3 NP ren rat " EAHOLMS TIDNING : > Onsdagen den 23 oktober 1964 > —— =' JT 0 den 23 oktober kh fi =. ! Takten i 1 struktur Enligt; jordbrulsräkningen 1961 hade: samtalet -brukningsenheter med mera än 2 hektar åker un- der tiden mellar: 1956 och 1961 minskat med något mer än 35.000. Denna : nedgång wmunder fem år skulle betyda att cirka 7.000 en- heter 'per 'år upphört som själv- ständiga företag. : Fullt så stor var dock inte ned- gången "i :wealiteten, De: båda säkningarna: 1956 och 1961 är ej rationäliseringen.. nm 1956—41961 att fortsätta? Eller blir verkling som kännetecknade tio- årsperioden 1951—1961? .." Ingenbinig kan sägas med s kerhet, Utvecklingen blir delvis beroende wav -de . signaler som kommer att anges i jordbruke- politiken, Det finns kanske dock en-dek faktorer som är, än me- ra omedelbart utslagsgivande, : - Hit hör bl, a 'den direkta kon- förmå; som jordbruket 1961, Flera enheter, vilka tidi- gare legat över tvåhektarsgrän- sen, kom troligen” genom iden för- ändrade :' definitionen att -- falla under "denna" i gräns. Det rär möjligt 'att ett bättre mått: på nedläggningstakten där. för terhölles om man jämförde kan komma att'få mot andra näringar, Den är delvis" beroen- de av den »jordbrukspolitiska målsättningen, Men den är också | "beroende av :de betingelser ”. för förverkligandet av den jord- brukspolitiska målsättningen, som "uppstår genom en del yttre fak- torer. Viktig "är härvid. världs: 1951: och 71961: enligt jondbruk räkningarnia, Under dessa tio år! het - med drygt” 49.000, Det är cirka 5.000 per år: . > Den niest Uänitressanta frågan: är kanske inte wad som - har skett hittills. Hur' detta verkat på landsbygdens liv. vet vi ungefär. mi : Men hur blir utvecklingen fram- åt? "Kommör: förändringstakten STORA PRESSKONFERENSER, där "inte bara "företrädare för partipressen deltar, borde . även den & demokratiska ' oppositionen | BYRAKRATI " betsforrner. : - statsbudgeten. : -ordnay' anser Dagens Nyhe- ter (Gp): eva Naturligtvis kan ingen begära att oppositionspartierna skall ha lika ; mycket konkret nyhetsstoff att komma med som den verk- ställande :makten. Men både för den: politiska: informartionsba-' lansen och oppositionspartiernas egen skull” är. det viktigt att.-de kan. kommunicera : med väljarna även i andra former än via riks- dagsreferat och 'TT-kormmuni- kéer: Eftersom den ”bild” av'par-. tierna . "allmänheten" - får ' ' ändå främst skapas genom förmedling- en av press och andra massmedia, är det lika gott att även: söka ut- nyttja” den kanalen med hjälp av öppna presskonferenser 'som spe- lar över ett större, mer okänt o. riskfyllt men därför också mer intressant och fruktbart fält. 5 råder, inöm de statliga företa- gen, framhåller riksdagsman Hans Hagnell I ir ” partitidskriften / Äxk- tuellt (s):,; NN ge Snart kommer de stora nationella koncernerna 'att, å än- nu lättare att utveckla sig på den svenska: marknaden,. Det gör -det i angeläget för oss att utan ytter- ligare dröjsmål ge. vår statliga |; företagsgrupp effektiv företag>= kb; ledning och- ändamålsenliga” ar- Finansdepartimenfet kö | i sin redogörelse: ”en stagnation på den statliga sidan tycks ha ägt rum”. Man kunde ha sagt: Den statliga: företagsgruppen håller på att gå. tillbaka. Med nuvarande | - byråkratiska arbetsformer kom- mer. den snart bara att utgöra 4 procent av näringslivet. Omsättningen i de, statliga fö- retagen uppgår. till 11400 milj kr:— lika mycket som 'halva 1.29 MILJ. LEVERERAT TILL ' STATEN AV. SGU Det statliga - stödet till I ung- domsorganisationerna är ett stän- digt aktuellt kapitel; Det bör väl vara så, men det sorgliga är att! motivet till aktualiteten är den njugghet, som vidlåder anslags- 'givningen. sig åt ”aktivitetsskapande verk- samhet i stället för intresseför- Organisationerna le- |: - darkrafter borde få tillfälle ägna Isutvecklingen, . Vi , har under 'de' senaste åren (1961. och '.1962) sett exempel. på. hurusom effekturerandet 'av. en wiss mål- sättning -kan' försvåras wid. låga vätldsmarknadspriser - — helt mac Furligt enär låga världsinarknads? priser i ; vegel.: sammanhänger "med . storå. 