NE + . tagen den 2 "oktober 1963 —"LT Tisdagen den 2 okiober 163 LT = : Den: "kommunala verksamheten har under senare tid i stor ut- | fatta - it att fritidsanlägdningar av, olika stag. |' det semfesterbyar och anläggs campingplatser + anslutning till områden lämpliga att utnyttja för fritidsändamål. Men är den- na i'och för sig vällovliga 'kom- munala aktivitet egentligen i överensstämmelse med 'gällande kommunala ' författningar? ' Det råder stor tvekan om den sa- ken och frågan har nu förts upp på riksdagsplantet genom em in- terpellation av Erik: Larsson i Norderön (cp).. Hr. Larsson tar: fram ett kon- kret! exempel som . isar att den kommjunala aktiviteten, på fris tidsområdet strängt taget ä är olag- lig och "att den” kän" få” fortsätta bara där ingen "överklagar de kommunala bestuten. . Hallens kommun; 4' Jämtlands Jän beslöt "sig för att teckna aktier i ett "bolag som skulle ha till uppgift att anlägga, ett spontstugeområde och "bygga. en semesterby. Förs slaget blev överklagat men läns- styrelsen godkände det. kommu- nala. beslutet." Länsstyrelsens be- regeningsrätten och där vann den R srät- ten : fann att det: ifrågavarande engagemanget. "låg utanför : den |- > kommiunala kompetensen då 'det avsåg att göra kommunen till in- tressant i en rörelse bedriven i turistbranschen, - Då syftet följ- aktligen ” inte var - att betjäna |" "egna ' kunde beslutet inte godkännas. Situationen är alltså den att en verksamhet” av liknande ka- raktär, där avsikten; Änite är att betjäna enbant de egna medlem- maria utan att locka turister till ” bygden," strängt taget inte , är laglig. - Hur- många: kommuner DET ÄR BILLIGARE ATT | ; FLYTTA INDUSTRIERNA " till "människorna än männi- . skorna till industrierna, i varje fall ur samhällets synpunkt, skri- ver tidningen Företagaren på tal om låkaliseringsutredningens be- tänkande: Man kan eriöllertid inte be- gära att industrierna. av 'befolk- ningsgeografiska' skäl skall. för- lägga: sina. företag till>platser; "som ur rent' . företagekonorisk synpunkt inte är "lämpade. ”An-. ser samhället att de”sociala 'och |. 'omstän- I: en lokalisering - befolkningsgeografiska a digheterna gör På kommunernas initiativ byggs s ” har möjlighet. till Kommunernas kompetens i - C som - under 7 senare år: förfarit olagligt på” detta område lär vat . ra svårt at avgöra, men de tor- de inte vara få, ” : I de flesta fall har ingen över- klagat besluten och därmed har den kommjunala aktiviteten på detta ' område kunnat forbgå. I sin interpellation till inrik det. ed a några. ä eftergifter, : Muren i ; Berlin -nämn- desde” .ens: USA kan tillåtas nistern undrar nu Erik” Larsson om man, från: Tegeringens” sida är beredd att ompröva den kom- maunala kompetensen, så att kom- . genom att offerera me is terbyar . och andra fritidsanlägg- ningar "kommer att" ligga : inom å kan: USA. verkligen ramen för den I v kom- . petensen, :. ve Inrikesminiisberns. svar 'på den! ö na fråga kan väl i .rimlighebens namn bara: bli ett, Det skulle få onimliga konsekvenser för mårga -kommunter om det wisade sig att |: de inte fick ägna sig åt att ska- "pa goda" möjligheter för männi " skor 'av alla kategorier ätt finna” rekreation där ide ' själva finner det. lämpligast, Ne TRÄNGSEL OCH KÖANDE "ser ut att bli vår fritids stän-|1 diga följeslagare, skriver dr CR Pokorny i tidningen: Företagare, De resurset. som fritidsindustrien skaffar fram kan endast , utnytt- jas