; lång stund. och generalen allimer fundersam. "Slutligen sa han: > Men var i herrans namn, de; fått grötrockarna: ifrån? Starka muskler och nerverna un- der kontroll krävs av utövarna av surf-riding-sporten, och helt ofar-' : lig är den inte... ' : om de skäres rakt så att de sega Om I : '" Jag satte mig upp i sängen. "Jag . sörjade bli ivrig. Det var något ga- : let i detta 'Johp sa. Varför skulle "just. Kalle Söderman eller Sverige . bestämma? Det var ju trevligt om " man var Sverige eller Kalle Sö- : derman, men inte alltid så roligt :”om man' var Norge eller Söder- ”manskan: Varför skulle förresten ” Norge vara hustru. och Sverige ”A man i- Unionen? För att Sverige ":war störst? Och Kalle starkare än -hans gumma? Nej, det var inte på "det, det kunde hänga > — De är tel, John! Fel! En Union eller att aktenskap måste bygga på att man förstår och litar på - varann, Tror du att iag skulle lyda -" dej. om jag inte hade förtroende för - dej, inte litade på att de var till ". vårt bästa. Eller bara de'att de | var dumt, som du ville. Eller att .du inte skulle göra de iag ville, ' om de var rätt och förståndigt, ba-. Ta för att de var jag, som hittade "på de? = dog förstår tala John lät fun- Så blankt havet i Av Kerstin Göransson Ljungman dersam, Menar du, att du inte skul- le lyda mej? Inte göra de” jag ville? Men de är ju så självklart, Du och jag hör: ihop, du är min, ' Vi är ett kött. Vad jag. vill, de måste du i ju också vilja. — ' LJa, jag är din, men du är ock-' så min. Och båda är vi fria männi- skor. Båda har'vi' vilja, dé gäller att den bli: gemensam. De är på de, de "hänger alltsammans. . Men den ,.ena ska inte bara lyda den andra . : — Känner du dej kanske om i en vakt som du förpestas i? Är de. som jag kan ge dej, inte nog? Är de för hårt ' arbete, för liten lön "ör :vödan? —. — Nej, John! Ta de inte så! De är ju de vi ger varandra, som är lön för mödan” De och Fredrik! — — Fredrik. Ja är de inte för ho- nom vi arbeta kanske, för att han ska få de. bra bättre än vi. Är de inte aog för dej?- Att vi. håller ihop för Fredrik och framtiden. Att du lyder mei för Fredriks skull. — 1] Fredrik vinna något på det? . : . ; begrep, Vart hade. vi. egentligen kommit? Att. jag skulle lyda för Fredriks skull. Lyda? Ett så under- ligt ord. Vad' betydde det? -Att göra vad en annan sade till om, antin- gen man ville det eller ej. Skulle Så kom jag plötsligt att tänka på att det inte fanns någon verklighet -bakom det .vi talade om, Det fanns ingenting, som jag vägrat John, in- genting, som han” ville och inte jag. Inte någonting, som jag var tvun- gen att ge upp för Fredrike skull. John och mg var ju ense i allt Vad talade Vi då om? Grälade vi? Och om vad? : : — John, sa jag, så dumt! grälar vi om egentligen? — — Grälar, vi grälar inte. Men du är som en norrbagge, du oppone- rar Sej bara för att tå säja emot och . visa att du inte tar emot en order. De är vad de rör sej om. Att du inte vill ge dej för mej. Men kom håg att de är jag: som är din man. familjens överhuvud, Fredriks far, — ö — Och jag är hans mor! De är väl lika bra det Om inte bättre. Du har inte' fött honom, de har jag! — i -— Men i i fraråtiden ska jag föda honom, ' de räknas väl inte för nånting de! Vad Nu var det jam 80m ioxgenting - Mitt arbete hör de säkpag väl | väl'att de ska bli'stut på vårt gif- inte f Tvätta, 'aga sy, kokar Hålla höns, sprita ijäder hjälpa till med ' fis- ket. Arbeta.” arbeta” dagen i:ända, de"”är inte” att föda honom! Nej. de är du förstås ensam om! — 1 John hade est sej. upp, han "stod stilla, men: han knöt änderna så att knogarna vilnade! Mattson och ha de bra' förstås! Ha silver och linne! Ditt äktenskap är som norska Unionen, du hatar och förbannar de Du. tycker. vi skulle göra slut på TInionen: då vill du termål uckså Passar de inte så är