'utbud - och därmed förenade- "svårigheter fi för vår ex- Vi har också sett. e&xemp : på ”hurusom " förbättrade. .värtds- marknadspriser ' ( jen .. och hösten 1963) samtidigt förbättrar " såväl -- prismöjligheterna —. inom landet som priserna .wid export, Nu ser det ut som om världs od lativt. gynnsamma” för en' Vid framöver. Hur länge vet. vi dock inte, : Sambandet | mellan. prisnivån för - jordbruksprodukterna” - och den fortsatta utvecklingstakten i vad » gäller. nedläggningen -; av sjordbruk I ör. dock inte överdri- : vas. Den". pågående nedläggning en: av brukningsenheter - är en följd av många" "faktorer, : bland vilka en. näillfällig förbättring el- . Jer.« försämring", av > jordbrukets lönsamhet” dock. iblanit kan. vara av. betydelse. . Om "andra förhål- landen "medför, ' att 'en ” familj "tänker - sluta som - jordbrukare, kan förmodligen : den. tillfälliga . lönsemhetssituationen påskynda i eller, fördröja. Det är naturligt- i i vis dock inte enbart jordbrukets : lönsamhet 'som| är, avgörande: En viktig roll spelar — som förut « mämnts — konkurrensläget :gent- "av" de faktorer, i som talar Hör en fortsatt 'stark F minskning : amltalet . enheter. 127 procent av brukarna över. 65 -år- och. 56 procent över: 55 år. I storleksgruppen 20—30 ha är "motsvarenide procenttal. endast 8 ” resp. 30." ens Ett förhållande, som, ofta för- : bises i diskussionen om nedlägg- ningen av småbruk är skogstill- gångarna, Det finns drygt 42.000 enheter, som har' mindre, än 10 "ha. åker men minst, 50 ha skog. - Går man så långt ner som till minst 25 ha skogsmark - stiger antalet "till nära 86.000. Det>är sålunda obestridligt, att ett myc- ket stort: antal av de enheter som har: en alldeles "för "liten åkerareal för att med denna som grund kunna bestå som själv- . ständiga enheter, har betydande skogsareat, Bilden blir onekligen lundar när t med skogen tages ' med. Det fö- refaller troligt at den hivtills- varande nedläggningen och sam- det den någat mer moderata ut- |: en. bland ; jord” st i Inom storlekégruppen 2—5 ha är!” i Av agronom Alt Bjelke. Holftermann, Skurup På "en. gård, "antingen den är stor - "liten, med. maskiner to. red: man bäst skall lösa problemen läge, areal och 'driftsinriktning, befintliga Iokalen för maskiner- uppsättningens storlek, gamla eller nya maskiner, gårdens lä- kostnaden -för' underhålls- och eller anställds” disponibla tid samt" deras ininesseé och kunnig- het stt- utföra” dessa arbeten. ” Innan! iman: tar ställning bör man dela upp'de olika arbetena som tidigare utförts hemma res- pektive på” verkstad &amit vilka kostnader ”reparations- "och un- derhållsarbetena” medfört" under de närmast föregående å åren och därefven. göra ' en uppdelning av de"-fråmltlida': underhållbarbetena i två" gvupper. Den första grup- pen omfaltar. arbeten” som ”Un+ der: alla: omständigheter, måste utföras ”'av. . kvalificerad verk? stadspersonal eller kräver spe- ciella verktyg och verkstads- maskiner. Den andra gruppen omfattar arbelter som. med för- bättrade ” verkstadsresurser ” på uppdelning får man fram i vil ken omfattning tidigare utbe- tald werkstadstimpenning i fonti sättningen :skulls- Kunna disp : neras för investering i den egna verkstaden.. Här. kan endast er. betskostnaderna ”. beaktas --då kostnader : för resetvidelar : och förbruknängsmalteriel bör bli de- samma z vid -reparationsarbetena hemma” på” gånden,' : I" denna” räkneoperation ingår i mindre | da sömråden - mid. goda möjligheter ' till”: förvärvsarbete vid sidan av lantbruket än inom aligheen. : H CH FRAMGÅNGEN. : 5 Väinö, Linna, som i” vintras tilldelades det nordiska