under, en månad. - Detta. in- nebär att semestern blir: onödigt dyr för de anställda. . [ Men "ser man problemen "ur folkhushållets synpunkter . visar «de s'g leda till ett storartat slö- .seri. Räknar man med 45 tim- "mars. arbetsvecka ' och fyra vec- kors semester "innebär detta att industriens ” produktionsapparat inte' kan 'utnyttjas effektivt mer än 2.025 'arbetstimmar per ' år. Detta är bara 23 'procent av årets totala antal timmar, Så litet ut-. nyttjas : således '.” maskinkapital, vars värde ej sällan stiger till en ven re miljon kronor per ar- betskr: Stora Kopparberg "arbetar där- för vid vissa. anläggningar; dyg- - net: runt,. något som : möj. ggörs genom kontinuerlig skiftgång: Detta system mottogs av arbe- tarparten "ytterst i tveksamt men det är numera icke blott accep- terat utan också uppskattat. ty | ' det ger- de "anställda nya bety- dande förmåner. ' Bl. a.” avlöses intensiva arbetsperioder av läng- re' ledigheter.' Det har upptäckts vilken charm det:kan ha att va- |” ra ledig en vardag och i lugn oi ”ro kunna gå och handla eller gö- rä” annat, som :man eljes' .. Det finns således. iu sidieringspolitik bill; farmannas för- egna, lager . av. över: skulle räcka Hill att rats: som, en. följd > av. USA:s, Sub- del. . Enligt denna pofitil vär ”reger | vingen förpliktad edt uppköpa” var- som n gjorde fränsparitjänst världskriget, ligger! nu. i" brist. på annat I: gasin; New York; dels ä James: River i å | Virginia (nära flotibaseni Nonfolk). Det "är .veritabla: spökflobtor av rostiga . och : avtacklade r | skrov; alla” från" kölen till däcket fyllda av -överskottsvete och över- vakade av. ett fåtaligt Amerikas ,; / andra hå "som Hudsonfloden" vid dels - i : fartygs- ralbinan- Hur: I mycket. spannmål. det sig" om? ; Enligt: officiella "siffror uppgår - vegeringens ; vetelager -. till 25 miljoner: ton, FÅnrets” skörd," som 2 | ännu "befinner > sig i ”odlarmas' ägo, ig, | uppgår till; samme fra. "De gör dor i lsgratr vete, >T:” 0 my: sdé gätnlar lågda ””Libenty”-sk ) : dag "datt betala sub nåder.” Alltså: Låt Chrusjtjov och hans satelliter” få Köpal, Pengar : Vuktar. ju inte! : Te Mia eh onolsk verskottsvete: beräknas bli inklusive årets skörd cirka a : 50: miljoner ton." : el rikanska "statskassan. det - motsvarar. 10 då procent sa per år sipprat bort. ur den ame- > Enligt hittills Bekantgjorda « upp gifter : skall Sovjet ' köpa 4 milj. ton. wete. Men ' även Bulgarien, Ungern och Tjeckoslovakion och förmodligen också Polen, har: an mält sig som hugalde spekulanter på yttenligarie en miljon ton, In- alles 5. milj. tom på utförsäljning, av Staubsauger, en cylinder med mo- tor och pump,' som vägde 20 kg och kostade 500: kr. Om: denna apparat kunde göras lättare och billigare skulle jag kunna sälja den till. varje hem, tänkte han. Och där "och då föddes alltså '| Electrolux, den världskoncern -som [i hög grad är Axel "Wenner-Grens ” Maskinen war amerikansk "men | Wenner-Gren lyckades bli del ägare i generalagenturen för Euro- " | pa, som låg i Berlin, Samarbetet "| gnisslade trots det lyckade för- "t] säljningsr och n blev utköpt för en v rund summa. : FÖRSÄLJAREN SOM : 1. KON STRUKTÖR, ” Det var när Wenner-Gren 1912 | hade: återk nmit "till Sverige som låter di mn I | ETT. ORD on PÅ VÄ (CEN : FILEMON 1: 1325, : När han för. en liten tid blev skild från dig, skedde detta till äventyrs just för att du: skulle så honom igen för alltid, Döden. gästade