de bara att gå! Innan ag hann säga ett ord hade sig: Det blev alldeles tyst. Det':en- da ' jud som: rördes var en. fluga. som surrade sid fönstret och Fred- riks snusande -andetas från korg Den pakt, som vi förpestas i, den hatar och" förbannar. vi. : ? . Gång 'eå. sång upprepade jag de främniande ' orden, de var farliga sh onaca. "de skulle inte få kom- ma in + vårt äktenskap Varför ha- åe! inte, Joan, förstått mig, varför]: hade har gått? ” Jag iåg stilla en lång stund och försökte änka Så bestömde jag mig. I all bast drog jeg på mig klädeg- N att föda honom, de inte! |: — Nej, du ville” sitta hos: Nils i kor -vch åkrar. 'drängai "och "pigor, KA John sått och stängt dörren 'efter : himlen" "och vattnet glittrade, i sol- skenet "och det. nya "gräset" lyste grönt. 'Men nere vid bryggan, satt John rörlig och stirrade ut över havet.: Jag gick långsamt ner för |: stigen mot. sjöboden. Vad skulle jag säga nonom? vi ”— John! — . ». Han rörde sig inte, : i John, de är något jag säja dej, — ir. Johh” vände sig mot 'mig och hans ansikte var alldeles ; blekt . under det. svullna "blå ögat "Munnen ; ivar ett smalt streck, med en mörk, blodig fläck. Fortfarande" visste jag inte "vad jag skulle säga”. "honom. ä + . tecken" på vår somensamhet i livet, en I duktig. och lycklig. människa — > Vi sa länge på bryggan. Det enda ljud, som hördes, var vattnet, som Kluckade. mot båten och må- sarna sem över våra "huvuden. - När? vår. rand ra son ådes på ef- på: vårt aktenskaps". styrka "och vårt arbete; för framtiden” Och" trodde ', Ungefär. en" vecka- efte år ,upp- görelse kom : -John. hem från stan med ' nyheter: Unionen med Norge var äpplöst." - : - En dag på: senhösten: hade" han 'en flagga med sig. Den var blå-gul ärke, Det var en vac- Jag sträckte ut båda h — Joan! — a | Han drog. mig till sig, sitt: ansikte mot min kropp ;och satt så stan att röra sig. Jag smek- lä . | te hans hår, hans nacke. -Häftigt]i drog . han” mig”. helt in” i. famnen! — Säj att vårt äktenskap, inte är håller av varann. —2-- - —"Ja, :vi: håller av. varann; :Vi ska arheta "illsammans, vi skå stå tillsammans i. glädje och sorger. = 4 Oen Feodrik! De är för honom Sverige "handlat rätt. tvingat. Norge : till det åld. Dez. 'skulle.-få leva sitt liv,i som, vi. fevde "vårt. ”Jäg vär led- sen, att. vi inte höll fhop. Men alla kunde" inte :cha det soni John och jag. Somliga” har. det som Söder- mans. Ochs då är det bättre att et vid: pingsttiden 1905 är nästan den enda händelse, som står riktigt klar > mitt minne vå ska arbeta, För att ban gka blil på många ån fd ER vg hår I det dagiiga. livet med en unueriig | skärpa. Fast' det är så länge sen,” En : sak 'till : kommer. 'jag ihåg höstdag började: hon . hosta. Några dagar senare var hon död. Jag är säker på att det var det året, för när vi förde henne till stan” för . att oegravas var det första gången. på ett år, som jag var' i stan och” Fredrik-var med och döptes, : : Det var så underligt, när vi seg= lade "in. er klar'kall höstmorgon Hanna hade gjort sitt. Fredrik skul le just börja och båda skulle ha Guds välsignelse över sitt liv, "Väl- signad ' vare ' din ingång, din!ut- gång iikaså Vid rodret satt John” och såg framöver havet. Han. var. mitt i livet, mitt i sin gärning. > Annars gick dagarna, "den ena . efter ien andra med arbete” och vardaglig . omsorg. . Dag efter "dag lade jag bakom mig. Grå och. enar '. handa, sär man ser tillbaka på dem, men ' fyllda av stundens arbete, glädje och svårigheter, medan. de: varade. :Allt ' efter, barna: kom, , blev -det 'också mer att göra för mig. Nästan aldrig kunde jag följa lab uj på fa från det året.' Mor Hanna dog. En- och hur tryggt och. gott det var ' i hans armar där nere på bryggan. ' med kistan .och barnkorgen. Mor -.' ove
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.