littera= full "och" sstniningsbull betralk- . belse” om ”mhesmedia och allmän” bildningen. I förbifarten ' säger har; några ord om. sina böcker, : på tal om. att ”de runebergska och” topelianska tongångarna” är alltför högbravarde i dagens Fin- - land: UR De: förmådde sånte organiskt växa sig lin i den, finska folk- själen, ' eftersom denna inte var kapabel < ett: suga sin" näring ur "den. Än i' deg bär denna folkX själ på starka protester met kul- turen. Jag -tror "att. den finska människans mer än wvaniigt ato- ra benägenhet för kompirxladd- ningar leder sitt ursprung från samma grund. Grubblat över den enorma och exceptionella årgåri mina egna: böcker har haft Hi dett mig in på dessa frå; täll- ningar. Jag har komrdit til ekut- "satsen att framgången har sam- "banid - just ' med denna "spänning » på djupet i folksjälen. Jag har försökt - föra bilden av den dfin- ska människan närmare verklig- slitande ' arbete med "ringen ' av verksamheten, skriver . (SGU & Unga. Tankar " SSUH). H Än mera markant blir kravet "på en uppryckning bland stats- manläggni i stor omf - kommit att gälla -enheter,. där. de små åkerarealerna' varit kombi- ”nerade 'med': tikaledes ' obetydliga skogsarealen, I så fall" bör 'en finns anledning förmoda att. del: viss selektion ha skett, och :det|l- . tillhanda förutan or makterna, om man gör en jämfö- relse mellan de summor som ungdomsorganisationerna ' erhåller i statsbidrag och de summor som de inlevererar till. staten i form av vinstskatt på lotterier. Vi kan lugnt betrakta dessa vinstskatter mu - kvarvarande enheterna - ge- nombnittligt är bättre utmistade än de som fallit bort. Vid i öv- ngt ” oförändrade " förhållanden | ” skulle detta verka minskande på. som organisationernas stöd ' ll nedläggningstalkten. -' , . staten, eftersom pengarna : icke skulle .hå" -kommit statskassan TS kommer, att regi ”Jisktt vexis —-dets- "andliga Lämnat Jeg bar på -"offentlig nivå frambesvurit många av: de probester som har funnits + folksjälen. På annat sätt kan jag inte” tförstå att närmare en »- miljon ' bokexemplar har kunnat : spridas. bland fyra och en halv miljon . människor, 2 "Också mycket annat av in! tréssa för litterstunvännen finns vatt hämia i nya Perspektiv, "+ ex. att Majken Johansson, den ”fma. Jundaskaldinnan, där frams 7” ipå' den enskilda "gården beror 7 : Då: flera. olika faktorer, t ex. & nas förväring och vård, maskin. ge i förhållande till" lämplig verkstad. hur stor den årliga 7 vepamaitionsarbeten är, ägarens i gården & fontsällningen kan. ut-, föras- hemma. Efter 'en sådan|-' områden med sämre dylika möj- 'Maskinvård - . maskinekonomi -- - gårdsverkstaden och dess utrustning skap: finns 'det. alltid behov av ; reparation” och underhåll. Hur. gtort delta behov” är "och hur. kan beräknas i kronor! och ören betydande” toll, bl a transporter och dyrbar väntetid ' i samband med ' verkstadsbesök, " Om ” man på "gården 'haw ett bra' verks stadsutrymme samt en viss verktygsutrustning > kan ' man eklare ' och billigare £å' arbetena | utförda 'på ' gården i den mån dessa kräver. "kvalificerad ' ar- betskraft, ”. Lantbrukaren : eller dennas (medhjälpare kant därvid- lag minska kostnaderna genom att vara montönens medhjälpare eller hantilanigare, sanvtidigt som man därigenom även ökar | sina sena, kunskapen på. området, - - ”VILEA ARBETEN KAN NN UTFti ÖRAS PÅ GÅRDEN? Vid” en del "årligen åtexkom- |- mande renlovenings- . och under- hållsarbeten : består det.: mesta arbellet” av exempelvis wvättning, demoritering och monteringsar- beten. Detta '. bör or kunna "utföras av "gårdens egen personal," endast. komplicerade monteringsarbeten och ;: ,; arbets- mötorer, :. -venttilslipnäng : - etc.) skall. överlållag till. yrkesfolk, som då i de. aktuella fallen kan utföra dessa saker på gården. + En god. hjälp" vid enklare de- - och; monteringsar- flesta maskiner. : Där