hemmet; Den lille pojken blev i hast bortryckt, Far van ute på wid det lilla döda barnet. Hon' skickade iväg ett telegram och omtalade för fadern vad som hänt, Genast kor svarstelegram. I detta ombads hon att slå upp fick tröst genom tanken på han påtagligt” bevisade sin teknis- :|ka fantasi; Han inledde samarbe- Ite med tillverkaren av en efter- | Tapning - av — Santo-dammsugaren, '| Elektromektaniska ' AB, 'och "gav firmans ' ledane, ingenjör Sven | Carlstedt, > uppslaget till förbätt- » | ningar. Storförsäljarens tekniska idéer. var "så pass ”avanoeräde att han. föreslog utbyte av" luftpum- parna mot turbiner, men" hans mål var framför alt lättare pch billi- gare '' maskiher. "1918, alltså för jämt 50 år) ; sedan, - kom. det tll en hel tad nya. typer: först Modell | I som: vägde 14 kg — pris 3—400 kr och Modell: M 9 kg — omkring 200 "kr: (som "Wennér-Gren åtog sig att sälja 5.000 av). Men så kom Tdskriget emellan och Wenner- vä USA:s totala nu dd skottsförrådt : kretsar. -vepresenterar. över De politiska knotsar I i USA, som tidigare varit mest rigorösa i kra- vet på. att upprätthålla förbudet mot försäljning av 'weite ' till öst- blocksstaterna har nu slagit : om, Det är lätt att förstå varför. Dessa i stor "ute sträckning ' Mellan-Västerns far- mare. Och. farmaren . vill” bli: av med ”sitit vete: för att kunna rodla mår: och-;änbe "riskera ant bli” sit- sina "lager, om staten en längre > har råd "| Gren ägnade sig åt glödlampsaffä- rer på" Ryssland och impont från USA till. Sverige, - fö 'Sammansättare ” och fö äljane av dammsugarna ' var AB Lux, där Wenner-Gren 1918 blev stor del- ägare och verkställande direktör. Inga affärer, 'om än aldrig så lön- samma, ' intresserade: honom . till- närmelsevis : så - mycket som: - att utveckla dammsugaren .” — någon gång skulle det. ju bli dred och. då : peri Wenner-Grens ' a ville han ha en wvärldsanbtilkel : edt arbeta. med.” Därför. fontsatbte :'ex- med "den nekordlätta Modellt Il" (3,5 kg)” som efter startade -egna |” "hemma hos Gud; Kanske deta ord når dig just när du mist något, som du minst av ellt ville förlora. Det kan vara pengar, änra,' hälsa eller någon; av dina käva. Det känns så svårt, och du förstån inte, varför delta skulle hända, = ' - Måhända Gud "såg, alt detta gom "var . så kän intog hans genom "alt Waga det ifrån dig ville göra dig "villig att offra allt för honom. : Det tfaller sig helt naturligt ast här tänka på, när Abraham föräldrarna älska sonen gom de väntat på i så många år! Hur ningslöst, alt han skulle offras! son. : Då detta offer var gjovt, fick den. store troskämpen sin dörbara, iskott- åter. äslkar men än Gud: Det är en alla gåvor Gud skänkt !oss, Den Ive s Givaren had 3 iden . gamle diem: som fått kän Detta ' ”När jag har” dig, : har; jag inte Fust: Hl något : annat på jorden". fick nersaffärer ch. samtidens "stönshé donator: rv il oskar åorskning hän kunde: iveså” ut på försäljningen.” "gick: ner ögéntligen” ganska: belåten” ut; DÅ hände” ”mäniligen” ännu på; ;den; tix Ni Elektron; Men för. att öka sugför- |G NM mågan måste” vilsten” också” ökas niska : fantasi; han - nåtade' under "i | sittande sammuaniträde på ett pap- per den släde som de flesta damm- "] sugare än i dag är försedda med. i Därmed v var den moderna Kamm- : | tält 5. FRA försäljarna: fann |. "| WentveniCGren åter åa fare tek- ö I Stockholm i I Vid bedömningen av "resul taten av årets. kronoskogsauktio- ner måste man hålla i minnet alt: -- där såldes endast cirka 2 procent ' . (Skog-Press).. . ': Jav”landetis hela avverkning, fram resa, 'och mor satt ensam bred-. ' ovannämnda : vers, Och modem - offrade, Isak. Hut måste inte", konsten: kan : läras | endast av ' missionärs-. - plats i ditt liv. Måhända han - måste det därför inte synas me- | Men Abraham segrade och'ha-. a de redan i silt hjänta offrat sin" Värje enskild av öss bör un” densöka, om; det är. någon vi | helig konst. att "vara "löst från ”' sångaren .fått,' då "Han, säger: ' läljer på rot” -|håller” oiviljägmästare Hans Held- hund 74 Svenska; Skogsvåndsföre- RE rs Te |ningen d. ett ' uttalande. -Domän- "År 1919 bildades AB Elechnolux verkets utbud på rot! utgör 13 (till en början stavat med (k), och | milj. skogskubikmeter,' warav cirka därmed inleddes ' den "svenska 11. milj. såldes, Vår samlade av dammsugaren nära mog exempel- verkning ligger ' ; omkrång 50 n av industrien -till utflyttningsom= +" : råden! önskvärd så måste också det allmänna träda emellan - för. att täcka dessa merkostnader för]. företagen. Det kan ske exempel- vis genom lättnader när det gäl- " ler transportkostnader, , el-taxor tter. och kanske framföra sina agenter . till. bättre " vesultat. På : de stigande- kurvorna; / kunde man” avläsa ' hans resrutt, Men om män: å 'emdirå "sidan ite. klumpigt frågade. => som: jag Den gång irå- kade". görd — som han; vegemtligen hade : någon teknisk : förståels: tidens : förkörtning. . Det vore önskvärt "om man snart under- ”sökte: .dessa”- öjligheter meto- diskt 'och om man i' samförstånd |. genomförde? omställningar, >+-som « kan" bli till fromma både för in- hans tera ”Heparationsverkstadens lager. Hån hittade” en” "svensk (a som hette Larsson och bad denne tala” om vad" grejärna kallsles. Li- te senave” fick" han! i uppdrag” att fem: pojkår. som 'konto- - sidan / av, och 2 handelsstudier | ii Berlin, "Elnöpa var: hans anbets- tl tällda och sam- : . ÅA ; dust rien, dess ans a fält Tedan' som "några och tjugo- klev han tyst: och kans je ttill- Posen idär.. sen” löna framgång. ång "berbdde” inte net - te sagt att rei de allmännas åtgärder får åring = han - vidgade -det snart även cm, han: försökte” dölja et. "hade ; klagat N bara. på. -framg fen och in LDänma är: ine. kt ris s [sådan karaktär att man också til Amerika, "3. 3 || Man borde" ha ”wetat om att. ht | Wenner-Gren vid - a till. attt” lägga sina industrier på speciella. platser. Det finns öretagsamhet idtagas -sådana' statliga ammas; Stödåtgärderna får inte " bli av den art att de föranleder olycklig lokalisering eller risk för 'etablering av icke livskraftiga företag. ' Tidningen Företagaren ställer " sig "dock tveksam till: den” stat- liga lånsfonden" för. direkt ”lån- i)" " givning. Stödlånen bör förmed- las genom bankväsendet, + fritid, KAPITALETS BETYDELSE FöR|” PRODUKTIONEN -. ” framhålles i en artikel av arl. "ce R Pokorny | i tidningen Företa- garen: "'- : i När man påvisar att personal- "kostnaderna ; inom svensk: indu- stri. fördubblats under de senaste 10 åren svarar man på vissa håll att produktionen. också har ökat väsentligt per capita under sam- ma period, Det är därför, — sä- = Öm "mln till > exempel på : :30- talet nämnde ” mågot till Wenner- Gren ' om” alt » han- var: en. énastå- had, teknis "begåvning:" han ' såg "myc? ket: enart.