kan: man. tydligt se maskinens oli ment, exempelvis” i" villken 'ord- ning 'de olika elementen är pla cerade på en axel. Lantbruka- rens ingående: kunskap om. mai skinen:. som ' han på . detta” sätt förvärvar kommer > 'sedan :» stör nytta då det gäller att skör ta ' och :; underhålla "densamma, vilket är av än större betydel- se än att-kuöna reparera, » I detta sammanhang: bör nämnas att det ola visar sig, att om det finns möjligheter” a. reparera på gården, då blir de små felen avhjälpta tä -tid, i dessa bagatel- ker, som så ofta är. orsaken till de ' större. sönderkörningarna med -'stora kostbara : reparatior ner som följd, > -- fn "Om det efter dessa: övervä- ganden visat sig att det är be- fogatr-. med en utökad repara- tions- , och - amderhållisverksam: hey hemma på. gården kan man ringen av verkstad med utrust- ning. . vt Mad bör då. söka lämplig do ke il i befiniliga byggnader, I de flesta fall blir. ers . nybyggnad för dyr. Med uridanitag" för skör. detvöskan är maskinerna & lant- bruket ofta Iåga toch breda, var: för- man förat och. främst bör räkna med lokalens bredd. Höj- den bör! vara så' att. traktorer med hytt kan komma : in ' och bredden bör: vara lämplig” för såningsmatkin eller handelsgöd- selspridlare-' av . ballrikstyp, : Det skulle blj för dynt och ur vär- mesynpunkt felaktigt art dimeni sionera jen ' mindre gårdverkstad för en skördetröska. Reniovering er som litteraturrecensenit — ssanit litterär åtenk nas existens, SGU har räknat fram att sedan eller sammanlagda enheter” blir emellertid - också beroenide av i Ivar Lo-Johansson war i sin se? dom, en : dMlitig diktarparträttör, - kassan i form av vinstskatter och ” anslag. - tionsliv intresserade, tar år 1954 har förbundet inlevere= rat 1.294.972:60 kronor till stats- stämpelavgifter på av förbundet anordnade riks- och hjälplotteri- er, Under samma tid, alltså åren 1954—1962,' har förbundet erhål- lit totalt 694.224 kronor i stats- Det är:>alldeles uppenbart att detta förhållande måste upp- märk av rik Vi tar för givet att de tiksdags- män, som vi räknar in bland dem för ård och, org dessa faktiska siffror som underlag för framstötar inför, den kommande behandlingen av " stödet till ung- Somsorganlsationerna. on vilken mån jordbrukarna kom- mer allt ' söka andra 'sysselsätt- ningar" på - heltid - eller > utan att lämna gården. Den ten- 'densen har varit 'stark munder senare år och det är ingalunda uteslutet stt den fortsätter. För- utsättningen” för dylika arrange= mang är ju dock starkt beroende av ide möjligheter till förvärvs- arbete utanför den egna enheten, som står till buds. Att dessa är starkt varienande inom olika om- råden av landet är 'väl bekant, Det är av detta ekäl rent av möjligt, att : uttunningen: blir deltid och "i den genren gör han nu come: back med en necension av: det nyutkomna Alfred :Kämpe- urvalet. "Jan. Myndals ojämna Lit- teråna produlstion är föremål för "Per Schwanboms karalktärise- ringskonst, boker ”Päbodar” har gjort Ralf Parland lyrisk inför " ”säterns höga wisa”, och Italien- - kännaren E. R. Gummerus re- censerar . sakkunnigt - Oreglias. Lindegren-tolkningar. Direkt ' skönlitterära inslag i onya Perspektiv kommer. "från "Ingrid Anvidsson, Einar -Malm och Bengt Nerman. och reparationer av. denna kan é + se RAA a tyvänr några "faktorer som inte oo men som man: vet' spelar ” en |" delskajveloger.- som finns” för del. .| specialkurser i: dessa ämnen ':på övergå itill, den : direkta plane AMIRAL I ÄR DET. UBÅTAR VÅRA > SOM HAR YNGIKT! INTE FRÄMMANDE "MÅSTE DET VARA HN I : all sä Just nu pågår ä Paris en: inter- nationell - mässa "för hotelbutrust- ning. Mässan har. ådragit sig stort intresse i främsta, rummet netur- ligtvis för hobtelt- och nestaurang- folk,' På mässan mwisas det nyasté ju utföras tv ex. någon. gång på försommaren. ' "Verk: m- met kan i många fall med för: del vara, Kombinerat. "tvalstorgar. rage, : NK ' Viktiga salcér att Konima ihåg är att. lösa värme. 'och ventila= tionsfrågorna; En werkstad utan värmekälla kan aldrig med förr del "utnyttjas "på vinterhalvåret och ; det f är: mnder "denna ti" man kan” och > bör ! underhålla sina! maskiner,” Försälringssyn- puniktenna bör "beaktas, då ' dest sa "varierar mycket beroende på den byggnadskaraktär där verk- staden ” är" inrymd; '-Undersök vilka Fättarbetade:. och 'prisbilli> ga ' brandskyddsmaterial det finns i marknaden "sam - stakita försäkringsbolaget f låtande, : ning till verkstaden: rekommen- deras att: börja 'med en mindre enkkel' sådan. Man bör. inte” satsa på allt innan man" ser om tiden räcker till gt förverkliga deja extraarbele; om. Man verkligen har "tillräckliga kunskaper, ' om intresset: - svelnar' eller består. Låt 'en' säsong gå på: detta sätt. Därefter kan man kompbattera utrustningen . för. mera avance- rade ' saker, men man. bör .ha klart för, sig att utan kunskaper och övning - hjälpen . det .inke med -. de. förnärnidba verktyg. Möjligheterna” "att : komplettera sina kunskaper är! "mycket goda la i dag, "då fushällningssällskap | ay och Tantbruksskollon + har ; flera för lantbrukarna lämpliga tider. Det skall framhållas 'att gol- vet. i verkstaden «kall vara av betong, ingens; k.' smörjgrop' i golvet, Den samar. bara damm, emuts, olja. Man kommer snart underfund med att. sådan ej an- vänds i. samband med bralktorer och ; lantbruksmaskiner. Bilens rundsmörjning :och - oljebyten kan man. ändå: med hjälp av en bra domkraft; 'som ändå bör fini nas: ö verkstaden. ; Belysningen bör vara god med -bra fördel- ning, 'som- ger' liten skuggver- kan. En- :odh trefas: el-uttag, stabil ” arbetsbänk utan hylla under som bara samlar skräp camit' skruvstycke av smidesgods fär” maj skalp skaffa" utrust- i inom hotellnäringen, Man "inriktar sig både på utrustning för nya hotell och för modernisering av äldre, På Mässan: åskådliggöras. också den i allt snabbare tempo fort- skrädande "utbyggnaden > "av det franska hoitellväsendet: på de Se- naste 10 åren har inte mindre än 200.000 hotellsum i - hela . landet moderniserats, "de har fått maderi möblering ' och - sanitär utrustning. På samma ttid har 900 nya hobell och sammanlagt 118.000 mum byggts. I själva" Padis' är hotell Topphotell visas påjmässa i Paris Rue Balzac i | åttonide arrondlisse- manget, inte långt från Triumfbå- gen), ' som / brukar kunna ordna | rum ä aluts fall, > > ” Hobellsituationen i Paris väntas dock lätta i samband mod för digställandet av de båda nya jät- tehobellen i Hiltonkoncernens re- gi, vilka byggs, det ena i centrala Paris, det andra invid flygplatsen Orly, Hotellen blir förstås topp- 98 procent är fransk, kommer att men ännu ' inte tällfredsställande, För att vara säker på: att få rum undar "högsäsong måste” man boka i god. tidi: I turistdinektionens ie drivs "en hotellceniral, (alress:" NÄ inom : + idag. Hilton- Ory. får 260 rum och be- I räknas vara klart 1965. Hiltonho-.. tellet i centrala Paris blir färdigt | sandig « och får 500, um. 0 fö9 Egortligeni vet vi i ganska li tet om vad: vi gör av våra peng: för her” em, tid "någon Bv'spar- man ganska snart döt en familje- ekonomi är ett . såll med" alltför många: onödiga hål, säger direktör Olle - Lindvall | i' Sparfrämjanitet inför "årets Sparkanksvecka 25-31 oktober. FN — Det finns” många slag av at gifter som en: familj har. Många är, nödvändiga och Öreglarbara, andra har mindre ekonomisk be- tydelse, Vissa har en väsentlig be- tydelse för wår trivsel och vad vi vill ha ut av familjelivet.” "Ser msn till "de ” senare, . utplockade ”. mängden , umed utgångspunilb' från från en svensk normalfamilj / av i dag, ' kan man! säga att. ekonomin står på! tin Bi ar CV BARNEN, -. Vårt första B får beteckna Bar- nen. Barnens utveckling till bra människor, väl anpassade tll ett kommankle samhälle, är ew ev fa- miljeng ' huvuduppgifter. , Hemmet och samhället samarbetar, Spar- bankerna gör också sina insatser på ett delfölt.