- vad. en sak vär "värd, . rättade . delet, ;samtidigt som. han ” ”sålde” tre "nya: måskiner.. Hee ”AMdeles'- speciell I sorts "och: " skiner” -— reste : han dill Amerika : Sedan. ham hade ,tilvådenat . "första, £i ma = för: fö MENAR 4 konetruktion, äv verkmästare Lars- son, reste tbill.- mästensmeden.' och tillverkning heten hos produkten = som med en "skicklig konstrulktörs hjälp ha- de I drömts”', fram ' av ,Wenner- Gren — utan också "på en för ti I den ny försäljningsmetod. Appa- sin raten d £ h nerna är" missvisande, ' understry ker hr - "Hedlund. Den ' ger "vid handen; ett årets priser på roft- stående ” skogen” blir "högre -än' I fiot, Prisbildningen: vid kronio= eller ” tlelefonpåningning "och den såldes direkt till kunden på av« betalning. " > han bade 145 "cents.i . stimmen . från! .Separatiors; verkstad ; Newark där ;T på morbonen Hill 5 på eftarmåd- dagen. "Genom att han körde myc- + 1907 och. arbetade; under. 1908. i ar ad; räckte är , också resul tateb av frå konkurirenis mellan ett stont ental köpare och bör därför . tillerkännas” en wiss tyngd vid be- inte 6 dör Wenner-Gren, - Trots ka- kan pitalsvårigheter — banklånen' fick användas bara "för betalning av ket mctorcykel "och tidigt skaffa-' "ej "för kostnader — lydkades han bygga dö ev hur my som ” betalas , för . den . rotstående skogen. ; ; Det är avsevärd : skillnad mellan sådan : :prisbildning och iden som. uppnås nvåd förhandlingsbondet när det gäller. leveransvinke, Då Från företagarhåll. vill man rent ger man — helt i sin ordning att Vode sie bil: öken hen sitt viska” | upp" försäljningsk i de dles "(Ports. å sid. 7) principiellt hävda att de bästa | personalkostnaderna . stigit så ; ' vetande — på den tiden var man europeiska: länder. I - - i : i I sin” egen reparatör, > > - i ttotån åtgärderna ligger i "rimligare av kraftigt som' de gjort. ge ep: I Störbe mötte" - äv så - am äv skrivningsregler och . skattelätt- nader. för företagare, som vill satsa i utvecklingsområden, hell- re än rena subventioner. Tidningen . Företagaren ' anser att utredningens betänkande in- : nehåller. många värdefulla syn- punkter och att det är särskilt glädjande” att 'man inte spårar någon | större 'dirigeringsvilja i förslaget, - | ARBETSGIVAREN BETALAR | tycks 'alltjämt vara slagordet ' för vissa krafter inom fackföre- . ningsrörelsen,- skriver tidningen Företagaren på tal om' Metall: ordförandens förslag att arbets- . givarna skall betala full lön för en verkstadsklubbs ordförande Men .man bör göra klart för sig att den anställde har kunna öka sin” produktion huvudsakli- gen av det skälet, att ökat kapi- tal. ställts" till hans. förfogande i form av rationellare verktyg och maskiner. Investerat kapital i Sandvikens Jernverks AB har ungefär för- dubblats under de senaste 10 å- ren, räknat till återanskaffnings- värde respektive år. Detta inne- bär att även kostnaderna i rän- "tor och avskrivningar har: för- dubblats per arbetare under 10 år i likhet med kapitalkostnader- na, ' moa TT Per effektiv arbetstimme - har kapitalkostnadernas ökning. varit |. större än ' personalkostnadernas, detta på grund av den för några år sedan förkortade arbetstiden. «. Axel, Wenner-Gren. ; : småningom bli teknologie heders- : första stora försäljningsframgåntg-.| " "+ drömlde om att finna idealantikekn, sku så .dokwor och. förste "hedersledamot: i Ingenlörsvetenskapsalkademin . det var ingalunda en tekniskt : bortkommen person som hedrades på 'det sältet ndast för sina. do- nationers - ekull.- Men wviltigast är sålda” ” staden 3 dirt ett hans tekniska ; kunnande; i sam-' , band, med dammsugaren. | SKYLTFÖNSTER: SYN. ', I WIEN. ' Wenner-Gren hade vunnit sina ar med maskiner'av alla slag av- sedda '”för lantbruk,' : Men han — där trodde man inte på direkt försäljning i hemmen” Wenner- Gren; valde ut den mest ”hård- = Glasgow, från telefonhyllten på sitt hotell avtalade han en rad demonstra- tioner” som slutade med affär, Han och gick lika bra ä England och Skottland " Isom i "Sverige, FRÅN GUSTAF ADOLF TILL PÅVEN. Det blev" några hektiska år av nailltågsresor mellan huvudstäder na och långa dagsverken på ett dussin kontor, där han själv led- som kunde "säljas" till 'alla "hem, |de anbetet, Dessemellan var han - Senare” kom en mycket stor del ute och sålde en och annan damm- suga "mattorna. på Windsor. Jag skall sluta med att berätta anekdoter om hur Vatikanen fick sin dammsugare: Fem finmor kon- kurrerada om leveransen: till på- ven : och Wenner-Gren anhöll om att” få demonstrera mist En stor matta delades upp i fält och w: och en fick sin del När de fyra konikurmenterna var klara attacke. rade inte Wenner-Gren sin del av mattan mban de delar som kon- kurrenternia redan hade dammsu- git, och den dammhög han preste- rade avgjorda saken. Electrolux började sunra hos den helige fa- "Dotta är 'gränder-historien. Se- dan kom fkonsolideringen och de ' av hans” affärsverksamhet att in- |Sugare — till exempel till nuva- | nya produkterna, till exempel kyl- , riktas : på ' sådana apparater som rande kungen. Han wille ta bilder : "underlättar : dovinnornas : arbete i|på Stockholms slott — det gällde ; hushållet — hans kundkrets varlju en ny stor svensk xrtartikel, ' familjen, Men när han 1908 hade loch dåvarande kronprinsen insåg återvänt till Europa hade ham än- |det berättigade i sådan mweklam nu inte funnit vad han” sölte. Men på Slottet fanng ju ingen a ä + Slutligen "gick han en dag på dammsugare? — Jag hade räknat Lona föddes idén till den lätta hushållsdaminsugaten. Dr, Axel Kämtnerstraste i Wien, där han |med en liter: order, de Wen- |. Hr nöädes ta visar platsen i Wien för: chefen för Electrolux ös- : vistades för'att ta emot klagomål] ner-Gren. Han fick den och den . terrikiska ' dotterbolag, direktör Carl Göschl, I skyltfönstret intill ; på de motorer han. hade sålt, då |ledde ' Hill «tt också engelska | såg Wenner-Gren en stor klumpig dammsugare, som vägde 20 kg. + även om denne inte hinner göra en fullgod insats” inom produktio- : nen? t id , ; = ti . «I vår oskuld hade. vi för oss att verkstadsklubbens ordförande i första hand skall 'tillvarata " verkstadsklubbens intressen. Det " skulle väl kännas litet underligt att ta sin lön från en part för att företräda en annan parts intres- sen, Och nog tycker man att det är litet underligt att den svenska fackföreningsrörelsen med ' ens Wenner-Gren fick inför ett skylt- fönster 'i Wien är meabterialiserad I miljoner och åter miljoner hem kring hela jordens rund, EN. att firas bland annat med en utställning den 18 okt—3 nov.. på - Tekniska Musoet.' Övärdigare.' föremål" har + I SOLGÅVAN. -- TILL BLINDA längre, par JA ät nina sa) pe 90 0326 .. S Hans 108” var att Kr unde säljas til värle ha en billigare, på att ”oerar, fr kalader fär ata — dreliang Ha våsons hyllats med stor SOmpa. allt N > RN i 4 NN - ” ' N N 2 ho a re or NIA ont ar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.