- I samarbete med hem och skola satsar sparbanker na i enlighet med sina lagstadga- de, uppgifter: avsevänt arbete och avsevärda medel på barnens eko- nomiska fostran, BOSTADEN. : Vårt" ankra 'B får ang Bostaden. Ett gott hem, em god miljö och allra helst en egen villa är vad en ”budger: eller f" Större utrustning , är andra delar. av utrustningen. som efter hand , kan skaffas mwantefler är tryckluftsaggregat, som är mycé ket värdefullt vid all Tengöring, målning och. rostskyddsbehand- ling. ' Vidare ” handbormaskin och smärgelskiva, Möjlighet att ning (gasol), Senare kan even- tuellt svets anskaffas (beroende värna upp för vätning och böj- |). många (drömmer om: - De skulle kunna fönverkliga ' drömmen om inte iden ekonomiska splittringen var för stor. Våra sparbanker hat genom. sin stora kreditgivning till bostäder en stor erfarenhet på om- rådet och de kan ge goda råd om finansiering av en egen villa, kx > BILEN. LE i Vårt itredje: B är Bilen. Bilen torblocksnydktan ” på användning och” kunskaper). ' Handverktygen ” bör - omfatta exempelvis hylsnyckelsats, mo- (U-ringnyck- |; dar) hammare, tänger, mejslar, bågfil,. filar, avdragare. För am- i skinerna bör finna. . bulerande bruk rekommenderas en "mindre verktlygslåda . med enklare verktyg,. ett par skift- nyckfar, hammare, mejslar, tång etc, Ett visst förråd av skruvar, mer, oftast när, den utslitna bilen skall ersättas med ef ny. Det är klokt att genom ett sparande allt eftersom bilen rullar sätta undan är för många en ekonomisk kru- melur. i dfamiljebudgeten, Den är en strivselvara som håller på att första gången köper bil, utar även i drift, De stora problemen kom- muttrar,” brickor, sprinitar etc. samt enklare slitdelar till. ma- I VA! ev än Prenumerera på LT (ETT. ORD - : PA VÄGEN : : HEBR, 1. : Har han 3 nu, , på det yttersta av denha tid, talat till. oss genom : "sin Son.+ : IN "Vv; 2 Gud bar ialla” ne Han har itallat, tl det syndiga. : släkte, som vände honom. ryg- . Vilken, nåd! : :. Skulle han handia ' efter vår . rig mer bliva hörd' i denna .- värld. . Men han ' kunde inte glömma sin . fallna" skapelse, Därför talade han," ; pt Han talade många "gånger! . Läs igenom din bibel och' se efter 'där, hur många gånger Gud talat! Då skall du bib fön- vånad över hur mycket arbete han har med detta elälkte, Hen talade på många sätt! . Han iblade om det han hade gjort och wille. göra” för vår frälsning. Han talade” tom -det som. vi” skulle vara för honom. '- Han talade doms-' och tröste-. : ord... .. Vilken nåd att hem taladet.. "Ty. det utgår - alltid! saliggö- rande ford från bans mun, : '. Del" starkaste ' tal som , hörts från. himmelen) Van tystnaden. Det sades nämligen inite ett en- da "ord. ' Stilla och 'obemärkt föddes ”eltt barn i Betlehem. '-+ « I toch genom detta barn tala- de Gud. Han talade stränga ord om" synd ock' dom. Han. sade, alt ingen i detta släkte kunde bliva en frälsare, Han måste ställa oss alla utanför. Mer han talade vidare. Han sade alt han hade oss outsägligt kära, Han älskade oss så, att han i sin egen Son steg ned. för att dö för oss, Han talade om träls- ning, frihet och frid Han tala- de om för oss, att det Kristus , är och har gjont nu tillhör 'oss. Därför är Jesu person: Guds starkaste mättinesbörd för vårt släkte. : Ställ dig å "dag vid krubbary, vid korset, vid den tomma gra- ven eller på berget i Galileen! Se på Jesus, 'och Gud skall lägga ordet om frälsning. ned” i din själ. mn Ännu falar Gud = Kri I . senom 2 x t $ > TRATT rerna tea . Nå Tenn moderna. : Utrustningen, som» till . ' stå på höjden. av, vad: som kan” > H gen och gick bort ifrån honom a för jänst, skulle hans wöst ald- os
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.